Energitillförsel, elsäkerhet och effektbehov

Elanvändningen kan komma att öka kraftigt inom tillverkningsindustrin och genom elektrifie-ringen av transportsektorn. Utvecklingen är önskvärd för att reducera utsläpp av växthusgaser.

Men samtidigt ökar risken för effektbrist när efterfrågan på el vid en viss tidpunkt är större än produktion och import.^xv

Effektbrist kan även uppstå lokalt då kraftledningar som levererar el från norra Sverige är för få för att kunna leverera så mycket el som behövs. Det kallas för kapacitetsbrist, något som drab-bar Skåne och leder till högre elpriser än andra delar av Sverige.

Kapacitetsbristen i stamnätet i Skåne kan hanteras under förutsättning att pågående och plane-rade åtgärder genomförs utan förseningar^xvi. Ökad lokalproduktion kan bidra till att minimera effekt- och kapacitetsbristen. Elproduktionen i södra Sverige beräknas tredubblas till 2040, ge-nom att fortsatta kostnadsminskningar driver på utbyggnaden av vind- och solkraft. Trotts detta, kvarstår en stor utmaning att, i alla lägen, upprätthålla balans mellan produktion och an-vändning, särskilt under de mest ansträngda vintertimmarna, närväderberoende energikällor inte producerar tillräckligt med energi. Den planerbara produktionen, till exempel vattenkraften, tillhandahåller i dagsläget nödvändiga förmågor för att hålla elsystemets driftsäkerhetsgränser vad gäller spänning, frekvens och effektbalans. Eftersom andelen planerbar produktion minskar och andelen väderberoende ökar, leder det till ökade risker för obalanser och störningar i elsy-stemet. Den pågående omställningen måste genomföras på ett sätt som säkrar att de bidrag som den planerbara elproduktionen idag ger för att hålla elsystemet stabilt även finns i framtiden.

Detta är extra viktigt för Skåne och södra Sverige med tanke på regionens höga beroendet av import av el. Nya alternativ så som batterier, vätgaslager, flexibla värmepumpar och större havs-baserade vindkraftverk kan, i olika kombinationer, bidrar med de flesta av de förmågor som kommer behövas i ett framtida mer väderberoende elsystem. Utmaningen är att det i nuläget saknas tillräckliga incitament både för att den planerbara produktionen och dessa nya teknolo-gier ska kunna bidra till ett leveranssäkert elsystem.^xvii

På lokal nivå planerar Hässleholm för 3000 nya bostäder till år 2030. Elektrifiering av transpor-terna kommer också att öka elbehovet lokalt. Redan idag finns det energikrävande industrian-läggningar i kommunen och fler kan komma att etableras. Fokusområdet innehåller aktiviteter men inga mätbara mål.

Utöver påverkansarbete för en snabb utbyggnad av energiöverföringen, behöver kommunen öka den lokala elproduktionen och, när så är möjligt, öka självförsörjningsgraden (se mål 2.3).

Detta behöver kompletteras med åtgärder för en flexiblare elanvändning så att inte alla behov uppstår samtidigt. Energieffektivisering och fjärrvärme istället för eluppvärmning är också vik-tiga åtgärder för att motverka effekttoppar.

Aktiviteter Ansvar För strategiska dialoger med elnätsbolag och näringsliv där den

långsik-tiga utvecklingen av effektbehov och tillgång bevakas och jobba aktivt för utbyggnad av energiöverföring till Skåne.

KLF - Näringsliv

Koppla eventuella vindkraftsprojekt till lokala industrier KLF - Näringsliv Stötta en lokal infrastruktur för biogasproduktion. En utredning

genom-förs just nu som kartlägger gapet mellan lantbrukets biogaspotential och hinder för utvecklingen. Bevaka slutsatser i utredningen.

KLF - Näringsliv

Bevaka utvecklingen av lösningar för flexibel elanvändning, till exempel smarta och digitala lösningar, effekttaxa och lagringsteknik

HMAB

Fortsätta erbjuda energi- och klimatrådgivning till privatpersoner och näringslivet

MSF - Energiråd-givning

Fysisk planering skall skapa förutsättningar för effektiv energianvändning och användning av förnybara energiresurser. En rutin för bedömning av detaljplaners energi- och klimatpåverkan ska tas fram och inkorporeras i verksamheten.

