I följande kapitel kommer ett urval av insamlad data som är relevant för studiens syfte och frågeställningar presenteras. I resultatet redovisas processen i nuläget samt
respondenternas tankar kring vad som fungerar väl, vad som kan förbättras och saknas i nuläget.
4.1 Områden för empiri
För att förklara de områden som empirin kretsar kring har verktyget släktskapsdiagram använts (se figur 9 nedan), för att ge läsaren en överblick kring problemet och som hjälpmedel för forskaren vid problemlösningsfasen. Verktyget visar mer på olika typer av anknytningar än vad det visar på logiska samband mellan olika områden (Bergman och Klefsjö, 2012, s. 486). Figuren bidrar även med en djupare förståelse och sammanfattning av empirin, vilket även det gör det lättare för läsaren att förstå de olika sambanden och vad studiens resultat visar på.
Figur 9 – Sammanfattning av empiri i ett släktskapsdiagram
4.2 Betydelsefulla komponenter vid utbildningen av elever
Den här punkten fokuserar till det respondenterna svarade kring fråga 2b (se bilaga 1), för att försöka förstå vilka komponenter som är allra viktigast vid utbildningen för eleverna. Resultatet visade överlägset på att respondenterna mest grundläggande behov när det kommer till utbildningen är att endast bli klar med den. Att eleverna vill bli ”färdiga flygledare” och genomföra utbildningen är det mest övervägande svaret i enkätfrågan. Alla
som kommit in på utbildningen vill framför allt klara studierna och få arbeta som flygledare på en (ospecificerad) geografisk plats. Vare sig om det är som tornflygledare eller
radarflygledare. Att utföra och avsluta utbildningen, även om motivationen och trivseln är låg, är absolut det mest essentiella för respondenterna.
Vidare var det ytterst tydligt att respondenterna lägger mycket vikt vid den specifika geografiska arbetsplatsen. Detta beror på att vissa tvingas flytta och lämna städer de växt upp och där de har startat ett familjeliv, för att de blivit tilldelade arbete på en annan plats i landet. Vilket i sin tur leder till att en stor del av eleverna tar tilldelningen på stort allvar och lägger mycket omtanke vid valet av önskemål. I dagsläget bestäms majoriteten av platserna genom önskemål (där det är tanke att eleverna ska om möjligt få sitt högst prioriterade alternativ) och då krävs en omsorgsfull planering av respondenterna. Det var ett fåtal respondenter som inte kände att den geografiska platsen var det mest prioriterade utan koncentrationen riktades mer på att bli ”rätt” typ av flygledare. Det vill säga att personerna hellre ville att organisationen skulle tillgodose deras önskningar om att arbeta i TWR respektive ACC. Dessa individer upplevde ett större behov av att utbildningen skulle leda till den typ av flygledare som de själva ville. Även om dessa två val kommer i olika skeden i utbildningen känner dessa personer att platsen har en mindre betydelse för att fortsatt trivas på arbetet. Det uppkom även åsikter om en blandning av dessa två alternativ, att de har en lika stor betydelse. Motivationen till detta betraktelsesätt grundade sig i att upplevelsen att båda flygledarrollerna passade in, samt att den geografiska platsen för OJT-skede inte behövde bli rätt från början. Det vill säga att möjligheten för att både ”skola om sig” till TWR respektive ACC borde vara en möjlig lösning för individer som erfaras att den ena inriktningen inte är en perfekt matchning. Detsamma gäller geografisk arbetsplats, att testa en mindre stad med mindre flygtrafik är inga problem, dock ska möjligheten att avancera till en större stad med mer trafik vara potentiell.
Flertalet av respondenterna uttryckte att sekundära behov såsom att motivationen är hög eller att trivseln på arbetet och med kurskonkurrenterna kommer senare. Det framkom att detta kommer i andrahand då det viktigaste är att få ”rätt” utbildning/arbetsplats. Vilket enligt respondenterna medförde att inför dessa tuffa val, ville eleverna inte yttra för mycket till medarbetare vilket i sin tur ledde till att trivseln blev rätt fientlig. Resultatet visade tydligt på att trivseln var en av förändringarna respondenterna värderade högt och upplevde bristfällig.
