Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg inrättades vid Livsmedelsverket 2011 på uppdrag av regeringen. Arbetet bedrivs under 2020-2025 som ett uppdrag inom handlings- planen för livsmedelsstrategin. Inom ramen för detta tar Livsmedelsverket fram kunskapsstöd och riktlinjer, kartlägger de offentliga måltiderna, samverkar med andra nationella myndigheter och
organisationer på måltidsområdet, sammanställer och sprider goda exempel samt anordnar mötes- platser för den offentliga måltidsbranschen och dess beslutsfattare. Målet är att de offentliga mål- tiderna skapar matglädje och bidrar till hållbar utveckling.
Nationella riktlinjer för måltider på sjukhus
Nationella riktlinjer för måltider på sjukhus publicerades under hösten 2020 och i samband med dessa byter Livsmedelsverket benämning på rekommendationer för offentliga måltidsverksamheter från råd till nationella riktlinjer. Riktlinjerna för måltider på sjukhus vänder sig till de som påverkar utveck- lingen av och kvaliteten på måltiderna; sjukvårdspolitiker, sjukhusledning, avdelningschefer och mål- tidschefer, men även kockar samt vård- och servicepersonal som arbetar närmast patienten. I arbetet med att ta fram de nationella riktlinjerna för måltider på sjukhus har Livsmedelsverket samverkat med Socialstyrelsen och andra externa aktörer och organisationer. I samband med lanseringen publicerades ett vetenskapligt underlag i form av en litteraturöversikt rörande sjukhusmåltidernas utformning och organisation samt en hanteringsrapport som beskriver de avvägningar som Livsmedelsverket gjort i arbetet med riktlinjerna. Vissa planerade kommunikationsaktiviteter har ställts in eller skjutits upp p.g.a. covid-19-pandemin och fortsatt implementering planeras våren 2021. Målen med riktlinjerna är att personal inom hälso- och sjukvård använder riktlinjerna som ett stöd i arbetet med att utveckla måltiderna på sjukhus; att riktlinjerna uppfattas som ett bra stöd för att planera och följa upp person- centrerade måltider med matgästens önskemål och behov i centrum; samt att riktlinjerna leder till att mer mat hamnar i magen och mindre mat slängs i onödan.
Kartläggning och publicerad handbok för minskat matsvinn i offentliga kök
I januari publicerades en kartläggning av matsvinnet i offentliga kök i landets kommuner under år 2019. Kartläggningen visar att det finns stora variationer i mängden matsvinn mellan kommunerna, vilket sannolikt innebär att en del kommuner har kommit längre än andra i arbetet med att minska mat- svinnet. Om medianvärdet för de olika matsvinnstyperna (köks-, serverings- och tallrikssvinn) läggs samman för förskola och skola ger det ett totalt matsvinn på 60–70 gram per person (exklusive dryck). Matsvinnet vid lunchen är lägst i skolan, där också en majoritet av kommunerna har siffror att redo- visa och där sannolikt mest insatser har gjorts för att minska matsvinnet. Därefter kommer förskolorna. Matsvinnet är störst inom äldreboenden, där det dessutom är ovanligt att kommunerna alls har gjort några mätningar. I alla verksamheter uppstår mest matsvinn i samband med serveringen. Då menas så kallat serveringssvinn, tallrikssvinnet är inte inkluderat. Bara i skolan kastas det dagligen 34 ton mat i onödan från serveringen. På ett år blir det totalt 6100 ton, det vill säga 5,5 kg per elev och år.
En handbok för minskat matsvinn i offentliga kök publicerades under året. Den bygger på den så kallade Göteborgsmodellen för mindre matsvinn, som har visat sig vara en fungerande modell där verksamheterna har lyckats halvera sitt matsvinn. Förlagan har kompletterats med avsnitt om
tallrikssvinn, konsumtionsmätning och Livsmedelsverkets nationella mätmetod för matsvinnsmätning. Handboken har presenterats i många olika digitala forum.
Målgruppsundersökning med beslutsfattare för offentliga måltider
Livsmedelsverket har identifierat politiker och högre chefer i kommuner och regioner som en nyckel- grupp i utvecklingen av de offentliga måltiderna. För att få en bättre förståelse för beslutsfattares syn på måltiderna och underlag för kommunikation och prioriteringar har Livsmedelsverket låtit genom- föra en kvalitativ intervjuundersökning.
