Livsmedelsverket ska enligt återrapporteringskrav i regleringsbrev för budgetåret 2020 redogöra för hur myndigheten har bidragit till att uppfylla det av riksdagen fastlagda målet landsbygd, livsmedel och areella näringar, dvs. att insatserna ska bidra till goda förutsättningar för arbete, tillväxt och välfärd i alla delar av landet. De gröna näringarna ska vara livskraftiga och bidra till klimatomställ- ningen och att naturresurserna används hållbart.
Livsmedelsverket ska också redogöra för och bedöma hur myndighetens verksamhet har bidragit till att uppfylla de av riksdagen fastlagda målen för livsmedelsstrategin. Livsmedelsstrategin har ett över- gripande mål som är en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås, i syfte att skapa tillväxt och sysselsättning och bidra till hållbar utveckling i hela landet. Därutöver har riksdag och regering beslutat om tre för livsmedelsstrategin strategiska områden: Regler och villkor, Konsument och marknad, och Kunskap och innovation.
De två återrapporteringskraven överlappar delvis varandra. Det gör också Livsmedelsverkets arbete för att bidra till uppfyllelsen av de olika målen. Återrapporteringen för såväl målen för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel som för livsmedelsstrategin redovisas därför integrerat i det följande. Redovisningen sker med utgångspunkt i livsmedelsstrategins strategiska områden, vilka är tillämpliga för båda återrapporteringskraven när det gäller Livsmedelsverkets ansvarsområde. Regler och villkor
Målet i livsmedelsstrategin för det strategiska området Regler och villkor är att utformningen av regler och villkor ska stödja målet om en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja där produktionen ökar, t.ex. genom ändamålsenliga skatter och avgifter, regelförenklingar, administrativa lättnader för att stärka konkurrenskraften och lönsamheten.
Livsmedelsverket har enligt instruktionen i uppgift att underlätta och skapa goda förutsättningar för företagande i livsmedelssektorn. Företagen i livsmedelskedjan berörs av många regler och myndig- hetskontakter. Regler behövs för att skydda konsumenter, miljö och djur, men det är samtidigt viktigt att det inte skapas onödiga hinder för innovation och för att starta och driva företag. Regler och villkor måste därför vara utformade så att de skapar förutsättningar för konkurrenskraftig livsmedels-
produktion, vilket i sin tur bidrar till tillväxt och sysselsättning. Med den utgångspunkten arbetar Livsmedelsverket aktivt för att förenkla processen för efterlevnad av regler och för att utveckla dialogen med företag.
Inom ramen för satsningen Företagsprojektet har t.ex. Livsmedelsverket arbetat med olika insatser som syftar till att göra det lättare att starta och driva företag. Syftet med projektet är att skapa tillit mellan myndighet och livsmedelsföretagen så att det ska bli lättare för företagen att skapa en pålitlig, hållbar och ärlig produktion och försäljning av livsmedel. Livsmedelsverkets arbete för att underlätta för företagande, inklusive regelförenklingar, beskrivs närmare i avsnitten Stöd till livsmedelsföretag, Underlätta livsmedelsexport.
Livsmedelsverket bedriver också ett arbete inom livsmedelskontrollen för att öka likvärdigheten, utveckla bemötandefrågor och på andra sätt underlätta för företagen. Detta beskrivs under Leda och samordna livsmedelskontrollen. ÅTERRA P P ORT ERIN G
Konsument och marknad
Målet för det strategiska området Konsument och marknad är att konsumenterna ska ha ett högt förtroende för livsmedlen och kunna göra medvetna och hållbara val, exempelvis av närproducerat och ekologiskt. Marknaden för livsmedel ska kännetecknas av en väl fungerande konkurrens. Den svenska livsmedelsexporten ska ges förutsättningar att öka för att möta efterfrågan på relevanta marknader. Utgångspunkten för Livsmedelsverkets uppdrag och kärnverksamhet är att i konsumenternas intresse arbeta för säker mat och säkert dricksvatten, att ingen blir lurad och hållbara matvanor. En stor del av Livsmedelsverkets verksamhet harmoniserar därför med målbeskrivningen för det strategiska området Konsument och marknad och är en självklar del i vårt arbete. Detta sker bl.a. genom att Livsmedels- verket i olika kanaler ger konsumenter vetenskapligt grundad, oberoende information om mat och matvanor, vilket rustar medborgaren att göra just medvetna och hållbara val. Under 2020 har flera insatser genomförts inom ramen för varumärket Nyckelhålet i syfte att få fler konsumenter, närings- idkare och det offentliga köket att välja hälsosamma livsmedel. Detta har beskrivits i kapitlet Verka för hållbara matvanor. Livsmedelsverkets kommunikationsarbete redovisas även under avsnittet Kommunikation i detta kapitel. Genom Kompetenscentrum för måltider inom vård, skola och omsorg, verkar också Livsmedelsverket för att matgäster i vård, skola och omsorg ska känna matglädje och må bra av maten. Inom ramen för det arbetet tar Livsmedelsverket fram kunskapsstöd och riktlinjer, sam- manställer och sprider goda exempel samt anordnar mötesplatser för den offentliga måltidsbranschen och dess beslutsfattare. Livsmedelsverket bedriver också ett arbete för att minska matsvinnet. Detta beskrivs under Åtgärder för minskat matsvinn.