4.3 Fördelning av utbildningsplatser TWR/ACC
I det här stycket kommer främst fråga 3a och 3b redovisas (se bilaga 1), där fokus är på respondenternas svar angående fördelning av TWR/ACC samt hur de skulle reagera om fördelningen inte var i deras favör. Majoriteten av respondenterna visar på att önskemål vid
fördelning är det mest gynnsamma sätt att behandla uppdelning av yrkesutbildningar.
Eleverna menar att ledningen borde ta samtliga elevers önskemål i omtanke vid
fördelningen, för att det ska vara mest rättvist. Eftersom respondenterna inledningsvis ofta vet, vilken typ av flygledare de vill utbilda sig till, blir det ett stort nederlag när någon i gruppen inte får den önskade flygledarinriktningen. Dessutom sker det knappt någon kommunikation under fördelningsförloppet, ett flertal respondenter skriver att en rakare
kommunikation skulle uppskattas. Undersökningen visar tydligt att respondenterna tycker att önskemål borde vara det främsta tillvägagångssättet.
Det är dock ett flertal respondenter som förstår att organisationen inte kan tillgodose alla deras behov och har därför fyllt i och skrivit att ett alternativ skulle kunna vara att LFV anordnar ”fasta kurser” med specifika TWR-utbildningar och respektive ACC-kurser. Där eleverna inte behöver ta något beslut om vad för typ av flygledare de vill bli, något som flera respondenter visade på att de redan visste sedan tidigare. Resultatet av frågorna visar även på att några av respondenterna tycker det sker alldeles för sent i dagsläget, att det bör ske antingen i starten av utbildningen eller om bestämt sedan innan (exempelvis fasta kurser). För att eleverna ska få tid på sig att bestämma och att respondenterna upplever att sättet som det utförs tidigare (bland annat motiverande brev) inte riktigt håller måttet. En respondent beskrev det som ”Totalt bortkastad tid.”, vilket är ett tydligt exempel på missnöjdhet med uppdelningen. Ett alternativ, om elevönskemålen inte kan uppfyllas, kan vara att kursledningen bestämmer utifrån prestation. Det är över hälften av respondenterna som tydligt uppvisar att om organisationen inte kan tillfredsställa elevernas önskemål borde en bestämmande faktor vara elevprestationerna under utbildningen.
Vidare visade majoriteten av respondenterna att de skulle försätta utbildningen även om fördelningen av utbildningsplatser inte var till deras favör. Flera respondenter skriver att de investerat en hel del tid och andra resurser för att vara i den positionen och då upplevs inte ett avhopp som ett alternativ. Ett exempel på detta är citatet ”Pga. att jag redan investerat så mycket tid så har jag fortsatt ändå.” Att avbryta utbildningen för att fördelningen inte är till elevernas favör visar sig trots allt vara ett alternativ för enstaka individer.
Det var en stor del av respondenterna vilket påvisades i undersökningen att om det fanns en möjlighet skulle de vilja ta ett uppehåll i utbildningen och ”pausa” för att invänta att en enbart TWR-kurs respektive enbart ACC-kurs skulle utföras. För att vara säkra på att de har möjlighet att utbilda sig till den typ av flygledare de vill. Det vill säga att om eleverna inte får den inriktning de önskat och organisationen har resurser att låta ett par elever ”stå över” för att vänta in en kurs skulle många föredra detta. Om eleverna fick möjligheten till att invänta en inriktningsbaserad kurs trodde eleverna att den första tiden på organisationen skulle upplevas som mer interagerad. Respondenterna framförde även att de med största sannolikhet skulle känna sig som en del av organisationen, samt att de visste att de var ”på rätt plats” inom organisationen. Det kom även upp ett förslag att samtal med kursledningen för att diskutera hur de ska gå tillväga var ett alternativ.
