5.1 Inledning
Industrisektorn var en av de branscher som drabbades hårdast av den ekonomiska krisen. Den industriella strategin ska bemöta krisens effekter och göra Europa till en av världens mest konkurrenskraftiga industriella marknader. Samtidigt bör hållbarhetsaspekten beaktas och tillväxt kan inte ske utan att både miljömässiga, sociala och ekonomiska faktorer tas med i beräkningarna. Kommunikationen om en integrerad industripolitik betonar särskilt vikten av att stödja utvecklingen av små och medelstora företag. Kommunikationen kommer löpande att benämnas den industriella strategin i den här rapporten för enkelhetens skull.
Västra Götaland har en stark näringslivskultur där fordonsindustrin står i centrum. Den
ekonomiska krisen slog hårt mot tillverkningsindustrin i regionen men nu har det börjat vända uppåt igen även om nivåerna kanske inte kommer att nå upp till den höga produktion som fanns innan krisen. Sverige och i synnerhet Västra Götaland ligger bra till i mätningar av konkurrenskraft och satsningar på forskning och innovation, men marknaden domineras av ett fåtal stora företag. Det finns ett stort behov av ökade satsningar på små- och medelstora företags innovativa utveckling i Västra Götaland.
Det här kapitlet kommer först och främst att sammanfatta de viktigaste slutsatserna från kommissionens industriella strategi och därefter dra paralleller till Västra Götalandsregionen och på vilket sätt kunskap om strategin kan bidra till att öka den industriella
konkurrenskraften och tillväxten i regionen. Det finns flera intressanta projekt och
verksamhetsområden i Västra Götalandsregionen med koppling till den industriella strategin och några av dessa kommer att lyftas fram som goda exempel och som inspiration för framtida satsningar.
5.2 Sammanfattning
I den industriella strategin fastställs tio åtgärder för att öka den industriella konkurrenskraften i Europa. I korthet handlar åtgärderna om att gå igenom all lagstiftning, både ny och befintlig, för att säkerställa att den stödjer företagens konkurrenskraft och förenklar företagande. Små och medelstora företag kommer att få särskilt stöd, synnerhet med fokus på internationell handel och finansiering via kreditinstitut. Gemensamma europeiska standarder är en självklar del i att förenkla företagandet inom industrin i Europa och bristen på dem är ett av de största hindren på dagens marknad. Man vill också stärka de europeiska systemen för transport, energi, kommunikation och service och anpassa dem till industrins behov. Tillgången till råmaterial måste regleras ur ett hållbarhetsperspektiv och kommissionen vill utforma ett ramverk för hanteringen av råmaterial med hänsyn till nationella variationer. Innovativa insatser inom avancerad tillverkningsindustri såväl i byggbranschen, biobränsleframställning och infrastruktur måste stödjas, särskilt de innovationer som har ett hållbarhetsperspektiv. Större, energiförbrukande industrier bör också stödjas i sitt hållbarhetsarbete.
Förutom de tio åtgärderna vill den industriella agendan bidra till ett nytt angreppssätt i
industriell politik. Angreppssättet består av tre komponenter: mer hänsyn till olika industriella sektorers förutsättningar samtidigt som EU-politiken måste koordineras bättre för att anpassas till en global marknad. Hållbarhetsperspektivet med hänsyn till hela produktionskedjan, från råvara via framställning och marknadsföring till återvinning, måste vävas in bättre i den industriella politiken. Den tredje komponenten är kontinuerlig rapportering mellan EU och
medlemsländerna om framsteg, utveckling och konkurrenskraft i form av mätningar och indikatorer som kan ge en fingervisning om framtida utveckling.
Den industriella strategin fäster stor vikt vid de små och medelstora företagen och dess potential för framtidens industrinäring. Några av åtgärderna som ska underlätta för småföretagare är: en översyn av lagstiftningen kring finansiering, en uppmaning till medlemsländerna att dela med sig av goda exempel på hur man underlättar tillgång till finansiering, översyn och förenkling av lagstiftning som idag hindrar många små företag att göra affärer internationellt, stärka möjligheterna att söka patent och utöka kontrollen av förfalskningar och piratkopior.
