Elevhälsoteamet - Utvecklingsmöjligheter

Det framkommer i resultatet att de olika professionerna synliggör flera faktorer som påverkar samt bidrar till det hälsofrämjande arbetet. Dessa exempel som lyfts innehåller teman om hälsoarbetets alla delar: inre/yttre påverkan, social/psykosocial miljö, sociala relationer, elevers inflytande, trygghetsarbete, hälso-bildande, stärkande av förmågor med självkänsla och självförtroende samt hanterbarhet. Allt detta är av vikt i arbetet för att främja hälsa.

Skolsköterska 1. Att bli ännu bättre på att tidigt upptäcka riskfaktorer kring eleven.

Exempelvis livsstilsvanor, och det psykosociala måendet kopplat till stress och prestationer

Skolsköterska 2.Öka medvetenheten kring ohälsofaktorer- det kan vara brist på fysisk aktivitet, för mycket skärmtid, dåliga sömnvanor, dåliga kostvanor och stress och oro.

Mycket information och även jobba med grupper av elever och även involvera vårdnadshavare.

Skolsköterska 3. Arbete behövs för allt som rör barnen som bra kost, rörelse, sömn, psykiskt mående mm. Det mesta som barn behöver för att växa upp till välmående vuxna personer.

Fokus på det hälsofrämjande arbetet prioriteras ej i jämförelse med förebyggande insatser. Respondenterna förklarar hur de upplever att de jobbar med krisbaserade åtgärder och vill gärna se en framtid för mer utrymme åt det hälsofrämjande arbetet. De beskriver genom att tidigt identifiera behoven inom både gruppen samt individen finns

29 ökade möjligheter för att utveckla och förbättra det som ej fungerar för eleverna men också främja det som fungerar bra hos dem. Genom att begriplighetsgöra och ta med fler perspektiv genom olika kompetens kan detta fångas upp snabbare innan problemen blir större.

Skolkurator 1. Att ännu mer tid läggs på det hälsofrämjande arbetet istället för det åtgärdande arbetet. Ibland känns det som att allt går så fort i skolan att man inte riktigt vågar tro och lita på detta arbete har effekt över tid och när saker blir "akuta" får ofta det hälsofrämjande arbetet stå tillbaka.

Skolsköterska 5.Att inte ses som en brandsläckare. Att få komma ut i verksamheten och arbeta utvecklande, kvalitetssäkrat med tex årshjul. Med insatser som är just förebyggande, utifrån de problem som finns i just den klassen eller elevkategorier.

Skolkurator 3. Ökad kompetens och samsyn kring fritidshem och elevhälsans gemensamma arbete.

Synen på ett gemensamt arbete som något stärkande och främjande, återfinns i svaren och många ser också det som ett behov för att uppnå en helhetssyn för skolans

gemensamma främjande arbete. Det lyfts dessutom funderingar hos respondenterna som i sin tur leder till ett reflekterande över dolda behov som finns på skolan och att ökad samverkan med fritidshemmet kan hjälpa detta.

Skolsköterska 3. Jag tror att allt samarbete är gott samarbete som gynnar elever.

Lättare med ökad förståelse mellan yrkesgrupper om samarbete sker och då kan ett förebyggande och främjande arbete ingå i exempelvis årshjul som en bas och utifrån den kan förändringar samt utvärderingar ske.

Skolkurator 2.Samverkan/samarbete sker mer med klassläraren, men inser genom dessa frågor att det är nödvändigt att alltid ta med fritidshemmets observationer, då de ser eleven i så olika situationer. I framtiden behöver vi säkra, så att alla kan bidra med sina kunskaper.

Samverkansuppdraget kan bidra till en gemensam syn, ett förhållningssätt för skolan att gemensamt arbeta mot. Det poängteras att fritidshemmets syn saknas och det finns en eftersträvan till att samarbeta mer än vad som görs idag.

Skolsköterska 5.Genom mera samarbete med gemensamma värderingar och

förhållningssätt kan vi hjälpa barnen i.… tydligare gränssättningar för ett hälsosammare liv och livsstil.

Skolsköterska 2. Inser att vi behöver få till ett samarbete, då de ser eleven mycket mer i olika sammanhang och känner eleven på ett helt annat sätt.

