Estetisk-filosofiska fakulteten Svenska
Oskar Sörman
Kära barn
En undersökning av kärleken i barnlitteratur
Children in love
In children’s literature
Examensarbete 15 högskolepoäng
Lärarprogrammet
Abstract
The purpose of the study was to see how love is depicted in children’s literature, to have it as a basis for discussion about love in school.
I chose to study literature, which defines children’s literature and describes it’s history. The previous research in the subject, was only available in form of factual books for children. I also discussed different methods of book talks, which gives everyone the oportunity to express themselves. For the study itself, I chose to analyze children’s books based on criteria that would fit the students in grades four to six and to be modern, so that students can relate to them. The books are mainly about love, but not about sexual relationship.
My results show that children’s literature is useful in book circles about love. However, it is good to see how love is depicted in the books in order to highlight different aspects of love. The girls and boys' perspective, good and bad love, get back together, be together and brake up. It is always important that the teacher is aware of what kind of literature the students read to get a good discussion.
Keywords: Children’s literature, love, lifeknowledge, book circles
Sammandrag
Syftet med arbetet är att se hur kärlek skildras i barnlitteratur, för att ha det som utgångspunkt för diskussion om kärlek i skolan.
Jag valde att studera litteratur som definierar barnlitteraturen och beskriver dess historia. Den tidigare forskning som jag hittat inom det valda området, har jag varit i form av faktaböcker för barn. I litteraturgenomgången tar jag även upp olika metoder för boksamtal, där alla får möjligheten att våga uttrycka sig. För själva undersökningen valde jag att analysera
barnböcker utifrån kriterierna att de skulle passa till elever i skolår fyra till sex och vara moderna så att eleverna lättare kan relatera till dem. Böckerna handlar huvudsakligen om kärlek men jag avgränsade mig ifrån sexuellt innehåll.
Resultatet visar på att barnlitteraturen är användbar i boksamtal om kärlek. Det är viktigt att se hur kärleken skildras i böckerna för att kunna lyfta fram olika sidor av den i samtalen. Ur flickor och pojkars perspektiv, lycklig och olycklig kärlek, olika skeden som till exempel bli ihop, vara ihop och göra slut. Det är alltid viktigt som lärare att vara medveten om vad det är för litteratur som eleverna läser för att få bra diskussionsunderlag.
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1
1.1 Bakgrund ... 1
1.2 Syfte och frågeställning ... 1
2 Litteraturgenomgång ... 3
2.1 Definition av barnlitteratur ... 3
2.2 Barnlitteraturens utveckling ... 4
2.3 Kärlek ... 5
2.4 Barnlitteratur och kärlek ... 6
2.5 Högläsning och boksamtal ... 6
3 Metod och material ... 9
3.1 Val av metod ... 9
3.2 Urval och genomförande ... 9
3.2.1 Bli ihop ... 10
3.2.2 Pussar och P.S. ... 11
3.2.3 Pirr i magen klump i halsen ... 11
3.2.4 För alltid Milena ... 12
3.2.5 Elin – Nervös och nyklippt ... 12
3.2.6 Livet enligt Rosa – Du och jag och hela världen ... 13
3.3 Metodkritik ... 14
4 Resultat ... 15
4.1 Bli ihop ... 15
4.2 Pussar och P.S. ... 16
4.3 Pirr i magen klump i halsen ... 18
4.4 För alltid Milena ... 20
4.5 Elin - Nervös och nyklippt ... 22
4.6 Livet enligt Rosa – Du och jag och hela världen ... 24
5 Diskussion ... 26
Källförteckning ... 29
Primärlitteratur ... 29
Sekundärlitteratur ... 29
1 Inledning
1.1 Bakgrund
I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94 beskrivs vikten av livskunskap i dagens skola: ”I skolarbetet skall de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas. Även hälso- och
livsstilsfrågor skall uppmärksammas” (sid 6).
Dagens skola handlar om mycket mer än bara konkreta kunskaper. Det är viktigt att eleverna får tillfälle att reflektera över hälso- och livsstilsfrågor. De behöver möjligheten att sätta sig in i och fundera över sina känslor och handlingar eftersom det kan vara svårt att tolka vad det är som man känner. Ett exempel på att kärleken inte är enkel visar Mark Levengood och Unni Lindell i sin bok Gud som haver barnen kär har du någon ull (2003) där de intervjuat barn mellan fem och tio år om vardagliga frågor: ”När Rasmus säger ’fura’ istället för ’fyra’ får man en känsla i bröstet. Kanske är det kärlek. Jag vet inte” (sid 51).
Med litteraturen som ingång tror jag att man på ett bra sätt kan diskutera med eleverna om känslor. Kärlek är ett viktigt ämne att diskutera för att eleverna skall lära känna sina känslor och tankar. I skönlitteraturen kan man följa karaktärerna i deras vardag och hur de upplever och hanterar sina känslor. Med den utgångspunkten kan man diskutera tillsammans med eleverna, om varför och hur karaktärerna reagerar och agerar som de gör, för att eleverna sedan skall kunna reflektera över sig själv och sitt eget agerande. I undersökningen vill jag hitta bra underlagsmaterial till dessa viktiga diskussioner. Jag kommer även att gå igenom olika arbetsmetoder för läsning och boksamtal i litteraturgenomgången för att få fram redskap till det.
1.2 Syfte och frågeställning
2 Litteraturgenomgång
2.1 Definition av barnlitteratur
En allmän uppfattning om barnlitteratur är att den bör handla om barn eller någon figur som barn kan identifiera sig med. Helst skall den vara lättläst, inte för tjock och innehålla många bilder (Kåreland, 2001, sid 25). För att förtydliga vad jag menar med barnlitteratur i studien vill jag här definiera det begreppet. Nationalencyklopedin definierar ordet barnlitteratur som: ”Böcker, dock ej läroböcker, utgivna speciellt för barn och unga, så väl original som
bearbetad vuxenlitteratur” (Nationalencyklopedin, 2000. s.v. Barnlitteratur).
Maria Nikolajeva (2004) anser att begreppet barnlitteratur är ett otydligt begrepp eftersom litteraturen förr ofta var tillämnad för vuxna men också älskad av barn, ett sådant exempel är Daniel Defoes Robinson Crusoe. Strukturen som kännetecknar barnlitteraturen är
karakteristiska drag som sökande efter identitet, föremål, överlevnad, gåtor och mysterier, strider mellan det goda och det onda. Lyckliga slut är också något som många associerar med barnlitteratur, även om det blir vanligare i den moderna barn- och ungdomslitteraturen med avvikelser från traditionella slut. Istället ser man tendens till mer öppna slut som ger läsaren möjligheten att själv bestämma vad som skall ske härnäst. (sid 60ff)
Vi delar vanligtvis in barnlitteraturen i olika grupper där vi har pekboken som är den första boken för barn, som innehåller endast bilder. Faktaboken är en informativ bok där bilden står för en betydande del av informationen. Bilderboken är en bok med både text och bilder som passar till många åldrar eftersom de finns med både lite och mycket text (Kåreland, 2001, sid 53ff). Kapitelboken innehåller mest text och har få eller inga bilder. Texterna är längre och indelade i avsnitt eller kapitel. Boken bör läsas när det finns gott om tid, eftersom innehållet ger inspiration till samtal (Kåreland & Werkmäster, 1985, sid 40).
