www.hass
Energi- och klimatplan
Remisshandling
Diarienummer: [Ange diarienummer]
Fastställt den: 2021-01-27 Fastställt av: [Ange namn]
För revidering ansvarar: [Ange namn]
För uppföljning ansvarar: [Ange namn]
Dokumentet gäller för: [Ange omfattning]
Giltighetsperiod: [Ange start och slutdatum eller tillsvidare]
Ersätter: [Ange dokumentnamn]
vi redan effekterna
Kommunens fordonsenhet är i gång, endast fossiloberoende fordon köps in och planen för ut- byggnad av laddinfrastruktur är framtagen. En utredning om bilpooler är inlett. Hässlehem och Hässleholms Vatten har planer för fossilfria transporter senast 2025.
Kommunen energieffektiviserar sina fastigheter i en större omfattning och snabbare takt. Gröna lån har sökts för finansiering och det finns stora chanser att få dessa godkända. Underhållsskul- den minskar och fastigheternas värde förbättras.
Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen är medveten om sin viktiga roll för omställningen till en energieffektiv och fossilfri kommun. Genom att inkludera energi i sina planer, strategier, tillsyn och rådgivning minskar bilanvändningen, cyklingen blir säkrare och enklare, produktion av för- nybar energi ökar och förutsättningar för energismarta hus förbättras. Deras fokus på grön infra- struktur och vattenhantering fortsätter, och bidrar till kommunens motståndskraft mot klimatför- ändringar.
Fjärrvärmebolaget Hässleholm Miljö erbjuder väl utvecklade energitjänster som förenklar för kunderna att energieffektivisera. Utbyggnaden och förtätning av fjärrvärmenätet fortlöper. Bola- get har börjat utreda ny produktion av förnybar energi, kanske även vätgas.
Allmännytta bostadsbolaget Hässlehem…
Hibab…
Den årliga energiuppföljningen tas fram som vanlig. Den yppar en trend om ständigt bättre resul- tat som tas upp i kommunens årsredovisning. Uppföljningen är ett uppskattat inslag i arbetet mot en energieffektiv och fossilfri kommun som väcker engagemang i kommunens förvaltningar.
Näringslivet i kommunen jobbar vidare. ”Business as usual” är för dem synonym med hållbarhet.
Kommunen är något bättre på att stödja näringslivets strävan mot fossilfri 2045. Även lokala miljöföreningar fortsätter sitt viktiga klimatarbete.
Händelserna gör att fler medarbetare i kommunkoncernen får upp ögonen för hållbarhet och vågar ta upp sina egna idéer om hur kommunen kan bli mer resurseffektiv. Ledningen lyssnar och agerar. Klimatutsläpp från offentlig konsumtion kan komma att minska framöver. En diskussion om hur kommunen ska hjälpa sina medborgare att ställa om till en klimatsmart livsstil startas.
Nio år efter det att energi- och klimatplanen är antagen har kommunen nått nivån för de nationella miljömålen 2030:
‐ 50 % effektivare energianvändning jämfört med 2005
‐ 63 % lägre klimatutsläpp jämfört med 1990
‐ 70 % lägre klimatutsläpp för transporter jämfört med 2010
Varför en klimat- och energiplan? Varför dessa mål? ... 5
Vad gör Hässleholm? ... 5
Fokusområden i planen ... 6
Transporter och mobilitet ... 6
Fastigheter ... 6
Konsumtion ... 6
Energitillförsel, elsäkerhet och effektbehov ... 7
Energiprinciper ... 7
Lokala mål och aktiviteter ... 8
1. Transporter och mobilitet ... 8
Mål 1.1 - 100 % fossilfri fordonsflotta år 2025 i kommunens förvaltningar och bolag. ... 8
Mål 1.2 - Minska transporter med bil och lastbil med 4 % år 2025 och med 10 % år 2030 i kommunens förvaltningar och bolag. ... 9
Mål 1.3 - Mål för transporter i Hässleholm som geografiskt område gäller enligt trafikstrategier och kommande trafikplan. ... 11
2. Fastigheter (planering, byggnation och drift) ... 12
Mål 2.1 - Minska energiförbrukning med 30 % till år 2027 i fastigheter som används av kommunen och kommunala bolag. ... 12
Mål 2.2 - Endast fossilfri uppvärmning år 2025 i kommunala fastigheter och minskad eluppvärmning till fördel för ökad fjärrvärme i kommunens geografiska område. ... 13
Mål 2.3 - Öka produktion av solenergi till minst 2 250 kW effekt år 2030 i kommunens förvaltningar och bolag och öka produktionen av förnybar energi i kommunens geografiska område år 2030 ... 15
3. Konsumtion... 16
Mål 3.1 – Halvering av klimatutsläpp från offentlig konsumtion år 2030. Till år 2025 har utsläpp från kommunala måltider och nybyggnationer halverats. Klimatutsläpp kopplade till förbrukningsvaror, inventarier och IT-produkter halveras fram till 2030. ... 16
Mål 3.2 – Halvering av klimatutsläppen från medborgarnas konsumtion år 2030, till 5 ton/år ... 17
4. Energitillförsel, elsäkerhet och effektbehov ... 18
Genomförandet ... 20
Uppföljning av planen ... 20
Revidering av planen ... 21
Kopplingar till andra kommunala styrdokument ... 21
Bilagor:
1. Fördjupning om energiprinciper och hur dessa påverkar innehållet i planen 2. Sveriges och Skånes energi- och klimatmål
3. Nulägesbeskrivning
Energi- och klimatplan för Hässleholms kommun
Planen beskriver hur Hässleholms kommun ska bidra till att uppnå de nationella energi- och klimatmål till år 2030, bland annat
‐ 50 % effektivare energianvändning jämfört med 2005
‐ 63 % lägre klimatutsläpp jämfört med 1990
‐ 70 % lägre klimatutsläpp för inrikes transporter jämfört med 2010
‐ öka produktionen av förnybar el (100 % förnybar elproduktion år 2040)
Dessa är Sveriges etappmåli på vägen mot det nationella målet ”begränsat klimatpåverkan”
enligt vilket senast 2045 ska Sverige ha nettonollutsläpp, varav minst 85 % av reduktionen av utsläpp ska ske i Sverige.
