Elevsamtal under lektionen

Leila: Oj vad svårt. Min bild åkte iväg hela tiden. Hanna: Jag skriver fort, men t och f är svårt att se. Kalle: Jag har skrivit en lång mening, det är jättelätt!

Mario: Titta, här är kompisgungan, jag vill gunga nu. Jag hittar inte G, var är den? Johan: Men åhh, det är svårt. Jag lär mig k och n och s och p.

4.6.2 Reflektioner

Jenny inleder lektionen med en tillbakablick på tidigare lektion och en genomgång av dagens lektion, där de ska fortsätta att arbeta med bilderna de tog på skolgården. Eleverna använder sin surfplatta på flera olika sätt under lektionen. Surfplattorna kopplas upp mot en projektor och de visar sina bilder på saker de fotograferat i sin närmiljö och tränar på att berätta om dem inför varandra. De visar att de behärskar tekniken på surfplattan genom att de med lätthet navigerar fram bildprogrammet. Under elevernas redovisning av sina bilder stöttar

specialpedagogerna de elever som behöver hjälp med att sätta ord och/eller tecken på det de vill berätta. Efter redovisningen ska eleverna fortsätta arbeta med bilderna i ett program, där de ska göra egna böcker. Eleverna introduceras i det nytt programmet och handleds och lotsas fram av de vuxna som visar och lär dem programmets funktioner. Det råder stor aktivitet i klassrummet och eleverna behöver mycket stöd av de vuxna för att utföra uppgiften. I denna observation framkommer tydligt att eleverna använder surfplattan som ett medierande redskap

33

för att samspela, kommunicera och tolka sin omvärld. Även de vuxna är mediatorer och genom att eleverna utforskar programmet tillsammans med de vuxna har eleverna möjlighet att ta till sig och ta över, appropriera nya kunskaper. Så småningom behärskar de programmet utan en vuxens hjälp. Specialpedagogerna skapar förutsättningar för metakognitiva processer genom att ge eleverna utrymme under lektionen att reflektera över sitt tänkande och lärande.

4.7 Resultat av intervjuerna

De två specialpedagogerna jag intervjuade hade båda ansvar för klassen. Specialpedagogen Carina har arbetat inom grundsärskolan i tio år och har erfarenhet av att arbeta med olika IKT-redskap i undervisningen. Specialpedagogen Jenny har arbetat inom grundsärskolan i två år. Hon har ingen annan erfarenhet av IKT-redskap i undervisningen än just surfplattan. Jag frågade specialpedagogerna hur de såg på att använda surfplattan i undervisning och om det fanns för – och nackdelar med den.

Carina: Surfplattan är snabbt att starta upp, lätt att ta med sig och är lättnavigerad även för elever som har motoriska svårigheter. Det finns ett stort utbud av appar och de kostar bara en bråkdel av vad exempelvis ett datorprogram gör. En nackdel är att när eleverna arbetar med olika appar är det ibland är svårt att se om de faktiskt kan lösa de olika uppgifterna eller om de chansar. Det finns sällan facit.

Jenny: Jag upplever att surfplattan är tillgänglig och lätt att använda. Surfplatta ger möjligheter att variera undervisningen eftersom utbudet på program är stort och light versioner finns, så att man kan prova ett program innan man köper in fullversionen.

Specialpedagogerna anser att surfplattan är ett redskap som är användarvänlig, då den är lätt att komma igång med, är lättnavigerad och ger eleverna direkt återkoppling. Eleverna behöver fokusera på en skärm istället för både skärm och tangentbord och detta underlättar för elever med motoriska svårigheter. Surfplattan är mobil och specialpedagogerna använder den både i och utanför klassrummet. Programmens utformning med roliga figurer och klara färger lockar eleverna till att vilja jobba. Carina som tidigare arbetat med andra IKT-redskap som pekskärm och flexiboard i undervisningen, anser att surfplattans egenskaper skapar andra möjligheter att göra undervisningen flexibel och tillgänglig och med det ökar elevernas delaktighet.

Carina: Eleverna arbetar enskilt och ofta med olika appar i till exempel svenska och matematik, då de befinner sig på olika nivåer i sitt lärande.

34

Jenny: Varje elev har sin ”egen” surfplatta och de har olika appar på sina surfplattor. De är individanpassade så de passar varje elevs förutsättningar och behov.