2.2 Barnlitteraturens utveckling
Trots att man sedan tidernas begynnelse har uppfostrat och underhållit genom berättelser är barnlitteraturen ett förhållandevis sent fenomen i vår historia (Nikolajeva, 2004, sid 19). De första barnböckerna användes i första hand till ett pedagogiskt ändamål. På grund av detta var böckerna vare sig roliga eller spännande och de barn vars familjer hade råd med böcker, läste istället delar av vuxenlitteraturen. Eftersom böcker var dyrt så var det framförallt det muntliga berättandet som barnen kom i kontakt med (Kåreland, 2001, sid 25).
Den första faktiska barnbok som publicerades i Sverige var Een sköön och härligh jungfrw
speghel. Den trycktes 1591 och det var en bok för flickor men inte vilka flickor som helst utan
flickor i de högre samhällsklasserna. Boken innehöll utvalda delar av Bibeln och den användes för att flickorna skulle lära sig förhållningsregler och om religiös och världslig moral (Kåreland, 2001, sid 27).
I slutet av 1700-talet och början på 1800-talet när romantiken växte fram kom det även en annan syn på barnet, och barnboksproduktionen utvecklades i Sverige. Nu var det pojkarna som stod i centrum för barnlitteraturen och de skulle få på ett friare sätt utvecklas och införskaffa sig kunskaper på ett empiriskt sätt. Dock var barnbokens viktigaste syfte fortfarande att uppfostra och innehållet bestod mestadels av geografi, historia och religion (Kåreland, 2001, sid 30).
I mitten på 1800-talet blev vardagsrealismen vanligare i barnlitteraturen och detta i form av en protest mot romantikens barnboksuppfattning med mycket fantasi. Böckerna handlade
fortfarande i stor utsträckning om borgarklassens och överklassens barn. Ofta utspelade sig berättelserna om en grupp barn som på sommarlovet upplevde olika saker utan några större konflikter. Skildringen av verkligheten var förhållandevis begränsad för att författarna tyckte att barn skulle få vara barn så länge som möjligt. I några fall handlade berättelser om
fattigdom och nöd men det var framför allt för att påtala för läsaren om att den skulle vara tacksam för det liv den levde (Kåreland, 2001, sid 98f).
barnlitteraturen. På 70-talet började det även berättas om familjekonflikter och skilsmässor i litteraturen. Allmänt blev fokuseringen mer sociokulturell (Kåreland, 2001, sid 120f).
Idag finns det flera barnbokspris i Sverige. Strävan efter en fulländad barnbok följer idag motiveringarna som givits till de tidigare pristagarna. Det är de motiveringarna som idag ger den gemensamma synen på hur en bra barn- eller ungdomsbok skall vara. Viktiga faktorer för en ideal barnbok är att den skall innehålla humor, ömsinthet, värme, realism, fantasi,
medkänsla och förståelse för inlevelse i barns situation och i deras tankar och känslor. Böckerna skall även ge kunskap och skänka hopp i de mest omöjliga situationer (Erikson & Kjersén Edman, 1999, sid 26ff).
2.3 Kärlek
Att definiera kärlek är inte enkelt, till och med i nationalencyklopedin står det hur svårt det är: ”Kärlek. Någon på en gång uttömmande och allmänt accepterad definition av kärlek kan knappast ges” (Nationalencyklopedin, 2000. s.v. Kärlek). I artikeln förklaras kärlek ur ett historiskt perspektiv och ett religiöst perspektiv. Det som man får fram av artikeln är att kärlek kan vara något mellan två människor, mellan människa och djur, saker, gud och så vidare.
För att förklara vad kärlek är på ett enklare sätt har jag tagit hjälp av faktaböcker om kärlek för barn, för det är först där man får en mer lättförstålig definition av kärlek. I Kärlek så
funkar det! Jacquemot, Nicolas (2006) beskrivs skillnaden mellan att känna kärlek och att
En form av kärlek är förälskelse, det är början på kärleken och allt snurrar runt i huvudet så man får svårt att koncentrera sig. Man kan till och med ha svårt att sova även om man är trött. Uppe i alla tankar som snurrar runt finns bara en person, han eller hon. Finns personen i ens närhet kan man ha svårt att inte titta på personen och oftast när den upptäcker att man tittar på den tittar man bort eller så får man ögonkontakt och så kan man rodna. Man kan också bli lite avundsjuk när den personen är tillsammans med någon annan och gör något som man själv skulle vilja göra med honom eller henne. Och om personen skulle bli kär i någon annan så kan det göra ont i hela kroppen. Barns upplevelser av kärlek är inte annorlunda än för vuxna men det skiljer sig från person till person hur man upplever allt (Lyssarides, 2001, sid 8ff).
2.4 Barnlitteratur och kärlek
Några av Barnboksakademins Sjutton skäl för barnboken beskriver hur barnboken kan vara till hjälp för barns emotionella utveckling:
Boken tränar vår förmåga till medkänsla. Den ger oss möjlighet att sätta oss in i andras situation och känsloliv […] Boken hjälper oss att förstå oss själva. Det stärker vår självkänsla att upptäcka att det finns andra som tänker och känner likadant som vi (http://www.barnboksakademin.com/).
Trots detta finns det lite forskning inom området barnlitteratur och kärlek, eller barn och kärlek överhuvudtaget. Det jag har hittat har handlat om ungdomars kärlek och då med inriktning på deras sexualitet. Det forskas även mycket om genus där betoningen ligger på skillnaden mellan pojkar och flickor. Andra inriktningar på barn och ungdomar och deras kärlek är det aktuella ämnet med homo- bi- och transsexuella.
2.5 Högläsning och boksamtal
Genom att läsa högt för barn får de möjligheten att utveckla sin förmåga att fundera och reflektera över innehållet i texten. För att barn tidigt skall kunna utveckla sitt språk och sin tankevärld är det viktigt att de tidigt får ord för saker. Högläsning ger barn tillfällen att förstå och reflektera över sina egna känslor och tankar (Dominkovic m.fl. 2006, sid 14ff).
Eleverna läser skönlitteraturen för att de skall kunna förstå sig själva och världen runt om dem, de lär sig om andra människor och platser, för att lära känna vårt litterära kulturarv, för att öva språket och för att få svar på de stora livsfrågorna. För att eleverna skall kunna tillgodo göra sig kunskapen som finns i litteraturen är det viktigt med samtal om vad de har läst och framförallt hur de har tänkt och vad de har känt när de läst. När läraren väljer ut boken eller texten kan den välja det som skall uppmärksammas och reflekteras över, till exempel viktiga saker som är aktuella i klassen. Samtalen kan ske med eller utan läraren men för att få fart på tankarna är det bra med någon som sätter igång dem. En annan infallsvinkel är att dela ut olika roller till eleverna, där de kan få stå och tala för åsikter som inte är deras egna. Detta kan locka fram andra tankar än normalt hos eleverna (Lindö, 2002, sid 177ff).
