Rapport 2011:1
Tillväxt och utveckling
Europa 2020
– En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla
En sammanfattning av EU:s nya tillväxtstrategi
och dess koppling till Västra Götalandsregionens
Förord
EU:s nya tillväxtstrategi Europa 2020 kommer att gälla den närmaste tioårsperioden och ska bidra till att inte bara få Europa på fötter efter lågkonjunkturen utan också öka tillväxten inom alla samhällsområden för att EU ska bli en kraftfull aktör på den globala arenan.
Strategin ska genomföras med hjälp av nationella reformprogram och årliga uppföljningar. Den kommer att styra tillväxtpolitiken på både europeisk, nationell och regional nivå det närmaste decenniet.
Den här rapporten syftar till att sammanfatta Europa 2020 och presentera en överskådlig bild av strategins huvudriktningar, men kopplar också samman dess mål med Västra
Götalandsregionens tillväxt och utveckling. Dessutom lyfts goda exempel på innovativa samverkansprojekt och arbetsområden i regionen fram som har kopplingar till Europa 2020:s målsättningar.
Rapporten har skrivits av Katrin Urbäck, praktikant vid Internationell samordning Västra Götalandsregionen.
Göteborg, januari 2011 Magnus Engelbrektsson
Innehållsförteckning
1. Inledning... 7 1.1 Flaggskeppsinitiativen... 8 1.2 Styrmedel. ... 9 1.3 Aktörer ... 9 1.4 Medlemsländernas åtaganden ... 91.5 Tidsram och plan för genomförande ... 9
2. En digital agenda för Europa... 11
2.1 Inledning... 11
2.2 Sammanfattning ... 11
2.3 Vad är relevant för Västra Götalandsregionen? ... 13
2.3.1 Digitala marknader och elektronisk handel... 13
2.3.2 Interoperabilitet – Gemensamma datorsystem och standarder ... 14
2.3.3 Säkerhet och integritet i digital hantering ... 15
2.3.4 Bredbandsutbyggnad – En tillgänglighetsfråga ... 15
2.3.5 Satsningar på forskning och innovation ... 16
2.3.6 Tillgänglighet och IT-kompetens ... 16
2.3.7 Lösningar på samhällsproblem... 17 3. Unga på väg... 18 3.1 Inledning... 18 3.2 Sammanfattning ... 18 3.3 Livslångt lärande ... 19 3.4 Högre utbildning ... 19
3.5 Transnationellt lärande och arbetsmobilitet ... 20
3.6 Ungas anställningsvillkor... 20
3.7 Vad är relevant för Västra Götalandsregionen? ... 21
3.7.1 Livslångt lärande ... 21
3.7.2 Högre utbildning i Västra Götalandsregionen... 21
3.7.3 Mobilitet inom yrkesutbildningen – ECVET ... 21
3.7.4 Regionala arbetsmarknadsåtgärder... 22
4. Innovationsunionen ... 23
4.1 Inledning... 23
4.2 Sammanfattning ... 23
4.3 Utbildning och kompetens ... 25
4.4 Det europeiska forskningsområdet... 25
4.5 Finansiering och marknadsföring för kunskapsintensiva företag ... 26
4.6 Regional och social sammanhållning... 26
4.7 EIP – European Innovation Partnerships ... 27
4.8 EU som aktör på den globala arenan... 27
4.9 Goda exempel på innovativa projekt i Västra Götalandsregionen ... 28
4.9.1 Life Science i Västra Götaland... 28
4.9.2 InMotion... 29
4.9.3 Innovationsslussen ... 29
4.10 Den nationella nivån... 29
5. En integrerad industripolitik för en globaliserad tid ... 31
5.1 Inledning... 31
5.2 Sammanfattning ... 31
5.4 Sektorsspecifika fokusområden och mål... 33
5.5 Hälso- och sjukvårdsindustrin i fokus... 33
5.6 Relevanta projekt och samarbeten i Västra Götalandsregionen... 33
5.6.1 Innovative Medicines Initiative... 34
5.6.2 Sahlgrenska Science Park – En plattform för samverkan ... 34
5.7 Industrifrämjande åtgärder i Västra Götalandsregionen ... 35
5.7.1 Industriell Dynamik... 35
5.7.2 FoU-kortet ... 35
5.8 Infrastruktursatsningar ... 35
6. Agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen... 36
6.1 Inledning... 36
6.2 Sammanfattning ... 36
6.3 Område: Flexicurity och en välfungerande arbetsmarknad ... 37
6.4 Område: Kompetenshöjning och matchning... 38
6.5 Område: Jobbkvalitet och arbetsförhållanden... 38
6.6 Område: Skapande av arbetstillfällen ... 38
6.7 Relevanta projekt och samarbeten i Västra Götalandsregionen... 38
6.7.1 Livslångt lärande ... 39
6.7.2 Yrkesutbildning... 39
6.7.3 Arbetsmarknadsåtgärder... 39
6.7.4 Regionala kompetensplattformar för att bekämpa arbetslösheten ... 40
Källförteckning... 41
Bilaga 1. Begrepp och förkortningar... 43
1. Inledning
EU-kommissionen presenterade i mars 2010 strategin Europa 2020 som ska ta Europa ur krisen och förbereda EU:s ekonomi för nästa årtionde. I kommunikationen fastställs en vision för hur man kan uppnå hög sysselsättning, koldioxidsnål ekonomi, produktivitet och social sammanhållning genom konkreta åtgärder på EU-nivå och i medlemsstaterna. Kärnan i Europa 2020 är 1) Smart tillväxt: en kunskapsbaserad ekonomi 2) Hållbar tillväxt: en mer resurseffektiv och konkurrensbaserad ekonomi 3) Inkluderande tillväxt: låg arbetslöshet med ekonomisk, social och territoriell sammanhållning.
För att vägleda EU:s gemensamma ansträngningar att nå de här målen, har ett antal mätbara indikatorer bestämts som regelbundet kommer att utvärderas för att kunna följa utvecklingen. Målen är anpassade efter medlemsländernas olika förutsättningar och baserade på pålitlig data i jämförelsesyfte. Det ska också nämnas att målen är representativa och inte allomfattande. Målen är följande:
Öka anställningsgraden i hela EU:s befolkning från 69 % till minst 75 % (20–64-åringar). Fokus ska främst ligga på arbetsmarknadsintegration av kvinnor, äldre och mobilitet av utländsk arbetskraft.
Målet att 3 % av BNP ska gå till forskning och utveckling (FoU) ska kvarstå, och en indikator för att mäta intensiteten i FoU och innovationer ska utvecklas. Villkoren för privata FoU-investeringar i EU ska förbättras.
Utsläpp av växthusgaser ska minska med 20 % i förhållande till nivåerna 1990. Om de rätta förutsättningarna finns ska även andelen förnyelsebar energi i den slutliga
energikonsumtionen ligga på 20 %.
Andelen avhoppare från grundutbildning i EU ska minska till 10 % (från nuvarande 15 %) och andelen befolkning i åldern 30-34 år med slutförd avancerad utbildning ska öka från 31 % till 40 %.
20 miljoner människor ska flyttas över gränsen för fattigdom. Med andra ord ska andelen européer som lever under de nationellt fastställda fattigdomsgränserna minska med 25 %.
Dessa mål hänger tydligt samman med varandra. Exempelvis bidrar högre utbildningsnivåer till ökad anställbarhet och en högre sysselsättningsgrad bidrar till minskad fattigdom. En större forsknings- och utvecklingskapacitet och innovation inom ekonomins alla sektorer, kombinerat med ökad resurseffektivitet, kommer att leda till ökad konkurrenskraft och främja nya arbetstillfällen. Investeringar i renare, koldioxidsnål teknik kommer att hjälpa vår miljö, bidra till kampen mot klimatförändringen och ge nya affärs- och sysselsättningsmöjligheter. Alla medlemsländer uppmanas att skapa en strategi efter nationella förutsättningar som ska fungera parallellt med strategin på EU-nivå. Vid utformningen av den nationella strategin är det av yttersta vikt att aktörer på alla nivåer av samhället får möjlighet att göra inlägg. Det står uttryckligen i de ekonomiska riktlinjerna för Europa 2020:
Dessa riktlinjer riktar sig till medlemsstaterna och Europeiska unionen, men Europa 2020-strategin bör genomföras i partnerskap med alla nationella, regionala och lokala myndigheter, i nära samarbete med parlament, arbetsmarknadens parter och företrädare för det civila
samhället, som ska bidra till utarbetandet av nationella reformprogram och genomförandet av dessa och till den övergripande kommunikationen om strategin.1
1.1 Flaggskeppsinitiativen
De sju flaggskeppsinitiativen inriktar sig på särskilt prioriterade områden som ska påskynda arbetet med att uppnå de fem målen som listades ovan. Flaggskeppsinitiativen kan bestå både av icke lagstiftande så väl som lagstiftande förslag, rekommendationer eller riktlinjer.
