En skyddande kokong och identitetsmarkör

Olika bostadsområden får genom de boendes formning olika symbolisk ladd-ning/social status och människor tenderar att söka sig till bostadsområden som har en symbolisk laddning som överensstämmer med den egna sociala position-en och idposition-entitetposition-en. När dposition-en egna självbildposition-en överposition-ensstämmer med position-ens omgiv-ning uppstår en känsla av social trygghet, gemenskap och umgänge – en slags skyddande kokong.¹⁸ Det moderna samhället har blivit allt mer globaliserat och mindre lokalt och kontextuellt bundet. Men ändå spelar fortfarande närsamhället en stor roll, enligt Popenoe utgör det basen för ett antal viktiga sociala funktion-er, som kan liknas vid en slags skyddande kokong:

18

Med skyddande kokong avser jag den lokala trygghet som, så länge den inte rubbas av utomstående störningar, dämpar känslor av oro, otrygghet och ångest i dagens

mångfacetterade moderna och globaliserade värld med dess överhängande valmöjligheter, hot etc. som kräver ständiga ställningstagande och ansvar från den enskilda individen, förmedlar en känsla av trygghet genom att förse med en kultur av likasinnade individer och identiteter. (Se Giddens A., 1991)

1) gemenskap, 2) social kontroll, 3) trygghet, 4) identitet, 5) socialisering av barn och 6) kontakter med olika former av religiösa eller andra organi-sationer. (SOU 1980:1:9)

Här kan man se hur viktigt det är att ha likasinnade omkring sig, som mannen i Centrum som eftersökte ”rejäla grannar” och kvinnan på Väster som så gärna ville ha en ökad sammanhållning med aktiviteter såsom att spela Canasta, medan man i andra områden är mer eller mindre rädda för sina grannar och därmed inte finner någon skyddande kokong i sitt boende. Ju mer lika man är som grannar vad gäller värderingar och beteende desto starkare blir sammanhållningen och desto högre blir murarna gentemot nykomlingar. En ansamling av likartade hushållstyper förstärker dessa känslor och således även områdets symboliska laddning och ännu fler hushåll från samma sociala skikt söker sig till området. När man har ett lugnt och stabilt område så kan den allra minsta avvikelsen, såsom att parkera lite annorlunda eller att röka när man går igenom trappuppgången, innebära att man tar hål på den skyddande kokongen och på så vis ifrågasätter den självklara tryggheten som byggts upp. Ofta är det nog så att människor föredrar att bo nära människor med samma värderingar för att få det allra största utbytet av grannsamvaron. Studenter vill bo tillsammans och kunna festa, plugga eller umgås på dygnets alla olika timmar, gamla vill bo tillsamman för att ha det lugnt omkring sig och inte behöva oroa sig för stökiga och våldsamma grannar, barnfamiljer söker sig till samma områden för att barnen ska få en trygg uppväxt bland andra jämnåriga kamrater, ensamstående par söker sig till områden där man kan leva i en lugn miljö i harmoni med andra likasinnade utan påträngande samvaro eller oförskämd ohövlighet.

Det finns dock många andra hushållstyper som inte välkomnas in i dessa kategoriboenden och nischade områden, som inte passar in i dessa ”kategorier”. Det är de som inte har så god ekonomi och inte kan välja en villa istället för en hyreslägenhet trots många barn, det är ensamma människor som inte har några vänner, det är alkoholister och missbrukare som inte klarar av att följa de ”normala” boendereglerna, det är psykiskt sjuka som inte klarar av att sköta sin hygien eller räkningar och som beter sig underligt i de ”normala” hyresgästernas ögon. Det är många grupper som inte platsar i dessa kategorindelningar, det är även dessa människor som förs samman i områden som är mindre attraktiva, stökiga och sedda som tåliga. Bostadsdifferentieringen uppkommer helt naturligt av människors fria val, för vissa av de boende – de som definierar situationen för sig och andra. De som inte kan vara med i ”leken och följa reglerna” hamnar således utanför, eller i marginalerna och får inte vara med att bestämma eller påverka spelets utveckling.

Frågan är om hyresgästernas önskemål går att sammanföra med idén om ett in-tegrerat boende så länge människor lever åtskilda med stereotypa bilder av

varandra. Jag kan inte presentera en lösning på denna problematik, bara försöka belysa vilka mekanismer som ligger bakom och vilka konsekvenser de kan få. Det hänsynstagande som nu styr den lokala bostadsmarknaden i Växjö har skap-at ett segmenterskap-at och i viss mån segregerskap-at boendemönster i Växjö stad. I sin förlängning leder dessa processer inte bara till att vissa människor får skilda bo-endestandard och olika för-/nackdelar beroende på vilken social status man in-nehar och i vilket bostadsområde man hamnar i. Vissa människor stämplas som icke kapabla till ett eget boende och när de inte kan eller vill rätta sig efter sam-hällets idé om hjälpinsatser och krav utifrån denna stämpling så hamnar de utan-för den ordinära och sekundära bostadsmarknaden – de blir hemlösa. Det kan handla om psykiskt sjuka som inte är tillräckligt sjuka för att få vård och som inte är tillräckligt friska för att anses vara berättigade till ett eget boende; det kan handla om narkomaner och alkoholister som inte anses ha rätt till ett boende om de inte tar del av ett avvänjningsprogram; det kan handla om en person som inte klarat ut sin ekonomi och som skäms för att vända sig till socialförvaltningen. En sak är klar och det är att bostadsmarknaden i en mellanstor stad som Växjö inte är fri från social exklusion. Den frågan vi alla bör ställa oss är: Är detta rim-ligt, medmänskligt och har vi inte ett gemensamt ansvar att se till att alla – oav-sett problembild – har en bostad, trygghet och ett människovärde?

