Figur 5, Sammanställning av empiri
Modellen (Figur 5) illustrerar de mest utmärkande utmaningarna inom Implementering, Granskning och Kommunikation för företags styrning som den empiriska studien lyft fram, från idégrunderna i CSR med ekologiskt ansvarstagande inom leverantörskedjor. Viktiga iakttagelser från den
empiriska modellen tar vi med oss vidare till studiens Analys. Det bidrog till att den empiriska modellens innehåll kan besvara syftet, genom att tillföra en strukturerad och kategoriserad samlad modell över de mest utmärkande utmaningarna för företags styrning med ekologiskt ansvarstagande inom leverantörskedjan. Det empiriska materialet presenteras utifrån teman på samma sätt som avsnittet Teoretisk referensram (Kapitel 3). Redogörelse av det empiriska materialet gjordes med en tolkande ansats från vår vetenskapsteoretiska syn.
Tabell 1, Redogörelse av företagsrepresentanter
Tabell 1 illustrerar en sammanställning av de medverkande i studien, vilket är
företagsrepresentanter från skilda stora företag med insyn i hållbarhet. Redogörelse av
branschtillhörighet och position går inte att koppla till respektive individs identitet med hänsyn till konfidentialiteten. De medverkande representerar sin åsikt och inte företagets.
Företagsrepresentanterna hänvisas till nummer 1-11, vilket vi har valt att förkorta till deras benämning som illustreras ovan. Tidigare nämnde vi i 2.2.8 att det finns en skillnad i begrepp. I teorin är utgångspunkten “det ekologiska perspektivet” medan representanterna använder
“miljöperspektivet”. Vi förhåller oss till representanternas uttryck i detta avsnitt.
4.1 CSR
Studien har som slutgiltigt mål att skapa en samlad modell över de mest utmärkande utmaningarna inom ekologiska leverantörskedjor. Innebörden av detta grundar sig i tankar om CSR, vilket är betydelsefullt och vedertaget. Därmed görs en djupare presentation för att belysa dess innebörd.
4.1.1 CSR - Företagens samhällsansvar
Begreppet CSR är en definition som, enligt oss, skiljer sig utifrån företagsrepresentanternas perspektiv, vilket mynnar ut i skilda tolkningar. Vi gjorde en första tolkning från några
företagsrepresentanter om att CSR tidigare inneburit fokus på kvalité och miljö men att begreppet har utvecklats, vilket gjordes från två representanter:
“CSR i vårt företag är utbytt till hållbarhet. Först relaterade vi det till kvalité och miljö, men vi definierar CSR som hållbarhet. Så vi använder inte CSR som begrepp längre. Det har blivit bredare, med vad vi påverkar till hållbarheten egentligen, med att få med helheten genom olika
versioner” - (FÖCH, FR1).
“Vi kallar det inte CSR, det är så naturligt för oss om vi kollar på leverantörerna och fabrikerna kring där. Det sociala ansvaret där är att alla ska ha det så bra som möjligt. Att skapa en bättre
vardag för de många människorna innefattar även våra anställda” - (MACH, FR10).
Denna definition av CSR tolkade vi som att det har blivit utbytt mot begreppet hållbarhet, vilket beror på en bredare insikt om ansvarstagande och påverkan i sin helhet. CSR omfattar att få en balans i företagets styrning med miljö, sociala och ekonomiska faktorer, vilket flera representanter hänvisar till. Ett exempel till vår tolkning är enligt följande:
“Utifrån att vi är och vill vara det goda företaget, så har vi sagt att CSR är mest om hållbarhet. Att ta ansvar för de miljömässiga och sociala aspekter som vår verksamhet innebär. Men det handlar
också om att vara lönsam rent ekonomiskt på lång sikt. Ni vet de här ”tre benen” ekonomi, miljö
och socialt ansvarstagande hand i hand, det är det som är hållbarhetsarbetet för oss”
- (SUMA, FR8).