DG Näringsliv är det ansvariga direktoratet den industriella strategin i Europa 2020 och i sin styrplan för 2010 finns fem mål som svarar direkt mot den industriella strategins
åtgärdsområden. De fem målen är att stärka Europas industriella bas och förespråka övergången till en koldioxidsnål ekonomi, förespråka tillväxtfrämjande innovationer, uppmuntra skapandet av nya små och medelstora företag och entreprenöriell kultur,
säkerställa en öppen inre marknad för varor och stödja den europeiska närvaron i rymden.38
5.3 Nuläget i industrisektorn i EU och Västra Götaland
Som bilaga till den industriella strategin finns en rapport om EU:s och medlemsländernas konkurrenskraft i den industriella sektorn, särskilt tillverkningsindustrin, och i viss mån relaterade sektorer som service- och affärsverksamhet. Enligt rapporten är Sverige en av de mest konkurrenskraftiga och innovativa ekonomierna i världen. Privata företag med fler än 50 anställda investerade uppskattningsvis 2,8 procent av BNP i forskning och utveckling (FoU) 2008. Andelen offentliga FoU-investeringar uppgick till en procent av Sveriges BNP 2009 och uppfyllde därmed EU:s gemensamma mål. Sverige ligger långt fram både vad gäller innovationer och miljösatsningar. Ett råd för framtiden är dock att minska beroendet av ett fåtal storföretag.
Tillverkningsindustrin lyfts fram som en vital del av EU:s ekonomi i rapporten från kommissionen. Cirka 16 procent av EU:s totala anställda befolkning arbetar inom
tillverkningsindustrin och den står för 80 procent av all forskning i den privata sektorn.Innan lågkonjunkturen stod tillverkningsindustrins omsättning för cirka 17 procent av EU:s BNP och höll ungefär 22 miljoner människor sysselsatta. Inom branschen försvann fler än fyra miljoner jobb mellan första kvartalet 2008 till första kvartalet 2010. 39
Även i Västra Götaland gjorde lågkonjunkturen ett märkbart avtryck i tillverkningsindustrin, som före krisen sysselsatte över 126 000 personer (2007) och på två år minskade med fler än 5000 anställda.40 Konjunkturen i Västra Götaland är nu starkare än riket som helhet och tillverkningsindustrin har återhämtat sig både på export- och hemmamarknaden. Efterfrågan förutspås fortsätta att öka kraftigt under första halvåret 2011, vilket för med sig fortsatta nyrekryteringar. Transportmedelsindustrin försvagades kraftigt under 2008 och 2009 men börjar visa en återhämtning nu.41
38 DG Näringsliv, Management Plan 2010
39 Member States Competitiveness performance and policies SEC(2010) 1272
40 Konjunkturbarometer för Västsverige våren och hösten 2008 samt Konjunkturbarometer för Västra Götaland hösten och våren 2010–2011
5.4 Sektorsspecifika fokusområden och mål
I den industriella strategin utmärker sig några sektorer som särskilt viktiga att titta på vid bemötandet av de stora samhällsutmaningarna vi står inför. Byggsektorn har en viktig uppgift när det gäller miljömässiga utmaningar, där ett sätt att minska energiförbrukningen är att bygga hus som kräver mindre energi till uppvärmning. Transportbranschen har också ett stort ansvar och kan påverka en mer hållbar utveckling exempelvis genom att framställa
miljövänliga bilar och effektivisera logistiken för att undvika långa transporter. Även inom sektorer som säkerhet, rymdteknik och bioteknik betonas vikten av samarbete mellan medlemsländerna och mellan offentliga och privata aktörer samt ökat fokus på nya, innovativa lösningar som kan bemöta dagens och morgondagens utmaningar. Hälso- och sjukvårdssektorn behöver utvecklas och har en viktig roll i de sociala utmaningarna vi står inför, så som den ökande äldre befolkningen.
