Elin vet inte riktigt vad hon känner. Är det kärlek eller bara vänskap som finns mellan Sigge och henne? Hon känner sig nervös och har panik för att han skall komma på besök. Men samtidigt är hon glad och hon längtar tills han kommer. Elin får inte någon riktig ordning på vad det är hon känner. Boken skildrar svårigheten att skilja på stark vänskap och kärlek.
Nu är jag förvirrad för att Sigge ska komma. Inte för att han kommer, men för att jag är så nervös för att han ska komma. Varför är jag det? (Elin – Nervös och nyklippt. sid 9).
På tisdag morgon satte jag mig rakt upp i sängen som om någon hade hällt en hink iskallt vatten över mig. Tisdag, onsdag, torsdag… tre dagar kvar tills Sigge skulle komma. På den fjärde dagen skulle han komma! Hit! Panik, ren panik… men varför?[…] Tessan påstod att jag inte kunde skilja på vänskap och kärlek. Tydligen gillade jag Sigge så mycket som vän, att jag trodde att jag var kär i honom. Vilket jag alltså, enligt den glasklara Tessan, inte var… Men jag är så nervös att jag har ont i magen, stönade jag på första rasten. Varför känns det så, när jag tänker på en kompis? Och mitt hår är äckligt. […] Det råkade bara vara så att jag behövde klippa håret samma vecka som den underbare Sigge skulle komma (Elin – Nervös och nyklippt. sid 18f).
Då såg jag hela helgen framför mig! Det dunkade i kroppen, kröp i tårna, värkte i magen och varenda litet hårstrå stod rakt upp. Jag hade kunnat slåss eller springa tio mil. Med hettande, säkert rött ansikte sade jag att jag hade lovat att visa Sigge stan på lördagen. Det märkliga var att det hade jag inte lovat, men nu seglade helgen upp i mitt huvud och jag såg som i en film hur Sigge och jag gick på stan och åt glass. Som i världens fånigaste reklamfilm. […] det verkar vara en spännande ung man, denne Sigge, sade mormor. Äh han är bara en kompis, sade jag. Men plötsligt visste jag att det inte var sant. Det kändes som att åka hiss rakt upp i himlen och sedan tvärstopp… och så rakt ned. Ingen återvändo. Suck (Elin – Nervös och nyklippt. sid 29f).
I skolan har de en vikarie som pratar mycket om känslor och hur man uppfattar sig själv i klassen. Vikarien väcker en del viktiga tankar och Elin börjar få lite ordning på vad det egentligen är hon känner. Vikarien spelar en viktig roll för eleverna genom att väcka tankar om dem själva. Hennes arbetssätt i boken liknar min bakgrund till detta arbete.
Vad skulle jag göra nu, då? Jag behövde verkligen prata om Sigge. Nej, om vad jag kände och hur jag skulle hantera detta! Jag orkade inte med förvirringen längre. Men nu är jag inte förvirrad, kom jag på, nu vet jag ju. Att jag är kär i Sigge. Att jag är en idiot… men det visste jag redan. […] och jag känner mig så dum. Och ledsen. Och glad (Elin – Nervös och nyklippt. sid 32f).
Jag började faktiskt slappna av och när jag tänkte på allt det som Amina hade pratat om kändes det inte så förtvivlat viktigt med Sigge längre. Jo, Sigge var viktig, men jag ville inte vara kär i honom. Det fanns faktiskt viktigare saker att hålla på med. Jag måste vara världens veligaste människa, kände jag, fram och tillbaka, upp och ned rusade någon slags bergochdalbana i mitt huvud. Mitt nyklippta huvud (Elin – Nervös och nyklippt. sid 55)
De starka känslor som jag nästan hade drunknat i under flera veckor var borta. Det var tomt utan dem, jag kände mig så… vanlig igen. Hade jag inbillat mig alltihop eller var det faktiskt så att allt förändrats när jag såg honom igen […] Det var som om jag hade förlorat något som jag egentligen aldrig haft. Och kanske inte ens ville ha. Ändå var det tomt och ihåligt inuti mig. Sigge hade varit helt normal och jag erkände för mig själv att jag var besviken (Elin – Nervös och nyklippt. sid 58ff).