Denna balans i styrningen hänvisas även till de tre “P:na”; people, planet och profit-perspektivet.
Företagsrepresentanterna är överens om att idégrunderna från CSR innefattar att deras företag ska bidra till hållbarhet på lång sikt. Vi tolkade det från en representant:
“Vår mission, vision och existensberättigande är tillsammans för en hållbar industri och när vi säger tillsammans menar vi med kunderna, partners, leverantörer, medarbetare och ägare”
- (FÖCH, FR1).
Det ovannämnda gav oss sammantaget en god uppfattning om representanternas syn på innebörden av begreppet CSR. Vi återkommer till detta i avsnittet Analys.
4.1.2 CSR - I stora företag
Alla företagsrepresentanter är överens om att idégrunderna från CSR, hållbarhet på lång sikt, präglas i deras stora företags styrning. Detta utifrån en medvetenhet och insikt om företagets påverkan samt definitionen hållbarhet. Vi tolkade detta från flera representanter, enligt följande:
“Vi är marknadsledande i norden” - (FÖCH, FR1); “Största företaget i Sverige sett till antalet anställda om vi ser det till nationellt och bortser från konkurrenter som verkar nationellt och internationellt” - (KMA, FR4); “Vi är ett globalt företag som är verksamma i över 100 länder”
- (SUMA, FR9) och “[v]i finns representerade i alla världsdelar egentligen, men vår huvudmarknad är Europa” - (SUMA, FR7).
Det finns skillnader enligt företagsrepresentanterna om hur hållbarhet och ansvarstagande syns utåt.
Vi tolkade skillnader utifrån branschtillhörighet angående både uppmärksamhet och behov. Detta utmärker sig genom att hållbarhetsarbetet utförs, men i det fördolda alternativt avsaknaden av marknadsföring. Tolkningen gjordes utifrån en representant:
“Där har vi brister, ni har säkert besökt vår hemsida? Där är det ett jättegap. Där framgår det inte vad jag har sagt. Om det är en intressent som besöker vår hemsida får de nog ingen känsla av vad
vi gör kopplat till CSR” - (HÅCH, FR2).
En kontrast till detta kan vi finna. Tolkningen är vad företaget har för samhällspåverkan och vad allmänheten anser om aktiviteternas inverkan på miljön. Detta med utgångspunkten från en representant, enligt följande:
“Hur allmänhetens syn är på transporter är det väldigt lätt att säga att de inte vill ha transporter, men med närmare eftertanke, vad blir konsekvenserna med att inte ha transporter så förstår man
ganska snabbt att inget skulle fungera” - (QUENMA, FR6).
Det ovannämnda gav oss sammantaget en god uppfattning om representanternas syn på CSR i deras stora företag, och relaterar till detta i avsnittet Analys.
4.1.3 CSR - Aktiviteter
Begreppet balans är återkommande för att utöva CSR-aktiviteter i företaget mellan miljö, sociala och ekonomiska faktorer. Detta mynnar ut i skilda företagsaktiviteter utifrån perspektiven, både internt och externt, något vi tolkade med utgångspunkt från följande representant:
“Det vi producerar, det vi bygger, bidrar ju till ett mera hållbart samhälle. Vi bygger ju järnvägar så att folk skall kunna åka mera tåg, vi bygger busshållplatser så att folk kan åka mera buss. Så vi
gör ju saker som ska bidra med att samhället ska bli resurssnålare och även mera hållbart”
- (PRCH, FR5).
CSR-aktiviteter behöver genomsyra företagets dagliga arbete, men primärt fokus riktas mot
framgång inom hållbarhet på lång sikt och att effektivt styra verksamheten framåt. Vi fann även en kontrast om samhällsengagemang. Tolkning gjordes från två representanter:
“Vi pratar inte mycket om CSR. För oss handlar det om att bedriva vår verksamhet på ett ansvarsfullt sätt kan man säga, oavsett om det är miljömässigt, ekonomiskt eller socialt. Vi pratar hållbarhet och hållbar utveckling. Men att i Sverige använda begreppet CSR är alldeles för starkt
förknippat med samhällsengagemang, vilket kan vara inom sponsring” - (SUMA, FR9).