Ett problem vid högläsning i en stor klass eller grupp är att det lätt kan bli många passiva barn. För pedagogen kan det då bli svårt att ha en bra samtalsstund om bokens innehåll som är lärorik och intressant för alla. Barnen får olika associationer av det som läst eller berättats för dem men allas tankegångar kan inte inrymmas under högläsningen för då skulle berättelsen komma av sig och lyssnarna skulle då kunna tappa koncentrationen. Eventuellt kan
pedagogen ibland ställa en fråga om innehållet under högläsningen för att bevara elevernas koncentration och få dem att reflektera över innehållet. Men i de flesta fall bör samtalet om boken ske till viss del innan men mestadels efter högläsningen. Om målet för pedagogen är att framhålla innehållet i boken är dessa samtal oumbärliga, då forskningen visar på att boksamtalen är av stor betydelse för barnets utveckling. För att enklare kunna genomföra boksamtal skall man försöka att ha högläsningen i grupper med färre antal barn i för att då kunna skapa en interaktiv läsning. Med boken och högläsningens hjälp ges barnet möjligheten till kunskap om relationer, miljöer, känslor och etik etcetera. Boken kan ge dem nya synsätt och andra dimensioner, om man diskuterar och reflekterar över dess innehåll. Äldre barn kan tillsammans lyssna på varandra och diskutera hur de upplever innehållet för att på så sätt ge varandra andra synsätt (Dominkovic m.fl. 2006, sid 131ff).
3 Metod och material
3.1 Val av metod
Syftet med min analys är att ta reda på hur kärleken skildras i barnlitteratur för att ha det som en utgångspunkt för diskussion om kärlek i skolan. I litteraturgenomgången tog jag upp högläsning och boksamtal. Mitt syfte har aldrig varit att göra någon undersökning av hur dessa fungerar utan att endast analysera hur kärleken skildras i barnlitteratur, därför är inga intervjuer eller enkäter gjorda i undersökningen. För att kunna analysera hur kärleken beskrivs i barnböcker behövs någon form av textanalys. I samhällsvetenskapliga textstudier används det olika varianter av analysmetoder. Vilken metod som anses lämplig bestäms av det som skall undersökas och av metoden för insamling av det som skall analyseras
(Bergström & Boréus, 2005, sid 18).
Anledningen till att jag valt att analysera litteraturen ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv, och inte ur ett litteraturvetenskapligt perspektiv är att texternas tänkta användningsområde snarare är samhällsvetenskapligt. Min studie är en kvalitativ innehålls analys. Syftet är att visa hur kärlek presenteras i barnlitteratur, alltså inte att visa hur mycket eller hur ofta kärlek förekommer i barnlitteratur, vilket det hade varit i en kvantitativ undersökning. (Bergström & Boréus, 2005, sid 44f)
Analysen är min tolkning och jag är inte ute efter att göra en rekonstruktion av författarens eller den tänkta mottagargruppens tankegångar, vilket enligt Bergström & Boréus (2005) skulle vara ett relativt omöjligt projekt. (sid 25f)
3.2 Urval och genomförande
2000, sid 24ff). Böckernas huvudpersoner skall vara barn som går i skolår fyra till sex, det vill säga att de är nio till tolv år gamla. De böckerna sorteras under Hcg på biblioteket. Böckerna skall handla om kärlek, men inte om sex eller sexualitet, för det är en annan diskussion som passar sig bättre i skolår sju till nio. Jag har även valt böcker med olika mycket text för att det ska passa alla elever i skolår fyra till sex, beroende på hur goda läsare de är. Eftersom dessa kapitelböcker innehåller få, eller inga bilder, som kan påverka innehållet så har jag valt att inte göra någon bildanalys. Nedan sammanfattas de utvalda böckerna och författarna presenteras.
Under mitt arbete har jag således ögnat eller läst igenom 18 barnböcker för att finna sex stycken som passade in i min undersökning. Eftersom barnlitteraturen är relativt lättläst har inte de böcker som inte passat in tagit för mycket tid ifrån den egentliga undersökningen. Jag har letat fram sådana avsnitt i böckerna som skildrar kärlekskänslor och sedan tolkat och analyserat dessa utvalda stycken. Kärleken skildras genom karaktärerna, det är de som blir, är eller slutar att vara kära.
3.2.1 Bli ihop
Bli ihop är skriven av Thomas Halling (1962–). Han har skrivit flera barnböcker, både
bilderböcker och kapitelböcker. Bland annat fortsättningen på Bli ihop som Vara ihop, Resa
ihop, Hålla ihop? och Sommar ihop. Halling sitter med i Svenska barnboksakademin, vars
syfte är att främja god barn- och ungdomslitteratur (http://www.barnboksakademin.com/).
Boken handlar om Kalle som går i femte klass. En dag börjar det en ny tjej, Ellen, i klassen. Kalle vill fråga chans på Ellen men han vågar inte och då frågar en annan kille, Leo, innan Kalle hinner. Då försöker Kalle att imponera på Ellen på flera olika sätt för att hon skall vilja bli ihop med honom. Men efter flera misslyckade försök att imponera på Ellen så byter Kalle taktik och börjar prata med henne istället. När de pratar kommer det fram att de varit
3.2.2 Pussar och P.S.
Pussar och P.S. är skriven av Ingelin Angerborn (1966–). Hon är verksam författare sedan
1998. Hon har skrivit både bilderböcker och kapitelböcker där flertalet av dem haft temat kärlek. Det finns två uppföljare på Pussar och P.S. som heter Kramar och krångel och
Hjärtslag och hjärnsläpp (http://www.ingelin.se/).
I boken får man parallellt följa Emmas respektive Johannas dagbok dag för dag. De två
tjejerna går i femte klass på samma skola men är inte vänner, de har även olika förutsättningar och familjesituationer. Emma är ensambarn och hennes föräldrar jobbar alltid. När hon vill göra något med dem ger de henne pengar så hon kan göra det själv. Johanna har en stor familj med flera syskon, men de har inte så mycket pengar att roa sig med. Både Emma och Johanna skriver i sina dagböcker om Elliot, en ny kille som börjat på skolan. Utöver kärleken skildras Johannas saknad av vännen Moa som flyttat till Holland. Om hur Emmas kompisar Julia och Filippa blir avundsjuka på henne när hon blir lucia och då fryser ut henne. Både Emma och Johanna närmar sig Elliot och de blir senare ihop med honom båda två utan varandras
vetskap. När de upptäcker att de varit ihop med honom samtidigt blir de både ledsna och arga. Historien leder till att tjejerna blir vänner och tillsammans hämnas på Elliot.
