Passivhus är ett relativt nytt koncept inom byggbranschen som det har nämnts ovan men som med alla nya metoder har det sina fördelar som man försöker förbättra och nackdelar som det försöks hitta lösningar på. Här redovisas några problemområden och därefter beskrivs lösningar till det, vilka är hämtade ifrån teoriredovisningen i rapporten.
Lufttätning
Passivhusets förmåga att bevara värme beror inte bara på en tjock isolering, utan en noggrann tätning av klimatskärmen är väl så viktigt (Teknikförlaget 2008). Därför krävs det att alla inblandade aktörer förstår värdet av tätskiktet. Problem uppstår då det uppkommer brister i tätskiktet. Det kan bero på dålig tätning i bland annat skarvar och anslutningar eller att tätskiktet förstörs vid genomföringar av installationer (Isover 2012). Brukarna ska veta att tätskiktet inte får förstöras men som Hans Eek har uttryckt ”Hus tål en total otäthet på en handflatas storlek. Det är ungefär tusen spikhål” (Jensfelt 2005).
Lösningar8 till dessa lufttäthetsproblem är god planering, utbildning inom området och söka nya effektiva metoder. Det viktigaste är inte att dem bästa lösningarna används utan att inte misslyckas på något ställe. En dålig tätning kan i de värsta fallen stå för 90 % av totala läckaget i en byggnad (Johansson & Ulfsson 2010).
Fukt
För att slippa fuktproblem är det väldigt viktigt att undvika att bygga in fukt i konstruktionen samt att hindra fukt från att ta sig in i ex. väggarna, då luftflödet som driver bort fukt endast ska ske genom ventilationssystemet (Bärtås 2010). Dessutom ska man ha i åtanke att en tjockare isolering ger längre uttorkningstid på yttre skikten (Teknikförlaget 2008).
8Vid större intresse för lösningar till lufttätning och var produkter till det kan inköpas, rekommenderas rapporten ”lufttäthet i sm hus” av Johansson & Ulfsson i följande länk.
47 Lösningen9 till fuktproblem är vanligtvis en folie som hindrar fuktvandring men även andra tekniska lösningar kan användas (SP 2012 A).
FTX-system
Christer Harrysson, professor inom byggteknik, riktar kritik mot FTX-systemen och menar att det är en komplicerad lösning på ett kombinerat värme- och ventilationssystem (Teknikförlaget 2008). Systemet orsakar variationer i innetemperaturen eftersom temperaturen styrs av en centralt placerad termostat i FTX-systemet. Han menar att det medför att temperaturen i huset inte blir individuellt fördelad och därmed orsakas lokala övertemperaturer där det vistas människor samt att utnyttjandet av gratisvärme minskar. Harrysson anser även att det kan finnas risk för hälsoproblem om kanalsystemet skulle vara förorenat eller om reningsprocessen mellan frånluft och tilluft inte är tillräcklig (Harrysson 2006). Ett annat uppmärksammat problem är att en för hög temperatur på tilluften gör att inomhustemperaturen känns torr och obehaglig (Passivhaus Institut 2012). Ventilationskanalerna måste även isoleras väl för att minimera buller och att värme inte ska gå förlorad (Jensfelt 2005).
Lösningen till detta är inte att byta system utan detta kan snarare ses som en synpunkt. Enligt energimyndigheten som i samarbete med Boverket skickade runt enkäter i landet år 2011 angående frågor om FTX-systemet, svarade hela 90 % att luften i huset kändes ren och frisk. De rekommenderar till och med andra att installera det för att de var så nöjda. Var tionde hade aldrig bytt filter och kanalerna hade inte besiktats av var tredje, fastän FTX-systemet installerades i deras hem för 25 år sen. Kanaler behöver normalt rengöras var femte år och filtret behöver bytas 1-2 gånger per år för att få till en bra inomhusluft. Enligt energimyndigheten ger FTX-systemet bättre inomhusluft än andra ventilationssystem men i synnerhet kan man tack vare systemet i ett tätt hus vinna 3000-6000 kWh energi per år. Nackdelen från undersökningen var att 29 % upplever buller från systemet fastän att det i allmänhet har en lägre ljudeffektnivå än äldre system (Energimyndigheten 2011 A).