“Det handlar om en balansgång där vi behöver ta ett ansvar hela vägen. Men vi har ju också ett samarbete med Rädda Barnen och andra. När det var de här skogsbränderna i Dalarna och Hälsingland, då gjorde vi ett litet hål i vår budget för att skicka iväg lakan, extrasängar och
förnödenheter till de mest utsatta områdena för att avlasta någonting, hjälpa de många människorna på något sätt” - (MACH, FR10).
Centrala företagsaktiviteter mynnar ut i olika fokusområden för företaget. Ett fokusområde var vilken inverkan produktion har som helhet genom att ständigt sträva efter att skapa hållbara alternativ, men även att företaget är i behov av ett fungerande samarbete med skilda intressenter.
Med CSR-aktiviteter tolkade vi sammantaget att återkommande begreppet är balans mellan
perspektiven som breddar fokus i verksamheten, vilket är under ständig utveckling. Vår tolkning är från en representant, enligt följande:
“Men det är fortfarande inte så att det är en lösning som kommer ersätta den befintliga lösningen.
Vi pratar om balans mellan miljö, sociala och ekonomiska faktorer och man kan inte välja en
annan lösning av idealistiska skäl. Det måste finns en lönsamhet och det måste vara en kund som är villig att betala för det” - (QUENMA, FR6).
Det ovannämnda gav oss sammantaget en god uppfattning om representanternas syn på CSR-aktiviteter. Vi återkommer till detta i avsnittet Analys.
4.1.4 CSR - Ekologiskt ansvarstagande
Den miljömässiga aspekten är en av tre aspekter i idégrunderna från CSR som företagen behöver för att nå hållbarhet. Miljöperspektivet mynnar ut i specifikt verksamhetsfokus, med medvetenhet om inverkan på klimat och hållbarhet, men samtidigt kunna vara konkurrenskraftiga.
Miljöperspektivet genomsyrar hela verksamheten. Dess betydelse klargörs i följande citat:
“Det är en överlevnadsfråga för oss, om vi inte är bra på utsläppsfrågan kommer inte vi att finnas kvar som företag imorgon. Morgondagens affärer kommer inte finnas kvar om vi inte är bra på
hållbarhet” - (QUENMA, FR6).
“Klimatförändringar det är största faktorn. Det där indian-ordspråket, när det sista trädet är fällt och sista sjön är förgiftad inte förrän då kommer människan att upptäcka att man inte kan äta
pengar” - (FÖCH, FR1).
Ovanstående citat visar på betydelsen av balans kopplat till ett risktagande genom det miljömässiga ansvarstagandet av företagets styrning i sin helhet. Det både påverkar och inkluderar företagets olika intressenter, som ägare, kunder, leverantörer men även lagstiftning. Företagen behöver även beakta interna och externa krav samt riktlinjer. Vi tolkade detta utifrån följande intervjusvar:
“Det här är ett kommersiellt perspektiv när vi nu växer. Vi riskerar mer och mer i ett bolag som oss, vi riskerar varumärket om man inte har en strikt och bra koll på lagstiftningen. Det är viktigt”
- (SUMA, FR8).
“Ekologiskt ansvarstagande är lika med ekologiskt risktagande. Hur mycket risk har vi råd att ta?
Ska vi investera i en elbil om vi inte vet vad elpriset är om 3 år? Ska vi investera i en gasbil om vi inte vet om en gasstation kommer hålla öppet? Vad kommer priset vara på gas om 3 år? Det ska
vara långsiktigt” - (QUENMA, FR6).