30 5.2.3 Fritidshemmet - Ett hälsofrämjande kunskapsutbyte

Alla respondenter besvarade att det är nödvändigt med en grundläggande samsyn i det hälsofrämjande arbetet för att det ska fungera och fortsätta att utvecklas. En av

respondenterna påvisar att ett kunskapsutbyte finns men som inte är fullt utvecklat. Det finns ett behov av att samarbeta med de olika yrkesprofessionerna och på det sättet nyttja varandras kompetenser. Det synliggörs brister i att kontinuerliga möten ej sker tillsammans med de olika professionerna. Samverkansuppdraget ska kännas hanterbart och ej ligga på individen själv för en gemensam samsyn. Nedan är exempel på hur ett kunskapsutbyte kan se ut.

Fritidslärare 2. Det är viktigt att alla deltar utifrån sin profession och kompetens och att alla röster är lika mycket värda. Man utvecklar en samsyn kring elevhälsoarbetet. Jag upplever att vi har den organisationen där det finns kunskap utbyte och möjlighet att använda olika kompetenser. Fritidsverksamheten ingår inte naturligt i organisationen.

Varför är det så? Jag tror att till viss del kan det bero på̊ att fritidsverksamheten har en tradition att sköta sig själva, man försöker lösa situationen själv, man är van vid det.

Fritidslärare 3. Rent praktiskt sätt brukar fritidshemmet hålla sig för sig själv, speciellt gällande utvecklingsarbetet. Men rent teoretiskt skulle det kunna ske möten som handlar specifikt om detta uppdrag och så att skolan gemensamt bygger upp en gemensamt syn samt mål. Och fritids som följer största delen av elevens dag har ett stort inflytande kring vad som funkar och ej hos eleverna.

Fritidslärare 5. Personal som har kontakt med eleven på̊ ett eller annat sätt pratar med varandra om elevens situation. Till exempel kan fritidslärare, klasslärare,

specialpedagog, kurator och skolsköterska träffas och prata kring eleven för att få en bättre helhetsbild.

Utifrån svaren framkommer det tydligt att fritidslärarna anser att de bör vara en del av ett kontinuerligt kunskapsutbyte för det hälsofrämjande arbetet, detta för att få en helhetsbild av elevernas dag. De anser att fritidshemmet bör vara en del av skolans hela organisation eftersom deras perspektiv är minst lika betydelsefullt och meningsfullt. Det synliggörs en vilja om att arbeta framåt, där fritidslärarna anser att samverkan mellan fritidshem och elevhälsoteamet är viktigt för skolans hälsofrämjande arbete. Flera anser att samverkan inte fungerar särskilt bra.

Fritidslärare 1. Det är så viktigt att fritidshemmet får en lika stor och viktig roll som övriga enheter inom skolan! Eleven befinner sig i så stor del av skoldagen just inom fritidshemmets verksamhet. Detta är ett otroligt viktigt ansvarsområde för skolans rektor!!

Fritidslärare 3. Jag tror att fritidshemmets perspektiv tillsammans med och elevhälsoteamet kan bidra till ett bredare perspektiv på̊ vad hälsa är, hur hälsa kan främjas i skolan i stort. Mycket fokus ligger på̊ lärandet, vilket är en absolut nödvändighet men skolan har fler professioner som ej endast agerar till lärandet, stärkandet av individen är också̊ en viktig del i vilka elever som klarar sig bra och mindre bra i skolan. Vi tillsammans kan skapa en gemensam syn för skolans framtidsperspektiv på̊ människan.

31 Fritidslärare 5. Genom att ha en bra samverkan med elevhälsoteamet kan personalen få en bättre överblick kring en elev och därmed se till att eleven får bästa möjliga situation på̊ fritids.

Eftersom många elever är en del av fritidsverksamheten anser de flesta av

respondenterna att fritidshemmet kan bidra med ett bredare och övergripande perspektiv på elevernas hela skoldag. Ökad samverkan och bättre kommunikation framkommer som önskvärt och som i citatet ovan är det tydligt att det åligger i rektorns ansvar att förbättring sker.

5.2.4 Fritidshemmet - Utvecklingsmöjligheter

Fritidslärarnas syn på vilka utvecklingsområden som finns inom det hälsofrämjande arbetet skiljer sig inte mycket från varandra. Bland dessa utvecklingsområden lyfts det att fritidshemmet bör bli en accepterad verksamhet inom skolans organisation och att det redan är på god väg mot att bli det. Det tydliggörs av respondenterna att det hälsofrämjande arbetet är ett gemensamt uppdrag som inte endast innefattar

undervisningen och lärande under skoltiden. Det framkommer även en samsyn i att elevhälsoteamet kan bidra med kunskap som kan nyttjas på fritids och vise versa.