Utöver dessa mål knyter kommunen an till Skånes energi- och klimatmål gällande konsumtion där det framgår att år 2030 ska utsläppen från konsumtion vara högst 5 ton kondioxidekvivalen- ter/person/år.ii
Varför en klimat- och energiplan? Varför dessa mål?
Enligt lag (1977:439) om kommunal energiplanering ska kommunerna främja hushållningen med energi samt verka för en säker och tillräcklig energitillförsel. Det ska i varje kommun finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi i kommunen. I en sådan plan skall det finnas en analys av vilken inverkan den i planen upptagna verksamheten har på miljön, hälsan och hushållningen med mark och vatten och andra resurser.
Kommunerna har ett ansvar att bidra till de beslutade nationella målen. Därför antas de nation- ella energi- och klimatmålen som vägledande för Hässleholms kommun.
Det regionala målet om konsumtion möjliggör arbetet med medborgarnas attityder och förstå- else för den nödvändiga energiomställningen av samhället. Medborgarnas insatser bidrar till att nå de övriga mål om att minska klimatutsläpp inom kommunens geografiska område men också till att minska utsläpp som sker i andra delar av Sverige och världen som en följd av kommunin- vånarnas konsumtion.iii
Vad gör Hässleholm?
Hässleholms kommun har full rådighet över sina egna verksamheter. Energieffektivisering och omställning till fossilbränslefria verksamheter är därför fullt möjligt. Kostnadseffektiva åtgärder kan leverera upp till 30 procent energieffektivisering av fastigheter på 6 år och en fossilbränslefri personbilsflotta på 3 år.iv
Kommunen har möjlighet att skapa förutsättningar som förenklar för företag, organisationer
För att bidra till att nå de nationella målen sätter kommunen egna lokala mål och genomför aktiviteter dels i kommunen som organisation, dels för kommunen som geografisk enhet.
Fokusområden i planen
Valda lokala mål och aktiviteter samlas under olika tematiska indelningar som kallas för fokus- område. I Sverige delas användningen av energi vanligen in i tre sektorer: transporter, industrier och bostäder. På senaste tiden har ett konsumtionsperspektiv inkluderats i klimatarbetet. Det handlar inte bara om att ta ansvar för de klimatpåverkande utsläpp som sker inom kommunens geografiska område, utan också om att minska de utsläpp som sker i andra delar av världen som en följd av den konsumtion som kommunens invånare står för. Relevanta mål och aktiviteter kan därför kategoriseras i följande fokusområde.
Transporter och mobilitet
Transporter i Sverige är starkt beroende av fossila bränslen. Inrikes transporter svarar för en tredjedel av landets totala utsläpp av växthusgaser. Vi kan göra aktiva val för att minska klimat- påverkan av våra resor.
Energi- och klimatplanen har fokus på effektiva och fossilfria transporter inom kommunkon- cernens organisation. Planen innehåller därför endast några få aktiviteter gällande transporter i kommunen som geografisk enhet för att det finns andra styrdokument som adresserar detv. Fastigheter
Tack vare utfasning av olja för uppvärmning, effektivare el-prylar och bättre byggnader har ut- släpp från våra hus minskat. Potentialen för energieffektivisering av fastighetsdrift är fortfarande stor. Byggprocessen och materialvalet för nya byggnader genererar omfattande klimatutsläpp och kräver åtgärder vid planering, projektering och byggnation.
Energi- och klimatplanen innehåller mål och aktiviteter för energieffektivisering och för an- vändning och produktion av förnybar energi i driften och byggnation av fastigheter inom kom- munkoncernen. Det innehåller också aktiviteter som skapar förutsättningar som förenklar för medborgare, företag och organisationer i kommunen att ställa om sina fastigheter.
Konsumtion
Klimatutsläpp från produktionen i Sverige har minskat men vi konsumerar mer produkter från andra länder än tidigare. Vid produktionen och transport till Sverige uppstår klimatutsläpp i andra länder som hör till vår konsumtion. Genom att minska inköp av nya produkter och välja klimatvänligare alternativ minskar vårt klimatavtryck.
Fokusområdet har kommit till på senare år och är mindre utvecklat än de andra. Planen tar sats på befintliga initiativ som syftar till att minska miljöpåverkan från konsumtion och innehåller förslag på ett omtag mot 2025.