Information om samtliga flaggskeppsinitiativ och länkar finns på Europa 2020:s hemsida.
En digital agenda för Europa ska påskynda utbyggnaden av höghastighetsinternet och utnyttja fördelarna med en digital inre marknad för hushåll och företag. Kommunikationen släpptes våren 2010 som det första flaggskeppsinitiativet.
Unga på väg ska stärka utbildningssystemens resultat och underlätta i synnerhet ungdomars
inträde på arbetsmarknaden. Kommunikationen presenterades i mitten på september 2010.
Innovationsunionen ska förbättra de grundläggande villkoren och tillgången till finansiering
för forskning och innovation så att innovativa idéer kan omvandlas till produkter och tjänster som skapar tillväxt och arbetstillfällen. Kommunikationen presenterades i september 2010.
Ett resurseffektivt Europa ska bidra till att koppla isär ekonomisk tillväxt och
resursanvändning, stödja omställningen till en koldioxidsnål ekonomi, öka användningen av förnybara energikällor, modernisera vår transportsektor och främja energieffektivitet. Det finns ännu ingen tidsram för det här initiativet och därför är det inte inkluderat i den här rapporten.
Industripolitik för en globaliserad tid ska förbättra företagsklimatet, särskilt för små och
medelstora företag, och stödja utvecklingen av en stark och hållbar industribas med internationell konkurrenskraft. Initiativet presenterades i oktober 2010.
En agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen ska modernisera arbetsmarknaderna
och ge människor ökad egenmakt genom kompetensutveckling under hela livet i syfte att öka deltagandet på arbetsmarknaden och bättre anpassa tillgången och efterfrågan på
arbetsmarknaden, inbegripet genom arbetskraftens rörlighet. Kommunikationen om ny kompetens och arbetstillfällen presenterades i november 2010.
Europeisk plattform mot fattigdom ska garantera social och territoriell sammanhållning så
att tillväxtens och sysselsättningens fördelar kommer många till del och att människor som drabbats av fattigdom och social utestängning kan leva ett värdigt liv och aktivt delta i
samhället. Initiativet presenterades av EU-kommissionen i december 2010 och har av tidsskäl tyvärr inte kunnat inkluderas i den här rapporten.
1 Källa: Europeiska Rådets rekommendation: Ekonomiska riktlinjer. Europeiska unionens officiella tidning,
1.2 Styrmedel
Som bas i utformningen av styrmedel för att genomföra strategin används två pelare; dels den tematiska metoden med prioriteringar och mål för varje område, och dels används
landsrapportering som hjälper medlemsländerna att utveckla egna strategier och som samtidigt sätter press på medlemsländerna eftersom de kontinuerligt kommer att jämföras med varandra i olika typer av rankingsystem och resultattavlor. EU-kommissionen har tillhandahållit en verktygslåda som ger riktlinjer för att kunna genomföra strategins åtgärder. Riktlinjerna behandlar både ekonomiska och sysselsättningsaspekter. Meningen är att
medlemsländerna ska använda riktlinjerna vid utformningen av sina nationella reformprogram för att uppfylla målen i Europa 2020-strategin.
1.3 Aktörer
Europeiska rådet har huvudansvaret för strategin. Kommissionen övervakar framstegen och lägger kontinuerligt fram förslag för att styra åtgärderna. Dessutom kommer Kommissionen att sammanställa årsrapporter över framstegen inom strategin och hur måluppfyllelsen fortskrider, samt bedöma medlemsländernas rapportering och utvecklig. Europaparlamentet kommer att verka för att mobilisera EU:s invånare och som medlagstiftare i centrala initiativ. Partnerskapsstrategin bör även sträcka sig till kommittéer, medlemsländernas parlament såväl som nationella, regionala och lokala myndigheter, arbetsmarknadsparter och andra berörda aktörer inom det civila samhället.
1.4 Medlemsländernas åtaganden
En förutsättning för att strategin ska genomföras i praktiken är att det även sätts nationella mål. Genom att sätta upp nationella mål blir medlemsstaternas ansvar för att driva igenom nödvändiga reformer tydligare än vad det har varit tidigare. EU:s medlemsländer har olika politiska och ekonomiska förutsättningar, vilket de nationella målen måste ta hänsyn till. I april varje år ska medlemsstaterna ha utarbetat reformprogram som presenterar det nationella genomförandet av strategin i politiken. Det inbegriper bland annat att länderna ska identifiera landspecifika faktorer som är viktiga för att stärka tillväxten.
EU-kommissionen uttrycker tydligt i strategin att både nationella, regionala och lokala myndigheter bör samarbeta och bidra till utformningen av de nationella reformprogrammen och genomförandet av dessa. Än så länge finns bara ett utkast till nationellt reformprogram från Sveriges sida. I stort sett är utkastet baserat på regeringens förslag till åtgärder i budgetpropositionen för 2011 och det har ännu inte varit ute på remiss hos regionala och lokala styrelseorgan.
1.5 Tidsram och plan för genomförande
Det faktiska slutdatumet är som bekant år 2020, men strategin måste kontinuerligt övervakas för att målen ska uppfyllas. Vid behov kan målen även komma att modifieras. Med hänsyn till olika länders förutsättningar kommer löpande utvärderingar av de nationella målen att göras av Kommissionen. Det kommande året kommer att präglas av diskussioner kring strategin både i Ministerrådet och i Parlamentet. Under 2011 kommer också de första nationella
reformprogrammen att färdigställas, granskas och slutligen godkännas. Under hösten kommer genomförandet på både EU-nivån och den nationella nivån att granskas och följas upp.
Samtidigt presenteras löpande åtgärder och projekt inom de specifika flaggskeppsinitiativen, som har egna tidsramar och åtgärdsplaner.
Nedan finns en organisatorisk bild över hur flaggskeppsinitiativen fördelas under de tre delmålen för Europa 2020-strategin.
Figur 1. Organisationsschema för Europa 2020
En digital agenda för Europa
Innovationsunionen
Smart tillväxt
Hållbar tillväxt
Tillväxt för
alla
En integrerad industripolitik för en
globaliserad tid
Agenda för ny kompetens och nya
arbetstillfällen Plattform mot fattigdom Unga på väg Ett resurseffektivt Europa
Europa
2020
2. En digital agenda för Europa
2.1 Inledning
Den digitala agendan för Europa beskriver den nyckelroll som användningen av informations- och kommunikationsteknik (IKT) måste ha för att Europa ska uppnå sina ambitioner för 2020.2 I agendan fokuserar EU-kommissionen på användningen av Internet både som ett arbetsverktyg, ett kommunikationsmedel, som förströelse och till affärsuppgörelser. Den strävar efter att konkretisera de strategiska mål som satts upp enligt Europa 2020 och
innehåller både policyförslag, uppmaningar till medlemsländerna och lagändringsförslag inom IKT-området. Ett aktivt deltagande för att uppnå agendans målsättningar förutsätts från både medlemsländer och regioner runt om i Europa.
Det här kapitlet syftar till att belysa nyttan med att följa EU:s digitala policy3 genom att sortera ut vad som kan ha betydelse för den regionala utvecklingen och dra paralleller till befintliga projekt i Västra Götalandsregionen. Förhoppningen med Europa 2020-strategin från kommissionens sida är att i så hög grad som möjligt involvera även andra parter än
medlemsländernas regeringar så som näringsliv, akademi, organisationer,
arbetsmarknadsparter och privatpersoner. Västra Götalandsregionen innehar en stark
internationell position och är involverad i ett flertal samarbeten på både EU- och global nivå. För att det internationella engagemanget ska komma medborgarna och regionens tillväxt till nytta är det av yttersta vikt att fortsätta att aktivt delta i policyskapandet på internationell nivå.
2.2 Sammanfattning
I den digitala agendan identifieras de sju största hindren för utvecklingen av IKT-potentialen i EU-länderna. Särskilt fokus ligger på vad som kan hota den sociala och ekonomiska
tillväxten. Hindren finns främst inom följande sju områden som presenteras nedan. I nästa kapitel presenteras EU-kommissionens föreslagna åtgärder tillsammans med en överblick av vad som sker inom respektive område på nationell nivå i Sverige och i Västra
Götalandsregionen.
1. En fragmenterad digital marknad. Digitala transaktioner och e-handelssystem är fortfarande inkonsekventa och inte tillräckligt säkra trots att lagstiftningsåtgärder inom den inre marknaden har vidtagits. Många medborgare upplever svårigheter med e-handel, särskilt internationell sådan. Undersökningar visar att 60 % av försöken till gränsöverskridande Internethandel misslyckas. Distributionen av kreativt innehåll på Internet måste förenklas i kombination med en översyn av den immateriella
äganderätten.
2. Brist på interoperabilitet. EU-kommissionen vill föreslå lagstiftningsåtgärder på området IKT-interoperabilitet för att få enhetliga standarder och underlätta kommunikation samt öka säkerheten både inom och mellan medlemsstaterna.
