Den empiriska data som beskrivs i detta kapitel är baserat på en intervju med ett företag i Sverige, som beskrivs i detta avsnitt. Det kommer även presentera hur företaget arbetar inom områden som logistik och materialhantering. Det är viktigt att samla in empiriska data från ett företag i denna studie för att analysera nuläget och ge förslag på lösningar, vilket i slutändan leder till målet av studien att effektivisera materialhanteringen.
4.1 Företagsbeskrivning
Företaget som har intervjuats är en av de största livsmedelskedjorna i Sverige. Företaget äger ungefär 800 butiker runt om i hela Sverige, från norr till söder samt finns det även en
näthandel där det går att handla utan att det ska bli en stor kostnad. Dessa butiker har blivit ägd av flera miljarder medlemmar. Detta företag har ett ansvar för bland annat
varuförsörjning, digital utveckling, sortiment, marknadskommunikation och varuinköp. Logistiken bedriver varuförsäljningen till samtliga butiker runt om i Sverige samt ansvarar för att driva transporterna, varuflödena och terminalerna på ett effektivt sätt. Företaget har flera varumärken men är inga producenter utan de har leverantörer som producerar dessa produkter åt de, med andra ord är företaget endast distributörer.
Huvudlagret med dessa torra varor befinner sig i Stockholms län men det lager som säljer färskvaror befinner sig i Västmanlands däremot finns det en annan frysterminal i Uppsala. Ett automatiserat lager håller på att byggas och kommer att vara klar till 2024 i Västmanland. Huvudlagret som befinner sig i Stockholms län motsvarar den 17 fotbollsplaner där det är minst 15 000 unika artiklar på terminalen. Under påskveckan, 2021, skickades 1,6 miljoner kartonger av beställning till kunderna. Det torra och färska lagret kommer att sammanfogas medan fryslagret kommer fortfarande att vara separerad. Det har valts att bygga upp detta lager för att det ligger nära tågen där tågen åker på ett mer optimerat sätt, placeringen av lagret kommer alltså att vara bra. Detta kommer vara störst i Norden sägs det. I det nya lagret som kommer att öppnas upp år 2024 kommer det vara automatiserad och arbetet styrs och lagerhållas av robotar därför kommer personalbehoven inte vara det samma som det är idag.
33
4.2 Företagets logistik och materialhantering
Företaget brukar göra en upphandling med leverantörerna där de gör en beställning och därefter levereras artiklarna oftast med en lastbil till lagret. När artiklarna har kommit fram till lagret brukar de lossas i varumottagning, det finns truckar där som kallas för intruckning, som förflyttar artiklarna till hyllorna i lagret tills att de ska plockas. Exploatörerna plockar ordrarna beroende på beställningen från butikerna. När en order har packats plastas pallen eller kan köras runt en maskin som plastar pallen och därefter ställs pallen på avlastningsyta där den senare får plockas av en chaufför.
Det finns en process som kallas för påfyllning där det signaleras när en exploatör plockar artiklar och det tar slut. En påfyllare lyfter ner en pall från reservlagret ner på marken och artiklarna plockas av exploatör.
Varje artikel är adresserad i lagret och det används SAP-system vilket är ett vanligt
lagerhanteringssystem där exploatörerna plockar med hjälp av ”pick by voice”. Tidigare hade exploatören ett pappersblock med beställning som den fick plocka artiklarna utifrån men detta orsakade mer avvikelser för att det kan komma sig att det läses fel. Överflyttning från pappersblock till voicestyrning har gjorts på grund av att det är mer kvalitativt med
voicestyrning. Med pick by voice säger den adressen till artikeln, antalet av artiklarna, hyllnummer och nivån på artikeln. Det sänktes med flera procent på avvikelser från bytet av pappersblock till voicestyrning. Denna voice talar inte om vad det är för artikel därför kan det ske fel ifall att det blivit fel i påfyllningen. Innan det hade företaget implementerat
automatiserade truckar, det gick inte som planerat eftersom de inte var riktigt tekniskt utvecklade. Det kostade företaget väldigt mycket på grund av alla avvikelser som skedde därför blev det mer lönsamt med manuell materialhantering. Truckarna skakade och artiklarna hamnade på golvet, den gick inte i en önskad hastighet samt blev det ett ganska slött tempo. Detta företag har en ganska hög leveranssäkerhet, det ligger ungefär på 0,1 eller 0,2% fel mot butikerna när det ska levereras en order. Det finns en yta som kallas för
uppställningsyta och mottagnings yta, först lossas bilarna i porten och sedan ställs pallarna på uppställningsytan och därefter högtruckas de in till lagret. Därefter ställs artiklarna i ställage. Att det blev mindre avvikelser innebär även att det är mindre reklamation av butikerna vilket
34 resulterar till mindre kostnad för företaget. Lagersaldot blir mindre när det sker mindre fel i plockning av artiklar.
En butik gör en beställning på varor som omfattar stora delar av butikens sortiment. När beställningen kommer till oss har vi ett system som fyller en lastbärare i taget utifrån ”rum”. Middag tex innehåller x tusen artiklar och butiken beställer 500 därifrån. Dessa 500 artiklar genererar 2 fulla lastbärare detta blir då 1 order som 1 medarbetare plockar. Nästa del av beställningen kanske är dricka detta genererar 1 och ½ lastbärare detta blir då 1 order som 1 medarbetare plockar. Sista delen kanske plockas på ”Barn” detta blir ½ lastbärare detta blir då 1 order som 1 medarbetare plockar. Dessa ställs sedan upp på samma yta och en Kajvärd sampackar den halva lastbäraren från drickaordern med den halva lastbäraren från ”Barn”. Då sparar vi en halv pallplats i bilen och transporten kan bli billigare.
Det finns ett kanbansystem som läser av eller visar hur många kartonger det är som ska plockas för beställningen och sedan räknas det hur mycket det är kvar. Den visar även när det är dags att göra en påfyllning för en viss hylla.
35