Fritidslärare 3. Ett starkare gemensamt uppdrag för hela skolan, hela dagen. Det ska inte enbart vara fokus på̊ undervisning och lärande utan även de andra viktiga saker i livet som i sin tur kan bidra till att eleverna finner större lust i skolan som helhet. Ge dem bästa möjliga chansen till en frisk, bra skön dag med olika typer av kunskaper och aktiviteter. Jag vill gärna se vad elevhälsoteamet har att bidra med kunskapsmässigt till mitt perspektiv på̊ fritidshemmet. Jag tror att flera professioner tillsammans kan se till ett större perspektiv på det som berör, skolan och hälsan i stort hos eleverna. Jag tror att fritids har mycket att stå i framöver för att verka för ett gemensamt hälsofrämjande arbete, men att tillsammans med de andra på̊ skolan kan vi lyckas ta fram metoder, verktyg och perspektiv som funkar.

Det framkommer som önskvärt att kunna arbeta med eleverna i mindre grupper, där chansen för att bygga starkare relationer finns, vilket bidrar till en lugnare miljö. Vikten av att lyssna in och se eleverna, ökad delaktighet av eleverna och att de upplever tiden på fritidsverksamheten som hanterbar. Det är främjande och nödvändigt att elevernas egna reflektioner kring välmående och hälsa uppmärksammas. Det lyfts även fram vikten av att fortsätta arbeta med relationer och sociala samspel för att bidra till en tryggare fritidshemsmiljö och det är hälsofrämjande.

Fritidslärare 2. Delaktigheten, att fortsätta lyssna in elevernas behov, funderingar och intressen för att ge de möjligheter att utvecklas deras verksamhet. Att anpassa

verksamheten efter elevers behov. En utmaning är att arbeta med relationer och då speciellt att vårda sina relationer. Upplever att relationerna kan bli ytliga när det är stora elevgrupper. Det finns alltid någon som man kan vara tillsammans med. Stress, att minska situationer där det kan uppstå̊ olika typer av stress, att utveckla verksamheten så att eleven upplever fritidsverksamheten som hanterbar.

32 Fritidslärare 4. Att fortsätta arbeta med relationer och hur det är samt vilken betydelse det har för elevers mående och hälsa. Fortsätta utveckla verksamheten för att elever ska känna sig trygga och skapa en bra miljö̈. Samt ta tillvara på̊ elevernas egna tankar och reflektioner kring deras välmående och hälsa.

Det finns ett behov och en eftersträvan av att elevhälsoteamet deltar i möten med fritidshemmet och att fritidslärarna även kan få delta på elevhälsoteams-mötena. Den kompetens och kunskap som de olika professionerna inom elevhälsoteamet besitter kan gynnas samt förbättra fritidsverksamhetens utvecklingsarbete.

Fritidslärare 2. ...Önskvärt skulle kanske vara att en representant från elevhälsan är med på̊ SBO-möten. Vi har en punkt på̊ dagordningen där man kan bolla och ta upp saker med elevhälsan innan det blir så stort problem så att åtgärder behövs sätta in…

Det synliggörs i svaren att det eftersträvas mot ett allmänt hälsofrämjande arbete, före det åtgärdande samt förebyggande insatser. En önskan för en samsyn synliggörs och att en starkare samverkan kan främja det generella, gemensamma hälsofrämjande arbetet på skolan.

33

6. Analys

Studiens analys i likhet med resultat kommer att presenteras tematiskt baserat på de kategorier som tillkommit under sammanställningen av resultatet. Dessa kategorier har i denna analys sammanfattas och analyseras utifrån det salutogena perspektivet på hälsa samt genom det hälsofrämjande arbetet med hjälp av KASAM (känsla av

sammanhang). Fokus har legat på fritidspersonalens och elevhälsoteamets perspektiv och kompetens för att undersöka hur de jobbar mot ett hälsofrämjande uppdrag genom samverkan samt vill jobba hälsofrämjande genom samverkan. Analysen redovisas utifrån följande två huvudkategorier: 1. Samverkan och hälsofrämjande idag och 2.

Samverkan och hälsofrämjande imorgon med tillhörande underkategorier.

6.1 Samverkan och hälsofrämjande idag

Denna kategori är skapad utifrån syfte och frågeställning för att kunna synliggöra hur respondenterna uppfattar hur samverkan samt det hälsofrämjande arbetet ser ut och fungerar idag. Detta för att sedan kunna sträva mot ett framåtsyftande perspektiv för nästa kategori.

