Elevers generella motivation till matematik i ett kooperativt

I kapitlet tidigare forskning understryker Fohlin et al. (2017) att det finns flertal faktorer i det kooperativa lärandet som främja för elevers motivation. Även In‘am och Sutrisno

kooperativt lärande höjer elevers motivation. Detta ligger i samklang med samtliga respondenter som upplevde att elevers generella motivation höll en hög nivå i det kooperativa klassrummet. Detta omfattade dock inte alla elever då vissa beskrevs möta olika faktorer som kunde hämma deras motivation. Två respondenter upplever att svaga elever lättare känner en rädsla inför matematikämnet då dem ser sig som dåliga och känner sig därmed otrygga att exponera sin kunskapsnivå inför andra elever i kooperativa

strukturer, vilket anses var hämmande för elevers inre motivation (Ryan och Deci, 2000). Däremot framkommer det av fyra respondenter att elever som tycker att matematik är svårt och ser sig själva som dåliga istället lyfts av att eleverna inte lämnas själva och stöds av de kooperativa strukturerna. Som tidigare nämnt beskrivs starka elever av två respondenter som den grupp med minst motivation till kooperativa strukturer då arbetssättet känns tidsödslande, meningslöst och många gånger inte tillräckligt utmanande. Ändå beskrivs strukturerna som motivationsfrämjande då de ökar elevers upplevelse av delaktighet och samhörighet (Fohlin et al., 2017). Samtliga respondenterna betonar även hur de kooperativa strukturerna bidra till att eleverna känner delaktighet, skapa intresse och gör matematiken roligare. Dessa faktorer beskriver Ryan och Deci (2000) som främjande faktorer för den inre motivationen. Vidare upplever respondenterna att de elever som motivationsmässigt gynnas mest är mellangruppen, det har inte heller lyfts några negativa faktorer för denna grupp i det kooperativa lärandet. Enligt Johnson et al. (2009) är denna elevgrupps motivation positivt påverkad av kooperativt lärande men betonar att elever med sämre förutsättningar till ämnet är den mest gynnsamma gruppen. Det råder således delade meningar mellan respondenterna och tidigare forskning angående vilken elevgrupps motivation som gynnas mest av kooperativt lärande, även om samtliga respondenter upplever elevers generella motivationsnivå i ett kooperativt klassrum som hög.

6.3 Diskussion av metod

Studiens validitet genomsyrar hela arbetet då respondenterna valts ut noggrant och

strategiskt för att med sin profession, kunskap och upplevelser kring ämnet kunna besvara intervjufrågorna, vilka i sin tur är skapade för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Även studiens urval av tidigare forskning har varit transparent och samtliga artiklar har haft relevanta element för att kunna jämföras och ställas emot insamlad data. En variabel som studien däremot inte tagit hänsyn till är hur länge eleverna arbetat med kooperativt lärande och hur det kan påverka vilken grad eleverna motiveras. Denna variabel anses dock inte relevant då studien syftar undersöka lärarnas upplevelser kring elevernas generella

motivation är i ett kooperativt klassrum och vilka element inom metoden som upplevs främjar eller hämmar deras motivation. Syftet är alltså inte bundet till en specifik klass utan syftar till lärarens erfarna upplevelse. Reliabiliteten och generaliserbarheten, som generellt är svårt att uppnå i kvalitativa studier, har även visat sig vara svåruppnådd i föreliggande studie (Bryman, 2018). Förhoppningen var att genom en viss skiljaktighet bland

respondenter som intervjuats skapa en större generaliserbarhet. Men då de

semistrukturerade intervjuer medför att respondenterna möts av olika följdfrågor samtidigt som deras svar är baserade på personliga upplevelser drar vi slutsatsen är resultatet inte är generaliserbart. Reliabiliteten påverkas även negativt av detta eftersom möjligheten att kunna upprepa studien minskas då det inte går att återskapa identiska intervjuer.