Det ovannämnda gav oss sammantaget en god uppfattning om representanternas syn på ekologiskt ansvarstagande. Under Analys inkluderas detta.
4.2 Den gröna leverantörskedjan
Vi tolkade att företagets leverantörskedja verkar både internationellt och nationellt, allt från ett par hundra till flera tusen leverantörer. Det innefattar flera olika områden, exempelvis delkomponenter och råmaterial, till slutlig produkt. Ett fungerande samarbete innefattar skilda leverantörer, med flera nedre led av leverantörer. Nedan ges en representants beskrivning av sin leverantörskedja:
“Vi har många leverantörer, cirka 250 stycken. Ibland en rad mellanhänder. Den
underleverantören kan då ibland vara direkt producerande företag, men också en agent som sitter i Sverige eller Asien. Det kan vara en tradare eller en grossist. Det ser väldigt olika ut”
- (SUMA, FR8).
Detta gav ytterligare en tolkning, vilket är en central del för att nå hållbarhet i hela
leverantörskedjan. Utifrån det miljömässiga ansvarstagandet som genomsyrar styrningen, visas det även i utförandet av skilda aktiviteter inom leverantörskedjan. Detta tolkade vi med utgångspunkten från en representant, enligt följande:
“När det gäller material så jobbar vi också mycket med certifierat träd, certifierat skogsbruk, som också ställer krav på brukandet av skogen. Att man där tar hänsyn till ekologi, men även ekonomi
och sociala aspekter kopplat till vår leverantörskedja och våra produkter” - (SUMA, FR7).
Det ovannämnda gav oss sammantaget en god uppfattning om representanternas syn på den gröna leverantörskedjan, vilket tas med i avsnittet Analys.
4.3 Utmaningar med ekologiska leverantörskedjor
Utmaningar uppstår för större företags styrning, genom flera faktorer och aspekter som behöver hanteras på skilda sätt. Fokus ligger på Implementering, Granskning och Kommunikation, vilket utgör studiens huvuddel. Sammantaget gav det en strukturerad och kategoriserad empirisk modell över utmärkande utmaningar, vilket bidrar till forskningsgapet och besvarar syftet.
4.3.1 Implementering
Det finns tydliga utmaningar i implementering i styrningen av miljömässigt ansvarstagande i leverantörskedjan, enligt företagsrepresentanterna. De mest framstående är att finna en balans mellan en ständig samhällsutveckling och ekonomiskt resultat.
Utmärkande faktorer är en osäkerhet på marknaden gällande framtiden, samt att skapa ett fungerande samspel mellan företag och underleverantörer angående miljömässigt
ansvarstagande. Detta skapar osäkerhet om genomförda investeringar i det miljömässiga ansvarstagandet är användbara och lämpliga. Ett risktagande för företaget visar sig i leverantörskedjan genom flera yttre faktorer.
Företagen behöver genomföra utvärderingar för att praktiskt implementera ekologiskt
ansvarstagande, genom att vara lösningsorienterad, medveten och flexibel. Vår tolkning grundades på följande svar:
“Den största utmaningen är att öka förändringstakten eller utvecklingstakten. Det är en sak om det finns en lösning, men kunden måste vilja köpa den också. Om den kostar mycket mer vill man köpa
den då? Det är utmaningen att paketera det på ett sätt som gör att man går den vägen, och ta den vägen snabbare” - (QUENMA, FR6).
“Man får aldrig säga att man är perfekt eller att man har kommit i mål. Samhället förändras och det är en pågående utveckling. Vi har en väldigt systematisk och strukturerad process för våra
leverantörsbedömningar, men det finns alltid saker att förbättra och utveckla. Snöbollen är i rullning” - (HÅCH, FR2).
Vi ser flera utmaningar utöver de ovan nämnda. Flera sammanlänkade faktorer gör miljömässigt ansvarstagande utmanande. En central utmaning är bristande kompetens hos företagens
underleverantörer, som utgår från att underleverantörerna inte förstår, eller tar till sig huvudkontorets riktlinjer om miljö- och hållbarhetsfrågor.