Energitillförsel, elsäkerhet och effektbehov
Omställningen till ett fossilfritt energisystem bidrar till ett ökat elbehov i framtiden, till exempel för elektrifiering av transportsektorn. En kraftig ökning av elanvändningen kan inte fullt ut kompenseras genom utbyggnaden av väderberoende vind- och solkraft. Dessa väderberoende energikällor är alltså inte tillgängliga när efterfrågan är störst vid kalla och mörka vinterdagar.
Utöver utbyggnaden av stamnätet för ökad tillgång till vattenkraft vid effekttoppar, behövs det nya alternativ så som batterier, vätgaslager, flexibla värmepumpar och större havsbaserade vind- kraftverk.
Trotts avsaknad av full rådighet över denna fråga ska kommunerna, i sin planering, verka för en säker och tillräcklig energitillförsel.vi Energi- och klimatplanen redogör för situationen i Skåne och tar ut upp viktiga åtgärder på lokal nivå för att motverka effektbrister.
Energiprinciper
För att vägleda arbetet mot ovan angivna målen finns det några viktiga principer. Principerna hjälper till att identifiera de mest effektiva åtgärderna för att nå målen. Genom att ta hänsyn till dessa principer kan åtgärderna i planen utformas på ett kostnadseffektivt sätt. Följande principer användes för att ta fram lokala mål och åtgärder:
Minska förbrukning och ta vara på energi, t.ex. spillvärme
Konsumera och producera förnybar energi
Bygga infrastruktur och bidra till positiva förutsättningar för att möjliggöra effektiviseringar och omställningen till fossilfritt
Kompensera för fossilenergi
Primärenergifaktor är ett mått på den totala energiåtgång som krävs för att generera användbar energi och ger också vägledning i valet av åtgärder.
Mer information om principerna och hur dessa påverkar planens innehåll finns i Bilaga 1.
Lokala mål och aktiviteter
För att bidra till att nå de nationella målen sätter kommunen egna lokala mål och genomför aktiviteter dels i kommunen som organisation, dels för kommunen som geografisk enhet.
Valda mål och aktiviteter samlas under fokusområden.
Till varje mål finns en beskrivning av nuläget med nyckeltal för uppföljning, en förklaring om varför målet är viktigt, en hänvisning till redan pågående aktiviteter som bidrar till måluppfyl- lelse (kallas för stödjande aktiviteter), ett resonemang om ekonomiska konsekvenser och en hänvisning till andra organisationers goda exempel för inspiration.
Nuläget är tagen från Hässleholms kommuns energiuppföljning 2019, med analys, Hässleholm Miljö AB, maj 2020, och från nulägesanalysen som finns i bilaga 3 till denna plan.
1. Transporter och mobilitet
Mål 1.1 - 100 % fossilfri fordonsflotta år 2025 i kommunens förvaltningar och bolag.
Aktiviteter Ansvar Stopp för inköp av fossilberoendefordon. Införskaffandet av fordon
görs enligt riktlinjer för resor, trafik och fordon i Hässleholms kom- munkoncern (KS §217, 2017-10-04). Vid behov revideras riktlinjerna.
Alla förvaltningar och bolag
Kontrollera upphandlingen av fordon så att ett bra utbud av fossilo- beroende fordon finns att avropa.
KLF - Upphand- lingsenhet Genomföra en översyn (energideklaration) med kostnadsanalys, (kost-
nad/besparingar) för en kostnadseffektiv omställning.
MSN och MSF Alla förvaltningar Utredningen om förutsättningarna för installation av säkra lösningar
för laddning av elfordon inom hemtjänstverksamheten inklusive even- tuell resultatpåverkan samt en prioriteringsordning och tidsaxel genom- förs (KF, §155, 2020-11-30)
Berörda förvaltning- ar
Hässleholms vatten och Hässlehem tar fram planer för omställningen till fossilbränslefria transporter senast 2025
Hässleholms vatten Hässlehem
Införa en modell för klimatväxling av tjänsteresor, ett internt ekono- miskt styrmedel som minskar kostnader och utsläpp (KS §213, 2020- 11-18)
MSF
Nuläget (2019):
‐ Andel fossiloberoende personbilar: 47,6 % (2015: 46,9 %)
‐ Andel fossiloberoende lätta lastbilar: 25,9 % (2015: 16,8 %)vii
‐ Andelen förnybara drivmedel i kommunkoncernens fordonsflotta: 50,5 % förvaltningar & bolag men endast 27,1 % enbart för förvaltningarna
Av 330 fordon i kommunen är 230 som går i Hässleholms stad och 100 utanför. Det betyder att en stor majoritet kunde tankas med biogas eller el.viii
Varför detta mål? För att nå målet om 70 % lägre klimatutsläpp för inrikes transporter måste fordonsflotta i Sverige bli fossilfri år 2030. Detta är möjligt, genom att alla nya fordon som in- förskaffas är fossiloberoende, en andel bensinbilar konverteras till biogasdrift med statligt bi- drag, och kvarstående dieselbilar drivs med biodiesel eller HVO. Fordon måste bli mer energief- fektiva. Kommunen hade mål på fossilbränslefria transporter år 2020 men nådde inte målet.
Kommunerna måste gå först och föregå med gott exempel. Åtgärden är dessutom ekonomisk fördelaktig.
