Vidare forskning

Som redan nämnts ovan behövs det mer forskning om vilka effekter användningen av olika digitala verktyg kan ge, inte minst i ämnet Idrott och hälsa där forskningen ännu är mycket sparsam. För att få fram möjliga effekter behövs det också ytterligare forskning som

utvärderar olika sätt att rent konkret använda digitala verktyg på i ämnet Idrott och hälsa. Det hade varit intressant att studera vidare de elevexempel på användningsområden som den här undersökningen bidragit. Ett exempel hade kunnat vara att studera på vilka sätt olika

träningsapplikationer kan fungera som ett hjälpmedel för elevers utveckling och lärande i ämnet Idrott och hälsa. På så sätt kan fler verksamma lärare i ämnet Idrott och hälsa ta del av pedagogiska planeringar där digitala verktyg integreras och få mer inspiration om innovativa sätt att använda tekniken på i syfte att stödja elevers lärande i riktning mot uppsatta mål. Vidare hade det varit intressant att undersöka elevers attityder, erfarenheter och användning av digitala verktyg i ämnet Idrott och hälsa ur ett genusperspektiv för att studera eventuella skillnader.

Referenser

Blomgren, J. (2016). Den svårfångade motivationen: elever i en digitaliserad lärmiljö. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2016. Göteborg. Från http://hdl.handle.net/2077/47615 Cummiskey, M. (2011). There’s an App for That. Smartphones Use in Health and Physical

Education. Journal of Physical Education. Recreation & Dance. 82:8. Ss. 24-30. Doi: 10.1080/07303084.2011.10598672.

Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken. För småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. (3. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Diaz, P. (2012). Webben i undervisningen. Digitala verktyg och sociala medier för lärande. Lund: Studentlitteratur.

Europeiska Kommissionen. (2007). Nyckelkompetenser för livslångt lärande. En Europeisk Referensram. Europeiska gemenskaperna.

Erixon, P-O. (Red.). (2014). Skolämnen i digital förändring: En medieekologisk undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Forssell, A. (Red.). (2011). Boken om pedagogerna. (6., [omarb.] uppl.) Stockholm: Liber. Gibbs, B. (2014). Wii lär oss dansa?: om dansspel, rörelsekvaliteter och lärande i idrott och

hälsa. Licentiatavhandling Stockholm: Gymnastik- och idrottshögskolan, 2014. Stockholm.

Goktas, Z. (2012). The Attitudes of Physical Education and Sport Students towards Information and Communication Technologies. TechTrends, 56(2), 22-30.

Hylén, J. (2010). Digitaliseringen av skolan. (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Hylén, J. (2013). Digitalisering i skolan – en kunskapsöversikt. (Ifousrapportserie 2013:1). Skåne: Ifous och FoU Skola/Kommunförbundet.

Håkansson Lindqvist, M. (2015). Conditions for technology enhanced learning and

educational change: a case study of a 1:1 initiative. Diss. Umeå: Umeå universitet, 2015. Umeå.

Internetstiftelsen i Sverige [IIS]. (2016). Eleverna och internet 2016. Svenska skolungdomars internetvanor. Stockholm.

Koskinen, L. (2000). Jämställdhet över alla gränser. I Isaksson, C. (Red), Den fjärde basfärdigheten, Sju röster om värderingar, lärande och Internet. Stockholm: KK- stiftelsens skriftserie nr 9, Stockholm.

Kroksmark, T. (Red.) (2011). Den tidlösa pedagogiken. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Lantz-Andersson, A. & Säljö, R. (2014). Lärare i den uppkopplade skolan. Stockholm: Gleerups.

Lgr 69. Läroplan för grundskolan 1969. Allmän del. Skolöverstyrelsens skriftserie 60. Stockholm: SÖ-förlaget.

Lgr 80. Läroplan för grundskolan 1980. Allmän del. Stockholm: Skolöverstyrelsen och Utbildningsförlaget.

Lpo 94. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94. Stockholm: Skolverket.

Löfving, C. (2012). Digitala verktyg och sociala medier i undervisningen: så skapar vi en relevant skola utifrån Lgr 11. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Nationalencyklopedin [NE]. (2016) IT. Hämtad den 22 november 2016 från: http://www.ne.se/s%C3%B6k/?t=uppslagsverk&q=it

Papastergiou, M. (2009). Exploring the potential of computer and video games for health and physical education: a literature review. Computers & Education , 53 (3), pp. 603-622. Rask, S-R. (2002). Hotbilder och Motbilder. Om värderingar, lärande och Internet. Gothia:

Växjö.

Riksdagen. (2015). Digitaliseringen i skolan – dess påverkan på kvalitet,

likvärdighet och resultat i utbildningen, rapport från riksdagen 2015/16:RFR18.

Sisson, S.B., Broyles, S.T., Baker, B.L. & Katzmarzyk, P.T. (2010). Screen time, physical activity, and overweight in U.S. youth: National survey of children’s health 2003N. Journal of Adolescent Health, 47(3), pp. 309–311.

Skolinspektionen. (2012). Idrott och hälsa i grundskolan – Med lärandet i rörelse. Stockholm: Skolinspektionen.

Skolverket. (2011a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2011b). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2016). IT-användning och IT-kompetens i skolan. Stockholm: Skolverket. Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. (3. uppl.). Lund:

Tallvid, M. (2015). 1:1 i klassrummet: analyser av en pedagogisk praktik i förändring. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2015. Göteborg.