6.4 Vidare forskning

Studien möjliggör flera olika forskningsvägar gällande vidare forskning. Respondenternas upplevelser huruvida homogena eller heterogena gruppkonstellationer är mest gynnsamma för elevers motivation motsäger den tidigare forskningen. Detta väcker en nyfikenhet för vidare forskning kring gruppkonstellationers påverkan på elevers motivation i matematik. En annan möjlig väg för vidare forskning hade kunnat vara att undersöka elevers

upplevelser av kooperativt lärande och dess påverkan på deras motivation i

matematikundervisningen. Det hade även varit intressant att komplettera detta med variabeln som nämns i metoddiskussion, att ta hänsyn till hur länge eleverna har jobbat med kooperativt lärande. Ett tillvägagångssätt hade kunnat vara att följa en elevgrupp som tidigare inte har jobbat med kooperativt lärande i lågstadiet och följa hur deras motivation till matematik antingen främjas eller hämmas i samband med implementering av metoden i mellanstadiet.

6.5 Arbetets nytta

Denna studie har bidragit till en fördjupad uppfattning över hur verksamma lärare upplever att kooperativt lärande främjar alternativt hämmar elevers motivation i matematik. Med tanke på att tidigare studier har visat att elevers motivation i matematik redan sjunker på mellanstadiet anses det högst relevant att undersöka hur olika arbetsmetoder kan påverka elevers motivation i ämnet, i detta fall kooperativt lärande. Studiens resultat har bekräftat att elevers generella motivationsnivå ökar av det kooperativa lärandet som arbetsmetod

samt lyft vilka delar i metoden som upplevs vara mest gynnsamma respektive minst

gynnsam. Som blivande nyexaminerad lärare har det varit intressant och lärorikt att få ta del av verksamma lärares upplevelser som delat med sig av många års erfarenhet kring ämnet. Med studiens resultat i ryggen känns det tryggare att möta sin kommande klass med vetskapen över hur kooperativt lärande kan påverka deras motivation i matematik.

Referenser

Alvehus, J. (2019). Skriva uppsats med kvalitativ metod. Stockholm: Liber.

Ashcraft, H. M., & Moore, M. A. (2009). Mathematics anxiety and the affective drop in performance.. Journal of Psychoeducational Assessment, 27, 197–205.

https://doi.org/10.1177/0734282908330580

Bandura, A. (1994). Self-efficacy. Encyclopedia of Human Behavior, 4(1994), 71–81.

https://doi.org/10.1002/9780470479216.corpsy0836

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (3 uppl.). Malmö: Liber.

Blomqvist, A., Elamari, U., & Sumpter, L. (2012). Grade 2 and grade 5 students’ conceptions about mathematics and mathematics education. The sixth Nordic conference on mathematics education, 187-196 https://www.diva-

portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A533417&dswid=4057

Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, (3), 77-101. http://doi.org/10.1191/1478088706qp063oa

Çiftçi, K., & Yildiz, P. (2019). The effect of self-confidence on mathematics achievement: The meta-analysis of Trends in International Mathematics and Science Study (TIMSS). International Journal of Instruction, 12(2), 683–694. https://doi.org/10.29333/iji.2019.12243a Fohlin, N., Moerkerken, A., Westman, L., & Wilson, J. (2017). Grundbok i kooperativt lärande: vägen till det samarbetande klassrummet. Lund: Studentlitteratur.

Folkhälsomyndigheten. (17 februari 2021). Nationella allmänna råd och rekommendationer för att minska spridningen av covid-19. https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-

beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/skydda-dig-och-andra/rekommendationer- for-att-minska-spridningen-av-covid-19/

Gillies, R. M. (2016). Cooperative learning: review of research and practice. Australian Journal of Teacher Education, 41 (3), 39-54.

Giota, J. (2013). Individualiserad undervisning i skolan. En forskningsöversikt. Vetenskapsrådet. Hämtad 2020- 03- 08 från:

https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b0a/1529480532452/Ind%20iv idualiserad-undervisning-i-skolan_VR_2013.pdf.