MSN och MSF

Genomförandet

En del aktiviteter grundas i redan tagna politiska beslut. I dessa fall anges berörd förvaltning som ansvarig för genomförandet. För aktiviteter som tillkommer i denna plan, anges nämnden som ansvarig för aktiviteten. Ibland anges både nämnder och förvaltningar då det kan finnas en kombination av befintliga beslut och nya nyanser i planen. Även bolagen tilldelas ansvar för en del aktiviteter.

De ansvariga ska se till att aktiviteten genomförs i det takt som behövs för att nå uppsatta mål.

En del aktiviteter som till exempel energieffektiviseringar i fastigheter och transporter, leder till viktiga besparingar. För att trappa upp tempot i klimatomställningen ska 30 % av de årliga be-sparingar efter investeringskostnad läggas på en klimatväxlingsfond, som administreras av den nämnd som ansvarar för de miljöstrategiska frågorna inom kommunen, som ska användas till aktiviteter som bidrar till att nå planens mål. Ekonomiavdelningen på kommunledningsförvalt-ningen följer upp och ansvarar för att säkerställa överföringen av resurserna.

Uppföljning av planen

Uppföljning av de lokala mål som gäller för kommunen som organisation sker genom den årliga energiuppföljningen^xviii som samordnas av miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen i början på varje år, i enlighet med befintlig rutin. Det ingår främst kvantitativa nyckeltal. Energi-uppföljningen är dessutom en viktig informationskälla för Energi-uppföljningen av andra viktiga styr-dokument som till exempel årsredovisningen gällande kommunens strategiska plan med budget.

Uppföljningen kan även bidra till att följa upp riktlinjerna för resor, trafik och fordon samt tek-niska förvaltningens energieffektiviseringsstrategi, bland annat.

Uppföljningen av de lokala mål som gäller för kommunens geografiska område kan in-kluderas i energiuppföljningen och följas upp på ett kvalitativt sätt. Energiuppföljningen

kom-pletteras med denna kvalitativa uppföljning minst var tredje år och oftare om möjligt. Genom att följa upp trafikstrategier har kommunen kunskap om transporternas påverkan på energi- och klimat.

Uppföljning av de nationella målen i planen genomförs av Miljö- och stadsbyggnadsnämn-den minst vart tredje år och oftare om möjligt. Uppföljningen görs delvis genom bevakning av utvalda nyckeltal från kommun- och landstingsdatabasen (Kolada)^xix, enligt tabellen nedan. Det görs även genom att följa upp nulägesaalysen som finns i bilaga 3. Nulägesanalysen basseras på Länsstyrelsens energistatistik som tas fram vartannat år inom samarbetet ”Länsstyrelsernas energi-och klimatsamordning, LEKS” samt på ”Kommunal och regional energistatistik” från SCB.

Uppföljning av nationella målen i planen med nyckeltal från Kolada

Mål Nyckeltal

Begränsad klimat-påverkan

Utsläpp till luft av växthusgaser totalt (ton CO2-ekv/inv).

Transporter  Cykelväg i kommunen, kommunal: Antal meter kommunal cykel-väg/invånare (meter/invånare).

 Befolkning i kollektivtrafiknära läge: Andel befolkning som har en trafikerad hållplats med minst en avgång per timme, vardagar mellan 6:00 och 20:00 inom 500 meter fågelavstånd från sin folkbokfö-ringsadress (%).

 Genomsnittlig körsträcka med personbil: Total körsträcka mil/år för personbilar registrerade i kommunen delad på antal kommuninvå-nare (mil/invåkommuninvå-nare).

Energiproduktion Solcellsanläggningar totalt, installerad effekt från solcellsanläggningar anslutna till elnätet (MW).

Revidering av planen

Planen revideras vid behov. Då planen sträcker sig till 2030 måste arbetet med att aktualisera planen påbörja senast 2029, om inte lagstiftningen eller myndighetsbeslut om energiplaneringen har ändrats.

Kopplingar till andra kommunala styrdokument

Ur ett energi- och klimatperspektiv finns det ett antal relevanta fokusområden och åtgärder som berörs i andra kommunala styrdokument. Tabellen nedan är en kartläggning av dessa andra styr-dokument.

Kommunala styrdokument

upphandlingspo-licy och riktlinjer X

Policy och riktlinjer för resor,

trafik och fordon X

Kommunens strategiska plan som beslutas årligen av kommunfullmäktige tillsammans med kommunens budget (senaste KF, §155, 2020-11-30) innehåller övergripande energi- och kli-matmål för kommunens fastigheter, transporter, energiproduktion och offentlig konsumtion.

