Tåliga områden

De storskaliga miljonprogramsområdena ses däremot som mycket tåliga områ-den dit man kan hänvisa problematiska hushåll utan att få en massa klagomål. Där är man vana vid ljud och stor omflyttning, där kan man som ett av de all-männyttiga bostadsbolagen uttryckte sig ”ha på TV-n mycket högre än i ett litet lugnt område utan att motta några klagomål". Att man ser till vilka områden som är ömtåliga eller tåliga när man placerar ut nya hyresgäster är något som man lyfter fram även inom allmännyttan:

Vad jag menar är att det finns känsliga och mindre känsliga områden, det finns känsliga trapphus och mindre känsliga trapphus. Jag menar, kan vi då vara med och hjälpa till och säga ”här tror jag att det skulle kunna gå bra, och det går nog bra för de andra också”. Men att sätta den här personen i det mest känsliga området, i det mest känsliga trapphuset får följden av att han också mår dåligt och då klarar han inte av att bo där själv, då hjälper man inte honom. Då måste man se till att bostadsföretaget också har full in-syn för att kunna hjälpa till. (…) Där är ju också en av fördelarna med den organisationen som idag, att vi har kontoren ute i områdena, bland männi-skorna. Det gör ju att vi känner dem och de känner oss, vi känner trapphu-sen betydligt bättre. Våra vaktmästare som jobbar där jämt vet ju exakt hur där ser ut i varje trapphus, vad som hänt över helgerna och så… Så att

när-heten därvid, den tror jag e bra. Det är också en trygghet för de boende att vi vet vad som händer. (Intervju med representant för Växjöhem AB)

Även om vi inte kan påverka det i egentlig mening, men man kan nog se i vissa områden att störningskänsligheten har blivit högre, alltså man har bli-vit mer känsliga i vissa områden än i andra områden. Det är möjligt att det på något sätt påverkar den som hyr, att man inte hyr i känsliga områden utan att man hyr i andra områden. Det är ju möjligt att det gör, men det är ju ytterst små nyanser. (…) Jag tror kvarboendet är, eller omflyttningen är mindre där. Det utbildas ju kulturer i olika stadsdelar, det tror jag finns i alla städer. En stadsdel har sin kultur eller vad man ska säga. Om man har två alternativ som uthyrare, om man säger att vi har två lägenheter att ut-hyra och en person eller familj som söker så tänker man nog som utut-hyrare att där skulle nog passa dem bättre än där. Men det är ju bara i inflyttnings-ögonblicket, sedan är ju dom fria att flytta vart de vill. Vi kan ju aldrig styra det i den meningen, utan mera att rekommendera eller vad man ska säga. (Intervju med representant för Växjöhem AB)

Vilka områden i Växjö är det då som uppfattas som tåliga? Om man ser på vilka områden som har högst omflyttningsfrekvens, en stor del resurssvaga hushåll, många vräkningar, många sociala kontrakt, och överlag kanske ett mindre gott rykte och inte särskilt attraktivt som bostadsområde för det stora flertalet så är det främst miljonprogramsområdena som kommer i fråga. Och det är dessa om-råden som har den högsta andelen problemhushåll, som enligt bostadsföretagen kräver någon form av ”fingertoppskänsla” för att placera ut. Framför allt är Araby-Dalbo (Nydala) ett område som har fått känna av ”fingertopparna”. Både inom Socialförvaltningen, allmännyttan, Kronofogdemyndigheterna, Hyres-nämnden, de privata fastighetsägarna och inom Hyresgästföreningen nämnde man Araby-Dalbo (Nydala) i samband med problemområden. Men även andra områden kom på tal:

Men det finns vissa områden som är hårdare belastade, vissa gator och adresser där man gärna gyttrar ihop dem som har problem. Det är enstaka adresser, enstaka hus, det är i Lammhult, Rottne och i Nydala som också ett belastat område, det är det ju. (…) Våra grupper har ju också ganska dålig ekonomi överlag så att de söker ju billigare lägenheter också, så att det kanske även styrs efter det. (Intervju med representant för Socialförvalt-ningens enhet för ekonomiskt bistånd)

Teleborg har väl också lite… Nu är detta sånt som jag bara har hört. Lite dåligt rykte, att ”där vill jag inte bo på Furutåvägen”. (Intervju med repre-sentant för Bostadsbutiken)