3. Tillit och säkerhet. Ökande cyberbrottslighet med sänkt förtroende för näten som följd är ett stort problem som måste åtgärdas. Tillförlitlig teknik med kraftiga
2 En digital agenda för Europa KOM(2010)245
3 I en bilaga till kommunikationen om den digitala agendan listas alla de förslag till lagstiftningsåtgärder som
EU-kommissionen kommer att presentera framöver. Än så länge finns ingen exakt tidplan utan bara en förteckning över vilket år respektive förslag kommer att läggas fram, men utvecklingen går att följa på den digitala agendans hemsida: http://ec.europa.eu/information_society/digital-agenda/index_en.htm
säkerhetssystem är en förutsättning för att människor ska våga använda sig av e-tjänster. Cyberattackerna ökar i omfattning och blir mer sofistikerade vilket kräver en mer utvecklad brottsbekämpning.
4. Brist på investeringar i nät. Den digitala agendan understryker hur viktig
bredbandsutbyggnaden är för social integration och konkurrenskraft inom EU. Först och främst bör alla ha tillgång till grundläggande bredband, men även tillgång till höghastighetsnät är en viktig fråga för utveckling framförallt för att öka möjligheterna till näringslivsinvesteringar och entreprenörskap.
5. Otillräckliga satsningar på forskning och innovation. Inom ramen för ett annat av EU 2020:s flaggskepp, Innovationsunionen, beskrivs det här hindret utförligt och åtgärder för att komma tillrätta med problemet med bristande investeringar föreslås. I den digitala agendan ligger fokus på IKT-forskning och omvandlingen från
forskningsupptäckter till reella möjligheter på marknaden. EU-kommissionen
uppmanar också medlemsstaterna och näringslivet att bättre samordna sina resurser för att stödja forsknings- och innovationssatsningar.
6. Brist på digital kompetens och digitala färdigheter. Dagens medborgare är inte tillräckligt förberedda på de krav det digitala samhället ställer på oss. För att Europa ska bli en värdig konkurrent till framstående länder som USA och Japan måste det satsas mer på IKT-kompetens i utbildningsväsendet. Utbildningsåtgärder som dessa beskrivs närmare i flaggskeppsinitiativen Unga på väg respektive Agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen. Särskilt fokus bör också läggas på
tillgänglighetsaspekten för socialt utsatta grupper och personer med
funktionsnedsättning och tjänster som är av direkt intresse för dem, så som elektroniskt lärande, förvaltning och hälsa.
7. Missade möjligheter att lösa samhällsproblem. Både på miljöområdet och på sjukvårdsområdet kan IKT fungera som ett stöd för att lösa några av vår tids största samhällsproblem. Detta måste uppmärksammas genom tvärsektoriella partnerskap och program som fokuserar på långsiktiga lösningar genom smart samarbete.
Genomförandet av den digitala agendans mål kommer dels att bestå i lagstiftningsåtgärder, dels har prestandamål satts upp av EU-kommissionen för att utvecklingen ska mätas på respektive problemområde. I maj varje år kommer en resultattavla4 att presenteras som visar utvecklingen på det digitala området i medlemsländerna och den följs även upp av ett digitalt forum med ett stort antal berörda aktörer. Som komplement inrättas en högnivågrupp som arbetar tillsammans med medlemsstaterna samt plattformar med berörda aktörer för vart och ett av de sju hindren som beskrivits ovan. EU-kommissionen kommer kontinuerligt att presentera nyheter, rapporter och förslag som berör den digitala agendan, vilket innebär att agendan är en pågående process och inte ett statiskt styrningsinstrument. Fokus ligger på att sprida kunskap om möjligheterna som agendan innebär för medlemsländerna när det gäller information och uppmana till att söka anslag till forskning och utveckling på området.
4 Resultattavlan kommer att mäta den socioekonomiska utvecklingen med hjälp av ett antal fastställda
indikatorer. Indikatorerna ingår i det ramverk för prestandajämförelser som godkändes av EU:s medlemsstater 2009, för mer information se Benchmarking Framework 2011-2015
2.3 Vad är relevant för Västra Götalandsregionen?
I den digitala agendan finns ett flertal områden som är relevanta för tillväxt och utveckling i Västra Götalandsregionen. Samtliga av de sju hindren som presenterades ovan har dock inte direkt koppling till åtgärder på regional nivå. Som utgångspunkt för att hitta gemensamma nämnare i respektive strategier och policyfrågor i EU och i Västra Götalandsregionen jämförs Vision Västra Götaland5 med den digitala agendan i Europa 2020-strategin. Några pågående projekt och utvecklingsområden i Västra Götalandsregionen kan särskilt tjäna på att följa policyn på EU-nivå, både politiskt men i vissa fall även ekonomiskt i form av fördelning av fondmedel. Därför innehåller den här rapporten några specifika nedslag i Västra
Götalandsregionens verksamheter så som e-handel, IT-infrastruktur och hälso- och
sjukvårdsområdet. Inom de områden där det finns gemensamma beröringspunkter med den nationella strategiska nivån kommer även den att beskrivas kortfattat.
Vision Västra Götaland har som ett av sina övergripande mål att bli en IT-region i europeisk tätposition inom en tioårsperiod. Sedan 2007 pågår arbetet med en årlig handlingsplan för verksamhetsutveckling med stöd av IT, där projekt med koppling till IT beskrivs samt vilka effekter man förväntar sig av projekten i verksamheten. Redan innan det fanns en nationell strategi utformade Västra Götalandsregionen en strategisk handlingsplan för IT – ”Ett fönster mot informationen”, för att stödja regionens verksamheter att uppnå den regionala IT-visionen från 1999.6 IT-visionen reviderades senast 2006 och anger regionens IT-verksamhet fram till 2013.
För att uppnå målet att bli en IT-region i europeisk tätposition krävs engagemang och aktivt ledarskap och att Västra Götalandsregionen tar del av de fonder och anslag som finns, något som är inkluderat i Västra Götalandsregionens budget. Både inom hälsa och sjukvård, ekonomi, utbildning, säkerhetsfrågor, regional utveckling, kultur och miljö finns en mängd policyförslag från EU-kommissionen som stödjer IKT-utvecklingen på både europeisk, nationell och regional nivå.
2.3.1 Digitala marknader och elektronisk handel
Västra Götalandsregionen har påbörjat ett e-handelsprojekt som ska underlätta vid
upphandlingsprocesser med både nationella och internationella kunder och leverantörer. Varje dag sker omfattande handel med varor och tjänster både inom och utom Västra
Götalandsregionens verksamhet. Med tanke på verksamhetens stora omfattning är det av yttersta vikt att alla system som används är interoperabla; det vill säga att de kan
kommunicera med varandra på ett fungerande sätt. Idag är 13 000 leverantörer identifierade och ungefär en tredjedel av Västra Götalandsregionens budget, dvs cirka tio miljarder kronor per år, används för inköp av varor och tjänster.7. Med gemensamma rutiner, en gemensam tjänsteproduktkatalog, god uppföljning och kontrollmöjligheter kan många av de problem som finns med handeln idag undvikas.
5 Vision Västra Götaland är inte en vision specifikt för Västra Götalandsregionen som organisation, utan för
territoriet Västra Götaland och den har utformats tillsammans med företrädare för kommuner och organisationer. De regionala åtgärder som inkluderas i den här rapporten bedrivs dock inom organisationen Västra
Götalandsregionen.
6 Granskning av IT-visionen och verkligheten, Ernst & Young 2009-02-05
Modellen för elektronisk handel ska införas i hela Västra Götalandsregionen och inleds med Folktandvårdens verksamhet i januari 2011. De väsentligaste förbättringsområdena i den nya modellen består bland annat i att förenkla beställningar, effektivisera inköp och processer, automatisera fakturahanteringen och ha ett sammankopplat informationsflöde som gynnar både leverantören och kunden. Plattformen för e-handelsmodellen är den första och enda i sitt slag och förhoppningen är att dela med sig av erfarenheter från projektet både nationellt och internationellt.
Intresset för gemensamma elektroniska handelslösningar är inte isolerat i Västra Götalandsregionen. Den digitala agendan innehåller en omfattande diskussion kring problemet med fragmenterade digitala marknader som försvårar elektronisk handel. Bland annat strävar kommissionen efter målet att 33 procent av de små och medelstora företagen i EU ska bedriva handel online senast 2015. Även i Västra Götalandsregionens
e-handelsmodell finns ett intresse för att underlätta just för småföretagare i anbudsprocesser och upphandlingar. Genom förenklingar i e-handelssystemet hoppas man kunna bjuda in mindre företag i upphandlingsprocessen. Den administrativa bördan minskar för både kund och leverantör om all information finns samlad och tillgänglig på ett ställe och om affärer kan genomföras i realtid digitalt.