När Sigge väl kommer blir allt tomt för Elin. Det hon längtat och sett fram emot blir inte alls som hon tänkt. Men när Sigge sen åkt hem igen går Elin ändå och väntar och längtar efter att få mejl från honom. Hon kan fortfarande inte bestämma sig för om det var kärlek till en vän hon kände eller om hon var kär.
Alla andra har dator hemma sedan flera år, ville jag säga, men bet ihop. Nu kunde jag kanske äntligen få en e-postadress och skriva till Sigge. Han hade gett mig sin adress och sagt att han skulle skriva till mig. […] Plötsligt kändes det som om det var bråttom att få det hela att fungera. Tänk om det låg brev och väntade på mig. En gång i skolan hade dataläraren sagt att han kunde hjälpa mig att få fram min egen adress, men jag hade inte vågat. Vad trodde jag egentligen att Sigge skulle skriva till mig? […] Jag såg på skärmen att jag hade tre brev och faktiskt, mitt hjärta hoppade över några slag. Märkligt, hur jag väntade på att Sigge skulle höra av sig utan att jag kunde bestämma mig för vad jag ville att han skulle ha skrivit. […] Sigge hade inte skrivit till mig (Elin – Nervös och nyklippt. sid 124ff).
Jag hade ju slutat med kärlek, det var inte min grej längre. Jag gick tillbaka till badrummet och redde ut håret. Det var snyggt, det var till och med riktigt snyggt. Det räckte. Jag ska vara snygg och ensam, bestämde jag. Jag ska ha mina vänner, men ingen kille på tio eller tjugo år! (Elin –
Nervös och nyklippt. sid 133).
Slutsats
När Elin väntar och längtar tills att Sigge skall komma känner hon sig nervös, förvirrad och får panik för att han skall komma. Hon känner sig ful och tråkig och bestämmer sig därför att gå till frisören. Elins känslor pendlar mellan kärlek och vänskap och i förvirringen känns det
som att känslorna åker bergochdalbana. Boken visar hur en förväntan kan byggas upp och osäkerhet skapas. Den visar på svårheten att skilja på stark vänskap och kärlek, vilket ibland kan vara det samma. Som litteraturgenomgången visar på kan man känna kärlek till vänner och familj men man är inte kär i dem. Boken fungerar bra som en grund till diskussion om hur man tolkar sina känslor och lär sig förstå dem.
4.6 Livet enligt Rosa – Du och jag och hela världen
Som i flera av böckerna dyker det upp en ny person som väcker känslor. I detta fall är det när Rosa går på en skrivarkurs och träffar Robby. Han är det enda Rosa tänker på och hon
glömmer bort sina vänner.
Robby sneglar snabbt på mej, han är lite röd om kinderna, det är nästan som om han skäms. Men jag ler mot honom, mej gör det inget att dom inte vet. […] har jag nånsin varit så här lycklig? (Livet enligt Rosa – Du och jag och hela världen. sid 49).
Mitt liv är inne i en jobbig period. Det känns tomt efter skrivarkursen. […] jag har annat att tänka på just nu. För det gör jag. Mycket. Jag tänker. Hela tiden. […] Ska jag ringa honom? Varför ringer inte han istället? (Livet enligt Rosa – Du och jag och hela världen. sid 56f).
De träffas och Rosa blir först nervös men sen blir allt underbart. De delar intresset med musik och att skriva texter och Rosa delar med sig av sina texter till Robby. Men det slutar med att Rosa upptäcker att Robby lurar henne.
Jag nästan skriker ut det när jag hör att det är han. Mamma tittar upp från datorn. Jag måste skärpa mej. Lugna ner mej. Inte göra bort mej. […] Mitt hjärta dunkar hårt. Och plötsligt har vi bestämt att ses. Vi ska träffas” (Livet enligt Rosa – Du och jag och hela världen. sid 58ff).
Han pratar om vad hans texter handlar om och det är jättespännande. Fast jag har hjärtklappning och totalt hjärnsläpp och glömmer allt han säger så fort han sagt det. […] Jag har kortslutning i hela huvudet, jag kommer inte på något att säga, läpparna vägrar röra sig, ingenting fungerar. […] Vi liksom dras till varandra, det bara sker. Och när våra ansikten möts så pussas vi! Robby och jag! Läpparna möts, och det blir mer än en puss och världen stannar och tungor möts. Vi kysser
I eftermiddag, efter skolan, så ska vi träffas igen. Det pirrar i magen när jag tänker på det. […] Det var faktiskt nervöst att träffa Robby idag också. jag blev alldeles darrig i benen när jag fick syn på honom. Men det gick snabbt över. Och nästa gång kommer jag att vara helt lugn. För nu är vi ihop (Livet enligt Rosa – Du och jag och hela världen. 2006. sid 71ff).