5.5 Hälso- och sjukvårdsindustrin i fokus
Sjukvårdsområdet och i synnerhet läkemedelsindustrin beskrivs i den industriella strategin som en sektor som har mycket att tjäna på att utveckla samarbete mellan privata och
offentliga aktörer. Sjukvårdssektorn har en avgörande roll i utmaningen att tackla framtidens sociala utmaningar såsom en ökande äldre befolkning. Läkemedelsindustrin måste bli bättre på att koordinera sig på EU:s inre marknad med gemensamma och transparenta reglerings- och prissättningssystem. Kommissionen planerar att under 2011 lansera ett
innovationspartnerskap på området aktivt åldrande där sjukvården och läkemedelsbranschen kommer att delta tillsammans med offentliga aktörer.42
Eftersom hälso- och sjukvård är det överlägset största ansvarsområdet för Västra
Götalandsregionens verksamhet blir det extra relevant att lyfta fram även om det får begränsat utrymme i EU:s industriella strategi. Tidigare flaggskeppsinitiativ inom Europa 2020 har inte heller haft starka kopplingar till hälso- och sjukvårdsområdet. Även om det är en sektor där ansvaret oftast ligger på regional eller kommunal nivå och flaggskeppsinitiativen i huvudsak vänder sig till den statliga nivån, skulle det vara relevant att lyfta möjligheterna till samarbete även på det området. Flaggskeppsinitiativet En digital agenda för Europa lyfter dock fram vikten av tekniska och digitala innovationer inom hälso- och sjukvårdssektorn som en väg mot bättre hälsa och välmående hos medborgarna.
5.6 Relevanta projekt och samarbeten i Västra Götalandsregionen
I november 2006 beslutade regionstyrelsen att ställa sig bakom ett förslag till regionalt branschprogram för innovativ hälso- och sjukvård. Programmet syftar till att sammanlänka Västra Götalandsregionens dubbla uppgift som regionutvecklare och ansvarig för sjukvården i regionen och underlätta samspelet mellan hälso- och sjukvården och dess industri.
Programmet innehåller också en tydlig strävan att främja både sjukvården och näringslivet och hålla en hög kvalitet på forskning och affärsmöjligheter. Programmet sträcker sig över en tioårsperiod och berör många aspekter av inom innovativ hälso- och sjukvård, så som
resursfördelning, upphandlingsrutiner, kompetensförsörjning, kommersialisering med mera. Alla dessa delar ska sträva efter utveckling av nya innovationer och reflektera fokusområdena i Vision Västra Götaland.
42 Mer att läsa om innovationspartnerskapen finns i kapitel 4.7 i den här rapporten och i flaggskeppsinitiativet Innovationsunionen COM (2010) 546
Bland de kvantitativa målen för programmet märks bland annat att man vill verka som medfinansiär till minst femton FoU-samarbeten som stöds genom EU:s ramprogram och nationella program samt medverka till att tio nya innovationer från klinisk verksamhet och klinisk patientnära forskning kommersialiseras. Vad gäller rollen som medfinansiär vill Västra Götalandsregionen särskilt vara öppen för regionrelevanta FoU-projekt där hälso- och sjukvård har en tydlig roll inom klinisk patientnära forskning, translationell forskning43 och kliniska prövningar för utveckling av nya metoder, terapier och verktyg. Innovative
Medicines Initative (IMI) nämns som en särskilt intressant samarbetsorganisation i det här avseendet.44
5.6.1 Innovative Medicines Initiative
IMI är ett gemensamt europeiskt initiativ för att förbättra utvecklingen av säkra mediciner. För att medborgare ska kunna arbeta och leva i andra länder är det viktigt att de mediciner man behöver finns att tillgå oavsett i vilket land man befinner sig. IMI stödjer
forskningsprojekt och skapar nätverk för framställning av farmaceutiska innovationer. Det är ett samarbete mellan EU och den farmaceutiska branschorganisationen EFPIA. Göteborgs Universitet deltar i flera forskningsprojekt som delfinansieras av IMI, EFPIA och EU, bland annat ett projekt som heter Pharmatrain som handlar om att utveckla masterutbildningar i farmaceutiska studier och läkemedelsutveckling. Projektet har påbörjats och de första kurserna startade under 2010. Tretton olika masterprogram på europeiska universitet har identifierats och ska standardiseras enligt samma läroplan och kvalitetsnivå. Dessutom ska utbyte mellan universiteten och mellan akademi och industri stödjas, och de områden som idag är svagast ska få extra stöd i utvecklingen.45
5.6.2 Sahlgrenska Science Park – En plattform för samverkan
Sahlgrenska Science Park erbjuder forskare och innovatörer inom de biologiska och
medicinska områdena hjälp med att utveckla och finansiera sina affärsidéer. Visionen är att medverka till att den medicinska näringslivssektorn i regionen utvecklas till ett internationellt och attraktivt centrum inom life science. Sahlgrenska Science Park grundades av Västra Götalandsregionen och Business Region Göteborg, sedan har Göteborgs universitet och Chalmers tillkommit som partners.46
43 Translationell forskning är en skola för medicinsk forskning som bygger på nära och ömsesidigt utbyte med konkreta vårdfall. Forskningen utgår från en patients hälsosituation och har som målsättning att snabbt uppnå resultat som kan leda till bättre diagnostik och terapi för patienten.