Stödjande aktiviteter: För att nå målet om 100 % fossiloberoende fordonsflotta bör utveckl- ingen av den lokala infrastrukturen bevakas. Det finns stort intresse i det lokala näringslivet be- roende av tunga transporter att förbättra förutsättningar för att tanka HVO 100 och RME 100 i kommunen. Om tankställen är öppna för allmänheten utökas möjligheterna för omställningen.
Kommunen bör aktivt jobba med utvecklingen av laddinfrastruktur för elbilar enligt förslaget till trafikplan. Statens planerade bidrag för konvertering av bensinbilar till biogas kan användas samtidigt som kommunen bör bevaka och jobba för att fler tankstationer för biogas etableras i kommunen.
Ekonomi: När bilarnas totalkostnad räknas in, inklusive inköp, skatter, förmåner, bränsle och andrahandsvärde, leder omställningen till fossiloberoende fordon vanligtvis till en besparing. I projektet Elbilslandet Sydix, ett EU-projekt för grön omställning av näringslivets transporter, genomfördes energideklarationer av fordon på 30 företag. Det visar att omställningen minskar koldioxidutsläpp med 88 % och innebär en ekonomisk besparing på mellan 5-8 %.
Inspiration: Andel fossiloberoende personbilar i Trollhättans fordonsflotta är 96,5 %. Andel fossiloberoende lätta lastbilar i Stockholms stad är 94 %.
Mål 1.2 - Minska transporter med bil och lastbil med 4 % år 2025 och med 10 % år 2030 i kom- munens förvaltningar och bolag.
Aktiviteter Ansvar Öka andel resfria möten genom digitalisering (enligt riktlinjer för
resor, trafik och fordon, KS §217, 2017-10-04)
Alla förvaltningar och bolag
Förenkla för tjänsteresor med cykel
Fortsätta minska användningen av egen bil i tjänst
Starta den centrala fordonsenheten (enligt KF §92, 2018-08-27) KLF och TF
Utreda och etablera fordonspooler där fordon kan delas mellan för- valtningar med fokus på god tillgänglighet till fossilfria fordon med hög standard gällande trafiksäkerhet och arbetsmiljö och kostnadsef- fektivt användande av fordon
TN och TF - Fordons- enhet
Effektivisera biltransporter inom hemtjänsten och omsorgen ON och OF
Effektivisera insamling av hushållsavfall HMAB
Nuläget:
‐ Den totala förbrukningen av fossila bränslen i förvaltningarnas fordon ökade med 4,4 % mellan 2018 och 2019.
‐ Körsträckan för koncernens fordon ökade med 1,8 % från 5 643 744 km år 2018 till 5 744 116 år 2019.
Varför? Resande med bil ökar i Sverige. Den ökande trafikmängden innebär att energieffektivi- seringarna i nya fordon i stort sett ”äts upp”. Den totala körsträckan har ökat med drygt 12 % sedan 1999 medan körsträckan per invånare ökat långsammare eftersom invånarantalet ökat.
Eftersom antalet bilar i Sverige ökat med ungefär 40 000 per år, till 475 personbilar per 1000 invånare år 2015, så har dock inte den totala körsträckan minskat.x Trenden måste brytas för att nå klimat- och miljömålen. För att nå målet om 70 % lägre klimatutsläpp för inrikes transporter år 2030 måste transportbehoven minska och fordonsflottan effektivisera. Utöver teknikutveckl- ingen behöver biltransportarbetet minska med 18 % jämfört med 2010 för att nå målen om be- gränsat klimatpåverkan år 2045.
Fler digitala möten kan ge stora besparingar, med lägre kostnader för tjänsteresor, tidsvinster och mindre stress. Att lyckas med digitala möten handlar både om möteskultur och om tekniska lösningar. Fordonspooler kar erbjuda god tillgänglighet till fordon med hög standard vid behov av bil i tjänsten. Genom att minska egen bil i tjänst förbättras arbetsmiljön och kostnader mins- kar. Andelen resor med cykel behöver öka. Att använda cykel i tjänst kan ha en positiv inverkan på hälsan.
Stödjande aktiviteter: Digitala möten och konferensen har blivit vardag för många under 2019.
Enligt Swedbank står distansarbete för en femtedel av 2020s bruttonationalprodukt. Trenden lär
finnas kvar även efter pandemin. Beslutet om att inrätta en fordonsenhet är redan taget och kommunfullmäktige avvaktar en utredning som skulle redovisas senast oktober 2019.
Ekonomi: Genom mobilitetsprojektet har Lunds kommun startat bilpooler som ledde till be- sparingar på 5 Mkr år 2018, cirka 8 Mkr år 2019 och totalt cirka 20 Mkr sedan 2015. xi
Inspiration: REMM är ett projekt för att öka andelen digitala möten och minska resor i tjänst.
Myndigheter som har deltagit sedan starten 2011 har i snitt minskat sina koldioxidutsläpp från tjänsteresor med 25 procent per anställd under en sexårsperiod, jämfört med 8 procent i övriga myndigheter.xii Postnord använder sig av el-cyklar och el-mopeder för leveranser.
Mål 1.3 - Mål för transporter i Hässleholm som geografiskt område gäller enligt trafikstrategier och kommande trafikplan.