Ett annat fokusområde i den digitala agendan inom området digitala marknader är
tillgängliggörandet av kultur på elektronisk väg. Digitalisering av biografer är ett område som tas upp i den digitala agenda och också något som man vill arbeta med på regional nivå i Västra Götaland. Införandet av digitala biografer i EU har gått långsammare än väntat på grund av bristen på tekniska standarder och svårlösta ekonomiska frågor. Ett ökat stöd till digitaliseringen av biograferna behövs för att värna den kulturella mångfalden. Med digital filmvisning blir utbudet bredare och biografer på landsbygden kan till exempel visa
föreställningar från stora internationella arenor på ett sätt som inte är möjligt med analog teknik.
Ministerrådet träffades i november 2010 för att diskutera den digitala agendan och utmaningar och möjligheter med digitala biografer. Slutsatserna blev att digitalisering av biografer är en välkommen åtgärd i syfte att tillgängliggöra kultur och det kommer också på längre sikt bidra till lägre kostnader för biografnäringen, även om själva omställningen till digital teknik kan vara kostsam.
2.3.2 Interoperabilitet – Gemensamma datorsystem och standarder
Samordningen av IT-standarder och system inom Västra Götalandsregionens olika
verksamheter är ännu inte är fullt utvecklad och efterfrågas på flera håll, bland annat i Västra Götalandsregionens strategiska handlingsplan för IT-utveckling.8 Planen visar på brister i form av alltför många olika datasystem för att utföra samma uppgifter inom regionens
verksamheter. År 2006 kom en uppdatering av Västra Götalandsregionens IT-vision som visar att vissa brister i IT-samordningen har åtgärdats, till exempel att regionens diarium nu är tillgängligt på Internet och systemet med videokonferenser satts i bruk.
8 Ett fönster mot informationen – Strategisk handlingsplan för IT-utvecklingen i Västra Götalandsregionen 2003
2.3.3 Säkerhet och integritet i digital hantering
Säkerhets- och integritetsfrågor är ett relevant område som pekas ut som ett av hindren för IKT-utvecklingen i EU i den digitala agendan. För att medborgarna ska känna tillit till de elektroniska systemen och våga använda sig av tjänsterna som erbjuds krävs omfattande säkerhet. Exempel på sådana system kan vara gränsöverskridande Internethandel,
patientjournaler som överförs till patienter som befinner sig utomlands och annan hantering av känsliga uppgifter inom sjukvårdsområdet som röntgenbilder och recept,
e-förvaltningstjänster med mera.
Här har Västra Götalandsregionen nytta av att följa med i den europeiska utvecklingen med tanke på hur stor del av hälso- och sjukvårdsarbetet som redan hanteras digitalt via nätverk och Internet. Nyttan kan ligga i att dels bevaka utvecklingen av ny teknik för att kunna ta till sig den, men också för att föregå med gott exempel och inspirera andra regioner och
medlemsländer i sitt hälso- och sjukvårdsarbete. I stora geografiska områden finns ett behov av att kunna överföra information digitalt mellan sjukhus och vårdcentraler, både för att garantera en rättvis och jämlik vård och för att spara på resor och pappersanvändning i enlighet med hållbarhetsperspektivet som ingår i Västra Götalands visionära mål.
Det kommissionen vill göra på säkerhetsområdet är till viss del redan fastställt i och med Stockholmsprogrammet.9 Den europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet (ENISA) ska även i fortsättningen arbeta med att bekämpa databrottslighet. Dessutom ska
EU-kommissionen lägga fram lagstiftningsförslag för att bekämpa cyberattacker mot informationssystem och skapa en europeisk plattform mot cyberbrottslighet.
Medlemsländerna uppmanas att organisera informationskampanjer och stödverksamhet för rapportering av stötande och skadligt Internetinnehåll, särskilt med fokus på arenor där barn kan utsättas.
2.3.4 Bredbandsutbyggnad – En tillgänglighetsfråga
Regionstyrelsen i Västra Götalandsregionen antog en IT-infrastrukturstrategi10 2009 som har ett femårigt perspektiv på bredbandsutbyggnaden i hela länet. Avsikten med strategin är att utveckla målen som finns i Vision Västra Götaland med hjälp av mätbara indikatorer och åtgärder. Enligt Vision Västra Götaland ska regionen befinna sig i internationell tätposition vad gäller utbyggnaden av IT-infrastruktur. Detta innebär att orternas konkurrenskraft måste stärkas genom bra bredbandstillgänglighet även på landsbygden. Målen för strategin är bland annat att alla medborgare och arbetsställen ska kunna beställa bredband med en hastighet på 10 megabit/sekund både uppströms och nedströms och att det mobila bredbandsnätet ska täcka hela regionen 2013.
Många av Västra Götalandsregionens uppsatta mål överensstämmer med de mål som kommissionen satt upp inom ramen för den digitala agendan. Utbyggnad av
höghastighetsbredband är en prioriterad fråga. En konkret åtgärd blir att stärka finansieringen av höghastighetsbredband genom EU-instrument så som strukturfonder och
landsbygdsutvecklingsfonder senast 2014. EU-kommissionen uppmanar medlemsländerna att
9 Programmet antogs under Sveriges EU-ordförandeskap 2009 och gäller för perioden 2010–2014. Det omfattar
åtgärder inom polis- och tullverksamhet med fokus på säkerhet, räddningsverksamhet, asyl, migration och andra relaterade frågor.
10 Strategi för IT-infrastruktur; Bredbandssamordning i Västra Götaland. Antagen av Regionstyrelsen
koordinera ansvariga instansers arbete med bredbandsnäten för att undvika merarbete, till exempel kartlägga tillgänglig infrastruktur som lämpar sig för kabeldragning och samarbeta med privata aktörer på området. På så sätt kan kostnaderna för bredbandsutbyggnad hållas låga, liksom den administrativa bördan.
Ansvaret för att säkerställa heltäckande bredband i Sverige ligger på statlig nivå. SOU-betänkandet Bredband till hela landet betonar vikten av bredbandsutbyggnad för att stödja lokalt näringsliv och regional utveckling. Betänkandet lyfter fram flera viktiga skäl till varför vi bör satsa på bredbandsutbyggnad på landsbygden. Möjligheten för olika sjukvårdsinstanser att samverka skulle innebära att tillgången till kvalitativ vård blir bättre även i de mest
avlägsna orterna där avstånden kan bli alltför långa för enskilda vårdtagare som behöver uppsöka någon av sjukvårdens olika instanser. För att bespara medborgarna restid och för att skona miljön skulle både sjukvårds-, utbildnings- och andra förvaltningstjänster kunna hanteras via Internet om det fanns heltäckande tillgång till snabbt och pålitligt bredband.11
2.3.5 Satsningar på forskning och innovation
Senast 2020 vill EU-kommissionen att medlemsstaterna ska fördubbla sina offentliga anslag till IKT-forskning till elva miljarder euro. Den offentliga sektorn i EU lägger idag mindre än 5,5 miljarder euro per år på IKT-forskning vilket är betydligt mindre än konkurrerande ekonomier. Genom innovationspartnerskap och kluster vill man att medlemsländerna ska samarbeta och dela med sig av värdefull kunskap om innovationer i den offentliga sfären, särskilt inom det sociala området finns en enorm utvecklingspotential. Offentliga
forskningsresultat ska publiceras till allmänheten för att sprida kunskapen vidare. Bland nyckelåtgärderna i den digitala agendan märks bland annat att EU-kommissionen vill främja offentlig-privata partnerskap och öka den årliga budgeten för forskning och utveckling av IKT med 20 procent årligen under det sjunde ramprogrammets kvarvarande period. Man vill också särskilt satsa på utvecklingen av innovationskluster och skapa en EU-strategi för så kallade datormoln, Internetbaserade databaser. Flaggskeppsinitiativet Innovationsunionen inom Europa 2020 som presenterades under hösten 2010 utformar en omfattande forsknings- och utvecklingsstrategi som även inbegriper det digitala området.12
2.3.6 Tillgänglighet och IT-kompetens
Nästa område i den digitala agendan handlar om bristen på digital kompetens, digitala färdigheter och digital integration. Statistik från kommissionen visar att de som aldrig använder Internet framförallt finns inom grupperna personer över 65 år, låginkomsttagare, arbetslösa och lågutbildade. Förutom att den bristande digitala kunskapen påverkar
anställningsbarheten så innebär det även utestängning från lärande, kreativitet och sociala sammanhang. Tillgång till digital teknik måste också säkerställas för personer med
funktionsnedsättning. Det finns idag teknik som gör webbsidor tillgängliga för personer med synnedsättning, så som Braille-tangentbord, extra stor text och talfunktion. För närvarande är dock bara fem procent av offentliga verksamheters hemsidor inom EU helt kompatibla med de tillgänglighetsstandarder som finns.