9 Vid mer intresse av lösningar till fuktproblem rekommenderas följande sidor från Sveriges Tekniska
Forskningsinstitut.
http://www.sp.se/sv/index/services/moist/constr/Sidor/default.aspx#tak
48 Arkitekten John Helmfridsson tillbakavisar även han kritiken till luftuppvärmningen. Han menar att det finns chans för negativ påverkan på inomhusklimatet men eftersom det finns krav på hur varm tilluften får vara och att passivhus kräver väldigt lite tillförd värme blir effekten minimal (Passivhuscentrum 2011).
Värmebatteri
Uppvärmningsbehov vid för kall innetemperatur i ett passivhus täcks normalt av ett luftvärmningsbatteri. Kritik har uppkommit till att el används i batteriet som skapats av energikällorna fossila bränslen och kärnkraft. Detta alternativ upplevs inte som hållbart. Enligt Gudni Johannesson generaldirektör på Energimyndigheten, kan även komfortproblem uppkomma med luftburen värme. Människor kan i detta fall för en viss operativ temperatur uppleva ett termisk optimum då kravet på luften från donet är max + 52oC, vilket kan ge en högre yttemperatur och lägre lufttemperatur (Martinsson 2008).
Lösningen till elbatteriet är enkelt eftersom andra källor än el kan användas vilket förklarats tidigare. Lösningen till problemet med luftburen värme har förklarats ovan efter rubriken FTX-system, dock är luftburen värme inte heller något krav. Andra uppvärmningssätt vilka har förklarats utförligt i kapitel 3.2 kan användas.
Energikrav i BBR
Det har även riktats kritik mot hur BBR definierar energianvändningen. Hushållsenergi och verksamhetsenergi inräknas inte i energianvändningen (Boverket 2012 A). Stora delar av värmebehov kan därmed täckas av att ta nytta av spillvärmen från hushållsel genom att använda hushållsapparater, belysning och elektriska värmeelement. Byggnader/passivhus kan därmed uppnå energikraven genom att dimensionera på detta sätt, vilket ses som fusk av somliga. Kritiker vill till exempel att koldioxidutsläppen ska mätas istället för energianvändningen.
Lösningen till detta kan endast BBR realisera och i kravspecifikationen för passivhus har det bestämts att inte ställa krav på användningen av hushållsel för att inte påverka den naturliga livsstilen. Ambitionen är att passivhus ska vara lika enkla att bo i som alla andra hus (Martinsson 2008).
49
Byggplanering/kostnader
För att undvika problem kräver passivhus byggandet goda kunskaper från alla inblandade aktörer samt att det hålls en hög noggrannhet vid utförandet. Enligt en studie av tekn. Lic Albert Boqvist i vilken han har intervjuat platschefer för passivhus projekt har det visat sig att kostnader är ett problem som man handskas med. Byggandet kräver större materialåtgång men det primära kostnadsproblemet ligger i den extra arbetstid som passivhuskonceptet kräver. De menar att tiden behöver reduceras för att en framtida standardproduktion av passivhus ska bli lönsam (Boqvist 2010).
En lösning kan vara att företag lär sig att alltid arbeta efter en och samma projekteringsprocess. I Norge använder man sig av den framgångsrika strategin som illustreras av KYOTO-pyramiden10 (Passiv 2012). Det norska arbetssättet erbjuder robusta, enkla, brukarvänliga energieffektiva byggnader med en god komfort. Detta system kräver experter i projektgruppen med olika kunskaper som är aktiva under större delen av byggprocessens gång (Wall 2006).
Myter
Det finns många myter11 om passivhus som ofta motstrids med sanningen. Myter kan vara att täta hus möglar, passivhus är ett komplicerat byggande etc. (Andrén & Tirén 2010).