Här kan vi se både likheter och skillnader mellan eleverna. Gemensamt för de allra flesta eleverna var att de ansåg att läsning gynnar ordförståelse, stavning, läshastighet, läsförståelse och att man även blir snabbare på att tänka. Både elever i de tidigare åren och elever i mellanåren nämner att man måste kunna läsa när man blir stor, för att kunna utbilda sig. Skillnaden finns i elevernas tankar om böckernas innehåll. Endast två av eleverna i de tidigare åren nämner att man kan lära sig något av detta. Vi menar att kommunikationen och bearbetningen av böcker och texter saknas i vår studie, och detta kan vara en anledning till att eleverna har så få tankar kring innehållet.
Enligt Norberg (2003) har alla böcker något att berätta men det är då viktigt att pedagogen väljer texter som eleverna kan identifiera sig med och känna igen (a.a.).
Enligt Skardhamar (1994) visar studier att förståelsen av texter ökar om eleverna får bearbeta dessa på något vis efter att ha läst dem. Att förstå texternas innehåll gynnas av att elever får samtala om dessa och hjälpa varandra (a.a.). Det kan även vara så att fokus i de tidigare åren fortfarande ligger på avkodningen och att innehållet då går förlorat. Enligt Lundberg och Herrlin (2005) är det ändå viktigt att eleverna får uppleva läsningen som meningsfull och att texter både kan ha ett budskap och en betydelse (a.a.). Eleverna i mellanåren pratar om att man kan lära sig saker genom böckernas handling, fantasin utvecklas och läsning kan ge inspiration för skrivande, men även här hade eleverna i två skolor inga tankar om att man kan lära sig något av innehållet.
En elev nämner spontant 15 - åriga elevers bristande läsförmåga i Sverige, vilket han hört på radion. Detta leder till en diskussion mellan eleverna om varför det är så. Vi blev mycket förvånade över att en elev både hade registrerat och kommit ihåg detta. I diskussionen som följde hade eleverna enligt vår mening många bra tankar och uppfattningar kring detta. Det handlade enligt dem om att många har det svårt och att många inte tycker att det är roligt att läsa. Tycker man inte det är roligt går det sämre och om man inte tror att man kan lära sig läser man heller aldrig. De tog även upp att det finns lärare som hjälper till i dessa situationer.
Vi anser att detta är något även för lärare att fundera över. Att låta elever läsa mycket skönlitteratur i olika genrer utifrån intressen och erfarenheter tror vi är viktigt för att skapa läslust och för att få eleverna att inse att man kan lära sig mycket genom litteraturen. Vi menar, som Molloy (2002) skriver, att de didaktiska frågarna vad, hur och varför har stor betydelse i valet av skönlitteratur. Vilka böcker ska eleverna läsa, hur ska de läsa och hur ska det lästa bearbetas. Det är även viktigt att som lärare veta
varför en särskild bok ska läsas och inte någon annan. Även frågorna när var och med vem litteraturen ska läsas är betydelsefulla.
8 FORTSATT FORSKNING
Vi anser att denna studie varit mycket intressant att genomföra. Då det inte finns så mycket forskning kring elevernas perspektiv tycker vi att det skulle vara intressant att göra fler studier kring detta. Då man aldrig kan vara helt säker på att det eleverna säger i intervjuer stämmer helt överrens med verkligheten skulle vi kunna tänka oss att även göra observationer i klassrummet. Ytterligare en anledning till att genomföra fler undersökningar utifrån elevers perspektiv, är att vi kan se en stor skillnad kring litteraturanvändningen i skolan om vi jämför vår studie med de vi tagit del av där det är lärare som har deltagit i undersökningarna. Dessa ger en mer positiv bild av hur skönlitteraturen används i skolan.
9 REFERENSLISTA
Alexandersson, M. (2006). Den fenomenografiska forskningsansatsens fokus. I Starrin, B & Svensson, P-G. (Red.) Kvalitativ metod och vetenskapsteori.
Lund: Studentlitteratur.
Bergöö, K & Ewald, A. (2003). Liv, identitet, kultur. Om utredningen Att lämna skolan med rak rygg och svenska som ett demokratiämne. Utbildning och demokrati
Best, R., Floyd, R. & Mcnamara, D. (2008). Differential competencies contributing to children’s comprehension of narrative and expository texts. Reading Psychology, 29, 137-164.