Specialpedagogerna tycker att surfplattan förenklar möjligheterna att tillgodose elevernas individuella behov då den kan individanpassas. De anser att tillgången till uppgifter och övningar på olika nivåer är stor och därmed passar den alla oavsett

Carina: Vi använder surfplattan i alla ämnen. Vi har med den när vi är på studiebesök där vi dokumenterar med foton och ibland filmar vi. På en so -lektion åkte vi stadsbuss för att titta vad som fanns i omgivningarna. Eleverna hade sina surfplattor med sig och fotograferade fritt. Sen tittade vi på bilderna via projektorn och eleverna fick berätta om sina bilder. Det är en stor fördel att man kan ta med sig surfplattan. Man kan fånga det vardagliga här och nu.

Jenny: Eleverna använder surfplattan varje dag i olika ämnen. Inom so- och no-ämnena använder eleverna surfplattan främst till att skriva texter, fotografera och filma. I svensk – och matematik-ämnena arbetar de mest i olika appar.

Det stora utbudet av program möjliggör en varierad undervisning och surfplattan används inom alla ämnesområdena i undervisningen. Genom att variera undervisningen kan

specialpedagogerna skapa fler möjliga vägar till kunskap och lärande. På elevernas surfplattor finns applikationer/program för exempelvis läsinlärning och skrivutveckling, bild- och

filmredigering, minnesträning, dokumentation, kommunikation, sortering och kategorisering.

Carina: För våra elever är det viktigt att hänga med i IKT-utvecklingen och lära sig vilka möjligheter som finns när man använder sig av olika medieredskap. När eleverna blir äldre kommer de att använda surfplattan och söka information och använda den i social medier.

Jenny: Surfplattan ger möjlighet till att variera undervisningen och på så sätt kan jag som lärare hitta fler möjliga vägar för eleven till kunskap och lärande. För de elever som behöver stöd i sin kommunikation är surfplattan ett bra redskap. Dels kan eleven använda sig av egna bilder och filmer men det finns också bra kommunikationsappar att arbeta i.

Specialpedagogerna anser att surfplattan utgör ett bra redskap för kommunikation. Många av eleverna inom grundsärskolan har svårigheter i att kommunicera och uttrycka sig och med surfplattans hjälp kan de enklare kommunicera med exempelvis bilder och symboler.

35

Carina: Vi diskuterar ofta hur elevernas lärande synliggörs när de använder surfplattan. Genom att vi vuxna systematiskt dokumenterar eleverna arbetsprocesser och färdiga arbeten blir det en hjälp för oss framförallt i den formativa bedömningen då vi tillsammans med eleven diskuterar lärandet.

Jenny: Det är viktigt att diskutera och reflektera med eleverna om deras lärande, men det är också viktigt att eleverna konkret förstår och ser resultat av vad de arbetar med.

Specialpedagogerna berättar att många av elever saknar kognitiva och kommunikativa förutsättningar att se, förstå och uttrycka sig om sitt eget lärande och därför blir det särskilt viktigt att diskutera och reflektera tillsammans för att synliggöra lärandet. Specialpedagogerna är nära eleverna under lektionspassen och sitter ofta med dem när de arbetar med surfplattorna och på så sätt kan de ge direkt och konkret återkoppling. Genom att ha en dokumentation som sträcker sig en tid tillbaka, synliggörs elevens lärande och utveckling tydligare.

Specialpedagogerna använder bland annat surfplattan för att dokumentera och synliggöra elevernas lärprocesser. De använder sig sedan av dokumentationerna dels i bedömningen av vad eleverna har lärt sig och dels i den formativa bedömningen då eleven kan ges

återkoppling med hjälp av bilder. När det gäller att bedöma om eleverna lär sig och befäster kunskap när det arbetar i olika applikationer/program, upplever specialpedagogerna vara svårt då det ofta inte finns något facit. Då vet de inte om eleven faktiskt har förstått uppgiften och lärt sig eller om den bara har chansat och klickat förbi.

Carina: Eleverna frågar ofta om de få arbeta med surfplattan Plattan ger snabb återkoppling till eleverna och beröm vilket ger dem motivation till att lära. Vi använder ibland surfplattan som en morot om en elev.

Jenny: Jag upplever att eleverna väldigt gärna vill arbeta med surfplattan. Den skapar en motivation för dem och är en morot för dem, oavsett om de ska arbeta i ett program som vi har bestämt eller om de får välja själva. Och det gör ju att de är de blir mer motiverade till att lära sig.