Undersökningen bekräftar antagandet att politiker har stor betydelse för att höja måltidernas status och prioritet. Det finns ett stort engagemang för måltiderna. Ofta saknas dock ett helhetsgrepp, intresset
handlar framför allt om enskilda sakfrågor. Beslutsfattarna efterfrågar mer kontakt med Livsmedels- verket, framför allt kring hårda värden som organisation och ekonomi. Men även kring hur dessa hårda värden kan kopplas till större samhällsfrågor som hållbarhet, folkhälsa och jämlikhet. Specialkost och anpassade måltider
Kontakt och samverkan har etablerats med Specialpedagogiska skolmyndigheten som tillsammans med Livsmedelsverket nu ger stöd kring hur måltider bör anpassas för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i förskolan och skolan. En bredare grupp myndigheter (där även Statens skolverk, Boverket och Socialstyrelsen ingår) har träffats för att ge input i arbetet och kommer att fungera som referensgrupp tillsammans med måltidschefer inom Kost och Näring. Den offentliga måltidsbranschen har länge efterfrågat detta. De saknar fortfarande stöd kring specialkostintyg, rätten till specialkost vid milda överkänslighetsreaktioner och vilken roll elevhälsan har i frågor kring specialkost.
Gruppbostäder och daglig verksamhet
Ett webbinarium arrangerades i samarbete med Sveriges kommuner och regioner (SKR). Målgruppen var omsorgspersonal inom gruppbostäder och dagliga verksamheter. Personer med intellektuell funk- tionsnedsättning tillhör en befolkningsgrupp med större ohälsa än resten av befolkningen. Webbinariet syftade till att ge kunskap och inspiration i det hälsofrämjande arbetet med matvanor i denna mål- grupp, med gruppbostaden och dagliga verksamheten som arena. Webbinariet har publicerats på Livsmedelsverkets webbplats.
Covid-19-pandemins påverkan på måltidsverksamhet i offentlig verksamhet
Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket fick under våren 2020 signaler om att covid-19-pan- demin och de nationella åtgärder som vidtogs påverkade måltidsverksamhet i offentlig sektor. Personalfrånvaron i måltidsverksamheter ökade då många var hemma p.g.a. covid-19-infektion eller misstänkt smitta, dessutom ställdes höga krav på att minska trängsel och smittspridning. Diskussion- erna om att införa distansundervisning på gymnasieskolor medförde också frågor om hur måltiderna skulle utformas och serveras. Livsmedelsverket lyfte frågan till Statens skolverk och sammanställde ett underlag i fråga om skolmåltidens betydelse. Livsmedelsverket svarade på frågor genom Måltids- bloggen, Livsmedelsverkets webbplats, och webbtjänsten Fråga oss. Mot bakgrund av de signaler och frågor som uppstod under våren beslutade Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket att samla in information om hur de offentliga måltidsverksamheterna påverkats under pandemin. Resultaten sammanställs i en rapport som publicerades i början av 2021.
Kommunikation till måltidsverksamhet i vård, skola och omsorg
Under 2020 har mycket av det utåtriktade arbetet i form av medverkan på seminariedagar, konfe- renser, studiebesök och dialogmöten ersatts av digital kommunikation.
Sammanfattande webbstatistik 2020:
116 000 besök och 181 000 sidvisningar på webbsidorna under ”Måltider i vård, skola och omsorg” på Livsmedelsverkets webbplats. Det är en ökning av antalet besök med drygt 40 procent.
Utöver ovanstående besök hade webbsidan med information om covid-19 för den som arbetar med offentliga måltider 25 850 besök under 2020 (från 31/3).
Medverkan i media vid ett 50-tal tillfällen, främst i samband med Livsmedelsverkets kartläggning av matsvinnet i offentliga kök, nya riktlinjer för måltider på sjukhus samt specialkost i skolan. 13 000 nedladdningar av råden Bra måltider i äldreomsorgen.
15 000 nedladdningar av råden Bra måltider i skolan. 14 500 nedladdningar av råden Bra måltider i förskolan.
2 400 nedladdningar av råden/riktlinjer för måltider på sjukhus (nya riktlinjer lanserade oktober 2020).
59 inlägg på Måltidsbloggen som hade sammanlagt cirka 350 000 besök under året.