Detta mynnar ut i både okunskap och en bristande medvetenhet om miljömässiga konsekvenser av leverantörers utförda aktiviteter. Företagens miljöuppsatta riktlinjer kan förbises med ovan nämnda faktorer. Implementering av miljömässigt ansvarstagande blir utmanande rent praktiskt utifrån interna och externa miljömål och miljökrav. Enligt vår tolkning innefattas flera olika aktiviteter relaterat till leverantörskedjan, som kemikaliehantering, avfallshantering och energieffektivisering.
Detta resonemang sammankopplas utifrån ett behov av att uppnå en balans i styrningen, främst den ekonomiska aspekten, vilket följande citat belyser:
“Kraven stiger och de kolliderar ju lite mot den typen av underentreprenör vi har, som då väljer sitt yrke utifrån att ”här slipper jag administration”. De är en utmaning att höja kompetensen i underentreprenörskedjan och det är ju från oss till dem, vi ska ju se till att underentreprenörer har
en viss kompetens” - (KMA, FR4).
“Det är att få ut det här miljötänket till varje montör så att det han gör är på ett så energieffektivt sätt som möjligt. Kan ju rita mer effektivt sett till miljö, men då är det ett pris i botten som styr det
också. Men just att få ut det här miljötänket ända ut till sista person, det är en utmaning”
- (PRCH, FR3).
“Utmaningar med hållbarhetsfrågor för oss är att det är så mycket trender i hållbarhet, att man fokuserar på vissa delar i hållbarheten. I vår produktion har vi ett paraplyperspektiv så vi kan kompensera upp för våra klimatpåverkningar på andra håll. Vi jobbar även socialt hållbart och ekonomiskt hållbart för de många människorna på olika sätt. Det kan vara svårt att försvara vad
kunderna efterfrågar, det som är trendigt nu kanske inte vi kan beröra för att vi är så stora”
- (HEIN, FR11).
Ytterligare utmaningar med det miljömässiga ansvarstagandet mynnar ut i flera delar. Att identifiera vad produktionen innehåller utifrån ställda krav kan vara svårt att urskilja, liksom att ha en inblick över hur produktionsprocessen i sin helhet har utförts i flera leverantörsled. En av de största utmaningarna är att få en god integrering i styrningen, genom implementering av miljömässigt perspektiv i verksamheten. Denna utmaning tolkade vi som en avsaknad av ett välfungerande system som uppskattar råmaterialets kostnader och inverkan på miljön, för hela produktlivscykeln, utifrån följande svar:
“Den stora utmaningen är att vårt ekonomiska system inte tar sociala och miljömässiga kostnader, de inkluderas inte i kostnader för varor och tjänster. De är exkluderade. De är fortfarande en utmaning som jag ser det, valet mellan två produkter är att priset har en extrem stor betydelse i
valet” - (SUMA, FR8).
“Den stora utmaningen är att få till på ett bra sätt vad produkterna innehåller idag. Det är en balansgång genom att ställa de här kraven på våra leverantörer som vi gör, samtidigt med den
vetskapen att det inte är helt enkelt när det är produkter som kommer i många led bakåt”
- (SUMA, FR9).
Ovannämnda gav en god uppfattning om representanternas syn på utmaningar i styrningen med Implementering av ekologiskt ansvarstagande i leverantörskedjan. Utmaningarna
Samhällsutveckling, Kunskap, Kompetens, Miljövänlig produktion och Kostnader bidrar till att skapa den samlade modellen. Detta tas med till avsnittet Analys.