Surfplattan skapar motivation hos eleverna. Eleverna efterfrågar den ofta och arbetar gärna med surfplattan oavsett om de får välja program själv som i elevens val eller om de ska arbeta med den inom något annat ämnesområde. Specialpedagogerna berättar att om någon elev håller på att tappa fokus och koncentration används surfplattan ibland som en morot för att eleven ska motiveras till att arbeta.

36

4.8 Sammanfattande analys

Utifrån studiens tidigare forskning och teoretisk förankring framkommer det att begreppen metakognition, mediering och appropriering har stor betydelse för lärprocessen (Gärdenfors, 2010 och Säljö, 2000). Därmed blir dessa begrepp viktiga analysverktyg, då studien belyser lärande med surfplattan som ett redskap. Det sociokulturella perspektivet löper som en röd tråd genom studien.

Lärandet är en social aktivitet och sker i samspel med omgivningen. Kommunikativa processer är förutsättningar för människans lärande och utveckling (Dysthe, 2003). Kommunikationen mellan eleverna och elev och lärare är central (Säljö, 2000) och då specialpedagogerna medvetet använder surfplattan i undervisningen blir den ett stöd för eleverna att kommunicera i deras utveckling och lärande. Elever i grundsärskolan har ofta svårigheter i att kommunicera och uttrycka sig och med hjälp av surfplattan kan de enklare kommunicera med exempelvis bilder och symboler. Eleverna tycker om att arbeta med surfplattan, deras engagemang är stort och de är motiverade i sina studier. Surfplattan är användarvänlig och eleverna behärskar tekniken och navigerar med lätthet över dess skärm. Att använda surfplattan som ett redskap i undervisningen inbjuder till ökad självständighet, engagemang och motivation (O´Malley & Donehower, 2013). I likhet med Heimann och Tjus (2003) fångar surfplattan elevernas uppmärksamhet och deras motivation och uthållighet påverkas genom surfplattans tekniska egenskaper till att ge snabb responsivitet, upprepning och beröm. Även specialpedagogerna uppskattar surfplattans möjligheter och ser den som ett viktigt medierande redskap i undervisningen. Elevernas och specialpedagogernas inställning till att använda sig av surfplattan bidrar till att motivationen höjs och stimulerar till ett aktivt och meningsfullt deltagande. Dysthe (2003) understryker detta och menar att motivationen hör ihop med hur skolan lyckas skapa goda lärmiljöer och situationer som stimulerar till aktivt deltagande.

Surfplattan används som ett medierande redskap i undervisningen och skapar möjligheter för eleverna att tolka och kommunicera omvälden (Säljö, 2005). Då eleven Mario visar eleven Hanna ett nytt program i surfplattan ges hon möjlighet att appropriera hans kunskap och göra den till sin egen. Tillsammans reflekterar de över sitt lärande och sin förståelse och därmed medieras lärandet med surfplattan som artefakt. Här synliggörs tydligt den närmaste

37

detta fall. Detta är en slags modell för hur kunskaps- och färdighetstradering fungerar. Genom att delta i resonemang och handlingar i sociala kontexter ges eleverna möjligheter att erövra kunskaper och färdigheter och göra dem till sin egen och därmed kunna genomföra dem själv (Strandberg, 2009). I resultatet framkommer flera exempel på hur eleverna tar till sig

kunskaper och färdigheter genom att samspela med sin omgivning och surfplattan som artefakt. I analysen framkommer i likhet med Klerfelt (2007) att surfplattan är

flerdimensionell och inbjuder till och lockar eleverna till interaktion, verbal som ickeverbal, i samspel med varandra och med vuxna.

De vuxna utgör viktiga mediatorer i studien. Eleverna kognitiva och kommunikativa

förutsättningar begränsar dem i att uttrycka sig och sätta ord/tecken på sina tankar. När eleven Leila arbetar med ett bokstavsprogram på surfplattan fångar specialpedagogen Carina upp Leilas tankegångar och reflektioner. Genom att sätta ord på det som sker i läraktiviteten uppmärksammar hon och hjälper Leila att reflektera i sitt tänkande och lärande.