Jo, jag vill slå ihjäl Robby. Eller nä, föresten. För jag vill aldrig mer träffa honom. […] Men ingen kille, det är nog det sista jag vill ha. […] Jag orkar inte tänka på det mer. Men jag tänker inte låta mej knäckas. Jag är bättre än han fattar (Livet enligt Rosa – Du och jag och hela världen. 2006. sid 111f).
Slutsats
När Rosa går på skrivarkursen och träffar Robby är hon lycklig men när kursen är slut känner hon en tomhet, hon saknar Robby. Under den korta men intensiva tiden de träffades på skrivarkursen blev Rosa förälskad i Robby, trots att de knappt känner varandra. Den saknade som Rosa känner, kan vara intressant att diskutera för det är sådana känslor som kan uppstå i samband med olika kurser, läger och turneringar där man intensivt umgås varandra. Rosas hjärta dunkar hårt, hon får hjärtklappning och hjärnan fungerar inte som den skall, hon ser att Robby pratar men hon hör inte vad han säger. När de sedan kysser varandra känner Rosa att hela världen stannar upp, det pirrar i magen och darrar i benen. Allt kretsar runt Robby och tyvärr glömmer Rosa bort sina kompisar. Här kan man diskutera vikten av att inte släppa allt för kärlekens skull utan att det är viktigt att inte glömma bort andra i sin närhet. När Rosa kommer på vad Robby gjort mot henne blir hon arg och tänker på att vara stark. Hon blir så arg att hon skulle kunna slå ihjäl Robby. Boken beskriver Rosas ilska som är starkare än hennes sorg över Robby, för man behöver inte alltid bli ledsen när man blir sviken.
5 Diskussion
Ska vi verkligen prata om kärlek i skolan? Det är mycket vi skall hinna med i skolan och är verkligen kärlek en sådan sak?
Jag tror det i alla fall. Kärleken är inget som är enkelt att förklara och känslorna kan ta många olika uttryck. Syftet med mitt arbete har varit att analysera skildringen av kärlek i
barnlitteratur och se på dess användbarhet som en utgångspunkt för diskussion i skolan om kärlek för elever i skolår fyra till sex. Och jag tror på barnlitteratur som en start i början på den viktiga diskussionen. I en fiktiv värld får vi följa barn i samma ålder med liknande förhållanden som beskriver sin kärlek. Det går inte att skylla på att det tar tid från annat eftersom böckerna tränar barnens läsning och utökar deras ordförråd och förståelse. I boksamtalen lär sig även eleverna att reflektera över det de har läst samtidigt som det finns möjlighet att diskutera ett ämne som kärlek om det är sådana böcker man valt att läsa.
I de böcker jag analyserat skildras kärleken mellan barnen som djup och stark. Den visar också på många likheter med vuxnas kärlek, kanske för att det är vuxna som skrivit böckerna. Kärlekskänslorna som beskrivs i böckerna är också starka. I böckerna skildras karaktärernas känslor i kärlekens olika skeden. I början när de blir intresserade av någon och vill att den skall känna det samma som de själva känner. Nervositet inför vad den de gillar skall tycka om dem. Nervositet för hur de skall uppföra sig när de är i närheten av den andra personen. När de är kära beskrivs känslorna som att det pirrar kroppen, bubblar i magen, sömnproblem för att de tänker på personen hela tiden, både dag och natt och allt de gör blir beroende av vad den de gillar kan tänkas tycka om det. Karaktärerna rodnar och är rädda för att göra bort sig. När de träffas är de lyckliga och när de är ifrån varandra känner de sig ensamma. Hjärtat slår extraslag och med dubbel hastighet. Hjärnan hänger inte med och de blir mållösa. När en av karaktärerna blir kysst känner hon att det darrar i benen och att hela världen stannar upp. Både för flickor och pojkar påvisas dessa starka känslor. Känslor som ändå kan vara svåra att tolka riktigt om man aldrig reflekterat över dem. För som i Elin – Nyklippt och nervös kan det vara svårt att skilja på stark vänskap och kärlek. I boksamtal kan barnen diskutera vad det är som karaktärerna känner, utan att utelämna sig själva. Samtidigt får de möjligheten att höra vad andra tänker och tycker när de funderar på vad de själva känner och tycker.