4.3.2 Granskning
Företagsrepresentanternas svar angående granskning av underleverantörers miljömässiga arbete varierar. Granskningen har olika betydelser för företagens verksamhet med skilda intryck, dels att granskningsarbetet består av en utarbetad plan över hur granskning utförs i praktiken, dels att den nästan är obefintlig. Skilda synsätt tolkades utifrån följande svar:
“Vi är mycket hos våra leverantörer och bygger relationer i den mån det går, för vi byter ibland och snabbt leverantörer. Vi har en organisation i Kina där vi är ute och besöker leverantörer och
gör våra granskningar, då ingår sociala och miljömässiga frågor. Sen om de klarar det har vi en fysisk tät kontakt med våra leverantörer för vi vet att det lönar sig på lång sikt att kroka arm och lära. Det är också i kulturen i företaget, vi kommer inte med våra kostymer, utan vi kommer med skyddsskor och jeans och så kryper vi i gångar och lyfter på produkter och lyfter på stenar”
- (SUMA, FR8).
“Jag tror inte att någon av oss åker ut till fabriken och tittar så att de verkligen gör så. De tror jag inte vi gör. Vi ställer krav och så får de skriva på. På byggen så ska de ju följa riktlinjerna och vi
kan ju vara där och kontrollera. Men när vi gör ett avtal med våra beställare så kan inte jag minnas att det finns de kraven att vi ska åka iväg och göra en granskning. Så därför har det väl
aldrig kommit upp i diskussion” - (INLE, FR3).
Ovanstående citat belyser skillnader beroende på var företagens leverantörer är lokaliserade, de nationella kontra de internationella. Det är större utmaningar med de utländska leverantörerna än inhemska. Vi tolkade att representanterna inte upplevde granskningsarbetet på inhemsk nivå som speciellt utmanande, tack vare en god kommunikation och en lättillgänglig insyn över
leverantörernas produktion och miljömässiga hållbarhetsarbete. Detta ansågs även bero på att leverantörerna präglades av liknande etiska värderingar, riktlinjer och regelverk som företaget.
Bland de internationella leverantörerna däremot, förekommer utmaningar med granskningsarbetet och fokus riktas mot dessa. Vi såg att utmaningar uppkommer utifrån kulturella skillnader bland verksamma leverantörer i utsatta länder, vilket mynnar ut i att de klassas som högriskleverantörer.
Detta är en definition från ledande globala affärsorganisationer.
De föreliggande utmaningarna för en hållbar produktionsprocess utmärker sig genom skilda synsätt på miljön, dels betydelsen av miljömässiga produkter, dels i en avsaknad prioritering av hållbarhet och ett förakt mot huvudkontorets avsiktliga mål med hållbarhet. Detta tolkades med
utgångspunkten från två representanter, enligt följande:
“Jag har som målsättning att besöka alla våra “högriskländer” där vi gör våra affärer. Vi fokuserar på de här “högriskländerna”, för vi ser att det inte ger något värde att genomföra i Sverige. Ur ett riskbaserat angreppssätt på de här “högriskländerna” där vi vet att korruption förekommer, där vi vet att det är instabila länder rent politiskt, det är där vi behöver vara lite mer
när vi gör granskning. Och när vi ställer liknande frågor i Sverige så uppfattas frågan som: “vad kul att du vill veta och är nyfiken”, men det spontana i “högriskländer” i en affär eller hos leverantören är: “varför vill de veta det, hur ska de nu lura oss på priset”, det finns en kulturell
misstänksamhet till orsaken till frågan” - (SUMA, FR8).
“Sen finns det även kulturskillnader. Vi har främst Europa som leverantörer så vi märker inte riktigt av nationella utmaningar, det är mer på individnivå där utmaningar uppstår. Att olika lokala
ledningar som är olika insatta i området och övertygade om CSR områdets betydelse. Vissa ser CSR som en management-idé, vissa ser CSR som nödvändigt och vissa ser CSR som man kan
ledningar som är olika insatta i området och övertygade om CSR områdets betydelse. Vissa ser CSR som en management-idé, vissa ser CSR som nödvändigt och vissa ser CSR som man kan