Specialpedagogerna arbetar medvetet i metakognitiva processer genom att tillsammans med eleverna diskutera och reflektera över elevernas förståelse och lärande. Under lektionerna där surfplattan används som redskap skapas förutsättningar för metakognitiva processer och eleverna ges utrymme till att reflektera och diskutera. Då eleverna har en utvecklingsstörning och befinner sig på en lägre utvecklingsnivå än vad kamrater i samma ålder anses, är de ännu inte medvetna om att deras kognitiva aktivitet har inflytande på resultatet (Gärdenfors, 2010), utan behöver språkligt stöd för att utveckla sin metakognitiva förmåga. Elevernas förståelse och tänkande utvecklas i samtalen med specialpedagogerna och går från en yttre till en inre dialog (Dysthe, 2003). Om eleverna har en förståelse hur de tänker, agerar och lär möjliggörs för dem att välja olika lärvägar och att reflektera över sitt eget lärande (Gärdenfors, 2010). Även för de vuxna är de metakognitiva samtalen med eleverna viktiga, då de genom att elevernas tankestrukturer synliggörs kan få nya insikter om strategier och alternativa arbetsmetoder för den enskilde eleven.

Surfplattorna är individanpassade och eleverna har olika applikationer beroende på kunskaper, behov och färdigheter. Då surfplattan kan individanpassas förenklas möjligheterna att

tillgodo se elevernas individuella behov (Skolverket, 2013). Specialpedagogerna anser att det stora utbudet av applikationer/program möjliggör en varierad undervisning och på så sätt kan de skapa fler möjliga vägar för eleverna att inhämta kunskap. Vid ett av

38

Surfplattans utformning, storlek och bärbarhet tillsammans med den inbyggda utrustningen ökar möjligheterna och tillgängligheten för eleverna att söka kunskap och färdigheter även utanför klassrummet (Henderson & Yeow, 2012). Specialpedagogerna i studien anser att surfplattan gör lärandet mer tillgängligt bland annat genom just dess mobila egenskap. Brodin & Lindstrand (2003) och Nirvi (2011) poängterar att för elever med funktionsnedsättningar kan digitala redskap som här är surfplattan, underlätta och öka elevernas delaktighet i sitt lärande då undervisningen kan göras mer tillgänglig.

39

5 Diskussion

I min studie har jag uppmärksammat hur och när elever i grundsärskolan använder sig av surfplattan i sitt lärande. Jag har också lyft fram viktiga faktorer som enligt forskning anses betydelsefulla för lärande och utveckling. Tidigare forskning, teoretisk förankring i det sociokulturella perspektivet (Säljö, 2000, 2005, Dysthe, 2003, Strandberg, 2009) med

begreppen metakognition, appropriering och mediering, samt min egen förförståelse ligger till grund för diskussioner och slutsatser jag gör. Kapitlet inleds med en metoddiskussion som efterföljs av en resultatdiskussion utifrån studiens syfte och frågeställningar. Därefter lyfts tankar kring specialpedagogiska implikationer och förslag till fortsatt forskning. Kapitlet avslutas med en slutsats.

5.1 Metoddiskussion

Min studie är en fallstudie med kvalitativ inriktning vars främsta syfte är att förstå och urskilja skeenden och företeelser (Merriam, 1994). Genom att använda mig av metodtriangulering i fallstudien önskade jag vinna kunskap om, beskriva och diskutera processer som äger rum när eleverna använder surfplattan som redskap i sitt lärande och sin utveckling.

Metodtrianguleringen motsvarade syftet och frågeställningarna besvarades. Min förförståelse om kontexten och människorna där har spelat en betydelsefull roll vid studiens genomförande, vid tolkningar och analysförfarandet. Jag har under hela processen varit medveten om att min förförståelse kunnat vara både en styrka och en svaghet och har kritiskt granskat och

reflekterat över mina egna tolkningar, antaganden och slutsatser. Observationerna gav mig möjlighet att fånga diskrepansen av vad som sades och vad som gjordes under lektionerna (Merriam, 1994) och fältanteckningarna som skrevs i direkt anslutning till observationerna, utgjorde ett bra komplement att sammanfatta helheten. Min egen grad av deltagande i observationerna varierade och jag tyckte emellanåt det var svårt att dra gränsen mellan eget deltagande och min roll som observatör och jag tror det beror på att jag hade en relation till eleverna i studien. Därtill upplevde jag att eleverna hade förväntningar på mig som lärare snarare än observatör. Jag upptäckte att de informella samtalen med eleverna utgjorde en mycket viktig del i empirinsamlingen. Hade jag valt att intervjua eleverna istället för att föra informella samtal med dem, hade jag gått miste om mycket information då elever i

grundsärskolan ofta har svårt att relatera frågor i efterhand. Genom de informella samtalen kunde jag på ett nära och naturligt sätt ta del av elevernas tankar och resonemang.