Dessa följs upp i kommunens årliga energiuppföljning som tar fasta på nuläget och som möjlig-gör utvärdering och beslut om arbetet vidare. Energi- och klimatplanen bidrar till att syste-matiskt jobba med att uppnå de satta målen.

Översiktsplaneringen är kommunens avsiktsförklaring om hur den fysiska miljön bör utvecklas.

Det är ett viktigt politiskt måldokument. Genom strategisk planering av bland annat bebyggelse, trafikinfrastruktur och energiförsörjning i översiktsplaneringen kan samhällets klimatpåverkan minskas. I översiktsplanen som håller på att tas fram finns det ställningstagande gällande

energi-försörjning, produktion av förnybar energi, mobilitet och infrastruktur för transportsystemet som bidrar till att uppnå mål i denna plan. Där finns också ställningstagande gällande klimatan-passning, särskilt gällande nederbörd och behov av skugga. Samhällsplanering ska bidra till ökad resiliens mot klimatförändringarna. Klimatanpassning hanteras inte i denna energi- och klimatplan.

Frågan om transportplanering i kommunens geografiska område ingår i Hässleholms trafikstra-tegi 2030 (KF, § 194, 2017-09-25) som innehåller mål och visionen för transportsystemet. Just nu tas det fram en trafikplan för Hässleholms stad med övergripande åtgärder för transportsy-stemet som helhet och för varje trafikslag för sig, så som gång, cykel, bil, kollektivtrafik, gods och farlig gods och utryckningstransporter. Bland de övergripande åtgärder föreslås en trafiksä-kerhetsplan med fokus på barns trafiksäkerhet vid skolor och hastighet samt en parkeringsstra-tegi och parkeringsplan för bilar och cyklar, inklusive parkeringsnormer. Trafikfrågor med koppling till energi- och klimat som upptas i dessa dokument bidrar också till att uppnå energi- och klimatplanens mål. Dessa upptas inte i denna plan med undantag för utredningen för laddinfrastruktur.

Grönstrukturen i kommunen ska bidra till klimatmässig hållbarhet och biologisk mångfald samt uppmuntra till rekreation och bidra med upplevelsevärden. Skuggmiljöer, vattenrening, bindning av koldioxid och avrinningsvägar är ekosystemtjänster, alltså nyttor som människan tillgodogör sig från naturen. Dessa ekosystemtjänster är viktiga redskap för att klimatanpassa samhället till den pågående klimatförändringen. Kommunens gröna planer innehåller förslag till åtgärder som berör mark- och vattenanvändning, skötsel och utformning av parker och naturområden i och kring ett samhälle. En naturvårdsstrategi håller på att tas fram som berör naturen utanför tätorterna och beskriver kommunens viljeinriktning inom naturvård. Där finns förslag på att integrera ekosystemtjänster och kompensation i kommunala beslutsunderlag. Genom att fortsätta med kartläggning av existerande ekosystemtjänster och ekonomisk värdering av dessa kan viktiga tjänster bibehållas. Vid planering och exploatering av ett område kan skydd av natur i ett annat område säkra tillgången till de ekologiska nyttigheter som försvinner vid exploate-ringen. Klimatanpassning och klimatkompensation är viktiga åtgärder för att nå kli-matmålen, men de berörs inte i denna plan.

Hässleholms kommuns VA-strategier (KF, §270, 2019-11-25) innehåller riktlinjer, strategiska vägval och prioriteringsgrunder för vatten- och avloppsfrågor. Utöver strategier om säker dricksvattenförsörjning finns det strategier om att eftersträva en klimat- och resurseffektiv spill-vattenhantering, skapa utrymme för klimat- och miljöanpassade dagvattenlösningar på allmän platsmark och strategier för hållbar allmän VA-försörjning och hållbar enskild VA-försörjning.

Det finns därför tydliga kopplingar till energi- och klimatfrågor som VA-strategin be-handlar och som inte tas upp i denna plan.

2019-2022 (KF, § 298, 2019-12-09) beskrives hur kommunen hanterar dessa händelser ur risk- och sårbarhetsperspektivet. Tillgång till el- och värmeenergi vid kris behandlas i dessa doku-ment. Även prioritering av samhällsviktiga el-användare (Styrel) görs och uppdateras regelbun-det.