Litteraturförteckning

Alvesson M. & Sköldberg K., 1994. Tolkning och reflektion –

vetenskapsfilo-sofi och kvalitativ metod. Studentlitteratur, Lund.

Bauman Z., 1990. Att tänka sociologiskt. Bokförlaget Korpen, Göteborg.

Bäck C., 1998. Master of Social Science Thesis no:36. Välkommen till 63

Bar-rack Street – ett hem bakom murar. Växjö Universitet.

Elias & Scotson, 1994 (1965). The Established and Outsiders. London.

Giddens A., 1991. Modernity and Self-Identity – Self and Society in the Late

Modern Age. Polity Press, Cambridge.

Goffman E., 1972 (1963). Stigma – Den avvikandes roll och identitet. Rabén &

Sjögren, Stockholm.

Kapferer J-N., 1988. Rykten – Världens äldsta nyhetsmedium. Norstedts,

Stockholm.

Krag Jacobsen J., 1993. Intervju – Konsten att lyssna och fråga.

Studentlittera-tur, Lund.

Liedholm M., 1984. Boinflytande – Förutsättningar och hinder i ett

bostadsom-råde med etnisk särprägel. Rapport från forskargruppen boende och bebyggelse,

Lund.

Lindberg & Lindén, 1989. Social segmentation på den svenska

bostadsmark-naden. Rapport från forskargruppen boende och bebyggelse, Lund.

Nordiska Institutet för samhällsplanering (Öresjö E.), 1996. Etnicitet,

segre-gation och kommunal planering. Stockholm.

Sahlin I., 1996. På gränsen till bostad – Avvisning, utvisning, specialkontrakt.

Arkiv Förlag, Lund.

Stenberg S-Å., 1990. Vräkt ur folkhemmet – En studie av vräkningarna i

Sve-rige under 1900-talet. Carlssons Bokförlag, Helsingborg.

Storey J., 1993. An Introductory Guide to Cultural Theory and Popular

Cul-ture. The University of Georgia Press, Athens.

SOU, 1980:1. Isolering eller gemenskap? Etniska minoriteter och

bostadssegre-gation. Modin-Tryck AB, Stockholm.

SOU, 1996:156. Bostadspolitik 2000 – från produktions- till boendepolitik.

Graphic Systems AB, Göteborg.

SOU, (Öresjö E., pp 43-54), 1996. Bostadsområdet – Etnicitetens arena.

Göte-borg.

Tidningsartiklar

Smålandsposten 980314 Smålandsposten 980515 Smålandsposten 980622

Smålandsposten 980701 Smålandsposten 980901 Smålandsposten 980903 Smålandsposten 980921 Smålandsposten 980924 Smålandsposten 981212 Internetreferenser

http://www.nova.edu/ssss/QR/QR2-3/presenting.html, Chenail R.J. Presenting

Qualitative Data.

Bakgrundslitteratur

SABO, 1996. Att vända utvecklingen: kommenterad genomgång av aktuell

forskning om segregation i boendet. Stockholm.

Jacobsson T., 1991. Välviljans förtryck – En fallstudie av allmännyttig

bostads-politik. Studentlitteratur, Lund.

Fastighetsnämnden, Rapport 1985:86/51. Störande grannar – Ett

handlings-program mot störningar i boendet. Stockholm.

Liedholm, Lindberg & Lindén-Thelander, 1984. Sociological Aspects on

Public Housing – Report from the Research group Housing and Community.

Lund.

SABO, 1989:14. Alenmark M. Husfrid – idéer om störningsarbete. Perssons

Offsettryckeri, Stockholm.

Liedholm M., 1991, mag. 41/93. Bo – Inflytande och deltagande som fenomen

och process. Lund.

SOU, 1997:81. Allmännyttiga Bostadsföretag – Betänkande av utredningen om

kommunala bostadsföretag. Stockholm.

i

Bilaga I Intervjuarguide

Hur många lägenheter förfogar ni över?

Vilka olika boendeformer kan ni erbjuda era hyresgäster? Är dessa olika boen-deformer fokuserade till olika bostadsområden eller jämnt fördelade över hela bostadsbeståndet?

Hur ser fördelningen av hushållssammansättningen ut i de olika bostadsområ-dena?

Upplever ni att en viss sammansättning av hushållstyper fungerar bättre än andra – i så fall vilka? Strävar ni efter en viss sammansättning?

Upplever ni att det finns mer eller mindre tåliga bostadsområden? Hur inverkar det på fördelningen av hushållstyper?

Har ni ett mål att integrera olika hushållstyper och människor? Hur försöker ni i så fall uppnå det?

Anser ni att Växjö stad är segregerat, i så fall på vilket sätt?

Om ett bostadsområde är känsligare än andra vad gäller införandet av nya hy-resgäster lyssnar ni på vad de boende har att säga då? Hur långt kan hänsynsta-gandet gå?

Finns det områden där blandningen av människor och hushållstyper är stor och välfungerande?

Hur hanterar ni klagomål och störningar?

Hur ofta och på vilka grunder tvingas ni vräka en hyresgäst? Vilka är de vanlig-aste orsakerna och hur går det till?

Har ni någon form av förtursordning? Hur avgör ni vem som är i störst behov av en lägenhet?

Vilka krav ställer ni på era hyresgäster för att de ska få en bostad hos er? Hur har dessa krav/kriterier uppkommit?

Skiljer sig hyrorna mycket inom ert bostadsbestånd?

Upplever ni att ni har ett stort socialt ansvar i jämförelse med de privata bostads-företagen/ allmännyttan?

Bilaga II Detaljerad beskrivning av Växjös bostadsområden 1999