44 Regionalt branschprogram Innovativ Hälso- och Sjukvård för Tillväxt. FoU för tillväxt i Västra Götaland, Dnr 610-0646-06
45http://www.imi.europa.eu/
46 Sahlgrenska Science Park är en av sex samverkansplattformar som finns inom Västra Götalandsregionen, läs mer här:
http://www.vgregion.se/sv/Vastra- Gotalandsregionen/startsida/Regionutveckling/Naringsliv/Innovationer-och-nyforetagande/Samverkansplattformar/
5.7 Industrifrämjande åtgärder i Västra Götalandsregionen
Flera av de områden som pekas ut i den industriella strategin är också områden som Västra Götalandsregionen är välkända inom och satsar mycket på. Utveckling av och stöd till små och medelstora företag är ett sådant område där flertalet pågående projekt har direkta
kopplingar till inriktningen på EU:s industriella strategi. Nedan nämns några goda exempel på projekt inom Västra Götalandsregionen som bidrar till att utveckla näringslivet och stödja expansion och innovation inom industrin.
5.7.1 Industriell Dynamik
Västra Götalandsregionen profilerar sig internationellt som en framstående aktör på flera områden inom näringslivsutveckling. Industriell Dynamik är ett regionalt nätverk inom Västra Götaland som hjälper industriföretag att växa och stärka sin konkurrenskraft. Syftet är att stärka existerande företag och bland annat hjälpa dem att utveckla bra idéer till lönsamhet. Särskilt ligger fokus på små och medelstora företag och går därför helt i linje med
åtgärdsförslagen i den industriella strategin. Projektet finansieras av medel från Västra Götalandsregionen och den europeiska regionala utvecklingsfonden. Nätverket Industriell Dynamik fick 2009 organisationen AER:s (Assembly of European Regions) pris AER Innovation Award.
5.7.2 FoU-kortet
Under 2010 fick små och medelstora företag i Västra Götaland möjlighet att söka extra stöd för forskning och utveckling genom så kallade FoU-kort. Stödet gavs till projekt och
utvecklingsinsatser som syftade till att stärka företagens internationella konkurrenskraft och bidra till mer energieffektiv produktion och konsumtion. Projektet omfattar totalt tio miljoner kronor och ägs och drivs av Västra Götalandsregionen. De övergripande målen är att stärka små och medelstora företags möjligheter att konkurrera på globala marknader, bidra till hållbar tillväxt och skapa nya arbetstillfällen.
5.8 Infrastruktursatsningar
Den industriella strategin inom Europa 2020 betonar hur viktigt det är att ha fungerande infrastruktur- och transportsystem för att säkerställa industriell konkurrenskraft. En
kommande vitbok om hållbara transportsystem kommer att ge förslag på hur man undviker flaskhalsar och integrerar olika transportsystem så att de kan samverka effektivt. Västra Götalands infrastruktur- och transportsystem har länge varit i behov av en rejäl upprustning som nu är på väg att bli verklighet. Det västsvenska infrastrukturpaketet visar tydligt viljan som finns att ligga i framkant när det gäller transport och stöd till den industriella näringen. På många sätt överensstämmer paketet väl med vad man på EU-nivå anser är det viktigaste att satsa på i spåren efter lågkonjunkturen: att skapa en större arbetsmarknad för att främja sysselsättning och tillväxt. Infrastruktursatsningen ska också bidra till att bromsa trafikens negativa påverkan på miljön och minska sårbarheten i infrastrukturen.