Ett av Vision Västra Götalands fokusområden är att vara ledande i kompetens och
kunskapsutveckling vilket innebär att utbildning och kunskapsvalidering inom det digitala området måste stärkas för att Västra Götaland ska bli en IT-region i framkant i Europa. Målen
11 Bredband till hela landet. Betänkande av Utredningen Bredband, SOU 2008:40
överensstämmer väl med policyinriktningen på EU-nivå. Även om Sverige jämfört med många andra medlemsländer har en generellt sett hög IT-kompetens är det viktigt att
kontinuerligt uppdatera läroplanerna och följa med i utvecklingen för att inspirera andra EU-länder att utveckla sin digitala kompetens.
Utbildningsinsatser inom det digitala området är av yttersta vikt för välfärden och samhällsutvecklingen i stort och något som kommissionen betonar både i den digitala agendan och i de andra två flaggskeppsinitiativen som behandlar utbildning och
kompetensförsörjning, Agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen och Unga på väg.13
2.3.7 Lösningar på samhällsproblem
Inom miljöområdet finner vi några av vår tids största samhällsproblem med
klimatförändringar, hög energiförbrukning och koldioxidutsläpp. Den digitala agendan kartlägger hur IKT-utvecklingen kan bidra till förbättringar på miljöområdet. Digital journalhantering och receptöverföring inom sjukvården är ett konkret exempel på hur man kan minska påverkan på miljön genom mindre pappershantering och färre resor. Det finns även flera exempel på hur digital teknik kan medverka till att öka energieffektiviteten, bland annat genom smarta transportsystem och teknik för att minska energiförbrukningen i
byggnader.14
Ett annat av vår tids stora samhällsproblem är den åldrande befolkningen. Sjukvården måste förberedas för det ökande antalet äldre medborgare med mindre eller större vårdbehov. Användning av e-hälsovård kan förbättra vårdkvaliteten, sänka vårdkostnaderna och bidra till ett självständigt liv, även i glesbygdsområden. En förutsättning är att tekniken tar hänsyn till medborgarnas rätt att ha sin personliga vårdinformation säkert lagrad i ett hälso- och
sjukvårdssystem som är tillgängligt online. EU-kommissionen understryker vikten av att undanröja juridiska och organisatoriska hinder för e-hälsovårdsutvecklingen i kombination med erfarenhetsutbyte och kommunikation mellan medlemsländerna.
2.4 Den nationella nivån
Den nationella strategin för regional konkurrenskraft 2007–2013 fastställer att en allomfattande IT-utveckling är ytterst viktig för Sveriges konkurrenskraft. Både
tillgänglighetsaspekten i form av kunskap och utbildning i IT-frågor och infrastruktur är viktiga faktorer att beakta i den nationella utvecklingen. Sammanfattningsvis kan man säga att den regionala visionen, policyområdet på EU-nivå och den nationella strategin har flera mål gemensamt. Det är därför viktigt att följa utvecklingen av Europa 2020 förslag för att på bästa sätt kunna utnyttja de synergieffekter uppstår vid samarbete mellan politiska nivåer och inom flera olika policyområden.
13 Läs mer på Europa 2020:s hemsida: http://ec.europa.eu/europe2020/index_en.htm#
14 Mer om hur IKT kan medverka till att minska miljöpåverkan finns beskrivet i ett meddelande från
Kommissionen som handlar just om att utnyttja informations- och kommunikationsteknik för att underlätta övergången till en energieffektiv ekonomi med låga koldioxidutsläpp (COM (2009) 11)
3. Unga på väg
3.1 Inledning
Initiativet Unga på väg är inordnat under ett av tre mål för Europa 2020, nämligen smart tillväxt som ska bidra till att utveckla en ekonomi baserad på kunskap och innovation. Åtgärderna i initiativet är inriktade på arbetsmarknads- och utbildningsområdet i syfte att sänka ungdomsarbetslösheten och höja utbildningsnivån och levnadsstandarden för EU:s unga befolkning. EU-kommissionen vill framförallt öka rörligheten mellan Europas länder för ungdomar som studerar, praktiserar eller arbetar. Generaldirektoratet för sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter och Generaldirektoratet för utbildning och kultur ansvarar för strategin.
Syftet med det här kapitlet är sammanfatta flaggskeppsinitiativet Unga på väg och belysa vad som är relevant för utvecklingen i Västra Götalandsregionen vad gäller ungas arbets- och utbildningsvillkor. I vissa fall överensstämmer policyn för EU med den nationella strategin, ibland är nationella handlingsplaner och policy faktiska följder av beslut på EU-nivå. Därför kommer den nationella nivån i viss mån uppmärksammas även om huvudfokus ligger på Västra Götalandsregionens verksamhetsområden och strategier. Förhoppningen är att öka kunskapen om vad som sker på EU-nivå och därmed bidra till en starkare utveckling i Västra Götalandsregionen med fokus på ungas villkor i en framtida arbetsmarknad. Det är viktigt för regionen att dess invånare har möjlighet att röra sig över hela Europa för att studera eller arbeta, likaväl som det är viktigt att underlätta för människor att komma hit och studera eller arbeta i Västra Götaland.
3.2 Sammanfattning
Precis som med de andra flaggskeppsinitiativen inom Europa 2020 består inte Unga på väg endast av de åtgärder som presenteras i kommunikationen. Arbetet sträcker sig flera år framåt i tiden och kommer att vara beroende av en rad faktorer, till exempel långtidsbudgetens inriktning. Inte minst kommer medlemsländernas och regionernas medverkan ha betydelse vilket kommissionen poängterar. Även om initiativet kommer från EU-nivå handlar mycket av arbetet med att förbättra ungas studie- och arbetsvillkor om samverkan på lokal och regional nivå. Allt ifrån integrationsåtgärder, guidning till att välja rätt gymnasieprogram, praktikmöjligheter, stöd till egenföretagande och mentorskap är exempel på projekt som lämpar sig bäst för den lokala arenan där Västra Götalandsregionen och andra regionala aktörer kan fylla en viktig funktion för att uppnå de strategiska tillväxtmålen i Europa 2020. Åtgärderna i Unga på väg kommer att implementeras i nära samarbete med ett annat av Europa 2020:s huvudinitiativ, Agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen som
presenterades hösten 2010. Initiativet En digital agenda för Europa presenterades våren 2010 och fokuserar delvis på kunskapsutveckling inom informations- och
kommunikationsteknologi (IKT), vilket återkommer i Unga på väg som fokuserar på
utbildningsåtgärder. Idag har många nyutexaminerade personer bristfälliga kunskaper inom de kompetensområden som krävs i samhället, vilket kan leda till en svagare ställning på
arbetsmarknaden. Europeiska utbildningar måste anpassa sig till kunskapssamhället genom att inrikta sig mer på entreprenörskap, språk och IKT som är viktiga egenskaper i dagens
samhälle. Även initiativet Innovationsunionen relaterar till Unga på väg genom att betona vikten av behovsanpassade utbildningar och satsningar på innovativ kunskap och
Totalt presenteras 28 insatser inom ramen för Unga på väg. Strategin kommer att bidra till att uppnå två av de fem huvudmålen för Europa 2020-strategin, nämligen att senast 2020 minska avhoppen från skolan från 15 till 10 procent och öka andelen unga människor med avklarad eftergymnasial utbildning från 31 till minst 40 procent. Insatserna inom Unga på väg kommer också att hjälpa medlemsstaterna att under de kommande tio åren uppnå ytterligare ett mål, nämligen att nå minst 75 procent sysselsättning i EU tack vare att man ser till att ungdomar har de rätta färdigheterna för morgondagens jobb. I kommunikationen ligger fokus på fyra områden där särskilda insatser och prioriteringar kommer att göras. Dessa fyra områden presenteras kortfattat nedan och de efterföljande kapitlen kommer att göra kopplingar till Västra Götalandsregionens arbete inom respektive område.
3.3 Livslångt lärande
Den traditionella skolutbildningen är inte den enda vägen till kunskap. EU-kommissionen vill arbeta för att förbättra validering av icke-formell kunskap och på så sätt öppna upp
arbetsmarknaden även för de som inte har komplett utbildning. Det livslånga lärandet var en prioritet i Lissabonstrategin och har följt med och utvecklats inom ramen för Europa 2020. Lärlingsprogram och praktik bör ses som ett alternativ för unga människor som av olika anledningar inte vill studera på avancerad nivå. Dessa program måste dock anpassas efter arbetsmarknadens behov för att säkerställa att dess deltagare behövs i arbetslivet efter avslutad praktik.
Inom ramen för frivilligåret 201115 finns utrymme för sysselsättningsåtgärder riktade mot de ungdomar som tidigt hoppar av skolan eller inte är studiemotiverade. Kommissionen
uppmuntrar medlemsländerna att involvera sig i arbetet med temaåret genom egna
evenemang. De kommer även att framställa ett meddelande om kompetens som stödjer det livslånga lärandet under 2011, där fokus kommer att ligga på hur man kan utveckla ett gemensamt språk för arbetslivet och utbildningsväsendet.