40

I intervjuerna med specialpedagogerna använde jag mig av halvstrukturerade frågor, då jag ville ge utrymme för eventuella följddiskussioner och fördjupningar (Kvale & Brinkman, 2009). Jag upplevde att detta gjorde informanternas skildringar mer detaljrika och fylliga. Om jag skulle gjort om studien hade jag valt videoobservationer istället för deltagande

observationer då jag hade fått större utrymme att samtala med eleverna om deras lärande.

5.2 Resultatdiskussion

Studien visar att surfplattan är ett redskap som kan bidra till att göra undervisningen mer tillgänglig för elever i grundsärskolan. Begreppen metakognition, mediering och

appropriering har stor betydelse för lärprocesserna (Gärdenfors, 2010). Resultaten i studien

visar på att när eleverna använder surfplattan i sitt lärande har de metakognitiva processerna betydelse för om surfplattan ska vara ett framgångsrikt medierande redskap.

Specialpedagogerna i studien arbetar medvetet i metakognitiva processer och när surfplattorna används som ett medierande redskap i undervisningen skapar de vuxna utrymme för eleverna att diskutera och reflektera över sitt lärande. Eleverna har en utvecklingsstörning och befinner sig på en lägre utvecklingsnivå än vad jämnåriga anses göra. Då de inte är medvetna om att deras kognitiva aktivitet påverkar resultatet, blir det särskilt viktigt att eleverna tillsammans med vuxna diskuterar och reflekterar över sitt lärande (Gärdenfors, 2010). Om eleverna kan reflektera och har en förståelse för hur de tänker, agerar och lär sig, möjliggörs för dem att välja olika lärvägar och strategier. När jag samtalar med eleverna kring deras lärande, visar sig deras kognitiva och kommunikativa begränsningar tydligt genom att de svara enkelt och med enstaka ord. I exemplet där en flicka svarar sju på frågan om vad hon lär sig, är min tolkning att flickan har en metakognitiv tanke kring sitt lärande, men saknar kommunikativa förutsättningar att uttrycka denna. Utifrån mina iakttagelser upplever jag att eleverna behöver språkligt stöd för att utveckla sin metakognitiva förmåga. Specialpedagogernas medvetenhet om effekterna av de metakognitiva processernas inverkan på lärandet bidrar till att elevernas lärande utvecklas.

Eleverna i studien använder surfplattan som ett medierande redskap för att tolka och

kommunicera omvärlden och därmed visa vad de approprierat (Säljö, 2005). Då många elever i grundsärskolan har en begränsad förmåga att uttrycka sig, utifrån kognitiva och verbala förutsättningar kan eleverna via surfplattan enklare kommunicera med exempelvis bilder och

41

symboler. Därmed ökar förutsättningarna för eleverna att vara delaktiga i sitt lärande (Skolverket, 2013). Kommunikativa processer är förutsättningar för lärande och utveckling (Dysthe, 2003). I studien är kommunikationen mellan eleverna och elev och lärare central och då specialpedagogerna medvetet använder surfplattan i undervisningen blir den ett stöd för eleverna att kommunicera i deras lärande och utveckling. Surfplattan används frekvent i undervisningen och eftersom tillgången till uppgifter är stor och övningar finns på olika nivåer förenklar den möjligheterna att tillgodose individuella behov. Det finns ett stort utbud av applikationer som möjliggör en varierad undervisning och därmed kan fler möjliga lärvägar öppnas för eleverna i deras lärande.

Studiens resultat visar på flera situationer och läraktiviteter där eleverna approprierar kunskaper och färdigheter genom att samspela med omgivningen och surfplattan som ett medierande redskap. Lärandet är en social aktivitet och sker i samspel med omgivningen (Säljö, 2000). Surfplattan inbjuder och lockar eleverna till interaktion och samspel med varandra, där de både utmanar och hjälper varandra att komma vidare i sin utveckling. Genom att delta i resonemang och handlingar i sociala kontexter ges eleverna möjligheter att ta till sig och appropriera kunskaper och färdigheter (Strandberg, 2009). Den enskilde eleven lär sig och presterar med hjälp av en pedagog eller en kunnigare kamrat och därmed synliggörs den