Blum, I., Koskinen, P., Bhartiya, P. & Hluboky, S. (2010). Thinking and Talking About Books: Using Prompts to Stimulate Discussion. The Reading Teacher.
63(6), 495-499.
Brink, L. (2000). Försvunna bokslukare? Om läslust och läsvanor hos elever i grundskolan i fyra Gävleborgskommuner. Gävle: Högskolan i Gävle.
Brink, L. (2009). Skönlitteraturens väg till klassrummet – om läsarkarriär, skolkanon och verklighetsanpassning. I Kåreland, L. (Red.) Läsa bör man…? Stockholm:
Liber.
Chambers, A. (1993). Böcker inom oss. Om boksamtal. Stockholm: Rabén &
Sjögren.
Ejeman, G. (1987). Svenska i grundskolan. Stockholm: Liber.
Ewald, A. (2007). Läskulturer. Lärare, elever och litteraturläsning i grundskolans mellanår. Malmö: Malmö Högskola.
Ingemansson I., Karlsson K., Oscarsson M., Pettersson, A. & Taube, K. (2007).
PISA 2006: 15-åringars förmåga att förstå, tolka och reflektera - naturvetenskap, matematik och läsförståelse. Stockholm: Skolverket
Jönsson, K. (2007). Litteraturarbetets möjligheter. En studie av barns läsning i årskurs F-3. Diss. Malmö: Malmö Högskola.
Keene, E.O. & Zimmermann, S. (2003). Tankens mosaik. Om mötet mellan text och läsare. Daidalos AB.
Kihlström, S. (2007). Fenomenografi som forskningsansats. I Dimenäs, J. (Red.) Lära till lärare. Stockholm: Liber AB.
Kåreland, L. (Red). (2005). Modig och stark – eller ligga lågt. Stockholm: Natur och Kultur.
Körling A.M, (2003). Läsning från början. I Norberg, I. (Red.) Läslust och lättläst.
Att förebygga och reparera lässvårigheter och bevara läslusten. Lund: Grahns Tryckeri AB.
Liberg, C. (2006) Hur barn lär sig läsa och skriva. Studentlitteratur.
Liberg, C. (2010). Texters, textuppgifters och undervisningens betydelse för elevers läsförståelse. Fördjupad analys av PIRLS 2006. Stockholm: Skolverket.
Limberg, L. (2002) Skolbibliotekets pedagogiska roll – en kunskapsöversikt.
Stockholm: Skolverket.
Lindö, R. (2005). Den meningsfulla språkväven. Lund: Studentlitteratur.
Lundberg, I. & Herrlin, K. (2005). God läsutveckling – kartläggning och övningar.
Stockholm: Natur och kultur.
Malmgren, L-G, & Nilsson, J. (1993). Litteraturläsning som lek och allvar. Lund:
Studentlitteratur.
Mcintyre, E. (2007). Story discussion in the primary grades: Balancing authenticity and explicit teaching. The Reading Teacher, 60 (7), 610-620.
Molloy, G. (1996). Reflekterande läsning och skrivning. Lund: Studentlitteratur.
Molloy, G. (2002). Läraren, litteraturen, eleven – En studie om läsning av skönlitteratur på högstadiet. Stockholm: Lärarhögskolan i Stockholm.
Molloy, G. (2007). ”Jag ryser när jag ser en bok”. Svenskläraren, 2, 9-13.
Nilsson, J. (1997). Tematisk undervisning. Lund: Studentlitteratur.
Norberg, I. (2003). Läsning av skönlitteratur. I Norberg, I. (Red). Läslust och lättläst.
Att förebygga och reparera lässvårigheter och bevara läslusten. Lund: Grahns Tryckeri AB.
Patel, R. & Davidsson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Lund:
Studentlitteratur AB.
Skardhamar, A-K. (1994). Litteraturundervisning i grundskolan. Lund:
Studentlitteratur.
Skolinspektionen. (2010). Läsprocessen i svenska och naturorienterade ämnen, årskurs 4 – 6. Stockholm: Skolinspektionen.
Skolverket. (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Fritzes.