6.1.1 Elevhälsoteamet - Hälsofrämjande i praktiken

Idag så sker elevhälsoteamets hälsofrämjande arbete delvis mot ett salutogent perspektiv på hälsa, med bland annat hälsobildade insatser och hälsosamtal som en del i det

övergripande arbetet. Detta i enlighet med Antonovskys (2005) syn på hälsa, genom att främja det friska hos varje individ. Åtgärdande samt förebyggande insatser är vanligt förekommande i elevhälsoteamets arbete vilket också hänvisas till att det praktiseras utifrån ett patogent förhållningssätt. Några av de viktigaste grundpelarna i det hälsofrämjande arbetet är bland annat den sociala hälsan, miljön samt stärkandet av de friskhetsfaktorer som återfinns hos både individer samt gruppen. Hälsosamtalen synliggörs som en viktig del i det hälsofrämjande arbetet, som i likhet med vad Jacobsson och Jakobsson (2018) beskriver samtalet om hälsa som en av de viktigaste delarna att fånga upp, för att förena denna teori till praktik. Men detta är beroende av gemensam samsyn för att uppnå ett salutogent perspektiv med fokus på skyddsfaktorer, stärkandet både på individ samt gruppnivå för att få till en skola som passar alla, utifrån olika behov.

6.1.2 Fritidshemmet - Hälsofrämjande i praktiken

Utifrån Antonovskys (2005) salutogena perspektiv gentemot hälsa sker försök till att arbeta hälsofrämjande idag, genom att arbeta med begreppet hälsa på ett utbildade sätt och främja elevers hälsa genom fysiska lekar och aktiviteter. De aktiviteter och åtgärder som respondenterna återger som en del av det hälsofrämjande arbetet är,

trygghetsvandringar och trygghetsenkäter, dessa exempel som återges är förebyggande insatser och inte utifrån ett hälsofrämjande salutogent perspektiv. Så många av de insatser och åtgärder som tillämpas är av patogen art eftersom de ej fokuserar på främjandet. Det som lyfts som viktiga komponenter i det hälsofrämjande arbetet är relationsskapande, både mellan lärare-elev och elev-elev. Goda relationer skapar trygghet hos både individen och i gruppen. Hälsofrämjande ledarskap som främjar

34 positiva faktorer hos varje individ, bidrar till ett stärkande av individen och gör att eleven upplever olika situationer som hanterbara. Detta är i likhet med vad KASAM innebär, där människans förmåga att uppleva hanterbarhet i olika situationer främjar hälsa (ibid.). Även i denna kategori redovisas det hälso-utbildade arbetet som en betydelsefull komponent i det hälsofrämjande arbetet.

6.1.3 Elevhälsoteamet - Kunskap, kompetens & samverkan

Elevhälsoteamet upplever att deras kompetens tas tillvara inom skolans verksamhet och perspektiv utifrån professionella aspekter. Psykosociala situationer och miljöer

synliggörs i arbetet med klasslärare och skolledning. Vilket tyder på en hög känsla av hanterbarhet utifrån Antonovskys (2005) KASAM. Där yrkesskickligheten tas tillvara men även att det finns möjlighet att tillämpa den, vilket görs i förhållande till skolan men ej fritidshemmet. Dock så utlämnas en samverkan med fritidshemmet i detta fall och det landar på att individerna själva får ta plats och rum för att sådant arbete ska synliggöras, vilket kan uppfattas som ett svårt uppdrag. Guvå och Hylanders (2012) studie synliggör just detta faktum för hur samverkan inom skolans hälsofrämjande arbete ska ske mellan olika yrkesprofessioner och att då behövs en gemensam konstruktiv kommunikation samt förhållningssätt gentemot varandra, för att det ska kännas hanterbart. Det synliggjordes en önskan om mer tid till att jobba hälsofrämjande, snarare än åtgärdande, dessa påståenden stod i likhet med vad Guvå och Hylander (2012) lyfte i sin studie om att en stark vilja finns för att arbeta med främjande samt förebyggande hälsoarbete snarare än åtgärdande.

I likhet med föregående kategori visade resultatet i bristande samverkan mellan

elevhälsoteamet och fritidshemmet. Det arbete som fanns och var genomarbetat skedde på individnivå och eget initiativ. Sammanställningen av dessa svar i resultatet tyder på en låg känsla av meningsfullhet utifrån ett samverkansuppdrag utifrån Antonovsky (2005) beskrivning av delarna för att uppnå KASAM. Samhörighet skapas genom bland annat, gemensamma mål, samarbete i bra arbetsmiljöklimat vilket inte synliggörs i det nutida samarbetet mellan professionerna. Brister synliggjordes inom känsla av

hanterbarhet (Antonovsky, 2005), eftersom tillgång till att tillämpa praktisk yrkesskicklighet mellan de olika verksamheterna brister.