Thomas, A. & Stratton, G. (2006). What we are Really Doing with ICT in Physical Education: a National Audit of Equipment, Use, Teacher Attitudes, Support, and Training. British Journal of Educational Technology, 37(4), 617–632. DOI:10.1111/j.1467-

8535.2006.00520.x.

Trost, J. (2012). Enkätboken. (4. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Vygotsky, L. S. (1978). Mind in society: The development of higher psychological processes. Cambridge, MA: Harvard University Press.

Bilagor

Bilaga 1 – Enkäten

Elevundersökning av digital teknik i ämnet Idrott och hälsa

Denna undersökning görs helt anonymt och kommer ligga till grund för ett

examensarbete som senare kommer publiceras offentligt i DIVA. Ingen av oss som arbetar med undersökningen kommer därför veta vem som svarar vad.

På förhand tack för din medverkan.

Under varje fråga markerar du det/de alternativ som stämmer bäst, eller skriver i rutan.

*Digital teknik = IT (Informationsteknik) exempelvis: Datorer, mobiler, appar, smartboards/projektorer, videofilm m.m. Kvinna [ ] Man [ ]

1. Vad skulle du tycka om att använda digital teknik i skolan?

a) Mycket bra [ ]

b) Bra, till en viss del [ ]

c) Nej, mindre bra [ ]

d) Nej, inte alls bra [ ]

2. Vad skulle du tycka om att använda digital teknik i ämnet Idrott och hälsa?

b) Bra, till en viss del [ ]

c) Nej, mindre bra [ ]

d) Nej, inte alls bra [ ]

3. Är det lika viktigt att använda digital teknik i praktiska ämnen (Idrott och hälsa, Slöjd, Hemkunskap) som i teoretiska ämnen (Språk, Matematik, SO, NO)?

a) Ja, lika viktigt [ ]

b) Ja, till en del [ ]

c) Nej, inte lika viktigt [ ]

d) Nej, inte alls viktigt [ ]

4. I läroplanen står det att digital teknik ska användas i alla skolans ämne. Är du medveten om detta?

a) Ja [ ]

b) Ja, till en del [ ]

c) Nej, ganska lite [ ]

d) Nej, inte alls [ ]

5. Har du tillgång till digital teknik i anknytning till Idrott och hälsa lektionerna?

a) Ja, varje lektion [ ]

b) Ja, nästan alltid [ ]

c) Nej, sällan [ ]

6. Om ja, vilken/vilka digitala tekniker har du tillgång till under Idrott och hälsa lektionerna? Skriv ner all den teknik du har tillgång till!

7.

Vilka fördelar ser du med att använda digital teknik i ämnet Idrott och hälsa? Beskriv!

8.

Vilka nackdelar ser du med att använda digital teknik i ämnet Idrott och hälsa? Beskriv!

9. Skulle digital teknik vara ett hjälpmedel för att du ska kunna nå målen i ämnet Idrott och hälsa?

a) Ja, mycket [ ]

b) Ja, till en viss del [ ]

c) Nej, ganska lite [ ]

d) Nej, inte alls [ ]

10. Har du använt digital teknik i ämnet Idrott och hälsa under din skolgång?

a) Ja, mycket [ ]

b) Ja, till en viss del [ ]

c) Nej, ganska lite [ ]

d) Nej, inte alls [ ]

11. Om ja, vilken digital teknik har använts i ämnet Idrott och hälsa?

a) Ipads/Smartphones [ ]

b) Dator [ ]

c) TV/Video [ ]

d) Annat

12.

Om du har använt digital teknik på Idrott och hälsa lektionerna. Beskriv hur den digitala tekniken har använts. Ge gärna flera exempel!

13. Om digital teknik skulle användas i ämnet Idrott och hälsa, hur skulle den kunna användas tycker du? Ge gärna flera exempel!

Bilaga 2 - Följebrevet Digital teknik i ämnet Idrott och hälsa

Vi är två studenter från ämneslärarprogrammet mot årkurs 7-9 med ämnesinriktning Idrott och hälsa, historia och religion 270 hp på Högskolan i Halmstad som skriver ett examensarbete motsvarande 15 hp om digital teknik i ämnet Idrott och hälsa ur ett elevperspektiv. Vi hade varit tacksamma om vi fick komma och dela ut en elevenkät (bifogas nedan) till ett slumpmässigt urval av elever på er skola (ca: 80 stycken). Syftet med undersökningen är att studera elevers attityder och inställning till digitala verktyg i ämnet Idrott och hälsa samt vilka tidigare erfarenheter de har av digitala verktyg i idrottsundervisningen. Vi ser det som viktigt att låta elevernas röster bli hörda och låta dem vara med och utveckla undervisningen.

Undersökningen är helt konfidentiell. Ingen av oss som arbetar med undersökningen kommer att veta vem som svarat vad, förutom om det är en manlig respektive kvinnlig respondent. När svaren kommit in sammanställs de i form av statistiska tabeller där utvalda citat plockas från de öppna frågorna i enkäten. Examensarbetet kommer senare att publiceras på det digitala vetenskapliga arkivet (DiVA) och vid förfrågan kan vi skicka examensarbetet efter slutförandet.

Om ni har några frågor om undersökningen så hör av dig till Linn Hallner eller Katharina Johansson, vardagar 8-12, telefon: 0739-865119 eller 0739-922544. Handledare på Högskolan i Halmstad,

Lars Kristén

Mail: lars.kristen@hh.se Telefon: 035-167215.

På förhand tack för er medverkan i vårt examensarbete. Halmstad, 2016-12-14.

Linn Hallner & Katharina Johansson Lärarstudenter vid Högskolan i Halmstad

Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Telefon: 035-16 71 00

E-mail: registrator@hh.se