En kvalificerad gissning är bättre än ingenting

● Det är viktigt att försöka tänka framåt och planera utifrån olika scenarier, även om det är osäkert och svårt

● Med hjälp av kostnad per brukare och återsökningsmallen samt mottagningsprognoser från migrationsverket etc kan vi göra scenarioanalyser och prognoser

● Hur ser det ut idag och hur kommer utvecklingen se ut framåt avseende kostnader, intäkter och insatser?

− Vilka kostnader och intäkter får vi framåt?

− Vilken insatsmix kommer krävas framåt och vilka blir konsekvenserna av det?

● Kommer flyktingindividerna stanna i kommunen?

● Hur kommer ekonomiskt bistånd påverkas om individer inte kommer i sysselsättning efter etableringsperioden?

● Behov av personal-/kompetensförsörjning hos kommunen (socionomer etc)?

● Vilka behov finns i samband med integrationsarbetet – arbete/sysselsättning, aktiviteter etc?

● Hur ska vi göra med boenden (HVB och sedan egna boenden) och övrig infrastruktur?

● Vilka övriga samhällsfunktioner kommer behöva utvecklas och hur?

Prognos

Hur blir det framåt?

● Då framtiden bygger på kommande politiska beslut, och ageranden i världen, EU och Sverige, är den svår att förutspå

● Den stora flyktingkrisen är inte förbi men begränsningar/kontrollåtgärder på internationell och nationell nivå minskar (just nu iaf) mottagandet kraftigt, så även i Sverige

● Färre asylsökande når Sverige, men stora utmaningar för samhället kvarstår

● Drygt 160 000 asylsökande under 2015 varav ca 35 400 ensamkommande barn

● Det kommer att bli mycket färre under 2016 och förmodligen även under 2017. FNs flyktingorgan UNHCR har skrivit ner sina prognoser avseende flyktingströmmar till EU kraftigt. Samtidigt sker det mycket i Europa som gör det svårt att avgöra hur många som kommer till Sverige. Migrationsverkets prognos från juli månad hamnar på mellan 30 000 och 50 000 asylsökande

● För 2016 har Migrationsverket i slutet av juli ett planeringsantagande på 34 500 personer varav 3000 är ensamkommande barn (nästa prognos 25/10)

● I prognosen för 2017 har de ett planeringsscenario på 51 200 asylsökande varav 4500 är ensamkommande barn (nästa prognos 25/10)

● Trots minskat mottagande kvarstår stora utmaningar för samhället – boenden, sysselsättning, integration

● Det som skedde hösten/vintern 2015/2016 kommer påverka kommunerna många år framåt

● Migrationsverket har ca 143 000 personer inskrivna, varav ca 71 000 väntar på ett beslut i sitt asylärende, och de behöver sina dagliga behov tillgodosedda under tiden som deras asylärenden prövas

● Det finns kostnader, intäkter och insatser förknippade med de som får stanna, de som måste återvända, och de som överklagar beslut

● Ny ersättningsmodell för ensamkommande

− Den nya modellen för ersättning innebär stora intäktsbortfall för många kommuner. Bland annat kommer ersättningen för ensamkommande barn, enligt regeringens förslag, att sänkas från 1 900 kr till 1 350 kr per dygn fr.o.m. den 1 juli 2017. Det kan bli särskilt besvärligt för kommuner som sitter med långa kontrakt på HVB-hem. Den nya ersättningsmodellen innebär således att det blir oerhört viktigt att ha kontroll på insatser, kostnader och intäkter. Detta underlättas avsevärt vid kontinuerligt arbete med prognoser.

En kvalificerad gissning är bättre än ingenting

● Det är viktigt att försöka tänka framåt och planera utifrån olika scenarier, även om det är osäkert och svårt

● Med hjälp av kostnad per brukare och återsökningsmallen samt mottagningsprognoser från migrationsverket etc kan vi göra scenarioanalyser och prognoser

● Hur ser det ut idag och hur kommer utvecklingen se ut framåt avseende kostnader, intäkter och insatser?

− Vilka kostnader och intäkter får vi framåt?

− Vilken insatsmix kommer krävas framåt och vilka blir konsekvenserna av det?

● Kommer flyktingindividerna stanna i kommunen?

● Hur kommer ekonomiskt bistånd påverkas om individer inte kommer i sysselsättning efter etableringsperioden?