Det finns viktiga åtgärder i kommunens trafikstrategi 2030 (KF §194, 2017-09-25) och kom- mande trafikplan för Hässleholms stad med inverkan på transporternas energi- och klimatpå- verkan. Särskilt viktiga är åtgärder riktade till att minska bilismen och öka gång, cykel och kollek- tivtrafik, ta fram klimatanpassade parkeringsnormer, förbättra gång- och cykelinfrastruktur och fortsätta arbetet med utvecklingen av kollektivtrafiken. Stadsplanering är ett avgörande verktyg för att lyckas. I denna plan tillkommer några få aktiviteter som kompletterar dessa dokument.
Aktiviteter Ansvar Jobba för en nyetablering av en biogasmack i kommunen KLF - Näringsliv
Bevaka och bidra till utbyggnaden av tankkapacitet för olika biodrivmedel KLF – Näringsliv Utreda förutsättningar för att bygga ut laddinfrastruktur enligt kommu-
nens förslag i trafikplan för Hässleholms stad
KS TN Kommunen ska bevaka och jobba med att utveckla kollektivtrafik på
landsbygden och mellan stationsorterna.
KLF - Näringsliv
Verka för förbättrade möjligheter till järnvägstransport KLF Fysisk planering och samhällsbyggande skall skapa förutsättningar för ett
varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service, fritid och kultur så att bilanvändningen kan minskas och förutsättningarna för miljöanpassade och resurssnåla transporter förbättras.
MSN och MSF
2. Fastigheter (planering, byggnation och drift)
Mål 2.1 - Minska energiförbrukning med 30 % till år 2027 i fastigheter som används av kom- munen och kommunala bolag.
Aktiviteter Ansvar Värdeskapande fastighetsförvaltning enligt förvaltningarnas behov startas
2021, genom att:
‐ Basfakta (kvadratmeter, kostnader, teknisk status) inventeras och för- valtningsplaner per objekt tas fram (långsiktig kostnadsredovisning som motsvarar en LCC)
‐ Nyckeltal tas fram och redovisas per objekt och byggnad för stöd av planering och uppföljning.
‐ Den strategiska lokalförsörjningsgruppen kompletterar förvaltningspla- ner med information om verksamheternas behov och tar fram en stra- tegisk fastighetsplan och en plan för omfattande energieffektivise- ringsåtgärder.
‐ Eventuell projektledare anställs för genomförande, bland annat utveckl- ing av systemstöd, analys, fördelning av förvaltningsansvar.
‐ Kartläggning om finansieringsalternativ och tillgängliga kunskapsresur- ser som kommunen kan använda sig av för genomförandet.
‐ Analys om hur bra är Hässleholm på värdeskapande fastighetsförvalt- ning och identifiera förbättringar
KS KLF TF KFF
Utreda förutsättningarna, tillsammans med fastighetsägarna, för installat- ion av kylsystem/kylaggregat för kommunens samtliga särskilda boenden som möjliggör att det finns ett svalt utrymme för de boende att vistas i.
Beräkningsunderlag inklusive nya hyresbelopp samt prioriteringsordning och tidsaxel ska redovisas den 31 mars 2021 (KF, §155, 2020-11-30)
Berörda förvalt- ningar och bolag
Bytta gatubelysning till LED i Hässleholms stad senast 2022. (KF, §155, 2020-11-30)
Tekniska förvalt- ningen
HIBAB: fortsätta med kallhyra? Annat?
Hässlehem? Fortsätta med deras energieffektivisering eller utöka?
HMAB?
HIBAB Hässlehem HMAB
Nuläget: Energianvändningen i kommunens fastigheter var 161,63 kWh/m2 (2019) och 165,64/m2 (2018). Gäller kommunala fastigheter (inte bolagen). El till belysning, verksamhetsel och el till uppvärmning ingår.
Varför: Länsstyrelsen i Skåne uppmärksammar om ett stort energislöseri i de kommunala loka- lerna i Skåne. Då miljöargument inte skapat en förändring under de senaste 20 åren har de valt att använda pengar som motivering för energieffektiviseringsarbetet.
Stödjande aktiviteter: I den strategiska planen 2020-2022 med Budget 2020 och flerårsplan 2020-2022 har det beslutats om inriktningsmål enligt vilket ”Hässleholms kommun ska ha ett effektivt lokalutnyttjande”. Kommunstyrelsen beslutade i § 201, 2020-11-18, om projektet effek- tivisering av kommunens lokalbestånd. Projektet bör samordnas med arbetet för en behovsstyrd och värdeskapande fastighetsförvaltning som möjliggör energieffektivisering med 30 % år 2027.
Ekonomi: Om energianvändning från dagens i Skåne genomsnittliga 175 kWh/kvm minskar till 115 kWh/kvm vilket är samma nivå som de bästa kommunerna i Sverige, skulle det spara 420 miljoner kr/år. Genom att använda dessa miljoner för att återbetala lån skapas ett investerings- utrymme på 7,4 miljarder kronor (räknat med en ränta på +1,5% även om kommuner kan binda sin ränta betydligt lägre). Genom att investera i energieffektivisering, genererar investeringen en nettobesparing på 5 miljarder kronor under sin livslängd. Men kommunerna slösar även pengar på underhållssidan pga brister och besparingar i nödvändigt planerat underhåll och mycket dyra åtgärder i form av akut underhåll. Om hänsyn tas till minskade underhållskostnader under en investerings livslängd blir investeringsutrymmet 18 miljarder och vinsten 29 miljarder kr för Skåne.
