Elevers uppfattningar om undervisningsmetoder

Fråga 9 ” Sätt ut ett R efter de studiealternativ du anser roligt, ett L efter det du anser mest

lärorikt. Sätt ut tre R och tre L.

Den här frågan var vid bearbetningen av resultatet inte lämplig att redovisa via stapeldiagram med procentsatser. Istället för att välja just procentantal eftersom så många elever har valt olika så har vi utgått från att redovisa de populäraste svarsalternativen. De alternativ eleverna har kryssat för flest gånger är de vi har valt att här presentera.

Som tidigare är svaren indelade i en vänsterspalt för den monokulturella skolan och den högra där eleverna på den mångkulturella skolans resultat redovisas.

Monokulturell skola Mångkulturellskola

L R L R

Via lärobok och Internet X X Besöka och medverka på gudstjänster X X

Diskussioner kring moral och etik X X Läsa religiösa skrifter X X

Studera och fira religiösa ceremonier X X Uppsats och egna berättelser X X X Frågestund med religiösa ledare X X

Dramatisering X X X

Värderingsövningar X X X Jämföra religioners livsfrågor X X Undersöka och prova New Age X X

Läraren berättar X X

Av resultatet ovan kan vi se att eleverna anser att många av de olika undervisningsmetoderna är lärorika, men att inte lika många tycker att dessa alternativ är speciellt roliga.

Fråga 10 ”Tycker du att alla elever ska få likadan religionsundervisning, även om eleverna

tillhör olika religioner/samfund?”

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Monokulturella Mångkulturella Vet ej

Ja men elever med annan religion än svenska kyrkan bör få läsa extra om sin religion

Nej

Ja

Fråga 11 ”Hur skulle du vilja göra undervisningen roligare?”

Eftersom detta är en öppen fråga har vi valt att belysa olika utdrag ur elevernas kommentarer.

”Om man gjorde fler praktiska övningar, inte bara läste i böcker” ”Se på olika filmer om religion”

”Ha fler lekar, frågesport om religion, pjäser”

”Se hur andra människor har det, inte bara läsa om det” ”Gruppövningar”

”Ha mer variation i lärandet”

”Någon som är från t.ex. Islam kom och berättade om sin religion och vi fick ställa frågor till personen”

”Göra saker som de gör i religionen” ”Om man gjorde det mer verkligt”

”Utflykter, där man får se saker som har med religionen att göra, eller lyssna på religiös musik” ”skriva brev med någon som har en annan religion”

”Hur religionen har ändrats genom åren” ”Om man besökte andra kyrkor”

”Titta mer på film och mer instuderingsfrågor”

”Se på långfilmer som har anknytning till religion, som ’Kingdom of heaven’, ’Dansa med vargar’, ’Den siste mohaikanen’.”

”Jag vill veta mer om vilka krig som religion har utlöst men samtidigt se fördelarna i religionen”

Det är inte alla elever som har svarat på denna fråga och en stor andel elever har valt att kryssa för alternativet ’vet ej’, därför har vi valt att endast belysa de svar som var genomtänkta och konstruktiva.

När elever skulle välja huruvida olika undervisningsmetoder var roliga eller lärorika så ser svaren relativt lika ut. Det är på fyra olika ställen som majoriteten av eleverna på den monokulturella skolan tycker tvärtemot majoriteten av eleverna på den mångkulturella skolan. Att arbeta via lärobok och Internet tycker majoriteten av eleverna på den monokulturella skolan var Lärorikt, medan eleverna på den mångkulturella skolan tyckte att det var Roligt. Frågestund med religiösa ledare ansåg eleverna på monokulturella skolan vara Lärorikt och eleverna på mångkulturella skolan ansåg det vara Roligt. Att jämföra religioners livfrågor ansåg eleverna på monokulturella skolan vara Roligt och eleverna på mångkulturella skolan ansåg det vara Lärorikt. Den sista som de skiljde svaren åt var Läraren berättar där eleverna på den monokulturella skolan tyckte att det var Lärorikt medan eleverna på den mångkulturella skolan ansåg det vara Roligt.

