Energianvändningen måste reduceras, vilket har detaljredovisats i inledningen tidigare, och detta speciellt inom byggsektorn eftersom den står för den största delen av Sveriges totala energianvändning. Ur en byggnads livslängd är användningen av energi den dominerande miljöbelastningsdelen och kunskap finns för att minska den. Låg energianvändning är en central förutsättning för att skapa en hållbar framtid. Enligt många energitänkare är byggnormerna för låga och istället måste branschen köra om normkraven genom att byggföretag själva tar initiativ och bygger mer energieffektivt än de nuvarande kraven (Wall
57 2006). Fastighetsägare och fastighetsförvaltare har stora möjligheter att ändra på detta och minska användandet av energi. De kan påverka genom att det vid nyproduktion och ombyggnation sätts upp energivänliga mål. Därefter är det viktigt att de ger behövande information till hyresgäster och att man optimerar den dagliga driften (Energimyndigheten 2012 B). Att skriva om metoder som minskar energin har varit riktpunkten i rapporten och utöver det som presenterats i arbetet tidigare ges följande åtgärder för att minska användningen av energi i byggnader.
Analys
För att hitta energifällor i byggnader rekommenderas det att först räkna på framtida användning av energi, att sedan kontrollera energin genom att läsa av mätarna i byggnaden och slutligen ska byggnadens energiprofil granskas genom en effektsignatur14, se definition. Att en person med kompetens tidigt i processen analyserar energibalansen med datorsimuleringar är bra för att undvika problem, detta kommer minska risken för hög energianvändning. Wall rekommenderar att använda beräkningsprogram som baseras på timvärden vilket speciellt kan användas vid analysering av byggnader med stora glasareor (Wall 2006). Det är viktigt att inte missbedöma köldbryggor utan inkludera de i beräkningarna (Sveriges Byggindustrier 2008), den kompletterande texten i kapitlet ”Planering” nedan förklarar några vanliga köldbryggor som oftast glöms bort.
Planering
Enligt BBR åstadkommer man en låg specifik energianvändningen lättast om byggnaden har (Isover 2012):
En kompakt form där man minimerar utstickande delar Flera våningar med låga rumshöjder
Låg fönsterandel
Obetydliga köldbryggor, hög lufttäthet och låga U-värden, vilket specificerats tidigare Det är bra att vid planeringen undvika burspråk eller skrynkliga byggnader eftersom det orsakar extra köldbryggor. Man ska även inte glömma isolera känsliga punkter som golv/vägg mot ett kallare garage/förråd eller ytor som terrasstak och burspråk riktade mot uteluften.
14 Instruktioner för att ta fram en effektsignatur finns i handboken, ”Undvik fel och fällor som ökar
58 Stålpelare i ytterväggar inräknas inte i U-värdet och ska också de isoleras för att inte skapa köldbryggor (Sveriges Byggindustrier 2008). Vid byggandet av nya småhus ska isoleringsmaterial väljas med hänsyn till att få en god isoleringsförmåga, eftersom största delen av energi går åt under driftskedet. Det bör även tänkas på att inne i byggnaden välja snålspolade armaturer, eleffektiva hushållsapparater och energisnåla vitvaror. Vid värmeförsörjning och ventilation i större områden rekommenderas central värmetillförsel (Wall 2006) och distributionen av värme måste vid injusteringar på energin i byggnaden anpassas efter värmebehovet (Sveriges Byggindustrier 2008). Det rekommenderas att garantitiden förlängs i byggprojekt, exempelvis till fem år. Detta leder normalt till att bättre produkter väljs och att man har mer genomtänkta lösningar (Wall 2006), detta kan som resultat medföra längre livslängder och mindre energianvändning. Några åtgärder som enkelt kan uppnås vid planering av en byggnad förklaras i nedanstående kapitel ”Enkla åtgärder”.