Giota, J. (2006). Självbedöma, bedöma eller döma? Om elevers motivation, kompetens och prestationer i skolan. Pedagogisk forskning i Sverige, 11(2), 94-115.

https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1310/1155

Hannula, M. S. (2006). Motivations in mathematics: goals reflected in emotions. Educational Studies in Mathematics, 63, 165-178 https://link-springer-

com.proxy.mau.se/article/10.1007/s10649-005-9019-8

Hugo, M. (2018). Motivationsskapande undervisning och lärmiljö. Stockholm: Skolverket

In‘am, A., & Sutrisno, E. S. (2021). Strengthening students’ self-efficacy and motivation in learning mathematics through the cooperative learning model. International Journal of Instruction, 14(1), 395-410. https://doi.org/10.29333/iji.2021.14123a

Johnson, D. W., & Johnson, R. T. (2017). The use of cooperative procedures in teacher education and professional development. Journal of Education for Teaching, 43 (3), 284-295. doi.org/10.1080/02607476.2017.1328023

Johnson, D. W., R. T. Johnson, & E. Holubec. (2009). Cooperation in the classroom. (6). Edina, MN: Interaction Book Company.

Kagan, S. & Kagan, M. (2009). Kagan Cooperative Learning. Kagan Publishing & Professional Development.

Lavasani, M. G., & Khandan, F. (2011). The effect of cooperative learning on mathematics anxiety and help seeking behavior. Procedia - Social and Behavioral Sciences, 15, 271-276. Hämtat från: https://doi.org/10.1016/j.sbspro.2011.03.085

Linnanmäki, K. (2003). Självuppfattning och utveckling av matematikprestationer. Nordisk Tidsskrift For Spesialpedagogikk, 80(3), 210-220.

Muhrman, K. (2016). Inget klöver utan matematik: en studie av matematik i yrkesutbildning och yrkeslivet. Doktorsavhandling. Linköpings universitet: Institutionen för beteendevetenskap och lärande

Muhrman, K. & Samuelsson, J (2018). Motivation för matematik. Stockholm: Skolverket. Ryan, R. M., & Deci, E. L. (2000). Self-determination theory and the facilitation of intrinsic motivation, social development, and well-being. American Psychologist, 55(1), 68-78 Doi: 10.1037110003-066X.55.1.68

Skaalvik, E.M. & Skaalvik, S. (2016). Motivation och lärande. (Andra, rev. utgåvan, första tryckningen). Stockholm: Natur & Kultur

Slavin, R. E. (2015). Cooperative learning in elementary schools. Education 3-13, 43(1), 5– 14, doi: 10.1080/03004279.2015.963370

Slavin, R. E. (1983). When does cooperative learning increase achievement? Psychological Bullentin, 94(3), 429–445, doi: 10.1037/0033-2909.94.3.429

Smith, T. J., McKenna, C. M., & Hines, E. (2014). Association of group learning with mathematics achievement and mathematics attitude among eighth-grade students in the US. Learning Environments Research, 17(2), 229-241. doi-org.proxy.mau.se/10.1007/s10984- 013-9150-x).

Turner, J. C., Warzon, K. B., & Christensen, A. (2011). Motivating mathematics learning: Changes in teachers’ practices and beliefs during a nine-month collaboration. American Education Research Journal, 48(3), 718–762. https://journals-sagepub-

com.proxy.mau.se/doi/full/10.3102/0002831210385103

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig forskning [Elektronisk resurs]. Stockholm: Vetenskapsrådet.

https://www.vr.se/download/18.68c009f71769c7698a41df/1610103120390/Forskningseti ska_principer_VR_2002.pdf

Wery, J., & Thomson, M. M. (2013). Motivational strategies to enhance effective learning in teaching struggling students. Support for Learning, 28(3), 103–108. https://onlinelibrary- wiley-com.proxy.mau.se/doi/full/10.1111/1467-9604.12027

Bilagor

Bilaga 1 - Intervjuguide

Intervjun består av nio huvudfrågor med fria följdfrågor. Intervjun sker via en digital plattform som passar informanten, exempelvis via zoom eller google meetings och ämnar vara i cirka 30 minuter.

• Hur länge har du arbetat som lärare?

• Hur länge har du arbetat med kooperativt lärande?

• Hur länge har du arbetat med kooperativt lärande i matematikämnet?