Eleverna på monokulturella skolan är vana vid att arbeta via datorer och med böcker, medan de på den mångkulturella skolan i det här fallet inte har tillgång till samma tekniska utrustning. Elever från den monokulturella skolan har alla datorer hemma och använder sig utav det i sin vardag. Eleverna på den mångkulturella skolan kan komma från länder där tekniken inte är lika utvecklad och de i hemmet inte känner samma behov av teknisk utrustning i hemmet. Efter samtal med läraren fick vi även veta att läxor där de måste ha tillgång till Internet inte kan ges eftersom alla elever inte har tillgång till det. Skillnaderna här är svåra att diskutera, mycket av elevernas inställning till undervisning med hjälp av datorer kan i hög grad bero på deras lärare och dennes inställning till frågan. Om läraren själv är osäker på skolans tekniska utrustning kanske denne väljer andra undervisningsmetoder framför detta med följden att eleverna tycker det inte är så lärorikt med just sådan undervisning, alternativt att de tycker sådan undervisning är rolig då de väl får tillgång till det.

Det viktigaste när det gäller undervisningsmetod är att som lärare vara klar över de didaktiska frågorna; vad, hur, varför och vem. Undervisningen är ett samspel mellan stoff, elever och lärare och en strategi som fungerar i en grupp elever behöver inte fungera lika bra i en annan liknande grupp. En undervisningsform som kanske hade fungerat på den monokulturella skolan hade möjligen inte fungerat lika bra på den mångkulturella skolan och dessa skolor ligger enbart 20 minuter ifrån varandra. Det finns så många faktorer som spelar roll, därför är det viktigt att vara klar över de didaktiska frågorna och även se till miljön man arbetar i.

Den intressanta frågan att studera svaren på är på fråga 10:

”Tycker du att alla elever ska få likadan religionsundervisning, även om eleverna tillhör olika religioner/samfund?”

Här kan man tydligt se skillnader i svaren. Eleverna på den monokulturella skolan anser att alla ska ha lika undervisning, men samtidigt har de ingen eller ytterst liten erfarenhet av att någon i klassen tillhör en annan religion. Detta kan vara en orsak till att de svarat som de gör. De kan inte relatera till att någon vill ha mer undervisning om sin religion. Dock har 10 % av eleverna svarat att elever med annan religion bör få läsa extra om sin religion.

Gällande eleverna på den mångkulturella skolan ser man tydligt att majoriteten anser att man bör få studera extra om man tillhör en annan religion. Detta kan baseras på att de själva tillhör en annan religion och känner att de hade velat lära sig mer om sin egen. Fast även om siffran

är mer än hälften är det väldigt många som anser att alla borde ha samma religionsundervisning, 38 % motsvarar 33 elever av 87.

I enlighet med Grimmith’s analys av kunskapsbegreppen i religionsundervisning är det viktigt att ha förståelsen för att lära både om och av religioner.

Valet att ställa en öppen fråga i en enkät där alla andra frågor är flervalsfrågar har vi mest gjort för att få fram våra elevers idéer. Majoriteten av eleverna tycker att religionsämnet är ett tråkigt ämne, samtidigt som de anser att det är ett viktigt ämne då det avgör hur våra möten med andra människor utvecklas och att vårt sinne att respektera andra utvecklas. Religionsämnet är ett mindre roligt ämne men det måste inte vara det.

Om vi jämför våra resultat med de tidigare forskningar som gjorts ser man att våra resultat överlag följer deras resultat. Enligt Nationella utvärderingen tycker 63 % av eleverna att religionskunskapen i skolan är intressant vilket är en hög siffra om man jämför med vad övriga undersökningar visar. Övriga resultat visar att religionskunskap är ett av de minst populära ämnena. Vår studie visar att eleverna på den mångkulturella skolan värderar ämnet högre än eleverna på monokulturella skolan. Enligt ”Attityder till skolan 2009” tycker elever med utländsk bakgrund att det känns meningsfullt att gå till skolan, 34 % jämfört med 24 % för de med svensk bakgrund. Jönsson och Liljefors rapport65visade tydligt att eleverna ville ha mer om samhällsförändringar, hur människor har det i världen och hur det är att leva i ett samhälle med människor från olika kulturer. Religionsundervisningen överlag fokuserar däremot mer mot att undervisa om livsfrågor. Våra resultat visar på liknande tendenser, eleverna tycker att det handlar för mycket om livsfrågor när man önskar mer undervisning om samlevnad, högtider, rasism och Gudsförnekande tolkningar, att kunna leva ihop trots eventuella olikheter med andra ord.