Det finns alltså en stor potential att 1) spara pengar genom lönsamma investeringar 2) komma över den stora underhållsbergen som skapats på grund av att en stor del av teknisk utrustning inte bytts ut när den hade förtjänat sin livslängd och 3) öka värdet i kommunernas fastighetsbe- stånd genom aktiv och värdeskapande fastighetsförvaltning.
Det finns möjlighet i att ansöka om hjälp för uppstart till Länsstyrelsen i Skåne.
Inspiration: Söderhamn, Mora och Osby har implementerat arbetssättet.xiii
Mål 2.2 - Endast fossilfri uppvärmning år 2025 i kommunala fastigheter och minskad elupp- värmning till fördel för ökad fjärrvärme i kommunens geografiska område.
Aktiviteter Ansvar Avyttring av sex oljepannor i kommunens fastigheter senast 2023 TF
Möjliggöra för uppföljning av separat mätning på eluppvärmning TF I samarbete med HMAB ta fram en plan för energieffektivisering av fas-
tigheter uppvärmda med fjärrvärme
TF och HMAB
I samarbete med HMAB göre en miljö- och ekonomisk utvärdering om vilka fastigheter kan kopplas till fjärrvärme
TF och HMAB
Fortsätta bygga ut och förtäta fjärrvärmenätet HMAB
Hässlehem? Hässlehem
Nuläget: Tabellen nedan visar uppvärmningen av förvaltningarnas fastighetsbestånd exklusive eluppvärmning.
Uppvärmnings-
lag* 2018 2019 Kommentar
Olja (E1) 842 323 kWh 499 577 kWh Det finns problem med avläsarna och nya är beställda. Data är inte säkerställd.
Fjärrvärme 30 251 000
kWh 30 614 000
kWh
Två nya installationer (förskolor i Ljung- dala och Sösdala), ökad lufttemperatur i Qpoolen för att upprätthålla badhusstan- dard samt driftfel i de gamla ventilat- ionsaggregat som delvis förklarar ökning- en.
Biogas 26 977 kWh 23 417 kWh Minskad leverans från Skea Gård till Kvargården.
El Nyckeltal saknas
De kommunala bolagen använder övervägande fossilfria uppvärmningsformer och fjärrvärme.
Endast Hässlehem använder eldningsolja. Deras förbrukning minskade från 16 406 liter år 2018 till 12 000 liter år 2019. Cirka 90 % används på fastigheten Öraholma 18:3 i Finja, ett LSS- boende där antalet boenden har minskat kraftigt mellan 2018 och 2019 och lett till den mins- kade förbrukningen. Förprojektering för byte av uppvärmningssystem till luft/vatten eller berg- värme pågår. På Vittsjö 3:404 används en mindre mängd olja vid behov av spetsvärme.
Varför: Ur energi- och miljösynpunkt är fjärrvärme att föredra i områden där det är tillgängligt.
På så sett kan elenergi användas till annat än uppvärmning och detta bidrar till minskade effekt- toppar i elnätet. Kommunen kan föregå med gott exempel genom att välja fjärrvärme vid ny- byggnation eller byte av uppvärmningssystem. Det pågår diskussioner i landet om effektabon- nemang på el. Det innebär att fjärrvärme kan komma att bli ett bättre alternativ även ur kost- nadssynpunkt.
Stödjande aktiviteter: Energi- och klimatrådgivning, miljötillsyn med fokus på energi och stadsplanering med primärenergi och effektiv energianvändning i fokus.
Ekonomi: Kostnadsberäkning på utbyte av uppvärmning tas alltid fram. Utfasning av olja ska prioriteras även om investeringens pay-back tid är lång. Det finns bidrag som Klimatklivet att söka.
Inspiration: Helsingborg och Öresundskraft samarbetar för att bevaka framtida energibehov och behov och tillsammans öka balansen och säkerhet i stadens energisystem.
Mål 2.3 - Öka produktion av solenergi till minst 2 250 kW effekt år 2030 i kommunens förvalt- ningar och bolag och öka produktionen av förnybar energi i kommunens geografiska område år 2030
Aktiviteter Ansvar Vid kommunens nybyggnationer och takbyte ska potentialen för solcells-
anläggningar utredas, inkl. energilagring och pay-back-kalkyl för investe- ringen.
TN och TF
Ökning av installerade solceller på kommunkoncernens fastigheter, mätt i installerad effekt med 250 kW/år (KF, §155, 2020-11-30)
TF
HMAB ska jobba för mer produktion av el från värmeunderlaget men också för installation av solenergi på bolagets fastigheter och anläggningar samt utreda möjligheten att lagra energiöverskottet genom framställning av vätgas med elektrolys.
HMAB
Hässlehem HIBAB
Nuläget: Installerad effekt i kW på kommunens fastigheter: 289,4 kW
Varför: För att minska beroende av fossilenergi och garantera tillgången vid ökade behov.
Stödjande aktiviteter: Det finns politiska beslut om installation av solenergi och finansiering i kommunens budget.
Inspiration: Trelleborgs satsning på vätgas med planer för egen produktion och helt egenför- sörjande av bränsle till kommunens fordonsflotta. Kommunen blev den första av åtta städer som kvalificerade sig som nod i en vätgaskorridor mellan de nordiska huvudstäderna.