Jaaa… Det finns ju alltid en del problemområden om man ska lyfta fram dem, sedan finns det ju dom som är lite lugnare, visst är det så. De här mindre områdena, de blir ju oftast lugnare... Sedan har vi ju de här stora områdena, typ, ja Vintervägen (miljonprogramsområde på Väster förf. anm.). Där har det varit rätt stökigt, men det känns som om vi har fått ord-ning där nu, det känns som att det är rätt så lugnt i dom flesta områdena nu.(Intervju med representant för Växjöhem AB)

Nu försöker vi och även bolagen att sprida det så mycket som det överhu-vudtaget går. Annars så var det ju mycket, det blev ju så att där det fanns tomma lägenheter där satte man ju då de med problem, Arabyområdet t.ex.…. Det hjälper ju inte upp området, det är ju inte förtjänt av att det blir ännu mer problem där. Då är det ju bättre att sätter dem som t.ex. på Öster där det är väldigt lugnt, där märks det ju inte på samma sätt. Så det är ju lite den fördelningen som vi försöker göra. (Intervju med representant för Bo-stadsbutiken)

Det är ju också så att man får en stor kategori numera med sådana här akut-sökande, sådana som plötsligt bryter upp från en relation o.s.v. och dom får ju komma inspringande här och då har de åkt runt och så kanske vi inte har någonting då. När vi sedan föreslår så blir det: ”nä, där kan jag inte tänka mig, där har jag varit, nä”, trots att de är i en svår situation så kan de ändå inte tänka sig att bo där och där och då har jag hört att det är mest på Araby eller Teleborg. Sedan har vi väl lite, vi har fått en grupp sökande som kommer ifrån Öjaby, och det låter ju konstigt, men där tror jag att dom har samlat ihop lite för många folk med problem där och folk som bodde där innan och som hade det jättefint och lugnt då klarar de inte att bo kvar där. Så det är ju inte bra när man måste göra så att man samlar ihop alla pro-blemhyresgästerna. (Intervju med representant för Mjölners fastigheter AB)

Det är Araby-Dalbo, Teleborg, Hovshaga, Öjaby och Rottne som nämns i sam-band med problemområden. De tre förstnämnda områdena är typiska miljonpro-gramsområden (inte hela områdena, men stora delar och det är dessa delar man avser när man talar om dessa områden som problembelastade) med låg integrat-ion, hög omflyttning, stor andel invandrare, mindre bra rykte, och högre stör-ningsfrekvens än inom andra områden. De två sistnämnda bostadsområdena, Öjaby och Rottne ser dock inte ut på samma vis som de tre förstnämnda. De lig-ger i utkanten av Växjö stad, som slumrande ”förortsområden” med en hel del villor men även en del hyreslägenheter. Det verkar helt enkelt som att dessa om-råden inte har varit problematiska länge, utan att det är ett relativt nytt problem, troligtvis beroende på att människor söker sig in till stadskärnan och då blir det naturligt att man fyller på i utkanterna av staden där det finns tomma bostäder.

Där det finns lättillgängliga bostäder dit flyttas problemhushållen, ryktet försäm-ras, störningarna ökar och fler flyttar därifrån. På så vis kan en ond spiral skapas och ett område kan bli stämplat som dåligt, även om det innan var sett som ett bra bostadsområde.

Man kan, menar jag, urskilja en ömtålighetstrappa inom Växjö. De allra mest ömtåliga områdena är egnahemområden som är väletablerade och lugna i de äldre områdena av staden, medan de minst ömtåliga områdena är allmännyttans (främst Hyresbostäder AB:s mångmiljonprogramsområden) hyreslägenheter i de nyare områdena. Men begreppet ömtåligt indikerar i detta sammanhang något annat än vad de flesta associerar det till i vardagsmun. Ömtåligt blir här det-samma som det lugna och trygga, medan det tåliga blir det föränderliga och in-stabila. Om man använder denna definition av ömtåligt och tåligt på människor i vårt samhälle så skulle förhållandena bli de omvända. En lugn och trygg männi-ska ses som tålig, medan en föränderlig och instabil männimänni-ska ses som ömtålig. Frågan är om detta omkastande av innebörd av ett ord kommer att påverka män-niskors situation och möjligheter på bostadsmarknaden.