3.4 Högre utbildning
EU-kommissionen vill öppna upp för global student- och forskningsmobilitet genom förenkling och harmonisering av regler och villkor. En viktig aspekt för att höja statusen på utbildning och öka anställningsbarheten för unga akademiker är att stärka samarbetet mellan företag och universitet. Det finns ett flertal kanaler att använda, till exempel kan erfarenheter hämtas från Marie Curie-programmen16 som stödjer unga forskare. Möjligheten att finansiera högre studier i andra länder med hjälp av Europeiska investeringsbanken (EIB) ska
undersökas i en studie. Det meddelande om modernisering av högre utbildning som
EU-kommissionen presenterade 2006 kommer att uppdateras med en ny version i slutet av 2011.17 För att ytterligare stärka universitetens och högskolornas status vill kommissionen ta fram ett flerdimensionellt rankingsystem som inkluderar universitet över hela världen, med start 2011. Det skulle underlätta för blivande studenter när de ska välja universitet och sätta press på universiteten att höja kvaliteten på undervisningen och arbetsmiljön. Existerande
15 Temat för 2011 är frivilligsektorn i EU. Läs mer på http://ec.europa.eu/citizenship/news/news820_en.htm 16 Ett nätverksprogram som ger nyblivna forskare stöd i att utveckla sin kompetens och stärka sina
karriärmöjligheter. Läs mer på http://ec.europa.eu/research/mariecurieactions/
17 Läs mer om det tidigare moderniseringsarbetet här:
http://ec.europa.eu/education/higher-education/doc1324_en.htm. Processen med den nya versionen kommer att inledas i början av 2011 med samrådsförfarande, men presenteras först under hösten 2011.
rankingsystem har för mycket fokus på forskning och för lite fokus på studiemiljö, möjligheter på arbetsmarknaden och andra faktorer som är viktiga för studenterna, därför behövs ett nytt system.
3.5 Transnationellt lärande och arbetsmobilitet
En viktig egenskap som efterfrågas allt mer i arbetslivet är internationell erfarenhet. Det kan handla om språkkunskaper, men också kunskap om ett annat samhällssystem och den personliga erfarenhet man får genom en längre utlandsvistelse är efterfrågade kompetenser. Majoriteten av dem som aktivt rör sig över EU:s landsgränser i syfte att studera eller arbeta är mellan 25 och 34 år och därför innehåller Unga på väg flera åtgärder på mobilitetsområdet. Inom programmet för livslångt lärande ingår flera underprogram för att underlätta arbete och studier över landsgränser, bland annat Erasmus som stödjer akademiker som vill studera eller göra praktik utomlands.18 Många länder använder pengar från EU:s strukturfonder för att stödja människor som vill förvärva erfarenheter utomlands. Målet i den här delen av Unga på väg är att alla unga ska ha möjlighet att förlägga en del av eller hela sin utbildning eller praktik utomlands år 2020. En resultattavla ska upprättas där medlemsländernas framsteg på området mäts och jämförs. Hemsidan ”Youth On the Move”19 kommer att bidra till att sprida strategins budskap och information.
Ett ramverk för kvalifikationer inom EU (EQF) ska bidra till att länka samman och översätta olika nationella system så att arbetsgivare och arbetstagare får lättare att förstå vilken
kompetens personer från andra länder besitter och därmed underlätta arbetsmobiliteten i EU.
3.6 Ungas anställningsvillkor
Det har blivit tuffare för entreprenörer efter finanskrisen och särskilt svårt är det för yngre människor som ofta inte har ett stort kontaktnät och möjlighet att ordna startkapital på egen hand. Det nya europeiska instrumentet för mikrokrediter20 kommer att göra det lättare för unga människor att låna pengar och starta företag.
Kommissionen vill sätta press på de nationella arbetsförmedlingarna och förespråkar en ungdomsgaranti för att säkerställa att landets alla ungdomar antingen arbetar, studerar eller har någon annan sysselsättning. Under 2011 startar pilotåtgärden Ditt första Eures–jobb inom nätverket för Europas offentliga arbetsförmedlingar (EURES) för att hjälpa unga människor att dra nytta av arbetsmarknaden inom hela EU och för att hjälpa företagen att hitta
kvalificerade arbetstagare.21 Det här initiativet har starkt stöd i Europaparlamentet som har anslagit extra budgetmedel för 2011 för att dra igång åtgärden.
18http://ec.europa.eu/education/lifelong-learning-programme/doc80_en.htm 19http://europa.eu/youthonthemove/
20 European Progress Microfinance Facility, läs mer på
http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2010:087:0001:0005:EN:PDF
21 EURES är ett samarbetsnätverk som ska främja fri rörlighet för arbetstagare inom Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet (EES). Även Schweiz deltar. I nätverket ingår bland annat offentliga arbetsförmedlingar, fackliga organisationer och arbetsgivarorganisationer. Europeiska kommissionen ansvarar för samordning av nätverket. Läs mer på http://ec.europa.eu/eures/home.jsp?lang=sv
3.7 Vad är relevant för Västra Götalandsregionen?
Vision Västra Götaland – Det goda livet har som ett av fem fokusområden att vara ledande inom kompetens och kunskapsutveckling. Det yttrar sig bland annat genom aktivt deltagande i organisationer och nätverk. Västra Götalandsregionen driver flera projekt på lokal och
regional nivå som är inriktade på kompetensutveckling för unga och som ska underlätta inträde på arbetsmarknaden. Bland annat arbetar Göteborgs folkhögskola med ett projekt som heter Galilei där unga arbetssökande kan prova på att studera på folkhögskola eller göra praktik inom restaurang, hotell eller offentlig sektor.
3.7.1 Livslångt lärande
Inriktningen på det som kallas det livslånga lärandet är att det ska främja jämställdhet och integration, samt fungera i samverkan mellan utbildningsinstanser och det övriga samhället. Inte bara formell utbildning utan även kompetensutveckling i arbetslivet och
erfarenhetsbaserad kunskap är viktiga inom ramen för livslångt lärande. Det finns också förhoppningar om en tydlig internationell prägel i högskolemiljön där inslaget av internationellt utbyte bör vara framträdande. Västra Götalandsregionen är medlem i
organisationen EARLALL, en politisk samarbetsorganisation med mestadels regioner som medlemmar vars syfte är att påverka EU-politik inom utbildningsområdet. Det livslånga lärandet är kärnan i verksamheten. Som medlem i EARLALL deltar Västra
Götalandsregionen i flera projekt, bland annat ett som heter SMOC (Soft Open Method of Coordination) som syftar till att stödja kunskapsutbyte och erfarenheter mellan europeiska regioner.22 Med hjälp av SMOC kan medlemmarna koordinera och jämföra politiska åtgärder för praktik, mobilitet, entreprenörskap, utbildningssystem och vuxenutbildning. SMOC tillhandahåller söktjänster och nätverk för att stödja utbytet.23
3.7.2 Högre utbildning i Västra Götalandsregionen
Västra Götalandsregionen arbetar aktivt för en bättre samverkan mellan universitet, arbetsliv och offentlig verksamhet bland annat som projektdeltagare och genom att vara medarrangör till arrangemang där de olika instanserna får mötas. Det är viktigt att universitet och högskolor har bra kontakt med både näringsliv och offentlig verksamhet för att kunna anpassa
utbildningarna efter de kompetensbehov som finns och som kommer att uppstå i framtiden. Även vad gäller forskning är det viktigt att samverka för att sprida kunskap och resultat till allmänheten.
3.7.3 Mobilitet inom yrkesutbildningen – ECVET
Som enda europeisk region deltar Västra Götalandsregionen i ett nätverk som arbetar med det europeiska systemet för meritöverföring inom yrkesutbildning (ECVET). Med systemets hjälp kan man styrka och registrera de kunskaper en studerande tillägnat sig i olika sammanhang, t.ex. utomlands och genom formellt, informellt eller icke-formellt lärande. Resultaten kan överföras till den studerandes hemsystem så att de kan tillgodoräknas för ett utbildningsbevis. Nätverket består mestadels av medlemmar på tjänstemannanivå från myndigheter i
EU-länderna. Europeiska utbildningar har många olika nivåer och innehåll i sina nationella system vilket försvårar studerandes rörlighet till andra länder. ECVET vill förenkla och koppla
samman systemen för att underlätta rörlighet. Från och med 2012 uppmanas varje
22 Läs mer om EARLALL på deras hemsida: http://www.earlall.eu/page.asp?n=home 23 Mer om SMOC finns att läsa på http://www.mutual-learning.eu
medlemsland att tillämpa systemet inom sitt eget utbildningsväsende. ECVET-nätverket får stöd från kommissionen och mycket av deras arbete kretsar kring ungdoms- och mobilitetsfrågor. Ett testprojekt för validering inom fordonsutbildning har genomförts i Kungsbacka kommun tillsammans med en skola i Frankrike.24
3.7.4 Regionala arbetsmarknadsåtgärder
Västra Götalandsregionen stödjer utbildningssatsningar inom entreprenörskap och bedrev under 2009 ett projekt som finansierades av ESF kallat Entreprenöriellt Lärande i Västra Götaland, som utbildade skolpersonal i entreprenörskapsutbildning. Framtidsfrön är en ideell förening som har arbetat med entreprenörskap i grundskolan sedan 2002. De utbildar lärare i entreprenöriellt lärande och utvecklar verktyg och anordnar mässor och aktiviteter. Västra Götalandsregionen tillsammans med flera andra aktörer är samarbetspartners och innehar en styrelsepost i föreningen. Entreprenörskap är ett kompetensområde som kommer att spela allt större roll för att säkerställa framtidens arbetskraft och betonas starkt i strategin Europa 2020.