Region Skåne har upphandlat sex vindkraftverk som producerar el motsvarande 40 procent av egen elanvändning. De sex vindkraftverken finns i Hultsfreds kommun och bidrar positivt till regionens ekonomiska resultat.
Solceller växer i alla Skånes kommuner. Högst total effekt finns i Malmö, Helsingborg, Lund och Kristianstad men räknat per invånare (watt per capita) så finns mest solceller i Simrishamn, Tomelilla, Sjöbo och Ystad.xiv
3. Konsumtion
Mål 3.1 – Halvering av klimatutsläpp från offentlig konsumtion år 2030. Till år 2025 har utsläpp från kommunala måltider och nybyggnationer halverats. Klimatutsläpp kopplade till förbruk- ningsvaror, inventarier och IT-produkter halveras fram till 2030.
Aktiviteter Ansvar Ett sätt att räkna klimatutsläpp från kommunens konsumtion tas fram
senast 2025
KS och KLF MSN och MSF Klimatpåverkan från kommunala måltider minskar (KF §80, 2015-05-25) BUN och ON Minska matsvinn (KF § 155, 2020-11-30 och KF §80, 2015-05-25) BUF och OF Kommunens policy för inköp och upphandling (KF §166, 2004-11-29
reviderad § 60, 2015-04-27) och kommunens riktlinjer för inköp och upphandling (KS §221, 2017-10-04) med krav på en ansvarsfull konsumt- ion följs upp. Vid behov genomförs utbildningar för beställare i syfte att minska klimatpåverkan från den offentliga upphandlingen.
Alla förvaltningar och bolag
KLF - Upphand- ling
Vid kommunal ny- och ombyggnation ska livscykelanalys tillämpas redan i projekteringsfasen för att minimera klimatutsläpp och energiförbrukning under byggnation.
TN och TF
Ställa krav på livscykelanalys i exploateringsavtal och markanvisningsavtal TN och TF - Ex- ploatering Bolagen tar fram egna metoder för att nå en halvering av klimatutsläpp
kopplade till konsumtion
HMAB Hässlehem HIBAB År 2025 görs en särskild uppföljning av detta målområde, omvärldsanalys
om trender inom cirkulär ekonomi för kommuner och eventuella nya mål och aktiviteter tas fram
MSN och MSF KS och KF Digital utbildning för alla nyanställda om resurseffektivitet, energi, klimat
och hållbarhet i samarbete med HMAB
HMAB
KLF - Personal
Nuläget: Det finns i kommunen några goda exempel som syftar till att minska miljöpåverkan från kommunens offentliga konsumtion, som till exempel möbelpolen Ge&få eller initiativ för att minska matsvinn från måltiderna. Vid inrapportering till energiuppföljningen får förvaltning-
ar en utmaning om att ange åtgärder som de har gjort under året för att minska energianvänd- ning och/eller klimatpåverkan. Att adressera konsumtionsperspektivet gör det enklare för verk- samheter att bidra till klimatarbete.
Varför: Fokus på konsumtion i klimatavseende har kommit till på senare år. Klimatutsläpp från produktionen i Sverige har minskat men vi konsumerar mer produkter från andra länder. Vid produktionen och transport till Sverige uppstår klimatutsläpp i andra länder som hör till vår konsumtion. Genom att minska inköp av nya produkter och välja klimatvänligare alternativ minskar vårt klimatavtryck.
Stödjande aktiviteter: Projektet Giftfri förskola inom BUF som bland annat jobbar med upp- handling av miljövänligare produkter. Plastfria förskolor. Möbelpoolen Ge och få.
Ekonomi: Att minska konsumtion leder till ekonomiska besparingar. Det kräver kreativitet och innovation och fungerar bäst när medarbetarna deltar i omställningen. Då brukar det samtidigt bidra till bättre arbetsmiljö och kvalitet.
Inspiration: Hösten 2012 startade ett projekt på äldreboendet Kaptensgården i samarbete med Hässleholm Miljö för att minska blöjavfallet. En förmiddag full med kreativitet ledde till flera goda idéer som succesivt genomförts. Två år efter workshopen hade åtgärderna lett till 25 % lägre kostnader för inköp av blöjor och minskade avfallskostnader, engagerad och nöjd personal och bättre komfort för de boende.
Kommunen har mål för minskat matsvinn och både skolan och omsorgen jobbar mot dessa.
Omsorgen i Hässleholm kommer att se över recept på färsrätter. Att ersätta 35 gr köttinnehållet per portion med ekologisk sojafärs producerad i norra Europa, innebär 50 kg mindre köttfärs per serveringstillfälle med behållet proteininnehållet. De serverar färsrätter cirka 20 gånger per år, så det blir upp till 1 000 kg mindre kött per år. Det minskar kostnader och klimatpåverkan och minskar köttkonsumtion, något som Sverige behöver minska på grund av hälsa enligt Livs- medelsverket.
Mål 3.2 – Halvering av klimatutsläppen från medborgarnas konsumtion år 2030, till 5 ton/år
Aktiviteter Ansvar Kommunens klimat och energiarbete ska tydliggöras via hemsida, soci-
ala medier, intranät och anat kommunikation i syfte att uppmuntra, in- spirera och informera allmänheten och näringslivet om minskad klimat- påverkan.