Skolverket. (2008). Kursplan med kommentarer till mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det tredje skolåret. Stockholm: Skolverket.
Smith, F. (2000). Läsning. Stockholm: Liber AB
Starrin, B. (2006). Om distinktionen kvalitativ – kvantitativ i social forskning. . I Starrin, B & Svensson, P-G. (Red.) Kvalitativ metod och vetenskapsteori.
Lund: Studentlitteratur.
Stensson, B. (2006). Mellan raderna. Strategier för en tolkande läsundervisning.
Göteborg: Daidalos AB.
Säljö, R. (2005). L. S. Vygotskij – forskare, pedagog och visionär. I Forsell, A.
(Red.) Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber AB.
Vetenskapsrådet. (1990). Forskningsetiska principer inom humanistisk – samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vygotskij, L. S. (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos AB.
Vygotskij, L. S. (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos AB.
Wibeck, V. (2010). Fokusgrupper. Lund: Studentlitteratur AB.
BILAGA 1
Förfrågan till skolor
Hej
Vi är två lärarstudenter i Västervik som precis har börjat på vårt examensarbete. Vårt arbete kommer att handla om skönlitteratur i undervisningen. Vi kommer att utgå ifrån elevens perspektiv och de frågeställningar vi vill ha svar på är:
Används skönlitteratur i undervisningen, och i så fall när och hur ofta?
Om skönlitterära texter används, bearbetas de på något sätt, och i så fall hur?
Vilket förhållningssätt har elever till läsning av skönlitteratur?
Vad anser elever om relationen mellan skönlitteratur och lärande?
Vi undrar om vi kan få komma till er skola och intervjua tre elever i år 2 och tre elever i år 5? Tanken är att intervjua eleverna i respektive år tillsammans. Vi räknar med att de två intervjuerna kommer att ta cirka 30 minuter/intervju. Dessa kommer att spelas in men kommer naturligtvis att raderas när vi skrivit ut svaren. Vi kommer varken att nämna skolans eller elevernas namn, samtliga elever kommer att vara helt anonyma och deltagandet är frivilligt. Vi vore väldigt tacksamma för svar så fort som möjligt.
MVH
Marica Gustavsson & Therise Selent
BILAGA 2
Brev till föräldrar
Hej
Vi är två lärarstudenter i Västervik som precis har börjat på vårt examensarbete. Vårt arbete kommer att handla om skönlitteratur i undervisningen. Vi kommer att utgå ifrån elevens perspektiv och de frågeställningar vi vill ha svar på är:
Används skönlitteratur i undervisningen, och i så fall när och hur ofta?
Om skönlitterära texter används, bearbetas de på något sätt, och i så fall hur?
Vilket förhållningssätt har elever till läsning av skönlitteratur?
Vad anser elever om relationen mellan skönlitteratur och lärande?
Vi undrar om ni godkänner att ert barn deltar i en intervju kring dessa frågor? Dessa kommer att spelas in men kommer naturligtvis att raderas när vi skrivit ut svaren. Vi kommer varken att nämna skolans eller elevens namn. Barnen kommer alltså att vara helt anonyma och deltagandet är frivilligt. Vi vore väldigt tacksamma för svar så fort som möjligt. Om ni ej vill att ert barn deltar vänligen meddela klassläraren.
MVH
Marica Gustavsson & Therise Selent
BILAGA 3
Intervjufrågor
Läser ni böcker i skolan?
Vilka böcker läser ni? När läser ni?
Hur ofta läser ni?
Brukar ni gå till biblioteket? Hur ofta?
Läser alla i klassen samma bok?
Den bok som du själv läser får du välja den helt själv?
Läser er lärare högt ur någon bok? Hur ofta?
Brukar ni prata om det ni har läst tillsammans?
När ni har läst klart en bok vad gör ni då? Hur då?
Vad tycker ni om att läsa böcker?
Varför tror ni att ni måste läsa böcker?
Vilken nytta har ni av det?
Tror ni att man kan lära sig något genom att läsa böcker?
Vilken typ av böcker gillar du bäst?
Vilka böcker läser ni hemma?
Om du hamnade på en öde ö och fick välja att ta med dig tre böcker, vilka skulle det vara?