Elevers inställning till digitala verktyg i ämnet

Utifrån vår undersökning har vi fått fram för- och nackdelar med att använda olika digitala verktyg i ämnet Idrott och hälsa. Likt lärarna i PE (Physical Education) från Thomas och Strattons (2006) studie anser vi att digitala verktyg kan vara ett värdefullt verktyg i idrottsundervisningen där också majoriteten av elevernas i föreliggande studie främst ser fördelar med en integrering. Vidare anser vi att lärarna i ämnet Idrott och hälsa har mycket att lära av eleverna som är infödda i en digital generation (Diaz, 2012). Det främsta exemplet där digitala verktyg är en fördel i ämnet Idrott och hälsa enligt eleverna är när de används för videodokumentation.Vid videodokumentation blir eleven filmad under utförandet av specifika rörelser och övningar. Läraren kan i sin tur analysera filmen tillsammans med eleven, och ge återkoppling om vad eleven behöver utveckla eller förändra. Videodokumentation är något som gynnar idrottsundervisningen och elevernas individuella utveckling (Thomas & Stratton, 2006). Majoriteten av eleverna i föreliggande studie anser att videodokumentation är till fördel för deras utveckling och lärande i ämnet Idrott och hälsa. Dock ska det tilläggas att en liten del av eleverna ansåg att videodokumentation medförde ett visst obehag. Dessa elever beskrev att de kände sig mer stressade vid filmning, och att det fanns en rädsla för att misslyckas framför kameran. Vi menar på att det är viktigt att läraren tydligt informerar eleverna om syftet och fördelarna med videodokumentation samt behandlar materialet varsamt. För att minska obehagskänslor är det således också viktigt att skapa ett tillåtande klimat där eleverna känner sig trygga. Att tidigt skapa god relation till eleverna kan troligtvis vara till stor fördel innan videodokumentation börjar användas i idrottsundervisningen anser vi.

Likt Cummiskey (2011), som menar på att det finns fördelar med att idrottslärare lär sig använda olika tränings- och hälsoapplikationer som främjar hälsa och fysisk aktivitet, så ser eleverna i föreliggande studie också fördelar med att använda olika tränings- och

hälsoapplikationer. Eleverna menar på att det finns olika träningsapplikationer som tydligt visar olika styrketräningsövningar som med fördel kan användas i ämnet Idrott och hälsa. Eleverna kan enkelt se och härma en rörelse på sin smartphone och få inspiration till nya övningar. På ett liknande sätt ser eleverna fördelen med strömmad media i form av videoklipp

och instruktionsfilmer. På så sätt kan en träningsapplikation, ett videoklipp eller

instruktionsfilm hjälpa eleverna att utföra och lära sig olika motoriska rörelser utan hjälp från en lärare. Det stämmer överens med Gibbs (2014) undersökning av interaktiva dansspel i idrottsundervisningen där det istället är spelet som lär eleverna dansa än en lärare. Vidare anser vi att dessa digitala verktyg då kan effektivisera tiden för läraren. Det kan även fungera som stöd för elever som tycker det är positivt att få tillgång till exempelvis instruktionsfilmer istället för att läraren visar eller förklarar övningar. Det gör också det möjligt för eleverna att förbereda sig inför en lektion, vilket flera elever nämner som positivt i den här

undersökningen. Ytterligare exempel som Skolinspektionen tar upp är att det finns GPS och kompass-applikationer på en smartphone eller surfplatta som kan användas vid t.ex.

orienteringsmoment i ämnet Idrott och hälsa, samt olika applikationer som gör det möjligt för eleverna att registrera och analysera sin träning på (Skolinspektionen, 2012). Men det är inget som eleverna i vår undersökning reflekterat kring. Det vi inte får glömma är att det inte automatiskt innebär kvalitetsförbättringar i undervisningen bara för att digitala verktyg integreras, utan det digitala verktyget kan förlora i värde om det inte finns någon pedagogisk planering och tanke bakom integreringen (Riksdagen, 2015; Gibbs, 2014; Papastergiou, 2009). En stor andel av de eleverna som inte har en lika positiv inställning till digitala verktyg i ämnet Idrott och hälsa, där 38 % av eleverna tycker det är Nej, mindre bra till Nej, inte alls bra, ansåg att den fysiska aktiviteten begränsades när digitala verktyg användes i

idrottsundervisningen. Dessa elever såg även samma anledning som en nackdel med digitala verktyg i idrottsundervisningen. Eleverna ansåg istället att Idrott och hälsa skulle vara ett ämne där alla var fysiskt aktiva och associerade digitala verktyg med ett stillasittande beteende, likt de inspekterade lärarna i Skolinspektionens kvalitetsgranskning (Skolinspektionen, 2012). Skolinspektionens (2012) kvalitetsgranskning av ämnet Idrott och hälsa har visat att ämnet har dominerats av det kunskapsområde i läroplanen som heter rörelse, där en stor del av

undervisningen behandlat olika lekar och bollsporter. Det kan vara en orsak till att lärare i ämnet Idrott och hälsa ser digitala verktyg som främmande inslag i undervisningen, där det istället är viktigare att eleverna är i ständig rörelse och fysiskt aktiva snarare än att använda digitala verktyg som riskerar att elever blir för mycket stillasittande (Skolinspektionen, 2012). Om lärarna i ämnet Idrott och hälsa ser digitala verktyg som hinder för ämnets praktiska del är sannolikheten stor att denna syn överförs på eleverna anser vi. Således blir det viktigt för lärarna i ämnet Idrott och hälsa att tänka bredare kring hur digitala verktyg kan fungera som ett

hjälpmedel och stöd för elevernas utveckling och lärande, samt hur de kan användas i alla kunskapsområden i idrottsundervisningen utan att begränsa den fysiska aktiviteten. Det också med tanke på läroplanens övergripande mål om att ge eleverna den digitala kompetens, oberoende av skolämne, som behövs i ett framtida samhälle (Skolverket, 2011a; 2011b). En fråga vi har ställt oss efter analys av den här undersökningens resultat är om verksamma lärare idag informerar eleverna om skolans övergripande mål gällande att eleverna ska kunna

använda modern teknik efter avslutad utbildning, eller om lärarna är medvetna om det själva, med tanke på den låga andel av elever som är medvetna om det målet. Endast en procent av tillfrågade elever är helt medvetna om det övergripande målet och vikten av att alla lärare i skolan bidrar till elevernas utveckling av digitala kompetenser. Det kan konstateras att det finns brister i den kommunikationen. Vår egen åsikt, likt den Skolinspektionen (2012) för fram, är att lärare generellt sätt bör tänka mer innovativt kring hur integreringen av digitala verktyg kan se ut i de kunskapsområden som rör delarna rörelse och friluftsliv i ämnet Idrott och hälsa så att associationen med ett stillasittande beteende förändras. Men också för att motivera elever som inte redan har ett idrottsintresse och visa på ämnets hela bredd där bilden av ämnet som bara ett fysiskt och praktiskt ämne nyanseras.