3.2.3 Pirr i magen klump i halsen
Pirr i magen klump i halsen är skriven av Annika Thor (1950–). Hon skriver böcker om
kärlek, vänskap, ensamhet och svek. Oftast skriver hon om unga på gränsen mellan barn och tonår. Hennes populära bok Sanning eller Konsekvens har även blivit filmatiserad. Pirr i
magen klump i halsen är en fortsättning på boken Rött hjärta blå fjäril. Thor sitter även hon
med i Svenska barnboksakademin (http://www.barnboksakademin.com/).
de pratar inte med varandra. Då blir Love bjuden på fest med killar och tjejer, men Alva är inte bjuden. Alva och hennes kompis Filippa smyger utanför festen för att se vad som händer där. När de tittar in genom fönstret ser de Love och Melissa dansa tätt intill varandra. Alva tror att de blivit ihop nu men när Melissa frågar chans på Love säger han nej och springer hem. Men det vet inte Alva. På måndagen efter helgen vill varken Alva eller Love gå till skolan, de är oroliga för vad den andra skall säga. Alva går ändå dit och då berättar Melissa för Alva att det är Alva som Love tycker om. Detta leder till att Alva och Love blir sams igen men efter ett tag börjar känslorna ta slut och de bestämmer tillsammans att göra slut.
3.2.4 För alltid Milena
För alltid Milena är bok nummer tre om David, som Per Nilsson (1954–) har skrivit. De
tidigare böckerna heter Flickan jag älskar heter Milena och Inte som alla andra. Per Nilsson sitter också med i Svenska barnboksakademin (http://www.barnboksakademin.com/).
”En liten berättelse om en pojke som vet hur länge kärleken varar.” Så lyder bokens
underrubrik och boken handlar om David och Milena som är tillsammans. När Davids pappa har Eva, hans käresta på middag följer hennes dotter Agnes med. När David går ut för att rasta sin hund Busan, följer Agnes med. När de leker med Busan ser Milena det och hon pratar inte med David på ett tag. Milenas och Davids klasskamrater förvärrar hela situationen genom att sprida rykten om vad som har hänt. Detta leder till att David som aldrig slåss tappar humöret och slår till Fredrik, en av killarna i klassen som retar honom för att det är slut med Milena. Uppehållet från Milena gör att David funderar på om kärleken kan ta slut och han frågar sina föräldrar varför de skilde sig. När David får hjälp av Milenas storebror får han äntligen chansen att prata med Milena om det som har hänt och det som har sagts om dem bland vännerna och de blir tillsammans igen.
3.2.5 Elin – Nervös och nyklippt
Elin - Nervös och nyklippt är skriven av Katarina Ros (1960–). Ros är konsthistoriker och
författare. Hon har skrivit böcker om onaturliga saker som spöken, ufon och magi. Elin -
vardagen och allt spännande som den innehåller för barn och ungdomar. Det handlar om att vara den man är och att våga vara den man är eller blir. (http://www.bonniercarlsen.se/)
Det är vår och Elin går i femte klass, snart i sjätte. Elin bor tillsammans med sin mamma som läser på universitet, sin pappa som är personalchef och med sin katt, Puss. Elins liv innehåller tankar, funderingar och händelser som är vanliga bland barn och ungdomar, men även bland vuxna. Boken handlar om kompisar, killar, vänskap, kärlek, utseende och beteende. Vem man är och att vara den man är och ingen annan. Elins svensklärare blir sjukskriven och de får en vikarie som heter Amina. Amina är inte som de andra lärarna och försöker inte heller vara det. Hon går emot strömmen och är sig själv. Hon diskuterar många av de viktiga frågorna om självbild och grupptryck tillsammans med klassen. Det börjar en ny kille, Micke i klassen. Mickes morfar träffar Elins mormor, vilket Elin inte gillar. Elin gör slut med Martin som hon har varit ihop med. Hon visste inte riktigt varför de blivit ihop. De var bra vänner, men Elin ville inte vara tillsammans med någon. Under sportlovet träffade Elin en kille, Sigge, de har inte träffats sen dess och nu skall han komma och hälsa på och Elin är så nervös.
3.2.6 Livet enligt Rosa – Du och jag och hela världen
Författaren Måns Gahrton (1961–) och illustratören och författaren Johan Unenge (1963-) har skrivit och illustrerat bokserien om Livet enligt Rosa. Böckerna har även blivit dramatiserade i en tv-serie. Gahrton och Unenge är tidigare kända för bland annat sina mycket populära serier, böcker och tv-serier om Eva och Adam. Livet enligt Rosa handlar om riktigt vänskap, om kärlek och om Rosas drömmar om att bli något stort inom musiken. Johan Unenge sitter med i Svenska barnboksakademin med flera andra av författarna som är med i
undersökningen (http://www.barnboksakademin.com/).
träffas igen. Hon går på en skrivarkurs för att bli bättre på att skriva texter, på kursen går även Robby T som skriver hiphoptexter och rappar. När Rosa funderar på killarna sviker hon sin killkompis Ville som funderar på varför det blir som det blir.
3.3 Metodkritik
4 Resultat
Jag har valt att presentera resultatet bok för bok. Detta för att det är komplicerat att kategorisera skildringarna av karaktärerna i olika grupper.
4.1 Bli ihop
Det börjar en ny tjej i Kalles klass och Kalle tycker direkt att det är något speciellt med henne. I flera av böckerna i undersökningen uppstår känslor för någon ny i karaktärernas omgivning. Boken handlar, som titeln talar om, att bli ihop. I boken beskrivs Kalles känslor för Ellen. Hur det pirrar i kroppen och han har svårt att sova för att han tänker på Ellen. Kalle gör flera saker för att imponera på Ellen, för han tror att han måste det för att hon skall tycka om honom. Dessa försök att imponera misslyckas dock fatalt och Kalle får ändra sin taktik för att visa Ellen vem han egentligen är.
– Jag heter Ellen, sa Ellen.
Kalle log fånigt och rodnade (Bli ihop. sid 4).
På kvällen kunde Kalle inte sova. Han tänkte på Ellen […] hur pirrigt det kändes när hon hade satt sig bredvid honom (Bli ihop. sid 7).
Nu kom Ellen. Kalle höll på att svimma. Hon var sötare än någonsin (Bli ihop. sid 23).
De fick ögonkontakt och hon vinkade hastigt till honom. Det kändes bra, mycket mycket bra! (Bli
ihop. sid 37).
Slutsats
4.2 Pussar och P.S.
I denna bok dyker det också upp en ny karaktär, Elliot, som fångar både Emma och Johannas intresse. De tycker om honom och är på väg att bli kära i honom. De fantiserar om hur det skulle vara att vara ihop med honom samtidigt som de tycker det är jobbigt att han kanske gillar någon annan. De får även svårt att veta hur de skall uppföra sig i närheten av Elliot, tankarna står helt still.
5 december skriver Johanna:
P.S. Jag älskar nog Elliot ändå. Fast det gör ont när jag tänker på att han tycker att Emma är sötare än jag. D.S. (Pussar och P.S. sid 22).