Böckerna beskriver starka berättelser med både lyckligt och olyckligt innehåll. Med hjälp av böckerna går det att förmedla mycket till eleverna och just därför är det viktigt som pedagog att sätta sig in i och läsa böckerna innan elevarbetet med dem börjar. Som pedagog vill jag veta vad jag förmedlar, om det är en realistisk berättelse. Givetvis är det bra att påvisa både positiva och negativa skeenden i kärleken, för att visa på den verklighet som faktiskt är. För att skapa en helhet är det bra att använda sig av flera av böckerna eftersom de beskriver olika berättelser och olika delar av kärleken, som förälskelsen, att vara tillsammans, svek och uppbrott. Även om böckerna har en del likheter skapar de tillsammans en bra bild av kärlekens alla sidor. Vi får uppleva svartsjuka och svek i förhållandena som leder till att kärleksparen inte pratar med varandra. I För alltid Milena gör svartsjukan så att andra personer blir illa omtyckta och rykten som sprids förstärker hela situationen. Ryktena har en stor betydelse för händelseförloppet och utifrån den boken kan vi även diskutera vikten av att tala sanning och vad det kan få för konsekvenser om man inte gör det.
Vi får också läsa om deras känslor av att vara ifrån varandra, saknaden. Killarna spelar tuffa och låtsas inte om något fast de egentligen är minst lika ledsna som tjejerna. De känner sig frusna och ledsna och det gör ont att spela tuff, till och med så mycket att de vill gråta när de är för sig själva. Och de behöver inte spela tuffa, men på grund av deras omgivning tror de det. I samtal kring detta kan killar få se att det inte behöver vara så.
När de blir vänner igen uppstår en lättnad, de vill skratta, gråta, ropa, dansa och hoppa av glädje. De blir mjuka i benen och snubblar när de går och det kliar i skinnet. I För alltid
Milena känner en av karaktärerna till och med så starkt att hans kärlek aldrig kommer att ta
slut. Frågan är om den gör det? Vem vet egentligen hur det känns innerst inne, även långt efter ett uppbrott? En intressant diskussion att ha där pedagogen inte kan stå med något rätt eller fel svar inför eleverna.
I dagens samhälle diskuteras det mycket om genus. I mitt arbete har genus inte varit en aspekt som jag har tagit hänsyn till, även om det finns med i bakhuvudet efter snart tre och ett halvt års lärarutbildning. Eftersom jag medvetet valde moderna böcker så har givetvis författarna också uppmärksammat den diskussionen. Visst finns det killar i böckerna som spelar tuffa utåt men som egentligen är ledsna. Tjejerna visar oftare att de är ledsna, när de är det. Men som i till exempel Livet enligt Rosa – Du och jag och hela världen är dessa roller motsatta. Rosas killkompis Ville är den som mest står för det kvinnliga, med funderingar om vänskap
och så vidare medan Rosa själv är mer pojkaktig. Rakt på sak och hon deppar inte ihop när det tar slut utan visar sig stark och hård som mer skulle kunna betecknas som något manligt. För att tänka på vilka signaler man ger till killar respektive tjejer är det viktigt att som lärare påpeka att handlingen i böckerna inte behöver vara knutna till något kön.
I de flesta fallen blandas inte de vuxna in i kärleken. De stängs ute av karaktärerna som istället tyr sig till sina vänner. Det är tillsammans med dem som de diskuterar sina
kärleksbekymmer, om de vågar. Men i Pirr i magen klump i halsen fanns det en klok vuxen i närheten som kunde trösta och förklara. Det är bra att barnen får med sig den biten att det alltid finns någon vuxen att prata med. Även om man inte vill ta det med sina föräldrar finns det många andra vuxna, som mor- och farföräldrar, bekanta och personalen på skolan träffar barnen under stor del av dagen.