Den undersökning som skiljer sig i resultat är den av Bengt-Erik Andersson (Ungdomars

livsprojekt och skolan som arena, gjord 1994).66 Det är märkligt att en så snarlik undersökning kan skilja så i attityder, överlag ger den en pessimistisk skugga över de övriga resultaten. Enligt hans studie är enbart ca 1/3 av eleverna mycket nöjda i skolan, var femte elev i årskurs 9 tycker att skolan utmanar på ett utvecklande sätt.

65

Jönsson R, Liljefors Persson B, (2006)

Samtidigt som hans studie ger en smula skrämmande siffror är det viktigt att ha dessa siffror i åtanke, kan det vara så att eleverna i de andra studierna svarat mer positivt för att det är en så stor auktoritet som Skolverket som utfört de undersökningarna?

Liksom i de stora studierna har resultaten av vår studie inte visat så markanta skillnader i svaren beroende på vilken bakgrund eleverna kommer ifrån. Eleverna på den mångkulturella skolan är överlag lite mer intresserade av ämnet religionskunskap jämfört med eleverna på den monokulturella.

4.5

Lärarnas respons

Fråga 1-3 handlar om ålder, kön, antal verksamma år som lärare och deras erfarenhet av mono- och mångkulturell läromiljö.

De lärare vi har valt att tillfråga ser ut såhär:

Lärare 1.

 Man, 28 år som arbetat två år som lärare i religion/idrott, mestadels monokulturell erfarenhet Lärare 2

 Kvinna, 36 år som arbetat som lärare i so och svenska i 7 år, uteslutande mångkulturell erfarenhet Lärare 3

 Kvinna, 58 år som arbetat som lärare i svenska och so i 30 år, uteslutande monokulturell erfarenhet Lärare 4

 Man, 42 år som har stor erfarenhet inom skolan men arbetat 8 år som lärare i so, blandad erfarenhet Lärare 5

 Kvinna, 28 år som arbetat 2 år som lärare i historia/religion, uteslutande monokulturell erfarenhet

4. Ett flertal undersökningar visar på att Religionskunskap är det SO-ämne som eleverna tycker är minst intressant och roligt, hur ställer du dig till detta?

Samtliga lärare samtycker till stor del med ovanstående, även om ingen av dem har tagit del av någon av dessa undersökningar. Det kan mycket väl stämma menar de. Religionsämnet är som Lärare 1 ville uttrycka det ”det ämne eleverna suckar lite extra över”.

”Det kan mkt väl vara så att religion är det som anses minst intressant. Jag kan tänka mig att det är det ämne flest elever har svårt att relatera till, de tycker inte att ”det rör dem”. Jag tror också att det har att göra med hur läraren förhåller sig till ämnet, det kan vara ett svårt ämne att engagera och entusiasmera i.(Om man inte själv känner sig entusiastisk vill säga!)” /Lärare 4

5. Är det något du själv har märkt och uppmärksammat?

Trots denna indirekta övertygelse är det ingen av dessa lärare som mer ingående reflekterat över denna förutsättning eller som valt att undervisa annorlunda för att motivera eleverna mer.

”Märkt? Möjligen. Uppmärksammat? Inte aktivt.” /Lärare 3

Den kvinnliga läraren som har mest erfarenhet från att ha arbetat på mångkulturell skola har märkt att man i många elevgrupper har en utpräglad ”tuff” attityd till religionsämnet då de tror att läraren har en konfessionell avsikt att ”omvända” dem och deras religiösa övertygelse. Till en början skrämde det henne men tids nog lärde hon sig tackla det genom att låta eleverna utgå ifrån sin övertygelse och jämföra livsåskådningarna för att se att skillnaderna inte var så stora.