Enkla åtgärder
Energianvändningen kan sänkas genom att byggnadens system har rätt inställningar och injusteringar, samtidigt fås en bra funktion och god inomhusluft. Det är bra att dessa regleringar uträttas av specialister på ventilationsanläggningar. Det ska inte glömmas att filter bör bytas regelbundet eftersom smutsiga filter ger ökat tryckfall och till följd därav en ökad energianvändning (Energimyndigheten 2010). En bra ventilation kan spara mellan 30-40% av uppvärmningskostnaderna, se avsnitt 3.1 ovan för handledning (Svensk Ventilation 2012 D).
Behovet av energi för vattenanvändningen och för beredningen av varmvatten kan minskas upp till 40 % genom att installera en termostatblandare i duschen och välja engreppsblandare istället för tvågreppsblandare (Wall 2006). En ytterligare energiåtgärd för varmvatten är att snålspolade munstycke på kranarna ungefär kan spara 5 kWh/m2 och genom lägenhetsvis mätning och debitering av varmvatten tar man vara på energi istället för att låta det slösas i överflöd. En hel del elenergi kan sparas genom att undvika tvära böjar intill fläkten och istället planera för rymliga fläktrum. Vid infästning av fönster är det vanligt att elementen vid fönsteröppningarna avslutas med trä, betongklack eller kompositmaterial. Detta orsakar stora köldbryggor och undviks genom att material med bättre isoleringsförmåga istället väljs (Sveriges Byggindustrier 2008). I kontor är det många apparater som använder el via stand-by när de inte är i drift, energi kan sparas genom att använda sig av elmatningslösning där alla apparater centralt kan stängas av vid slutet av arbetsdagen. Beroende på förutsättningar kan el-avstängningen i byggnaden delas in i sektioner (Sveriges Kommuner och Landsting 2011).
59
Renovering
När byggnaden väl ska renoveras15 ska det först börjas med att förbättra klimatskalet, sedan ventilationssystemet och slutligen när man vet hur mycket värme som behövs bestäms ett värmesystem. En smart renoveringsåtgärd för att sänka effekt-/energibehovet är täta klimatskalet och tilläggsisolera fönster, vilket kommer leda till att operativa temperaturen, se definiton, ökar. En sänkning av rumstemperaturen kan därmed göras utan försämrad komfort vilket är en energiåtgärd som man får på köpet. Att tilläggsisolera ytterväggen utvändigt är bättre än invändigt (Sveriges Byggindustrier 2008). En bra metod för att tilläggsisolera byggnader är hattmetoden, där tilläggsisoleringen placeras över den gamla byggnaden som en hatt. Denna metod ger inga onödiga köldbryggor, installationer i byggnaden behöver inte förflyttas, boytan förminskas inte och de boende kan oftast bo kvar under renoveringen (Isover 2012). Invändig tilläggsisolering är oftast billigare men kommer ge ökade köldbryggor och en minskad golvyta. Utvändig tilläggsisolering är dyrare och en bra tidpunkt man kan försöka utnyttja för att isolera utvändigt är vid fasadrenovering på grund av mindre kostnader (Sveriges Byggindustrier 2008).
Utbildning och samverkan
Det säkraste tillvägagångssättet till minskad energianvändning är att utbilda för att öka kunskapen och därpå minimeras misstagen till att råka in i onödiga energifällor. Det är samtidigt viktigt med en ökad samverkan mellan forskare/personer med ökad kunskap och byggbranschen. Detta ger byggnader som är resurseffektiva och minskar miljöbelastningen. Båda parter behöver varandra där forskare utvecklar och byggbranschen informerar om problem. Att sedan våga bygga och visa upp energieffektiva exempel ger en ökad efterfrågan/förtroende och sprider vidare kunskapen (Wall 2006).
Det kommer inte göras någon större insättning i ämnet ”energiåtgärder”, en hel del fakta finns på energimyndighetens16 hemsida eller vattenfalls17 hemsida och det hänvisas dit för mer kunskap.
15
En instruktiv hemsida att besöka för att renovera energismart är ”Renovera Energismart”.
16 Följande länk ger enormt med information om energieffektivt byggande.
http://energimyndigheten.se/sv/Foretag/Energieffektivt-byggande/
17 Följande länk ger enormt med information om energieffektivitet.
60