4. Innovationsunionen
4.1 Inledning
Siktet mot en innovativ europeisk union spänner över hela samhället och berör inte bara den tekniska utvecklingen. Inom delmålet smart tillväxt för Europa 2020-strategin återfinns förutom Innovationsunionen även Unga på väg med åtgärder för ökad mobilitet för studenter och arbetare och satsningar på innovationskunskap och entreprenörskap redan i
skolutbildningen. Den tredje delen i målet för smart tillväxt är En digital agenda för Europa och har också tydliga kopplingar till Innovationsunionen med inriktning på informations- och kommunikationsteknologisk utveckling. Innovationsperspektivet återkommer även i flera av de andra flaggskeppsinitiativen, bland annat får det stort utrymme i En integrerad
industripolitik för en globaliserad tid. Industriell utveckling med smarta innovationer är en förutsättning för att garantera ekonomisk tillväxt med hållbarhetsperspektivet intakt.
Det här kapitlet syftar till att gå igenom delarna i Innovationsunionen och, där det är relevant, lyfta fram Västra Götalandsregionens verksamheter som redan är långt framme på
innovationsområdet eller som skulle ha stor nytta av att följa innovationspolitiken på EU-nivå. Genom att exemplifiera med innovativa projekt och goda samarbeten är förhoppningen att bidra till en helhetssyn kring hur Innovationsunionens föreslagna åtgärder kan komma Västra Götalandsregionen till nytta på bästa sätt. Strukturen i rapporten ser ut på följande vis: först kommer en sammanfattning av hela flaggskeppsinitiativet, med disposition, mål, åtgärder och vilka aktörer som förväntas göra vad. Därefter kommer en närmare presentation av de kapitel som är intressanta för Västra Götalandsregionens vision och mål. Goda exempel på
existerande innovativa projekt i regionen lyfts fram i ett eget kapitel. Det sista kapitlet i rapporten kopplar samman EU-nivån och den regionala nivån med strategier på nationell nivå i Sverige.
4.2 Sammanfattning
I ett inledande kapitel av Innovationsunionen presenteras EU:s tre största svagheter inom FoU; 1) underinvesteringar i kunskapsekonomin där USA och Japan ligger långt före och Kina knappar in 2) otillräckliga ramverk som gör att Europas konkurrenskraft minskar och företag väljer att investera i andra världsdelar med tydligare och enklare regler 3) ineffektiv användning av våra resurser gör att marknaden blir fragmenterad och osammanhängande. Innovationsunionen strävar efter att stärka det europeiska forskningsklimatet inom flera områden som anses särskilt utmanande. Några av områdena är infrastruktur, transport, den demografiska samhällsförändringen och samarbete mellan medlemsländer och regioner. Man vill också förenkla företagande inom innovationsområdet genom att påskynda införandet av ett EU-patent och en patentdomstol, förenkla skyddet av immateriella rättigheter för små och medelstora företag och utöka användningen av standarder. Framförallt betonas
kunskapsutbytet mellan EU-nivån och den nationella nivån när det gäller tekniska framsteg. Det första steget blir att utforma innovationspartnerskap inom prioriterade områden där både europeiska, nationella och regionala aktörer samarbetar för att uppnå definierade mål. Det första innovationspartnerskapet kommer att handla om äldre medborgares välbefinnande och självständighet och inleds i början av 2011.25
Innovationsunionen erbjuder ett stöd för medlemsländerna i form av en uppsättning riktlinjer baserade på goda exempel på starka forsknings- och innovationsstrategier. Dessa riktlinjer kan användas som ett självutvärderingsverktyg och för att utforma de nationella
reformprogram som ska presenteras för kommissionen i april 2011. Kommissionen har, förutom målet att tre procent ska investeras i forskning och utveckling, beslutat att använda sig av en indikator som mäter expansionskraften hos innovativa företag. Det kommer dock att ta cirka två år att utveckla den här indikatorn. Som komplement används en resultattavla (Performance Scoreboard for Research and Innovation) som bygger på den existerande European Innovation Scoreboard, som årligen presenterar en sammanställning över EU-ländernas konkurrenskraft inom forskning och utveckling.26 Den nya resultattavlan hämtar statistik från bland annat Eurostat, FN och OECD.
EU-instrumentens roll kommer att stärkas inom ramen för Innovationsunionen. Framförallt kommer strukturfonderna, landsbygdsutvecklingsfonderna, ramprogrammet för forskning och utveckling, ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation, planen för strategisk
energiteknik (SET) och samarbetet med EIB att utvecklas med hänsyn till Europa 2020 och Innovationsunionen. Medlemsländerna uppmanas att arbeta för att främja spetskompetens och stärka samarbetet mellan universitet, forskning och näringsliv och se till att sprida innovativ teknik inom EU samt att säkerställa att tillräckligt många tar examen i vetenskap, matematik och teknik. Vidare föreslås medlemsländerna att underlätta för kunskapssektorn genom skattelättnader och andra finansiella instrument i synnerhet för att främja privata investeringar i forskning och utveckling. Utvecklingen av nationella reformprogram bör följa riktlinjerna för självutvärdering som beskrevs ovan.
Ministerrådet rekommenderas att sammanträda en gång om året i egenskap av ett
innovationsråd med berörda ministrar för att dela med sig av utvecklingen och identifiera områden som behöver mer insatser. Europaparlamentet uppmuntras att prioritera förslag från Innovationsunionen och att en gång om året arrangera en policydebatt kring framstegen med representanter från medlemsländernas parlament och andra intressenter för att hålla FoU-frågorna högt på agendan. Kommissionen kommer att ansvara för initiativen som släpps inom Innovationsunionen och assistera medlemsländerna i sitt arbete med att reformera de
nationella systemen. En gång om året ska kommissionen rapportera hur utvecklingen går. Vid behov kan de även utfärda landsspecifika rekommendationer.
Medlemsländerna och deras regioner uppmanas att på bästa möjliga sätt utvärdera sina
system, uppmuntra samarbeten och försöka fördela mer resurser till forskning och utveckling. Även andra intressenter är välkomna att engagera sig till exempel Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) såväl som Regionkommittén, privata aktörer, näringslivet och det civila samhället.
26 European Innovation Scoreboard:
4.3 Utbildning och kompetens
Utbildningssystemen i EU måste stärkas och anpassas till framtida behov med särskilt fokus på entreprenörskap och innovationsförmåga. Även om europeiska utbildningar jämförelsevis håller hög standard finns en eftersläpning på det tekniska området. Fortfarande är
könsfördelningen inom vetenskaplig högre utbildning skev till kvinnors nackdel.
Entreprenörskaps- och innovationsaspekten måste vävas in i utbildningen redan på ett tidigt stadium för att människor ska bli förberedda på framtidens utmaningar. Utbildningens utformning och näringslivets behov måste matchas bättre för att Europa ska kunna fylla kompetensgapet som redan finns och som kommer att öka. Arbetet med den europeiska e-kompetensagendan som implementerades 2007 bör intensifieras.27
De europeiska universiteten måste bli bättre på att locka till sig toppbegåvning från hela världen och specialisera sig på tvärsektoriella expertområden. Det beräknas bli brist på kvalificerade forskare i framtiden och Europa ligger långt efter både USA och Japan vad gäller antal forskare per invånare. Många pensionsavgångar inom de närmaste åren kommer att öka behovet av att satsa på forskarutbildningar redan nu. Programmet Marie Curie inom det sjunde ramprogrammet för forskning (FP7) kan bidra till att öka kompetensen och mobiliteten hos unga forskare.
Flaggskeppsinitiativen Unga på väg och Agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen utvecklar strategins förhoppningar ytterligare om att stärka utbildningssystemen i EU och förbereda människor på de förändrade kraven i en framtida arbetsmarknad.