Hässleholms kommun betecknar sin avfallsplan för resursoptimeringsplan (KF, § 166, 2016-10-31). Kommunen anser att det inte finns något avfall utan restprodukter som bör återvinnas eller återanvändas. Både den gällande planen och ett nytt förslag som håller på att tas fram har mål och aktiviteter för att hjälpa kommuninvånarna att minska miljö- och klimatpåverkan från konsumtion och avfallshanteringen.

Utöver de ovan beskrivna strategiska dokument som har kopplingar till kommunens energi- och klimatpolitik och därmed till denna plan, finns det interna dokument som beskriver mål, riktlin-jer och åtgärder gällande kommunens upphandling, resor och transporter samt energieffektivise-ring av fastigheter. Dessa tre dokument är mycket viktiga instrument som bidrar till att nå målet om energieffektiva och fossilbränslefria verksamheter i kommunkoncernen.

I kommunens dokumenthierarki hamnar denna energi- och klimatplan tillsammans med andra

”ämnesstrategier”, alltså strategiska dokument med vision, mål och strategier, som förtydligar kommunens ställningstaganden på en övergripande kommunal nivå utifrån olika teman och som beslutas av kommunfullmäktige. Se illustration nedan.

SLUTNOTER

i Sveriges integrerade energi- och klimatpolitiken syftar till att förena ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet. Den bygger huvudsakligen på det klimatpolitiska ramverket beslutad av riksdagen 2017 och på den energiöverenskommelsen från 2016. Förutom nationella klimatmål, har Sverige även åtagit sig att leva upp till internationella klimatåtaganden som ett av EU:s medlemsländer.

ii Ett klimatneutralt och fossilbränslefritt Skåne. Klimat- och energistrategi för Skåne. Länsstyrelsen i Skåne, Region Skåne, Kommunförbundet Skåne, 2018.

iiiAndra faktorer som driver arbetet med att minska klimatpåverkan är en kombination av nationell styrning genom lagar och mål samt en ökad förståelse hos allmänheten om behovet av omställningen. Genom individens föränd-rade attityder drivs kraven på näringslivet och politiken fram och omställningsprocessen accelereras. Acceptansen gör att kommunen har enklare att genomföra åtgärder och driva fram omställningen.

iv Workshop med referensgruppen, 9 september 2020, presentationer från Länsstyrelsen i Skåne och Miljöfordon Sverige.

v Bland annat trafikstrategier och trafikplaner. Mer information under rubriken ”kopplingen till andra styrdokument i kommunen”.

vi Lag (1977:439) om kommunal energiplanering.

vii Miljöfordonsdiagnos

viii Intervju tekniska förvaltningen.

ix Se hemsida https://elbilslandetsyd.se/

x Fossiloberoende fordonsflotta 2030 – Hur realiserar vi målet?

xiMobilitetsprojektet. Hur kommunen optimerar sina interna tjänsteresor och uppnår en fossilfri fordonsflotta.

Lunds kommun, 2020.

xii REMMS 10-stegsmetod finns här: https://www.remm.se/10-stegsmetoden/

xiii Länsstyrelsen i Skåne. Rapport 2018:23. Från energislöseri till värdeskapande kapitalkostnader. Rapport 2020:01.

Överkom energislöseriet genom lönsamma investeringar, Länsstyrelsen i Skåne.

xiv https://solarregion.se/om-solenergi/solenergi-i-skane/

xv ”Effektbrist uppstår om det inte är balans mellan produktion/import och användning vid ett givet tillfälle. Ef-fektbrist är en momentan brist på el till skillnad på elenergibrist som uppstår när elen som produceras i Sverige inte räcker till för att uppfylla behovet av el under ett år. Sverige är en nettoexportör av el på årsbasis.” Trygg elförsörj-ning i Skåne län – underlagsrapport, Länsstyrelsen i Skåne, 2020

xvi Scenario för det skånska elsystemet - Elanvändning och effektbehov. Region Skåne, september 2020.

xvii Scenario för det skånska elsystemet - Elproduktion idag, 2030 och 2040. Region Skåne, december 2020.

xviii Enligt kommunfullmäktiges beslut § 180, 2017-08-28, om koncerngemensamma energiindikatorer för

uppfölj-ning av energihantering och klimatpåverkan.

xix www.kolada.se