● Behov av personal-/kompetensförsörjning hos kommunen (socionomer etc)?

● Vilka behov finns i samband med integrationsarbetet – arbete/sysselsättning, aktiviteter etc?

● Hur ska vi göra med boenden (HVB och sedan egna boenden) och övrig infrastruktur?

● Vilka övriga samhällsfunktioner kommer behöva utvecklas och hur?

● Utgå från befintligt resultat från KPB avseende kostnader, intäkter och insatser

● Segmentera utifrån behov och organisation: ensamkommande, vuxna arbetsföra, vuxna ej arbetsföra, asylsökande, uppehållstillstånd, ålder, kön osv

● Fundera på om övriga verksamheter (skola etc) ska inkluderas i prognosen

● Utgå från befintligt individunderlag och gör prognoser med lägsta nivå, medelnivå och högsta nivå

● Väg in Migrationsverkets prognoser

● Väg in information från exempelvis SCB, SKL och Arbetsförmedlingen

● Väg in lagändringar, ny praxis och nya ersättningsmodeller etc

● Stäm av mot olika förutsättningar (intervjuer, diskussionsgrupper etc): boendesituationen/bostadsbeståndet i kommunen, övrig demografi och utveckling, sysselsättning (kan vara en god idé för kommunen att ta det egna händer och inte förlita sig helt på Arbetsförmedlingen) etc

● Lokala antaganden (intervjuer, diskussionsgrupper etc): insatsmixen framåt; hur många flyttar in och ut ur kommunen, hur många går från etableringsinsats till försörjningsstöd etc

● Hur blir ekonomin och behoven utifrån de olika scenarierna?

● Stäm av mot strategi, mål och politiska ambitioner i kommunen

● Hur behöver vi agera utifrån prognosen – gör handlingsplan

● Uppdatera prognosen löpande

Kort sagt…

● Omvärldsanalys: Vilka externa faktorer har kommunen att förhålla sig till och hur kommer det påverka behovet framöver?

Vilken lagstiftning har man att förhålla sig till kring flyktingmottagande?

● Nulägesanalys (KPB): Hur ser det ut inom kommunen gällande mål, strategier, insatser och behov? Hur ser brukarmixen av flyktingar ut idag? Vilka insatser är aktuella för flyktingar? Hur stor andel utgörs av externa placeringar?

● Analys av påverkansfaktorer: Vilka olika (interna/externa) faktorer påverkar det framtida behovet och på vilket sätt? Hur ser andra organisationers prognoser för flyktingmottagandet ut? Hur ser riktlinjerna från Migrationsverket ut när det gäller

ersättningssystem? Vilka förändringar kan vara aktuella vad gäller ersättningssystemet och vad kan det komma att innebära?

Vilka strategier kan kommunen arbeta utifrån gällande insatsmixen, exempelvis externa placeringar i relation till verksamhet i egen regi?

● Prognos/Scenario: Utifrån ovanstående faktorer görs en prognos av framtida resursbehov och kostnader.

● Handlingsplan: Vad behöver förändras för att möta framtidens behov? Vilka åtgärder behöver göras och när?

Kostnadsutveckling flyktingverksamheten i kommun X

● Inflödet och behoven är svårt att påverka

● Det går ofta att arbeta med balansen mellan interna och externa placeringslösningar, vilket har stor påverkan på kostnaderna

● Det går att arbeta med boendeutbudet i övrigt

● Det går att arbeta med kostnadseffektivisering, förebyggande insatser, handläggning försörjningsstöd, arbetsmarknadsåtgärder etc

● I nästa steg kan man lägga på intäkterna på individ- och/eller insatsnivå (beroende på kommunens förutsättningar)

I denna prognos ingår insatserna: Utredning ensamkommande, Extern placering, Konsultentstött familjehem, Internt familjehem, Intern placering HVB, Intern öppenvård, Försörjningsstöd, Integrationssamordnare, Grundskola, Gymnasieskola, Vuxenutbildning grundskola, Vuxenutbildning gymnasium, SFI

● Framförhållning avseende behov och kapacitet

● Bättre kontroll avseende framtida kostnader och intäkter

● Samsyn kring planering och påverkansfaktorer

● Ökad möjlighet att påverka utvecklingen

● Förankrad planering och budget

● Välgrundad strategiformulering

● Skarpare utvecklingsarbete

● Input till resursfördelningsmodeller

Projektets huvudsakliga nyttor

Prognoser