4.4 Det europeiska forskningsområdet
Att söka finansieringsstöd från EU till FoU-verksamhet anses alltför komplicerat idag. Regler och deadlines är inte koordinerade vilket försvårar för intressenter att söka bidrag, särskilt små och medelstora företag kan ha problem att få tid till det administrativa arbete det innebär. Därför är det viktigt att stödja och uppmuntra investerare såväl som EU:s bidragsgivare att förenkla sina ansökningsprocesser och rutiner. Lanseringen av det europeiska
forskningsområdet (ERA) är ett lagkrav som både rådet och parlamentet har begärt. Det kommer att omfatta arbetsgrupper med nationella representanter som tillsammans med kommissionen arbetar inom de fastställda områdena: humankapital, forskningsprogram, forskningsinfrastrukturer, kunskapsutbyte och internationellt samarbete inom vetenskap och teknik. Kommissionen rekommenderar att deadline för färdigställandet av ERA sätts till slutet av 2014.
Medlemsländerna åläggs att senast vid utgången av 2011 ha gjort upp en strategi för hur de ska kunna tillgodose behovet av forskare för att nå sina uppsatta forskningsmål och hur de ska locka anställda till offentliga forskningsinstitut. Jämställdhetsaspekten bör begrundas vid utformandet av strategin. Kommissionen ska utforma ett rankingsystem för universitet och högskolor för att urskilja de bästa europeiska forskningslärosätena under 2011.
Kommissionen kommer också att stödja upprättandet av kunskapsallianser mellan näringsliv och forskningsinstitutioner för att bättre kunna anpassa läroplanerna efter företagens
kompetensbehov. Med hjälp av ESFRI28 bör medlemsländerna senast 2015 ha slutfört minst
27 Agendan belyser bristen på IKT-kompetens i Europa och föreslår en rad åtgärder. Läs mer i “E-skills for the
21st century: Fostering Competitiveness, growth and jobs” COM 2007 496
28 ESFRI (European Strategy Forum on Research Infrastructures) har medverkat till utvecklingen av
60 procent av sina forskningsinfrastrukturer, med särskilt fokus på innovationer och IKT (informations- och kommunikationsteknologi). Eventuellt kan slutförandet ske med hjälp av pengar från sammanhållningsfonden.
4.5 Finansiering och marknadsföring för kunskapsintensiva företag
Kapitlet som berör den finansiella aspekten av Innovationsunionen handlar främst om utvecklingen av en inre marknad, standardiseringar och EU-patent. Det tar även upp spridningen av forskningsresultat och hur de kreativa näringarna ska bli bättre på
innovationer, bland annat genom stöd i offentliga upphandlingsprocesser. Det finns idag flera hinder för företag inom den kunskapsintensiva sektorn som vill växa och arbeta
internationellt. Banker och andra finansieringsinstitut är oftast skeptiska till att låna ut pengar till den typen av företag, särskilt i spåren av finanskrisen. För att avhjälpa hindren krävs både förändringar i regleringen och smartare användning av offentliga och privata partnerskap (PPP, public-private partnerships).
Det finns ett stort tryck på de finansieringsinstrument som verkar inom ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation29 (CIP) såväl som riskkapitalfinansiering inom det sjunde ramprogrammet30 (RSFF) som delfinansieras av kommissionen och europeiska
investeringsbanken (EIB). Därför är det viktigt att förenkla liknande finansieringsprogram i framtiden för att hjälpa ännu fler företag. Beräkningar visar att RSFF har stöttat investeringar till ett värde av 18 miljarder euro och att finansiering via CIP-programmet hittills har hjälpt cirka 68 000 små och medelstora företag. Innovationsunionens förslag syftar även till att involvera privata företag i finansieringsstödet. Offentliga investeringskällor som komplement är dock en förutsättning för att säkerställa stabilitet och engagemang från medlemsstaterna. Utveckling av den inre marknaden pågår och syftar till att underlätta för medlemsländerna att göra affärer med varandra. I oktober 2010 presenterades inremarknadspaketet31 som syftar till att höja förtroendet för den inre marknaden och stärka den europeiska ekonomin.
Kommissionen förespråkar en påskyndad överenskommelse om ett gemensamt EU-patent som skulle minska kostnaderna oerhört mycket för företag som vill arbeta
gränsöverskridande. För närvarande kostar ett patent som är giltigt i bara tretton EU-länder cirka 20 000 euro. Nästan tre fjärdedelar av den kostnaden utgörs av översättningsavgifter.32
4.6 Regional och social sammanhållning
Kapitlet om regional och social sammanhållning behandlar samverkan över gränser och ger förslag på hur medlemsländerna på bästa sätt kan utnyttja EU-fonder för att samarbeta och utbyta erfarenheter med varandra. Regionerna i Europa uppmanas att specialisera sig för att satsa på områden där de anses sig vara särskilt framgångsrika, så kallad smart specialisering. Återstoden av strukturfonderna för perioden 2007–2013 bör riktas mer mot transnationella projekt i samarbete mellan regioner i Europa. Strukturfonderna kan i kombination med offentlig upphandling bidra till att öka efterfrågan på innovativa produkter och tjänster. På det sociala området har investeringar i innovationer bara börjat. Hälso- och
sjukvårdssektorn arbetar idag med e-lösningar för allt ifrån läkemedelsrecept, rådgivning,
29 Competitiveness and Innovation Framework Programme: http://ec.europa.eu/cip/index_en.htm 30 Risk Sharing Finance Facility: http://www.eib.org/products/loans/special/rsff/index.htm
31 Mer information om inremarknadspaketet finns här: http://ec.europa.eu/internal_market/smact/index_sv.htm 32 EurAktiv 12 oktober 2010 ” EU seeks to break patent translation deadlock”
tidsbokning och kunskapsutbyte mellan sjukhus och länder. Inom andra områden har man inte kommit lika långt, särskilt inte när det gäller icke-tekniska lösningar så som arbetsmetoder inom äldrevården, förebyggande miljöarbete eller insatser för integration. Här finns det gott om idéer men på genomförandestadiet går det fortfarande långsamt i jämförelse med det tekniska området. Många aktörer inom offentlig sektor drar sig för att investera i FoU just nu med tanke på det ekonomiska läget, men kommissionen betonar i kommunikationen att det är nu man bör satsa på innovationer i syfte att kunna minska utgifterna och effektivisera arbetet på sikt.
4.7 EIP – European Innovation Partnerships
Innovationspartnerskap presenteras som ett sätt att utöka och spetsa tidigare insatser mot forskning och innovation inom EU och pröva nya metoder. Till skillnad från tidigare
forskningsprogram så som JTI33 (Joint Technology Initiatives) kommer EIP att fokusera mer på den sociala dimensionen och arbeta med hela kedjan av forskning och innovation samtidigt och inte steg för steg. Viktigt att poängtera är att EIP inte kommer att ersätta tidigare program utan bara komplettera dem där det behövs. Alltså kan pågående samarbeten fortsätta som vanligt, möjligtvis med förbättringar vad gäller styrelseformer och samarbete. Fem villkor listas som förutsättningar för att EIP ska kunna genomföras:
1. Fokus på en specifik samhällsutmaning
2. Starkt engagemang från politiken och intressenterna
3. Agerande på EU-nivå måste komma medlemsländerna till nytta 4. Fokus på resultat och effekter på både kort och lång sikt
5. Ekonomiskt stöd, inte bara från EU:s budget utan även från andra aktörer
Sammansättningen på ett EIP föreslås bestå av en styrgrupp där högnivåmedlemmar så som ministrar, parlamentariker, företagsledare och forskare bör ingå. Som stöd till styrgruppen bör även flera arbetsgrupper inrättas beroende på temat för varje EIP. Det kan röra sig om
experter inom privat eller offentlig sektor både på tjänstesidan och på medborgarsidan.
Kommissionen kommer också att bistå med ett sekretariat till varje EIP. En pilot-EIP kommer att göras för att testa konceptet. Den kommer att handla om aktivt och hälsosamt åldrande och ska syfta till att i snitt förlänga antalet friska levnadsår med två år. 2011 kommer att bli en testfas för EIP-konceptet och i slutet på året kommer kommissionen utvärdera effektiviteten och bestämma sig för hur man kommer att gå vidare, till exempel om EIP kommer att införlivas i nästa ramprogram för forskning.
4.8 EU som aktör på den globala arenan
EU måste konkurrera på den globala marknaden genom att locka till sig internationella studenter och forskare och försöka omvända den ”braindrain” som de senaste åren har hotat den europeiska marknaden. Bland åtagandena i Innovationsunionen märks bland annat en gemensam prioriteringslista för vetenskap och teknik tillsammans med ramverket för ERA34 som ska fungera som en strategi för samarbete med länder utanför EU. Listan kommer att färdigställas tillsammans med medlemsländerna år 2012. Samma år bör en överenskommelse med internationella partners inom IKT-forskning slutas, i syfte att kunna samverka på
områden där kostnader, komplexitet och gemensamma standarder för globalt samarbete underlättar utvecklingen.
33 Läs mer om JTI här: http://cordis.europa.eu/fp7/jtis/about-jti_en.html 34 se kapitel 2.1
