Fas 1: Att etablera kontakt
I den korta film på endast 17 sekunder som jag valt att kalla Genom mitt fönster gör barnet inledningsvis ingen ansats till deltagande eller inflytande. Denne är djupt försjunken i sina egna tankar, synbart fångad i världen utanför fönstret och omedveten om händelserna i rummet han befinner sig i. Till skillnad från barnet är pedagogen vid detta tillfälle fullt delaktig i verksamheten, med aktiv överblick över flera parallella sociala konstellationer och skeenden. Denna behärskar ett komplext händelseförlopp i tid och rum; vad som skett under förmiddagen, var alla barn befinner sig för tillfället samt hur planeringen för resten av dagen ser ut. Pedagogen har även uppmärksammat barnet som sitter vid fönstret och är djupt fokuserat på någonting. Då det är tid för blöjbyte behöver pedagogen etablera kontakt med barnet. Detta uppfattas som ett dilemma då pedagogen identifierar risken för att barnet blir skrämt. Lösningen blir att på avstånd försöka fånga barnets uppmärksamhet genom att uttala dennes namn. Då detta inte resulterar i någon respons väljer pedagogen att söka kontakt genom att närma sig barnet. Denna försöker att inte bryta länken mellan barnet och dennes blickfång, utan placerar sig bakom och sänker sig till barnets nivå. För att etablera kontakt lägger pedagogen försiktigt sin hand på barnets axel.
Den korta film jag kallat Lastbil med släp inleds med att barnet söker ögonkontakt med pedagogen. Det är tydligt att barnet vill något, att blicken inte enbart är utforskande utan tvärtom uppfordrande. Pedagogen är vid tillfället engagerad i förberedelserna av en aktivitet för en annan grupp av barn och passerar på väg för att hämta material. På vägen tillbaka möts barnets och pedagogens blickar och pedagogen uppmärksammar omedelbart ansatsen till kontaktsökande. Här synliggörs vikten av att icke-verbal kommunikation tas i beaktande i relationsbyggandet dem emellan (Ungerberg, 2019; Westlund, 2011).
33 Fas 2: Barnets ansats till inflytande
Då kontakt etablerats i Genom mitt fönster finns fortfarande ett motstånd från barnets sida mot att bryta sin uppmärksamhet. Det sker ingen ögonkontakt, även om barnet gör en huvudrörelse för att bekräfta pedagogens närvaro. Vid senare visning av filmmaterialet tillsammans med barnet riktade denne åter igen sin fulla uppmärksamhet mot fönstret. Pedagogen inser att barnet är mitt uppe i en självinitierad aktivitet och vill därför inte att blöjbytet ska bryta, utan istället bara vara en kort paus i barnets fokus. Alla förutsättningar behöver därför kunna återställas efter avbrottet. Som en försäkran till barnet om att denne snart ska få återgå till sin aktivitet ges erbjudande om att ta med sig bilen han håller i handen. I denna situation gör pedagogen sitt vägval.
I Lastbil med släp uppfattas initialt kontaktsökandet som en önskan om deltagande i den gemensamma aktiviteten vilket får pedagogen att verbalt erbjuda anslutning. Detta resulterar i att barnets blick flyttas från den vuxne till lastbilen. Att ögonkontakten bryts uppfattas
inledningsvis som tvekan eller blyghet vilket får pedagogen att förtydliga genuiniteten i sitt erbjudande genom kroppsspråk och tonläge. Då detta inte mottages utan barnets blick hålls kvar vid leksaken i sina händer gör även pedagogen samma fokusförflyttning. Pedagogen gör i detta skede en omtolkning av varför barnet sökte kontakt. Då pedagogen närmar sig barnet lämnas aktivitetsmaterialet på ett bord, medan blick och en utsträckt hand i stället riktas mot lastbilen i barnets händer. Samtidigt söker pedagogen verbalt bekräftelse på att den nya tolkningen är korrekt genom att fråga om barnet leker med lastbilen. Nu har pedagogen gjort sitt vägval.
Fas 3: Det pedagogiska vägvalet
Denna fallstudie fokuserar på mötet mellan pedagog och ett barn som inte utvecklat ett verbalt språk samt hur pedagogen tolkar och ger förutsättningar för barnets inflytande. I de termer som Aspelin och Persson (2011) använder är det nu som pedagogen väljer möjligheten för sam-verkan eller sam-varo. Pedagogen bär här ansvaret för att relationen utvecklas från en sam-verkansrelation där barnet står i objektförhållande till pedagogen till en sam-varorelation där barnet är subjekt i relation till pedagogen. Det är ett val pedagogen gör i varje möte och som ligger till grund för vilka förutsättningar barnet ges i deras fortsatta relation.
34
I filmen Genom mitt fönster väljer pedagogen den vuxnes perspektiv. Med ett utvecklat konsekvenstänkande och empirisk erfarenhet av det obehag ett försenat blöjbyte medför prioriterar pedagogen därefter. Pedagogen väljer sam-verkan, vilket med den relationella pedagogikens mått innebär att den sociala relationen underställs pedagogens målbild (Aspelin & Persson, 2011). Under det efterföljande samtalet lyfter pedagogen att ”Man gör många saker utan att tänka på det”. Min tolkning är att pedagogen sätter ord på att detta sätt att möta barnet behöver reflekteras över.
I Lastbil med släp väljer pedagogen barnets perspektiv genom att tillfälligt avbryta sina egna förberedelser av den planerade aktiviteten för att istället följa vad barnet ämnade med sitt kontaktsökande. Pedagogens omprioritering ger barnet förutsättning att utöva sitt inflytande i ett här-och-nu perspektiv (Ribaeus, 2014). Med pedagogens val av sam-varo bereds denne tillgång till barnets intressen (Ungerberg, 2019; Johansson & Pramling
Samuelsson, 2001). I detta fall öppnar pedagogen upp för att möta barnet i dennes livsvärld, vilket sammanfaller med pedagogens uppdrag att följa barnets lärprocess (SKOLFS
2018:50). Barnet görs till medagerande och kan inkluderas som jämställd individ i en mellanmänsklig relation där barnets meningsskapande synliggörs. Under det efterföljande samtalet kommenterade pedagogen att det underlättar kommunikationen att ”de känner varandra”. Min tolkning är att pedagogen då säger att relationen mellan pedagogen och barnet är viktig för pedagogens möjlighet till medvetenheten om barnets ansats till inflytande.