En lärares upplägg av hinduismundervisning

Den lärarintervju jag genomförde var med informanternas nuvarande religionslärare. Jag vill poängtera att jag är ute efter att försöka få en inblick i hur undervisningen om hinduism kan se ut, och inte moralisera över eller hitta felaktigheter i hur den enskilda läraren undervisar.

Hinduismen brukar tas upp i 9:an antingen precis innan jullovet eller precis efter. Det är ett tema som brukar ta ca. 4 veckor och då inkluderas även buddhismen i samma tema. Temat mynnar ut i ett stort prov som då inkluderar både hinduism och buddhism. Eftersom detta är

relativt främmande och nytt för eleverna anser läraren att han lägger nivån väldigt grundligt och går inte in alltför mycket på alternativa tolkningar eller yttringar som religionen kan ta sig. Han anser att hinduismen kan vara väldigt mycket att ta in för många och att

problematisera det ytterliggare med olika rörelser och riktningar skulle bara innebära att eleverna får svårare att ta till sig det. Läraren brukar inleda temat på följande vis:

…jag brukar börja med 4 kännetecken på en sann hindu: att man är medlem i en kast, att man tror på karma, att man inte ska byta religion för alla religioner leder till samma mål, man ska alltså förbli i den man är född och sen det här med kossorna. Så har jag de 4 olika punkterna som dem får skriva upp, så utgår jag nästan hela tiden ifrån de punkterna.

Utgångspunkten är med andra ord väldigt enkel och stämmer väl in med tanken på att försöka hålla temat på en grundlig och konkret nivå. Jag frågade även vad för slags material han brukar använda när han arbetar med hinduismen:

Det är boken plus att jag har gjort frågor till dem. Vi antecknar ganska mycket på tavlan. Det står lite krångligt i boken om gudarna, då gör jag upp en tabell som utgår från brahman då som leder till olika inkarnationer.

Visar du några filmer eller annat bildmaterial också? Det… de filmerna vi har är

inte särskilt bra. Jag har spelat in en själv, från tv, som handlar om Indiens heliga kor. Den kör jag, men det är det enda vad gäller hinduismen. Ja, och sen kommer ju han hit här, som har levat som munk i nu 20 år. Han har blivit präst nu. Han har nog varit här i säkert 25 år och han tar ungarna på ett jättebra sätt, sjunger lite för dem och hmm.

Det är ett relativt traditionellt upplägg på temat med boken, frågor och en kortare film. Läraren tar upp gudarna vilka han går igenom tillsammans med eleverna på tavlan, vilket återspeglas i informanternas svar när jag frågade dem om gudarna. Alla kände till och kunde nämna åtminstone ett par stycken av dem vilket var mer än vad man kan säga om deras kunskap gällande andra aspekter av hinduismen. Läraren tar även upp en Hare Krishna munk som kommer och berättar om sig själv och sin tro för eleverna. Det ska tilläggas att denna munk inte alltid kommer medan eleverna läser om hinduismen, utan som i fallet vad gäller

mina informanter kom han senare på året och de hade inte hunnit träffa och ta intryck av honom vid tidpunkten för mina intervjuer.

5. Slutsatser

För att ha min frågeställning nära till hands följer den här åter igen. Frågeställningen har till viss del redan behandlats i föregående kapitel men jag avser i detta kapitel göra fler

djupgående slutsatser där återknytningen mellan uppsatsens inledande teoretiska perspektiv och den föregående resultatanalysen tydliggörs.

 Hur uppfattar elever i årskurs 9 Indien och hinduism?

o Hur väl stämmer elevernas uppfattning in på de postkoloniala perspektiv som finns representerade i orientalism, såsom: Eurocentrism, Den Andre, exotism, Västerlandet och vi-och-dem?

 Hur ser upplägget av hinduismundervisningen på skolan ut utifrån en lärares perspektiv?

Det generella intrycket jag har av informanternas uppfattning om Indien och hinduism är att man definitivt kan spåra det postkoloniala arv som orientalism bygger på, det är dock inte utan att det finns klara uttalanden som tyder på det motsatta. Som jag var inne på i mitt resultat var det många informanter som förknippar Indien och hinduismen med färgglatt, fattigt och fridfullt eller lugnt. Utan att gå in djupare på informanternas kunskap om ämnet kan man ganska snabbt dra slutsatsen att deras bild är förhållandevis enkel och oproblematisk. Nästintill samtliga tog någon gång under intervjuerna upp en person med en prick i pannan som sitter och ber/mediterar. Somliga informanter var även inne på att indier är troende i större utsträckning än vad vi i Sverige är. Detta stämmer förmodligen då Sverige hör till ett av de mest sekulariserade länderna i världen men den stereotypa bild som informanterna målar upp av en stillasittande och mediterande hindu är att förenkla och exotifiera deras förhållande till religion. Som jag var inne på i min inledning tar sig religiositet väldigt många olika uttryck, och olika kulturer har olika förhållningssätt till att vara religiös och samtidigt ha ett högt uppsatt ämbete inom en offentlig sektor som ex. politik.64 Det behöver med andra ord inte alls vara ovanligt att en modernt- eller kostymklädd hindu med en anställning på ett företag är troende och kan beskrivas på just detta sätt.