6 december skriver Johanna:
Varje gång han sa något till mig, så blev det liksom alldeles tomt i skallen (Pussar och P.S. sid 26).
8 december skriver Emma:
Jag brukar fantisera ibland om att han frågar chans på mig. […] Och sen brukar vi pussas och kramas lite. När jag tänker på det blir jag alldeles varm i hela kroppen och det känns nästan som om det var på riktigt. Bland kan jag tro så mycket på det att jag blir ledsen när jag upptäcker att det inte var sant (Pussar och P.S. sid 39).
11 december skriver Emma:
Bara inte Elliot tycker att jag är dum. För vad han tycker är nog faktiskt det enda jag bryr mig om just nu (Pussar och P.S. sid 54).
När de sedan blir tillsammans med honom, båda två och utan varandras vetskap, försvinner alla jobbiga känslor och funderingar och de tycker att allt är underbart. De tycker att saker som tidigare varit tråkigt blir roligare, allt blir bättre av att vara tillsammans med den de gillar. De till och med älskar Elliot. Boken visar på att kärleken påverkar allt i ens liv och gör det till något bättre.
14 december skriver Emma:
15 december skriver Johanna:
Det kändes alldeles speciellt att pussa Elliot. […] när Elliot och jag pussades… ja, då kändes det underbart! (Pussar och P.S. sid 69f).
17 december skriver Johanna:
Idag var det måndag och skola igen. Och det kändes minst dubbelt så roligt att gå till skolan nu när jag är ihop med Elliot (Pussar och P.S. sid 77).
17 december skriver Emma:
Julkalendern är faktiskt riktigt mysig! (Åtminstone om man tittar på den med någon man tycker om…) (Pussar och P.S. sid 82).
När Emma och Johanna upptäcker att Elliot har varit tillsammans med dem båda två samtidigt blir de både arga och ledsna och en tomhet uppenbarar sig. För att få utlopp för en del av sina känslor bestämmer de sig tillsammans att hämnas på honom. Sveket som Elliot utsätter tjejerna för i boken visar på hur dåligt ett förhållande kan sluta. Det ger möjlighet till diskussion om hur man inte bör göra i ett förhållande.
20 december skriver Johanna:
Som tur var blev jag arg istället för ledsen först […] Men sen blev jag jätteledsen och gick hem från discot (Pussar och P.S. sid 92).
20 december skriver Emma:
Jag blir jätteledsen när jag skriver det här. Det känns tomt. Och det gör så ont. […] Just nu känns det som jag aldrig kommer att bli glad mer (Pussar och P.S. sid 94f).
Slutsats
I början tycker tjejerna att det är lite jobbigt att bli förälskade i Elliot, eftersom de är rädda för att han ska gilla någon annan istället. När de kommer i kontakt med Elliot vet de inte riktigt vad de ska säga, de får tunghäfta. Boken visar här på att när man gillar någon kan det vara svårt att uttrycka det och man vet inte alls hur man ska reagera. När andra jobbiga situationer dyker upp tänker de endast på vad Elliot ska tycka, det är det enda viktiga. När de är
mår bra inombords. Boken visar en kille som är tillsammans med två tjejer samtidigt, vilket sårar dem när de får reda på det. De känner sig tomma efteråt för kärleken har funnits i hela deras kroppar men nu är den borta. Detta är ett tråkigt men inte helt ovanligt sätt för ett förhållande att ta slut, genom att någon blir sviken.
4.3 Pirr i magen klump i halsen
Love och Alva är tillsammans men när Alva se Love med en annan tjej blir hon svartsjuk. Här beskrivs Alvas känslor, svartsjuka eller hennes rädsla för att förlora Love. De visar sig bland annat genom att hon tycker illa om den som hon ser som ett hot. Det beskrivs också hur det känns att vara ifrån varandra.
Egentligen har hon ingen orsak att tycka illa om Melissa. Men varje gång Alva ser hennes huvud med den blonda hårskyn lutat intill Loves mörklockiga blir det svart inuti henne (Pirr i magen
klump i halsen. sid 24).
Love tycker om Alva när hon är glad. Då är det kul att vara med henne. Men när hon är ledsen känner han ännu starkare att hon och han hör ihop. Han vill trösta henne och göra henne glad igen. Få henne att skratta (Pirr i magen klump i halsen. sid 45).
När Alva tänker på att hon inte ska träffa Love på hela dagen får hon en stor gråtklump i halsen. Det vore en sak om han var bortrest, men nu kommer hon hela tiden veta att han är hemma hos sig och kelar med Hoppsan eller sitter i vardagsrumssoffan och tittar på TV eller gör någonting annat som de brukar göra tillsammans (Pirr i magen klump i halsen. sid 51).
De glider ifrån varandra och Love funderar på att göra slut, även om de inte känns bra. De blir ändå vänner igen men det känns inte som innan och tankar om att kärleken kan ta slut
cirkulerar.
– Tjejer, säger Danne. Skit i henne. Lika bra att det är slut.
När hon lagt på luren känner hon sig lätt i hela kroppen. Hon har lust att dansa och hoppa. Helst skulle hon vilja rusa direkt hem till Love, men hon måste vänta tills skolan är slut (Pirr i magen
klump i halsen. sid 78).
Alva funderar på hur kärleken kan ta slut. Om båda märker det på en gång, eller om bara den ena plötsligt känner att nu är han eller hon inte kär längre. Hon försöker känna efter om hon
fortfarande är kär i Love. Ibland pirrar det till i magen, när han ser på henne eller när hon känner hans lockiga hår mot sin kind. Men det är inte som förut, när hon blev bubblande glad bara hon såg honom. För det mesta är de mer som två väldigt bra kompisar. Är det kärlek? (Pirr i magen
klump i halsen. sid 85).
Alva håller ett föredrag i skolan om kärlek för att de andra skall sluta reta Love. Hon beskriver för sina klasskamrater hur det känns att vara kär och hur kärleken fungerar. Hela föredraget är en bra grund till diskussion om hur kärleken är. Alva funderar över om hon verkligen vill fortsätta att vara tillsammans med Love och tillsammans bestämmer de sig för att göra slut. Det känns både bra och dåligt. Som tur är får de hjälp av Loves mamma att reda ut en del av sina funderingar.
Om kärlek, säger hon. Kärlek kommer utan att man vet varför. Man tittar på nån och märker att man tycker mycket om honom att man vill vara med honom hela tiden. Eller henne, om man själv är en man. […] Om man har tur blir båda kära samtidigt, fortsätter Alva. Då kan man bli ihop. Att vara ihop är som att vara bästa kompisar, fast på ett annat sätt. Man kan leka och skoja och skratta tillsammans, men man kan visa om man är ledsen också. När man tar i varandra känns det på ett speciellt sätt. […] Kärlek är nåt fint, säger Alva. Dom som inte förstår det och som inte vet hur det känns att vara kär tycker inte om att se andra som är kära. Då vill dom retas och förstöra. Det är dumt, tycker jag. […] Ibland blir man kär i fel person. I en som inte är kär tillbaka. Eller som tröttnar på en alldeles för fort. Då kan man bli jätteledsen. Men det är inget att göra åt. Man kan inte tvinga nån att bli kär. Det beror inte på att det är nåt fel på en. Det är bara otur. En annan gång kan det vara tvärtom. Då kanske nån bli kär i en som man själv inte alls kan bli kär i (Pirr i magen
klump i halsen. sid 101ff).