4.4 Fördelning vid OJT-skede
Resultatet kommer här utgå från fråga 4 och 5 (se bilaga 1), där svaren genererade två dominanta svar. Faktorn som respondenterna upplever är en av de viktigare är närheten till familjen, att inte behöva flytta till en ny stad för sitt OJT-skede. Den andra faktorn som uppvisades vara likvärdig till föregående är en tidig platstilldelning av de geografiska platserna OJT-skedet. Respondenterna menar att det borde vara bestämt redan när de söker till utbildningen eller beslutas väldigt tidigt i utbildningen. Att beslutet ska utföras ungefär i samband med fördelningen av utbildningsplatser var det en respondent som föreslog. Det
var även en del av respondenterna som svarade att det spelar ingen roll vart de utför sitt OJT-skede.
Vad respondenterna tycker att den avgörande faktorn bör vara, visade sig vara lite olika. Majoriteten upplevde att önskemål borde vara en av utslagsgivande faktorerna. Att organisationen bör ta hänsyn till eleverna önskemål att få vara på en specifik geografisk plats. En av respondenterna har svarat följande ”Önskemål i första hand, går det inte jämnt ut så kan man väga in saker som "Barn som går i skola." eller "Partner med arbete som inte är flyttbart." och ge de personerna den geografiska platsen de behöver.”. Vilket tydligt visar på att personen föredrar önskemål före de andra alternativen. Efter detta majoritetsbeslut var kriteriet ”Har familj” som var tydligt markerat att respondenterna tyckte var viktigt. Att ha en familj som rotat sig på en viss geografisk plats, medför en del svårigheter enligt respondenterna och därför borde detta kriterium prioriteras efter önskemål. Vidare finns en åsikt om att kursledningen bör bestämma utifrån prestation om familjeläget och
önskemålen krockar med varandra. Då tycker respondenterna att prestationer bör väga tungt. Utöver dessa kriterier visar resultatet av undersökningen att som alternativ till alla dessa kriterier skriver respondenterna att organisationen ”borde omorganisera”. Detta refererar till det att den geografiska platsen för OJT-skedet bör vara bestämd redan vid kursstart. Detta är något som flertalet av respondenterna lyfter i sina enkätsvar. Vidare är det en respondent som tycker att om det inte går att bestämma den geografiska plasten bör i alla fall flygledarinriktningen vara bestämd innan kursstart. Respondenten skriver följande: ”Att redan vid kursstart veta åtminstone inriktning (TWR/ACC). Har flera vänner som velat söka, men inte gjort det efter dom får veta förutsättningarna vad gäller
placering/placeringsort”. Vilket visar att det finns missnöje hos den specifika respondenten.
4.5 Attraktiv arbetsgivare
Inom det här stycket kommer fråga 6 och 7 redovisas (se bilaga 1), frågor om hur organisationen kan ses som en attraktiv arbetsgivare står i centrum. Här visade
respondenterna tydligt på att det fanns vissa åtgärder organisationen kunde utföra för att förbättra elevernas upplevelse. Det visades att den viktigaste faktorn för att eleverna ska vilja fullfölja sin utbildning och att LFV är en värdig och attraktiv arbetsgivare handlar om information. Det är ett flertal respondenter som beskriver informationsförloppet allt för ogynnsamt. Att det inom organisationen borde införas ett kontinuerligt flöde av information till eleverna, för att inte överrumpla de med ny information de få gånger de träffas. Vissa respondenter skulle uppskattas att få informationen kring de olika skedena och vad de innebär betydligt tidigare. Andra respondenter skriver att mer allmän information är det som behövs, ett exempel på det här är: ”Bara mer allmän information tidigare. Mycket har varit oklart hela tiden”.