Andra tankar som har dykt upp när jag analyserat böckerna är att trots att jag valt moderna böcker använder sig få av karaktärerna av den teknik som barn idag har tillgång till som till exempel mobiltelefoner och Internet. Min reflektion efter min verksamhets förlagda
utbildning är att barn i mycket större utsträckning använder sig av den tekniken, än vad böckerna beskriver. Visserligen har den utvecklingen varit snabb men ändå känns det inte riktigt som om alla författarna i undersökningen är medvetna om detta. Kanske är detta något som någon annan skulle finna intressant att vidare undersöka.
Källförteckning
Primärlitteratur
Angerborn, Ingelin. (2006) Pussar och P.S. Stockholm: Tiden, Norstedts förlag.
Gahrton, Måns & Unenge, Johan. (2006) Livet enligt Rosa – Du och jag och hela världen. Stockholm: Bonnier Carlsen bokförlag.
Halling, Thomas. (2003) Bli ihop. Stockholm: Alfabeta.
Nilsson, Per. (2001) För alltid Milena. Södertälje: Alfabeta.
Ros, Katarina. (2004) Elin Nyklippt och nervös. Stockholm: Bonnier Carlsen Bokförlag.
Thor, Annika. (2003) Pirr i magen klump i halsen. Stockholm: Bonnier Carlsen Bokförlag.
Sekundärlitteratur
Bergström, Göran & Boréus, Kristina. (2000) Textens mening och makt - metodbok i
samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur.
Chambers, Aidan. (1993) Böcker inom oss – Om boksamtal. Stockholm: Rabén & Sjögren.
Dominkovic, Kerstin m.fl. (2006) Läsa högt för barn. Danmark: Studentlitteratur.
Erikson, Anna Birgitta & Kjersén Edman, Lena. (1999) Pris vare Barnboken! Stockholm: Sveriges allmänna biblioteksförening
Jacquemot, Nicolas. (2006) Kärlek – Så funkar det! Stockholm: Tiden.
Kåreland, Lena & Werkmäster, Barbro. (1985) Möte med bilderboken. Stockholm: Liber.
Levengood, Mark & Lindell, Unni. (2003) Gud som haver barnen kär har du någon ull. Falun: Piratförlaget
Lindö, Rigmor. (2002) Andra upplagan. Det gränslösa språkrummet. Lund: Studentlitteratur.
Lyssarides, Lotta (red.). (2001) Hjärta & smärta. Stockholm: Bonnier Carlsen bokförlag.
Nikolajeva, Maria. (2004) Andra upplagan. Barnbokens byggklossar. Lund: Studentlitteratur.
Elektroniska källor
Bonnier Carlsen Bokförlag. Författarpresentation: Katarina Ros.
http://www.bonniercarlsen.se/Upphovsman/Forfattarpresentationssida/?PersonId=12813
Hämtat 081201 10:45.
Ingelin Angerborn. Träffa mig, superhemligt. http://www.ingelin.se/jag Hämtat 081128 14:50.
Nationalencyklopedin Multimedia 2000 plus på DVD, (2000)
Skolverket. (2006) Reviderad upplaga. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet,
förskoleklassen och fritidshemmet - Lpo 94.
http://www.skolverket.se/sb/d/193/url/0068007400740070003a002f002f00770077007700340 02e0073006b006f006c007600650072006b00650074002e00730065003a00380030003800300 02f00770074007000750062002f00770073002f0073006b006f006c0062006f006b002f007700 7000750062006500780074002f0074007200790063006b00730061006b002f00520065006300 6f00720064003f006b003d0031003000360039/target/Record%3Fk%3D1069 Hämtat 081029 17:41.
Svenska barnboksakademin. Ledamöter: Annika Thor.
Svenska barnboksakademin. Ledamöter: Johan Unenge.
http://www.barnboksakademin.com/ Hämtat 081201 13:27.
Svenska barnboksakademin. Ledamöter: Per Nilsson.
http://www.barnboksakademin.com/ Hämtat 081128 16:48.
Svenska barnboksakademin. Ledamöter: Thomas Halling.
http://www.barnboksakademin.com/ Hämtat 081128 14:22.
Svenska barnboksakademin. Sjutton skäl för barnboken.
http://www.barnboksakademin.com/huvudframe/vara_sjutton_skal_for_barnboken/17_svensk a.pdf Hämtat 081110 13:46.