Slutsats
Alvas svartsjuka visar sig genom att hon tycker illa om en annan tjej som hon tror skall ta Love ifrån henne. Boken visar att känslorna kan få oss att känna saker som vi egentligen inte vill och till det är boken ett bra diskussionsunderlag. När de är ifrån varandra spelar Love tuff bland kompisarna men inombords är han lika ledsen som Alva. Detta är ett vanligt scenario ibland killar, att de spelar tuffa utåt men i boken beskrivs ändå vad Love egentligen känner. När allt löser sig mellan dem, känner Alva en lättnad, hon vill dansa och hoppa av glädje. När de är kära beskrivs deras känslor som att det pirrar i kroppen och bubblar i magen, det känns alldeles speciellt i hela kroppen. Trots enigheten om att göra slut, visar boken på att det ändå kan vara svårt att separera.
4.4 För alltid Milena
Milena ser David med en annan tjej och slutar att prata med honom. David förstår först inte varför hon gör så men när han hör ryktena som sprids på skolan förstår han. Men han trodde inte att Milena skulle tro på ryktena, utan på honom. Bokens handling liknar handlingen i Pirr
i magen klump i halsen där de inte pratar med varandra och glider isär.
När Milena ignorerar David i skolan och inte hejar tillbaka känner han:
Det kändes underligt. Jag började frysa fastän det var varmt och soligt. […] Jag bara skakade på huvudet. Kände att om jag försökte säga något så skulle jag börja gråta (För alltid Milena. sid 16f).
Nej, det var någon annan jag tänkte på. Hela tiden. Det var någon annan som fyllde mina tankar helt och hållet. Just det. Milena. Milena, min älskade kära (För alltid Milena. sid 23).
Där satt jag och frös och rös och tänkte på Milena. Jag tänkte på saker jag skulle vilja säga till Milena. Milena, dina ögon är två svarta solar som lyser upp mitt liv. Milena, min älskade kära, jag kommer att älska dej i evighet. Milena, när jag tänker på dej blir jag het som en grekisk
David funderar på om kärleken kan ta slut. Han frågar därför sina föräldrar, som är skilda, hur det var för dem. Om kärleken tog slut? Intressant ämne att diskutera i skolan, för vem vet om kärleken tar slut eller om den är evig.
Det pratas ju så mycket om kärlek, sa han till slut. Det finns så många filmer och böcker och sånger som handlar om kärlek. Jag tror…jag tror att man kanske kan bli lurad. Att man…kanske tror att kärleken ska vara på ett visst sätt, kännas på ett visst sätt. Och sedan…och sedan stämmer inte det (För alltid Milena. sid 30f).
När det blir för mycket för David låtsas han inte om Milena när hennes tjejkompis Helena pratar med honom men de känns inte bra att förneka vad han egentligen känner. Som boken ovan, spelar killen tuff men känner inte så innerst inne. När han väl har pratat ut med Milena börjar det att kännas bra igen.
Milena? Vem är det? sa jag och gick tillbaka till killarna. Men aj, det gjorde ont. Som en glasskärva i foten. Aj (För alltid Milena. sid 43).
Det bubblade inuti min kropp. Mina ben var mjuka och mina fötter snubbliga. Det kliade i skinnet. Halsen var torr. Jag hade tårar i ögonen. Jag ville gråta och skratta och ropa högt. (Jag tror det är det är lycka som känns så. Eller kärlek.) (För alltid Milena. sid 48).
Det var då jag förstod. Då visste jag säkert. Precis då, när Milena skrattade och knep mej i näsan: kärleken tar aldrig slut. Kärleken varar för alltid (För alltid Milena. sid 53).
Slutsats
4.5 Elin - Nervös och nyklippt
Elin vet inte riktigt vad hon känner. Är det kärlek eller bara vänskap som finns mellan Sigge och henne? Hon känner sig nervös och har panik för att han skall komma på besök. Men samtidigt är hon glad och hon längtar tills han kommer. Elin får inte någon riktig ordning på vad det är hon känner. Boken skildrar svårigheten att skilja på stark vänskap och kärlek.
Nu är jag förvirrad för att Sigge ska komma. Inte för att han kommer, men för att jag är så nervös för att han ska komma. Varför är jag det? (Elin – Nervös och nyklippt. sid 9).
På tisdag morgon satte jag mig rakt upp i sängen som om någon hade hällt en hink iskallt vatten över mig. Tisdag, onsdag, torsdag… tre dagar kvar tills Sigge skulle komma. På den fjärde dagen skulle han komma! Hit! Panik, ren panik… men varför?[…] Tessan påstod att jag inte kunde skilja på vänskap och kärlek. Tydligen gillade jag Sigge så mycket som vän, att jag trodde att jag var kär i honom. Vilket jag alltså, enligt den glasklara Tessan, inte var… Men jag är så nervös att jag har ont i magen, stönade jag på första rasten. Varför känns det så, när jag tänker på en kompis? Och mitt hår är äckligt. […] Det råkade bara vara så att jag behövde klippa håret samma vecka som den underbare Sigge skulle komma (Elin – Nervös och nyklippt. sid 18f).
Då såg jag hela helgen framför mig! Det dunkade i kroppen, kröp i tårna, värkte i magen och varenda litet hårstrå stod rakt upp. Jag hade kunnat slåss eller springa tio mil. Med hettande, säkert rött ansikte sade jag att jag hade lovat att visa Sigge stan på lördagen. Det märkliga var att det hade jag inte lovat, men nu seglade helgen upp i mitt huvud och jag såg som i en film hur Sigge och jag gick på stan och åt glass. Som i världens fånigaste reklamfilm. […] det verkar vara en spännande ung man, denne Sigge, sade mormor. Äh han är bara en kompis, sade jag. Men plötsligt visste jag att det inte var sant. Det kändes som att åka hiss rakt upp i himlen och sedan tvärstopp… och så rakt ned. Ingen återvändo. Suck (Elin – Nervös och nyklippt. sid 29f).
I skolan har de en vikarie som pratar mycket om känslor och hur man uppfattar sig själv i klassen. Vikarien väcker en del viktiga tankar och Elin börjar få lite ordning på vad det egentligen är hon känner. Vikarien spelar en viktig roll för eleverna genom att väcka tankar om dem själva. Hennes arbetssätt i boken liknar min bakgrund till detta arbete.
