Elprisets framtida utveckling är osäker. Historiken säger inte mycket om vad som kommer att hända med de stora förändringarna som nu pågår på elmarknaderna runtom i Europa. Med en större koppling mellan Norden och kontinenten som nu byggs upp, kommer kontinentens prisbild att på- verka Sverige allt mer.
EU-målen angående elproduktion fokuserar på en större andel förnyelse- bar energi. Dessutom kommer förändringar såsom elektrifiering av olika
sektorer som transport och uppvärmning, samt energieffektivisering att påverka efterfrågan på el. Politiska beslut kommer att få stor inverkan på elpriset och är inte alltid enkla att förutse. Inom Sverige har det nyligen beslutats om en förlängning av elcertifikatsystemet med 18 TWh fram till 2030 och en avveckling av kärnkraftens effektskatt. Båda dessa beslut håller nere elpriset i slutändan och visar hur politiken kan påverka el- marknaden. Samtidigt innebär elcertifikatsystemet en extra elcertifikat- kostnad för de flesta elanvändare.
För att beräkna ett framtida elpris, behöver man bestämma sig för vilken metod som ska användas och vilka källor man ska lita på. Avseende de närmsta åren, kan finansiella elterminer användas för att se hur finans- marknaderna bedömer det framtida elpriset; men mer än fem år framåt i tiden är likviditeten på elterminsmarknaden låg och då behövs andra me- toder. De flesta studier avseende framtida elpris inkluderar användning av en elmarknads- eller energimodell, där framtida elpriser modelleras base- rat på antaganden om bränslepriser, framtida elanvändning med mera. För att enkelt skapa ett prisscenario som kan användas i de kostnadsopti- mala beräkningarna, litar vi här på Energimyndighetens publikationer kring framtida elpris. Vartannat år publicerar Energimyndigheten en rap- port om det långsiktiga energisystemet och den senaste publicerades tidi- gare i år, Scenarier över Sveriges energisystem 201617. Från 2014 har Energimyndigheten inte haft ett huvudscenario som kallas för ”prognos”, istället fokuserar de på en variation av scenarier, skillnaden mellan olika scenarier och inte prisnivåer i sig. Dessutom inkluderar denna 2016- upplaga av rapporten, för första gången, scenarier fram till 2050. I rapporten finns det fem scenarier för utvecklingen av elpriset i Sverige och det finns två huvudprisnivåer för utvecklingen (se diagram 18). De viktigaste antaganden som skapar denna skillnad mellan den högre nivån – för scenarierna Referens EU, Högt BNP, och Höga fossilpriser – och lägre nivån – för scenarierna Lågt elpris och Lågt elpris +18 TWh – är om vindkraftsproduktion och priserna för fossila bränslen och CO2. Högre bränsle- och CO2-priser, allt annat lika, leder till ett högre elpris. Mer vindkraftsproduktion, med låg/obefintlig marginalkostnad, allt annat lika, leder till ett lägre elpris.
För den högre nivån i resultaten, antas att den stora ökningen i vind- kraftsproduktion skapats av det högre elpriset, som gör att vindkraften är
17 Energimyndigheten, 2017. Scenarier över Sveriges energisystem 2016 (ER 2017:6).
Tillgänglig från: http://www.energimyndigheten.se/statistik/prognoser-och-
lönsam utan behov av stöd; däremot för den lägre nivån, de lägre bränsle- och CO2-priserna leder till ett lägre elpris som gör vindkraftsproduktion olönsam utan stöd. Prisnivåer i sig beror till stor del på vilka antaganden som görs.
Diagram 18: Spotpris SE/SE3, historik och scenarier.
Källa: Energimyndigheten, 2017
Utöver elpriset tillkommer ett påslag till elhandlaren som inkluderar olika merkostnader och avgifter. Påslaget är normalt sett från 2 öre/kWh och uppåt. Ju lägre elanvändning, desto högre blir påslaget per energienhet. Utöver elpriset tillkommer sedan 2003 kostnader för elcertifikat, ett marknadsbaserat stödsystem för utbyggnad av förnyelsebar kraftprodukt- ion. I dagsläget är elcertifikatkostnaden ungefär 1 öre/kWh för kvotplik- tig elanvändning (exempelvis energiintensiv industri och nätförluster är undantagen kvotplikt). Den finansiella marknaden som finns för elcertifi- kat tillsammans med aktuella kvotplikter, indikerar att elcertifikatkostna- den kommer att sjunka succesivt tills dess att elcertifikatsystemet är helt utfasat.
Nätpriser
Elnätpriserna regleras av Energimarknadsinspektionen (Ei) utifrån vad som föreskrivs i ellagen. Ei ger varje nätområde en intäktsram att förhålla sig till för varje reglerperiod om fyra år (nuvarande reglerperiod är 2016- 2019).
Diagram 19 visar hur nätkostnaderna skiljer sig från kommun till kom- mun för en typfastighet med en årlig elanvändning på 50 000-190 000 kWh avseende 2016. Nätkostnaden per energienhet skiljer mycket bero- ende på fastighetens uttagsmönster (maxeffekt i förhållande till årse- nergi), total elanvändning och vart i landet elanvändningen sker.
Diagram 19: Total nätkostnad (reala 2016-priser), beräknad för olika säkringsni- våer och en årlig elanvändning mellan 50 000 kWh – 190 000 kWh/år.
Källa: Energimarknadsinspektionen
För typfastigheten med en årlig elanvändning om 190 000 kWh, var nät- kostnaden i snitt för landets kommuner 30 öre/kWh 2016. Till 2021 be- dömer vi utifrån nuvarande intäktsram att nätkostnaden årligen öka med 3 % (i reala termer) till 34,8 öre/kWh uttryckt i reala 2016-termer. Till 2016 höjdes elnätavgiften med i medeltal 6,2 %, redovisat som ett kom- munmedel. De senaste 20 åren har den genomsnittliga årliga elnätpris- höjningen i Sverige som helhet varit 1,4-1,7 % i reala termer, beroende på vilken typ av fastighet som studeras.
För perioden 2021-2050 står elnätet i Sverige inför omfattande utmaning- ar som kommer att kräva stora investeringar. Nätregleringen som styr nätbolagens intäktsramar och därmed anger pristaket för elnätkostnaden styrs av politiska beslut, vilket gör det mycket svårt att bedöma framtida elnättariffutveckling. Baserat på det höga investeringsbehovet har vi an- tagit en något högre ökningstakt för nättarifferna än det historiska ge- nomsnittet, 2 % årligen i reala termer.
Skatter
Idag ligger elskatten på 29,5 öre/kWh i de flesta av Sveriges kommuner. Några kommuner i norra Sverige får ett skatteavdrag och betalar 19,9 öre/kWh i elskatt. Elskatten ökar årligen med en index-justering. Dessu- tom förväntas elskatten öka med 4,2 öre/kWh till 2019 efter en blockö- verskridande politisk överenskommelse. Det finns ingen annan planerad förändring av elskatten, men det finns alltid en pågående diskussion i dessa frågor. En energiskatt på el på 33,7 öre/kWh antas således 2021 och därefter en oförändrad energiskatt fram till 2050 i reala termer. Avslut- ningsvis tillkommer moms på den samlade elkostnaden, inklusive el, el- nät och energiskatt på el. Moms är i dagsläget 25 % och antas vara oför- ändrad över hela perioden fram till och med 2050.