Det är viktigt att ha i åtanke att vi sällan eller rentav aldrig möter något nytt helt förutsättningslöst utan vi har en redan född föreställning med oss i det vi möter. Här kommer den hermeneutiska förståelsen in, om vi är medvetna om och utmanar elevernas tidigare erfarenheter leder det förhoppningsvis istället till en nyfikenhet och lust.

6. Har du något tips på hur man fångar och/eller ökar elevernas intresse för religionskunskap?

När det gäller tips på hur man kan motivera eleverna kan vi sammanfatta dem såhär:  ”Plocka ner” ämnena på elevernas nivå

 Låt dem se, känna, höra, lyssna  Variera undervisningen

 Var lyhörd för önskemål från eleverna  Utnyttja elevernas egen kunskap  Fokusera på helheten, inte sakfrågor

 Utnyttja media, tidningar, Internet, musik och film som grund för diskussioner  Våga gå utanför läroboksramen

”Läroböcker har ibland en tendens att visa upp en religion (speciellt de sk världsreligionerna) som något allomfattande, alla människor inom kristendom eller islam är antingen si eller så. En muslim i Pakistan, i Indonesien eller en i Lund lever ju inte exakt på samma vis, vilket är viktigt att peka på. Alla har olika sätt att utrycka sig.

Jag har en koffert med lite attiraljer jag samlat på mig under åren, det kan vara kul för eleverna att se ett radband, en ikonbild, skillnader på olika kors, Buddhafigurer från resor osv. Att få känna på saker är ofta viktigt, inte bara att se på bild. Väskan brukar vara populär att ha med sig inför varje presentation av en religion, nu packar vi upp något nytt!” /Lärare 4

Skogar menar att det är viktigt att vi som lärare har en ämnesteoretisk orientering för att undvika att falla helt i händerna på läromedlen. Inte så mycket för att läromedlen är dåliga, för de är oftast av bra kvalitet, utan snarare för att variera undervisningen. Variation i undervisningen är inte bara viktig för att bibehålla elevernas intresse och inte göra samma sak dag in och dag ut. Variation i undervisningen är även viktigt då läromedel ibland endast visar en sida av en religion eller är övergripande i sin information.

Även skillnader är viktigt att påpeka. Medier förenklar ofta kultur/religion och se dem/den som enhetlig vilket även elever kan komma att göra. Religion och kultur betyder två helt olika saker och det är viktigt för oss som blivande lärare att veta skillnaderna och undervisa om det.

”Det bästa verkar vara att utarbeta sina egna arbetsformer som passar en själv som person och den grupp du arbetar i, lyssna på eleverna! Det är lätt att fastna i hur mer erfarna lärare gör men det är inte alltid det passar dig och ditt sätt att undervisa.” / Lärare 5

Lärarna är alltså mer eller mindre medvetna om elevernas attityd till religionsämnet som ett mindre roligt och viktigt ämne jämfört med de övriga samhällsorienterade ämnena. Möjligen kan det bero på att eleverna har svårt att relatera till ämnet. Det kan vara ett svårt ämne att undervisa i då vissa elever inte tycker ämnet ”rör dem” medan andra elever tror att läraren har dolda avsikter i att omvända dem.

För att göra ämnet mer tilltalande gäller det att anpassa ämnet efter gruppens förutsättningar och egna önskemål i den mån det går, det här gäller alla ämnen inte bara just religionskunskap. Även om eleverna menar att ämnet inte rör dem eller hyser ointresse av annan anledning, så har de garanterat en åsikt om fenomenet religion som stort eller om de olika trosuppfattningarna.

Ta hjälp av annat än läroboken, levandegör religionen! Religionen är något i allra högsta grad levande, inte något statiskt som innebär samma sak för alla människor.