• Hur skulle du definiera kooperativt lärande?

o Vilka delar av det kooperativa lärandet anser du vara viktigast för en lyckad

undervisning?

• Hur arbetar du med kooperativt lärande i undervisningen? Exempel på metoder?

• Vilka delar i kooperativt lärande upplever du främja elevers motivation i matematik?

o Upplever du att dessa delar motivera samtliga elever? Vilka, vilka inte? • Vilka delar i kooperativt lärande upplever du kan hämma elevers motivation i

matematik?

o Varför tror du att dessa delar hämmar elevernas motivation? o Upplever du att den positiva påverkan väger över den negativa?

• Hur upplever du elevernas generella motivation till ämnet matematik då kooperativt lärande används i undervisningen?

• Hur upplever du elevernas generella motivation till ämnet matematik?

Bilaga 2 - Brev till informanter

Hej!

Bakgrund

Vi är två lärarstudenter från Malmö universitet som läser sista terminen på

grundlärarprogrammet årskurs 4-6. För närvarande skriver vi vårt examensarbete som handlar om hur lärare upplever elevers motivation och hur kooperativt lärande påverkar motivationen i matematik. Med detta brev vill vi informera dig om arbetet och intervjuns upplägg. Vi hoppas därmed att du skulle vilja medverka i intervjun och dela med dig av din erfarenhet till vår fallstudie.

Genomförande av intervju

Vi skulle vilja ta del av din erfarenhet genom en digital intervju som beräknas ta 20-30min. Genomförandet av intervjun kan ske exempelvis via Zoom, Google meet, Face-Time eller Skype men vi anpassar oss ifall ni föredra en annan plattform. För att möjliggöra en transkribering behöver vi ljudinspela intervjun. Ljudfilen kommer endast användas till det syftet och kommer att raderas direkt efter avslutad kurs.

Villkor för deltagande

Ditt deltagande är helt frivilligt och du har rätt att avbryta intervjun och din medverkan när du så önskar. Vi garanterar även er anonymitet och all information som skulle kunna identifiera er eller er skola kommer ändras eller tas bort.

Vi är väldigt nyfikna på att höra din upplevelse kring elevers motivation i matematik och hur kooperativt lärande upplevs påverkar motivationen. Varmt välkommen att höra av dig till oss eller vår handledare ifall du har frågor eller funderingar. Vi uppskattar all hjälp vi kan få!

Vänliga hälsningar, Lärarstudenter:

Mattias Karnehov - mattias.karnehov@gmail.com

Timmie Andersson - timmieandersson@gmail.com

Bilaga 3 - Samtyckesformulär

Samtyckesformulär:

• Jag har läst och förstått den information om undersökningen jag fått.

• Jag har haft getts tillfälle att ställa frågor om undersökningen.

• Jag har förstått att jag som deltagare kommer att bli intervjuad och att samtalet kommer spelas in.

• Jag har fått vetskap om min anonymitet och att all personlig information som mitt namn och min skola inte kommer att bli känt för någon annan än intervjuarna.

• Jag har vetskap om att mina ord kan citeras anonymt i studien som sedan kan finnas tillgängligt offentligt på nätet.

• Jag har förstått att jag när som helst kan lämna undersökningen och behöver inte ge någon förklaring till detta.

• Jag har vetskap om att ljudinspelningen kommer att raderas vid avslutad kurs.

• Jag samtycker till att delta i intervjun.

Ort och datum:

Underskrift:

Bilaga 4 – Respondenter

Respondenter Antal år som lärare Undervisat i kooperativt lärande Utbildning i kooperativt lärande

Lärare 1 (L:1) 22 år 4 år Steg 1 och steg 2

Lärare 2 (L:2) 18 år 10 år Fortbildning på arbetsplats

Lärare 3 (L:3) 32 år 5 år Steg 1 och steg 2

Lärare 4 (L:4) 10 år 4 år Steg 1 och steg 2

Lärare 5 (L:5) 22 år 11 år Fortbildning på arbetsplats och

online

Lärare 6 (L:6) 20 år 10 år Fyra dagar i Danmark

En vecka i USA Onlinekurser