Insatser för att uppnå ett högt förtroende för livsmedel sker löpande genom livsmedelskontrollen, inte minst inom ramen för Livsmedelsverkets arbete för att stävja livsmedelsfusk. Som beskrivits i Leda och samordna livsmedelskontrollen utgör livsmedelskontrollen en oberoende kvalitetsstämpel för livsmedel som stärker förtroendet för mat producerad i Sverige och på så sätt skapar förutsättningar för en hållbar livsmedelsindustri. Livsmedelsverket har under året bedrivit flera insatser för att utveckla och stärka livsmedelskontrollen, bl.a. genom arbetet med god kontrollsed. Ett annat exempel är det omfattande arbetet inom ramen för regeringsuppdraget om att modernisera köttkontrollen, som syftar till att minska kostnaderna för den offentliga kontrollen och stärka kommunikationen med företagen. (Se vidare Utföra offentlig kontroll respektive Leda och samordna livsmedelskontrollen). Livsmedelsverket arbete med att leda och göra livsmedelskontrollen mer effektiv och likvärdig säker- ställer inte bara kvaliteten och förtroendet för livsmedel utan bidrar även till målaspekterna om att livsmedelsmarknaden ska präglas av en väl fungerande konkurrens och att livsmedelsexporten ska ges förutsättningar att öka. När det gäller livsmedelsexporten har Livsmedelsverket genomfört ett antal insatser för att öppna och underhålla exportmarknader utanför EU i syfte att ge möjlighet till svenska livsmedelsföretag att utveckla sin verksamhet och nå fler marknader med sina produkter. Detta har tidigare beskrivits under Underlätta för export.
Kunskap och innovation
Målet för det strategiska området Kunskap och innovation ska vara att stödja kunskaps- och innova- tionssystemet för att bidra till ökad produktivitet och innovation i livsmedelskedjan samt hållbar produktion och konsumtion av livsmedel.
Livsmedelsverkets roll är att stå för vetenskapligt baserad kunskap om vad som är hållbart att äta ur hälso- och miljösynpunkt, hur livsmedelskonsumtionen ser ut i olika befolkningsgrupper, vad maten innehåller, vilka åtgärder som har effekt på konsumtionen och hur maten påverkar miljöbelastningen, framför allt ur ett svenskt perspektiv.
Som tidigare har redogjorts för under avsnittet Hur kan Livsmedelsverket bidra till hållbara matvanor? bedriver Livsmedelsverket ett målmedvetet arbete för att bidra till hållbar livsmedelskonsumtion. Här kan t.ex. den nationella livsmedelsdatabasen som innehåller drygt 2200 livsmedel och maträtter nämnas. Databasen används främst i myndighetens arbete med matvaneundersökningar men även företag i livsmedelsbranschen, aktörer inom hälso- och sjukvården och lärare och studenter inom utbildning och forskning använder den. Databasen bidrar därigenom både till att främja hållbar konsumtion av livsmedel och till innovation och produktutveckling av varor och tjänster inom livsmedelssektorn.
Ett annat exempel på Livsmedelsverkets bidrag till hållbar konsumtion är samverkansprojektet ”Ett nytt recept för skolmåltider” som har undersökt och analyserat hur ett socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbart skolmåltidssystem kan se ut. Projektet beskrivs närmare under avsnittet Ett nytt recept för skolmåltider.