6.1.4 Fritidshemmet - Kunskap, kompetens & samverkan

I resultatet syns skillnader i hur fritidslärarnas kunskap och kompetens tillvaratas i det hälsofrämjande arbetet. Vissa ges större möjligheter till att vara delaktiga i det

hälsofrämjande arbetet, med tydliga riktlinjer för vad som förväntas av professionen och andra önskar mer delaktighet. Respondenterna tycker att det ska ses som en självklarhet att deras kompetens ska vara en naturlig del i skolornas främjande hälsoarbete. Detta överensstämmer med Antonovskys (2005) KASAM som innebär att uppleva känslan av meningsfullhet i det arbete som görs. I detta fall upplevs meningsfullheten låg eftersom fritidslärarnas kompetenser ej tas tillvara på. Genom nyttjande av fritidslärarnas

kompetenser bidrar till ett helhetsperspektiv, det i likhet med Hjörne och Säljö (2014) som beskriver att helheten breddas genom att bjuda in fler professioner.

35 Idag sker samarbete mellan professionerna i elevhälsoteamet och fritidslärarna i liten grad. Vid enstaka tillfällen sker en form av samarbete när det finns oro kring vissa elever och fritidslärarens perspektiv nyttjas i förmån för skolundervisningen. Däremot sker inget fastställt kontinuerligt samarbete med elevhälsoteamet. Det poängteras även att det inte ska vara upp till den enskilda individens beslut om hur samarbetet ska fungera. För att ett gemensamt hälsofrämjande arbete ska fungera behövs det att de olika professionerna möts i en samsyn. Gott samarbete kräver god kommunikation mellan alla parter och att det förhåller sig konstruktivt till varandras arbete och kompetenser (Guvå & Hylander, 2012).

6.2 Samverkan & hälsofrämjande imorgon

Denna kategori är skapad utifrån syfte och frågeställning för att kunna synliggöra hur respondenterna vill att samverkan samt det hälsofrämjande arbetet ska se ut och fungera.

6.2.1 Elevhälsoteamet - Ett hälsofrämjande kunskapsutbyte

När exempel ges på vad som kan göras för att uppnå bättre samverkan, föreslås det att gemensamma planeringsdagar, ledningsmöten samt bättre tillgänglighet bör erbjudas för att förenkla för ett framtida samarbete. Viljan att arbeta mer tillsammans synliggörs i resultatet från tidigare kategorier. En del av det som beskrivs i Antonovskys (2005) KASAM så ingår dessutom förmågan att vilja utvecklas, ges förutsättningar för att våga fatta egna beslut samt att kunna ventilera med människor i dennes omgivning. Dessa resultat synliggör behovet att samverkan finns som ett potentiellt verktyg som samtliga vill använda för att uppnå ett mer hållbart, helhetsbaserat sätt att arbeta hälsofrämjande.

Utifrån ett gemensamt salutogent tänkande kan detta bidra till skolans värdeskapande.

Det salutogena perspektivet behövs för att bibehålla balansen mellan lärandet och hälsan då detta stärker förmågan att hantera skolans situationer och utmaningar (Antonovsky, 2005). Elevhälsoteamet beskriver de perspektiv som fritidshemmet har, som uteblir för helhetsperspektivet när samverkan ej fungerar, och det återges i resultatet att fritidshemmen ser eleverna ur en annan kontext än resterande personal på skolan. Vilket innebär att de möjligheter och styrkor som eleverna har i

fritidsverksamheten ej synliggörs i skolans verksamhet. En samverkan mellan elevhälsan och fritidshemmet erbjuder båda parterna större möjlighet för ett bredare hälsofrämjande, då fler faktorer och även friskfaktorer synliggörs genom samverkan.

Hjörne och Säljö (2014) och Guvå och Hylander (2012) beskriver vikten av det fungerande samtalet inom, samt mellan professionerna för ett mer självreflekterande fortsatt främjande arbete. Som resultatet utvisade fanns viljan, men också metoder för att sådant arbete kan stärkas i framtiden.

6.2.2 Fritidshemmet - Ett hälsofrämjande kunskapsutbyte

Kunskapsutbytet mellan fritidshemmet och elevhälsan ser annorlunda ut i

respondenternas olika svar och det existerar inget fullt utvecklat kunskapsutbyte.

Däremot finns behov av att växla kunskaper eftersom elevhälsoarbetet bygger på en samsyn. Det ligger ett värde i att låta alla få sin röst hörd. Det poängteras även en

Däremot finns behov av att växla kunskaper eftersom elevhälsoarbetet bygger på en samsyn. Det ligger ett värde i att låta alla få sin röst hörd. Det poängteras även en