Elitförberedande

Utifrån de värderingar och artefakter som identifierats tycks idrotten ha blivit föremål för någon form av objektiv sanning. Verksamheten som studien

bygger på är elitförberedande för barn och ungdomar på pojksidan. Begreppet elitförberedande ger upphov till frågan, förberedande för vadå? Begreppet antyder på att det finns en objektiv verklighet där ute, där subjekten, i det här fallet barn och ungdomar, måste förberedas inför. Detta kan verka som incitament till människors behov att intervenera i verkligheten genom

förberedelse, planering, struktur och långa arbetsdagar för på något sätt öka chanserna att nå den objektiva verkligheten. Världen har bevittnat duktiga fotbollsspelare sedan fotbollen grundades. Elitförberedande verksamheter existerade inte för 50 år sen, trots det finns det en skara människor som än idag skulle argumentera för att Diego Maradona är den bäste fotbollsspelaren genom tiderna. Inte växte han upp i en digitaliserad miljö där datorer,

presentationer på Key Note, videoanalyser präglar verksamhetens vardag.

Kan det vara pengarnas entré i idrottsvärlden som drivit på denna utveckling?

Att vetskapen om möjligheten att tjäna pengar symboliserar någon form av allvar som måste besvaras med förberedelse, planering och numera teknologi.

Om en objektiv verklighet där ute inte existerar hur ska man då veta vad barn och ungdomar ska förberedas inför? De kommersiella krafterna har i den studerade och idella föreningen givit upphov till en helt självständig

verksamhet som kallar sig för elitförberedande. Ett underliggande antagande som tyder på att det finns en verklighet där ute som barn och ungdomar måste förberedas inför. En verklighet som genomsyrar såväl artefakter som uttalade värderingar. Under artefakter identifierades engagemang och planering som tydliga teman där ledarna vittnar om långa arbetsdagar, ett “alltidsjobb”, planering och förberedelse. Under materiella objekt visade sig bilder på spelare som en tydligt artefakt bland ledarna. Spelare som tagit klivet från ungdomsspelare till elitspelare. Det är spelare som lyckats få ett kontrakt i A-laget. Med andra ord produkten. Därmed finns det skäl att argumentera för att det går i linje med de interna målen i att producera elitspelare och vara bäst hur man än mäter. Men går det verkligen att kalla hela den elitförberedande verksamheten för ett underliggande antagande, något som tas för givet utan några som helst slagkraftiga belägg för det? Utifrån svensk fotboll i varje fall har vi inte lyckats producera en fotbollsspelare i närheten av Zlatans

Ibrahimovics kaliber och dignitet sedan han föddes, han fyller 40 år den 3 Oktober 2021.

Diskussionen kring underliggande antaganden är en svår frågeställning. Även om Schein påvisar att det är en fördjupande nivå som tillsammans med

värderingarna och artefakterna i slutändan ska förklara organisationskulturen och ligga till grund för framtida beslut, kan det anses för abstrakt. Vad

stipulerar och bestämmer att argumentationen om att vara tillgänglig eller det elitförberedande förklarar organisationskulturen? Samtliga värderingar och artefakter avspeglar sig inte på det underliggande antagandet. Men på samma sätt, efter en genomgående studieundersökning, kan det argumenteras för att de ändå är en del av kulturen. För att avgöra huruvida de underliggande antaganden är korrekta behövs vidare forskning. En mer grundlig studie, med observationer och i större grad utnyttja sekundärkälla i form av

årsredovisningar, styrdokument o.s.v. skulle med säkerhet kunna testa de underliggande antaganden med bättre förutsättningar. Dessutom försvagas studien av anonymitetskravet. Att kunna ge läsaren en tydlig ingång i

föreningens omsättning och verksamhet skulle ge en mer rättvis bild av studieområdets kapacitet.

7. Slutsatser

I det sista avsnittet presenteras avslutande slutsatser, som dessutom kopplas ihop med studiens syfte.