Vidare har en respondent beskrivit sina bekymmer i form att hen tycker att eleverna borde få ”kontinuerlig uppdatering kring vad som sker”. Det här visar på att respondenterna har en ackumulerad åsikt kring informationen som sprids och når eleverna. En del respondenter påpekade att ”klimatet” på organisationen var en faktor som upplevdes som avgörande för fullföljande av utbildningen. Exempelvis att fokus borde ligga på att skapa en lärande miljö istället för att endast fokusera på prestation. Det finns liknande exempel där respondenterna tror att skiftande fokus skulle förändra elevens syn på sig själv och yrkesrollen. Det var ett
par respondenter som inte hade något att tillägga och deras motivation till detta var att både placeringen och yrkesinriktningen har varit i deras favör och därför finner de inga speciella faktorer som är viktigare för att de ska fullfölja sin utbildning.
Resultatet kring hur LFV kan anses som en attraktiv arbetsgivare och deras arbete för att ständigt förbättra detta kom det fram många kloka åsikter. Det ämne som rör majoriteten av alla respondenter, stod i centrum var informationsflödet inom organisationen. Här
framhävdades det att de borde vara både tidigare och tydligare i all information, bland annat med informationen om placeringar och förändring. Det framkommer i flera av enkätsvaren att informationen som sprids mellan LFV och eleverna är bristfällig och kan förbättras. Det är flera olika aspekter av informationsflödet som beskrivs och som eleverna tycker att LFV kan göra mer för att bemöta eleverna på ett bättre sätt. Olika respondenter finner olika moment mer eller mindre informationskrävande. En del elever upplever att de vill ha mer information när det kommer till deras utbildning specifikt, vissa vill att
organisationen ska visa sig på skolan och håll kontakt med eleverna, några andra vill ha uppdateringar och vardaglig kommunikation av mer regelbunden sort. Respondenten som förslog en mer regelbunden kommunikation förklarar: ”Mer regelbunden kontakt med klasserna. Inte nödvändigtvis fler möten utan kanske komplettera mötena med mejl med viktig information.”. Det vill säga att informationen inte behöver vara enbart ansikte-till-ansikte, utan informationen kan föras fram i olika kommunikationskanaler. Ett annat exempel på detta är respondenten som föreslog följande: ”Det kan handla om vadsomhelst men ett exempel är att alltid sträva efter att maila ut info så fort den finns tillgänglig och därefter försöka få till ett möte för tillfälle att ställ frågor om sådana uppstår.”. Vilket tyder på att mailkontakt är en fungerande kommunikationskanal om ansikte-till-ansikte samtal inte är ett hållbart arbetssätt, då det kräver mycket resurser.
Vidare framkom det en helt annan vinkel på vad LFV kan göra för att ses som en attraktiv arbetsgivare, denna vinkel inriktar sig på det som är redovisat under ovanstående rubrik. Det vill säga att fördelningen av yrkesutbildning (TWR/ACC) samt geografisk plats för OJT-skede. Respondenterna skrev att de skulle uppskatta om organisationen erbjöd tjänsteställe och arbetsuppgift (TWR/ACC) efter önskemål i största möjliga utsträckning. Ett alternativ som framfördes i enkäten var att redan i början av utbildningen bör
organisationen föra ett samtal med eleverna om deras önskemål för utbildningen, om hur eleverna känner för en flytt till en alternativ stad, vart eleverna har tänkt att arbeta, hur eleverna tycker om TWR/ACC. Dessa samtal skulle utföras för att organisationen ska få ”ett grepp” kring varje elev även om dessa val kan ändras under utbildningstiden. En respondent skriver följande i frågan: ”Tidigare och smidigare uppdelning av Torn/ACC. Ta tidigt reda på hur intresset ser ut i klassen kring Torn/ACC så man kan försöka gynna så många som möjligt.”. Vilket visar på att eleverna vill underlätta både för sig själva och organisationen. En annan respondent vill enbart att organisationen ska lyssna till förslagen och tankarna som eleverna reflekterar över under utbildningstiden, för att både bemöta elevernas undran samtidigt som organisationen kan ”plocka guldkornen” ur förslagen för att förbättra elevanteringsprocessen.