64

Hela sekulariseringsbegreppet av Västerlandet är i allmänhet och Sverige i synnerhet väldigt problematiskt då religiositet inte är synonymt med att vara troende kristen och gå regelbundet i kyrkan. Att ha kännedom om sekularisering och en nyanserad bild av olika religioner ingår i kursplanen Lgr 11 för religionskunskap centrala innehåll ex. i punkterna ”Kristendomen i Sverige. Från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering” och ”Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle”.65

Valdemar tog i sin intervju upp att han hade en fördomsfull bild av Indien och hinduism från det han sett på TV men att den förändrats när han läste om det i skolan. Utifrån resultatet av intervjuerna skulle jag inte säga att informanterna ger en felaktig bild av Indien och hinduismen, den är dock väldigt enkelspårig och i viss mån exotifierad vilket tyder på ett orientalistiskt

förhållningssätt.66

Uppfattningen om Den Andre67 dök emellanåt upp i informanternas svar, dock är det något problematiskt för mig att dra några slutsatser som tyder på orientalism utifrån det då jag i vissa intervjuer mer eller mindre blev tvungen att be informanten beskriva något liknande kristet först för att på så sätt få igång informantens tankar68. Man kan med andra ord säga att jag uppmuntrade detta förhållningssätt. Slutsatsen som dock framkom utifrån detta perspektiv är att cirka hälften av informanterna ansåg att etnicitet inte har något med personlighet att göra. Det vill säga att uppfattningen om en inbyggd europeisk överlägsenhet gentemot indier inte existerade hos hälften av informanterna. Det bör även tilläggas att majoriteten av den andra hälften inte uttryckte sig negativt angående indier utan beskrev dem snarare som lugnare och mer fredfulla än européer, undantaget utgjordes av en informant som vid ett tillfälle la in en nedsättande värdering i sitt uttalande. Då det alltså endast rörde sig om en enda nedsättande värdering i min undersökning kan jag knappast se det som en

återkommande tendens men det är heller inte att förringa. Nu är detta ingen studie av vad informanterna har för åsikter om hinduer i Sverige men jag anser mig ändå kunna dra

slutsatsen att deras svar inte vittnade om en nämnbar främlingsfientlighet gentemot indier och hinduer. Det var som sagt snarare positiva uttalanden där flera informanter såg på Indien som något spännande och intressant i motsats till den negativa klang som det främmande bär med sig. Detta motsäger även att informanterna skulle ha en vi-och-dem uppfattning gällande

65 http://www.skolverket.se/content/1/c6/02/38/94/Religionskunskap.pdf 2011-04-11 s. 77 66_{Said (1997)} 67 Said (1997), s. 225-237 68

hinduerna vilket syftar till att det finns medfödda skillnader i européernas resp. orientalernas naturer.

Förhållningssättet att beskriva hinduer i positiva ordalag och kristna i negativa kan snarare liknas vid en omvänd orientalism vad gäller det underliggande fördömandet som begreppet innehåller. Eftersom resultatet var så pass enhetligt på denna punk anser jag detta var generaliserbart för denna urvalsgrupp. Denna generalisering bygger jag på den

fenomenologiska utgångspunkt som jag redogjorde för i metodavsnittet vilken baseras på grundtagandet att det finns något gemensamt i de uppfattningar som görs av olika personer från den här urvalsgruppen.69

Just fördömandet syntes heller inte till i informanternas svar gällande hinduismens gudar. I Västerlandets majoritetsreligioner har monoteismen varit det allmänt rådande och har sett detta som något mer utvecklat jämfört med den förlegade polyteismen som hör de äldre religionerna till.70 Informanterna tycks dock inte lägga någon värdering i gudsbegreppen vilket går emot en orientalistisk uppfattning. Däremot är det tydligt att somliga har problem att förhålla sig till flera gudar och tycker att det blir rörigt. Ur den aspekten är det tydligt att informanterna har ett eurocentriskt förhållningssätt i den mån att hinduismens gudsbegrepp blir svårt att ta till sig.71 Delar av informanternas uppfattning stämmer alltså in på

orientalismens olika begrepp medan andra motsäger ett sådant förhållningssätt.

De pedagogiska slutsatserna man kan dra av resultatet för mig oundvikligen in på tankegångar angående vilken nivå man bör lägga undervisningen på. Det är naturligtvis en balansgång där man som lärare måste avväga en rad komponenter för att få ut så mycket som möjligt av tiden samtidigt som flest antal elever lär sig så mycket som möjligt. Vad gäller området Indien och hinduism har den berörda läraren valt att inte gå in alltför djupt i ämnet för att han anser att många skulle få svårt att hänga med och därmed inte lära sig någonting. Mitt resultat tyder även på att informanterna har en väldigt enkel och oproblematisk syn på Indien och hinduism. Informanten Bibbi konkretiserar även i sin intervju72 hur denna

balansgång kan se ut då hon tycker att det är väldigt rörigt och svårt att hänga med vad gäller hinduismens alla gudar. Det är naturligtvis väldigt svårt att komma fram till ett entydigt svar på denna fråga men jag anser att det framförallt är viktigt att få ut eleverna ur det

eurocentristiska perspektivet och få dem att se saker och ting utifrån olika perspektiv.

69 Hartman (2004), s. 194-195 70_{Said (1997), s. 151} 71 King (1999), s. 39-41 72 För citat se s. 26-27

Jag anser att Gramse belyser en viktig aspekt av undervisningen då han tar upp att han hade velat att mer fokus skulle ligga på hur människor i andra kulturer med annan religiositet lever och lär idag. Att förankra och skapa en aktuell samhällskontext måste vara en viktig del i religionsundervisningen för att göra det intressant och meningsfullt för eleverna att lära sig.73 Detta hänger även samman med det jag var inne på i föregående stycke om att se saker ur olika perspektiv.