Syftet med studien är att undersöka hur professionalismen och kommersialiseringen har påverkat organisationskulturen i den ideella

verksamheten. Dels genom artefakter, dels genom uttalade värderingar som tillsammans ska skapa underlag för att kunna uttyda den tredje och sista nivån, underliggande antaganden. Genom fallstudien kan det argumenteras för att den aktuella idrottsföreningens elitförberedande verksamhet starkt är influerad av både professionalismen och kommersialiseringen. I artefakter redogörs för att professionalismen i form av bland annat engagemanget från ledarna, där ledordet “alltid” beskriver ledarnas förhållningssätt gentemot deras arbete, och organisationsstrukturen bidrar till en mer företagslik

verksamhet. Vidare, i värderingarna, kan det konstateras att de uttalade målen starkt förknippas med prestationsbaserade målsättningar. Fokuset ligger inte enbart i att värna om individerna och må bra i enlighet med idrottsrörelsens verksamhetsidé, utan det värderas också i prestation och resultat.

Kommersialiseringens inslag återfinns i verksamhetens marknadstänk, i hur idrotten ses utifrån ett vinstdrivande projekt och produkt. En av

målsättningarna som genomsyrar hela den elitförberedande verksamheten är att fostra spelare till elitfotbollen, vilket i längden ska generera intäkter till idrottsföreningen. I de underliggande antaganden, som tas för givna, kan det argumenteras för att de förverkligar målsättningarna genom att vara ständigt tillgänglig och betydelsen av det elitförberedande.

Att det i idrottsföreningen finns en elitförberedande verksamhet talar sitt tydliga språk. En sådan verksamhet hade med största sannolikhet inte funnits i denna utsträckning om inte professionaliseringen och kommersialiseringen tagit kliv i idrottsvärlden och satt sina spår i föreningar. Detta påverkar även ledarna i idrottsföreningen. Ledordet “alltid” lyfts fram för att förklara ledarnas uppdrag och engagemang i verksamheten. Likt företagsvärlden läggs intresset också

på sina egna karriärer. För vissa ser de deras anställningar som ett steg på vägen i deras individuella målsättningar. Enbart en vittnar om att de ser sig kunna arbete i nuvarande anställning resten av sitt yrkesliv. Detta sätter sin prägel på organisationskulturen. Det är en prestationsbaserad miljö.

Att det i en elitförberedande verksamhet, oavsett i grunden ideell eller inte, förekommer inslag av professionaliseringen och kommersialiseringen är

uppenbart och ett naturligt steg i dagens idrottsrörelse som starkt anammat ett marknadstänk. I en framtida studie hade det därför varit särskilt intressant att jämföra en elitförberedande verksamhet med en typisk breddverksamhet, som potentiellt har starkare beståndsdelar från amatörismen och grundpelarna idrottsrörelsen står på, för att utreda om det finns olikheter i

professionaliseringens och kommersialiseringens påverkan. Vid en sådan studie hade en större studie med både spelare och ledare kunnat genomföras för att identifiera kravställningar, förväntningar och överlag tillfredsställelse.

Ett annat spår för framtida studier hade varit att undersöka sambandet mellan elitförberedande verksamheten och antalet “producerade spelare”. Finns det ett samband? Är det så att verksamheten ger upphov till fler elitspelare eller är det bara en föreställning som föreningar investerar tid och pengar i för att uppnå. Detta fenomen måste på något sätt legitimeras i form av evidens som pekar på att elitförberedande verksamheter är nödvändiga utifrån

målsättningen. Med det sagt innebär det inte att elitförberedande verksamheten är omotiverad, snarare kanske överflödig.

Efter den genomförda studien kan det konstateras att artefakterna och de uttalade värderingarna är enklare att identifiera, vilket Schein förklarar, och utifrån dem ges en bild av organisationskulturen även om den inte är komplett.

Den aktuella föreningen påvisar vissa element som ger både en överblick och ingående syn i verksamheten. Däremot finns känslan av att det inte helt går att förklara organisationskulturen utifrån hur modellen applicerats i denna studie.

De underliggande antaganden ska fylla det sista hålet, men för att på riktigt kunna identifiera dem behöver de testas med andra förutsättningar än vad som var möjligt i aktuell studie.