Jag började faktiskt slappna av och när jag tänkte på allt det som Amina hade pratat om kändes det inte så förtvivlat viktigt med Sigge längre. Jo, Sigge var viktig, men jag ville inte vara kär i honom. Det fanns faktiskt viktigare saker att hålla på med. Jag måste vara världens veligaste människa, kände jag, fram och tillbaka, upp och ned rusade någon slags bergochdalbana i mitt huvud. Mitt nyklippta huvud (Elin – Nervös och nyklippt. sid 55)
De starka känslor som jag nästan hade drunknat i under flera veckor var borta. Det var tomt utan dem, jag kände mig så… vanlig igen. Hade jag inbillat mig alltihop eller var det faktiskt så att allt förändrats när jag såg honom igen […] Det var som om jag hade förlorat något som jag egentligen aldrig haft. Och kanske inte ens ville ha. Ändå var det tomt och ihåligt inuti mig. Sigge hade varit helt normal och jag erkände för mig själv att jag var besviken (Elin – Nervös och nyklippt. sid 58ff).
När Sigge väl kommer blir allt tomt för Elin. Det hon längtat och sett fram emot blir inte alls som hon tänkt. Men när Sigge sen åkt hem igen går Elin ändå och väntar och längtar efter att få mejl från honom. Hon kan fortfarande inte bestämma sig för om det var kärlek till en vän hon kände eller om hon var kär.
Alla andra har dator hemma sedan flera år, ville jag säga, men bet ihop. Nu kunde jag kanske äntligen få en e-postadress och skriva till Sigge. Han hade gett mig sin adress och sagt att han skulle skriva till mig. […] Plötsligt kändes det som om det var bråttom att få det hela att fungera. Tänk om det låg brev och väntade på mig. En gång i skolan hade dataläraren sagt att han kunde hjälpa mig att få fram min egen adress, men jag hade inte vågat. Vad trodde jag egentligen att Sigge skulle skriva till mig? […] Jag såg på skärmen att jag hade tre brev och faktiskt, mitt hjärta hoppade över några slag. Märkligt, hur jag väntade på att Sigge skulle höra av sig utan att jag kunde bestämma mig för vad jag ville att han skulle ha skrivit. […] Sigge hade inte skrivit till mig (Elin – Nervös och nyklippt. sid 124ff).
Jag hade ju slutat med kärlek, det var inte min grej längre. Jag gick tillbaka till badrummet och redde ut håret. Det var snyggt, det var till och med riktigt snyggt. Det räckte. Jag ska vara snygg och ensam, bestämde jag. Jag ska ha mina vänner, men ingen kille på tio eller tjugo år! (Elin –
Nervös och nyklippt. sid 133).
Slutsats
som att känslorna åker bergochdalbana. Boken visar hur en förväntan kan byggas upp och osäkerhet skapas. Den visar på svårheten att skilja på stark vänskap och kärlek, vilket ibland kan vara det samma. Som litteraturgenomgången visar på kan man känna kärlek till vänner och familj men man är inte kär i dem. Boken fungerar bra som en grund till diskussion om hur man tolkar sina känslor och lär sig förstå dem.
4.6 Livet enligt Rosa – Du och jag och hela världen
Som i flera av böckerna dyker det upp en ny person som väcker känslor. I detta fall är det när Rosa går på en skrivarkurs och träffar Robby. Han är det enda Rosa tänker på och hon
glömmer bort sina vänner.
Robby sneglar snabbt på mej, han är lite röd om kinderna, det är nästan som om han skäms. Men jag ler mot honom, mej gör det inget att dom inte vet. […] har jag nånsin varit så här lycklig? (Livet enligt Rosa – Du och jag och hela världen. sid 49).
Mitt liv är inne i en jobbig period. Det känns tomt efter skrivarkursen. […] jag har annat att tänka på just nu. För det gör jag. Mycket. Jag tänker. Hela tiden. […] Ska jag ringa honom? Varför ringer inte han istället? (Livet enligt Rosa – Du och jag och hela världen. sid 56f).
De träffas och Rosa blir först nervös men sen blir allt underbart. De delar intresset med musik och att skriva texter och Rosa delar med sig av sina texter till Robby. Men det slutar med att Rosa upptäcker att Robby lurar henne.
Jag nästan skriker ut det när jag hör att det är han. Mamma tittar upp från datorn. Jag måste skärpa mej. Lugna ner mej. Inte göra bort mej. […] Mitt hjärta dunkar hårt. Och plötsligt har vi bestämt att ses. Vi ska träffas” (Livet enligt Rosa – Du och jag och hela världen. sid 58ff).
Han pratar om vad hans texter handlar om och det är jättespännande. Fast jag har hjärtklappning och totalt hjärnsläpp och glömmer allt han säger så fort han sagt det. […] Jag har kortslutning i hela huvudet, jag kommer inte på något att säga, läpparna vägrar röra sig, ingenting fungerar. […] Vi liksom dras till varandra, det bara sker. Och när våra ansikten möts så pussas vi! Robby och jag! Läpparna möts, och det blir mer än en puss och världen stannar och tungor möts. Vi kysser
I eftermiddag, efter skolan, så ska vi träffas igen. Det pirrar i magen när jag tänker på det. […] Det var faktiskt nervöst att träffa Robby idag också. jag blev alldeles darrig i benen när jag fick syn på honom. Men det gick snabbt över. Och nästa gång kommer jag att vara helt lugn. För nu är vi ihop (Livet enligt Rosa – Du och jag och hela världen. 2006. sid 71ff).
Jo, jag vill slå ihjäl Robby. Eller nä, föresten. För jag vill aldrig mer träffa honom. […] Men ingen kille, det är nog det sista jag vill ha. […] Jag orkar inte tänka på det mer. Men jag tänker inte låta mej knäckas. Jag är bättre än han fattar (Livet enligt Rosa – Du och jag och hela världen. 2006. sid 111f).
Slutsats
5 Diskussion
Ska vi verkligen prata om kärlek i skolan? Det är mycket vi skall hinna med i skolan och är verkligen kärlek en sådan sak?
Jag tror det i alla fall. Kärleken är inget som är enkelt att förklara och känslorna kan ta många olika uttryck. Syftet med mitt arbete har varit att analysera skildringen av kärlek i
barnlitteratur och se på dess användbarhet som en utgångspunkt för diskussion i skolan om kärlek för elever i skolår fyra till sex. Och jag tror på barnlitteratur som en start i början på den viktiga diskussionen. I en fiktiv värld får vi följa barn i samma ålder med liknande förhållanden som beskriver sin kärlek. Det går inte att skylla på att det tar tid från annat eftersom böckerna tränar barnens läsning och utökar deras ordförråd och förståelse. I boksamtalen lär sig även eleverna att reflektera över det de har läst samtidigt som det finns möjlighet att diskutera ett ämne som kärlek om det är sådana böcker man valt att läsa.
Böckerna beskriver starka berättelser med både lyckligt och olyckligt innehåll. Med hjälp av böckerna går det att förmedla mycket till eleverna och just därför är det viktigt som pedagog att sätta sig in i och läsa böckerna innan elevarbetet med dem börjar. Som pedagog vill jag veta vad jag förmedlar, om det är en realistisk berättelse. Givetvis är det bra att påvisa både positiva och negativa skeenden i kärleken, för att visa på den verklighet som faktiskt är. För att skapa en helhet är det bra att använda sig av flera av böckerna eftersom de beskriver olika berättelser och olika delar av kärleken, som förälskelsen, att vara tillsammans, svek och uppbrott. Även om böckerna har en del likheter skapar de tillsammans en bra bild av kärlekens alla sidor. Vi får uppleva svartsjuka och svek i förhållandena som leder till att kärleksparen inte pratar med varandra. I För alltid Milena gör svartsjukan så att andra personer blir illa omtyckta och rykten som sprids förstärker hela situationen. Ryktena har en stor betydelse för händelseförloppet och utifrån den boken kan vi även diskutera vikten av att tala sanning och vad det kan få för konsekvenser om man inte gör det.
Vi får också läsa om deras känslor av att vara ifrån varandra, saknaden. Killarna spelar tuffa och låtsas inte om något fast de egentligen är minst lika ledsna som tjejerna. De känner sig frusna och ledsna och det gör ont att spela tuff, till och med så mycket att de vill gråta när de är för sig själva. Och de behöver inte spela tuffa, men på grund av deras omgivning tror de det. I samtal kring detta kan killar få se att det inte behöver vara så.
När de blir vänner igen uppstår en lättnad, de vill skratta, gråta, ropa, dansa och hoppa av glädje. De blir mjuka i benen och snubblar när de går och det kliar i skinnet. I För alltid
Milena känner en av karaktärerna till och med så starkt att hans kärlek aldrig kommer att ta
slut. Frågan är om den gör det? Vem vet egentligen hur det känns innerst inne, även långt efter ett uppbrott? En intressant diskussion att ha där pedagogen inte kan stå med något rätt eller fel svar inför eleverna.
och så vidare medan Rosa själv är mer pojkaktig. Rakt på sak och hon deppar inte ihop när det tar slut utan visar sig stark och hård som mer skulle kunna betecknas som något manligt. För att tänka på vilka signaler man ger till killar respektive tjejer är det viktigt att som lärare påpeka att handlingen i böckerna inte behöver vara knutna till något kön.
I de flesta fallen blandas inte de vuxna in i kärleken. De stängs ute av karaktärerna som istället tyr sig till sina vänner. Det är tillsammans med dem som de diskuterar sina
kärleksbekymmer, om de vågar. Men i Pirr i magen klump i halsen fanns det en klok vuxen i närheten som kunde trösta och förklara. Det är bra att barnen får med sig den biten att det alltid finns någon vuxen att prata med. Även om man inte vill ta det med sina föräldrar finns det många andra vuxna, som mor- och farföräldrar, bekanta och personalen på skolan träffar barnen under stor del av dagen.
Andra tankar som har dykt upp när jag analyserat böckerna är att trots att jag valt moderna böcker använder sig få av karaktärerna av den teknik som barn idag har tillgång till som till exempel mobiltelefoner och Internet. Min reflektion efter min verksamhets förlagda
utbildning är att barn i mycket större utsträckning använder sig av den tekniken, än vad böckerna beskriver. Visserligen har den utvecklingen varit snabb men ändå känns det inte riktigt som om alla författarna i undersökningen är medvetna om detta. Kanske är detta något som någon annan skulle finna intressant att vidare undersöka.
Källförteckning
Primärlitteratur
Angerborn, Ingelin. (2006) Pussar och P.S. Stockholm: Tiden, Norstedts förlag.
Gahrton, Måns & Unenge, Johan. (2006) Livet enligt Rosa – Du och jag och hela världen. Stockholm: Bonnier Carlsen bokförlag.
Halling, Thomas. (2003) Bli ihop. Stockholm: Alfabeta.
Nilsson, Per. (2001) För alltid Milena. Södertälje: Alfabeta.
Ros, Katarina. (2004) Elin Nyklippt och nervös. Stockholm: Bonnier Carlsen Bokförlag.
Thor, Annika. (2003) Pirr i magen klump i halsen. Stockholm: Bonnier Carlsen Bokförlag.
Sekundärlitteratur
Bergström, Göran & Boréus, Kristina. (2000) Textens mening och makt - metodbok i
samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur.
Chambers, Aidan. (1993) Böcker inom oss – Om boksamtal. Stockholm: Rabén & Sjögren.
Dominkovic, Kerstin m.fl. (2006) Läsa högt för barn. Danmark: Studentlitteratur.
Erikson, Anna Birgitta & Kjersén Edman, Lena. (1999) Pris vare Barnboken! Stockholm: Sveriges allmänna biblioteksförening
Jacquemot, Nicolas. (2006) Kärlek – Så funkar det! Stockholm: Tiden.
Kåreland, Lena & Werkmäster, Barbro. (1985) Möte med bilderboken. Stockholm: Liber.
Levengood, Mark & Lindell, Unni. (2003) Gud som haver barnen kär har du någon ull. Falun: Piratförlaget
Lindö, Rigmor. (2002) Andra upplagan. Det gränslösa språkrummet. Lund: Studentlitteratur.
Lyssarides, Lotta (red.). (2001) Hjärta & smärta. Stockholm: Bonnier Carlsen bokförlag.
Nikolajeva, Maria. (2004) Andra upplagan. Barnbokens byggklossar. Lund: Studentlitteratur.
Elektroniska källor
Bonnier Carlsen Bokförlag. Författarpresentation: Katarina Ros.
http://www.bonniercarlsen.se/Upphovsman/Forfattarpresentationssida/?PersonId=12813
Hämtat 081201 10:45.
Ingelin Angerborn. Träffa mig, superhemligt. http://www.ingelin.se/jag Hämtat 081128 14:50.
Nationalencyklopedin Multimedia 2000 plus på DVD, (2000)
Skolverket. (2006) Reviderad upplaga. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet,
förskoleklassen och fritidshemmet - Lpo 94.
http://www.skolverket.se/sb/d/193/url/0068007400740070003a002f002f00770077007700340 02e0073006b006f006c007600650072006b00650074002e00730065003a00380030003800300 02f00770074007000750062002f00770073002f0073006b006f006c0062006f006b002f007700 7000750062006500780074002f0074007200790063006b00730061006b002f00520065006300 6f00720064003f006b003d0031003000360039/target/Record%3Fk%3D1069 Hämtat 081029 17:41.
Svenska barnboksakademin. Ledamöter: Annika Thor.
Svenska barnboksakademin. Ledamöter: Johan Unenge.
http://www.barnboksakademin.com/ Hämtat 081201 13:27.
Svenska barnboksakademin. Ledamöter: Per Nilsson.
http://www.barnboksakademin.com/ Hämtat 081128 16:48.
Svenska barnboksakademin. Ledamöter: Thomas Halling.
http://www.barnboksakademin.com/ Hämtat 081128 14:22.
Svenska barnboksakademin. Sjutton skäl för barnboken.