Alla förvaltningar och bolag
Komplettera energiplanen med aktiviteter riktade till att minska invå- narnas klimatutsläpp kopplad till konsumtion senast 2025
KS och KF
gärna i samarbete med HMABs skolprojekt (Resursoptimeringsplan) HMAB HMAB fortsätter med sitt omfattande skolarbete (Resursoptimerings-
plan)
HMAB
Hässlehem och information till hyresgäster? Hässlehem
Nuläget: Kommunens miljötillsyn inkluderar energifrågor. Kommunen erbjuder energi- och klimatrådgivning. Fjärrvärmebolaget Hässleholm Miljö har ett omfattande program för skolun- dervisning inom hållbarhet, med fokus på vatten, energi och avfall. Det finns dock inga planer eller aktiviteter gällande energi-, klimat- och miljökommunikation riktade till medborgare och intressenter.
Varför: För att ha en chans att halvera medborgarnas klimatsutsläpp kopplad till konsumtion och livsstil.
Stödjande aktiviteter: Genom kommunens eget arbete med energi- och klimat som denna plan sammanställer, skaffar sig kommunen erfarenheter som kan kommuniceras och som blir inspi- ration till medborgarna.
Ekonomi: Särskilda resurser behöver och ska finansieras med 30 % av kostnadsbesparingar som denna plan levererar tack vare en effektivare fastighetsförvaltning, minskade transporter och klimatomställningen.
Inspiration: Kalmar använder sig av mobilapplikationen ”betterpoints”, som Bologna och andra stora städer i Europa använder, för att förändra beteende och minska bilresandet i staden.
De startade i september 2020 och fick 1 500 användare på två veckor. Cyklister och gående samlar poäng som kan användas på hållbar konsumtion i stadens affärer.
Göteborgs Stads utvecklade ”GreenhackGBG”, en kanal för hållbara livsstilar där medskapan- det och görandet står i fokus. De bjuder in alla göteborgare att bidra med idéer, tankar och kun- skap genom en plattform för social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet som ska bidra till att driva på omställningen till ett mer klimatvänligt Göteborg.
4. Energitillförsel, elsäkerhet och effektbehov
Elanvändningen kan komma att öka kraftigt inom tillverkningsindustrin och genom elektrifie- ringen av transportsektorn. Utvecklingen är önskvärd för att reducera utsläpp av växthusgaser.
Men samtidigt ökar risken för effektbrist när efterfrågan på el vid en viss tidpunkt är större än produktion och import.xv
Effektbrist kan även uppstå lokalt då kraftledningar som levererar el från norra Sverige är för få för att kunna leverera så mycket el som behövs. Det kallas för kapacitetsbrist, något som drab- bar Skåne och leder till högre elpriser än andra delar av Sverige.
Kapacitetsbristen i stamnätet i Skåne kan hanteras under förutsättning att pågående och plane- rade åtgärder genomförs utan förseningarxvi. Ökad lokalproduktion kan bidra till att minimera effekt- och kapacitetsbristen. Elproduktionen i södra Sverige beräknas tredubblas till 2040, ge- nom att fortsatta kostnadsminskningar driver på utbyggnaden av vind- och solkraft. Trotts detta, kvarstår en stor utmaning att, i alla lägen, upprätthålla balans mellan produktion och an- vändning, särskilt under de mest ansträngda vintertimmarna, närväderberoende energikällor inte producerar tillräckligt med energi. Den planerbara produktionen, till exempel vattenkraften, tillhandahåller i dagsläget nödvändiga förmågor för att hålla elsystemets driftsäkerhetsgränser vad gäller spänning, frekvens och effektbalans. Eftersom andelen planerbar produktion minskar och andelen väderberoende ökar, leder det till ökade risker för obalanser och störningar i elsy- stemet. Den pågående omställningen måste genomföras på ett sätt som säkrar att de bidrag som den planerbara elproduktionen idag ger för att hålla elsystemet stabilt även finns i framtiden.
Detta är extra viktigt för Skåne och södra Sverige med tanke på regionens höga beroendet av import av el. Nya alternativ så som batterier, vätgaslager, flexibla värmepumpar och större havs- baserade vindkraftverk kan, i olika kombinationer, bidrar med de flesta av de förmågor som kommer behövas i ett framtida mer väderberoende elsystem. Utmaningen är att det i nuläget saknas tillräckliga incitament både för att den planerbara produktionen och dessa nya teknolo- gier ska kunna bidra till ett leveranssäkert elsystem.xvii
På lokal nivå planerar Hässleholm för 3000 nya bostäder till år 2030. Elektrifiering av transpor- terna kommer också att öka elbehovet lokalt. Redan idag finns det energikrävande industrian- läggningar i kommunen och fler kan komma att etableras. Fokusområdet innehåller aktiviteter men inga mätbara mål.
Utöver påverkansarbete för en snabb utbyggnad av energiöverföringen, behöver kommunen öka den lokala elproduktionen och, när så är möjligt, öka självförsörjningsgraden (se mål 2.3).
Detta behöver kompletteras med åtgärder för en flexiblare elanvändning så att inte alla behov uppstår samtidigt. Energieffektivisering och fjärrvärme istället för eluppvärmning är också vik- tiga åtgärder för att motverka effekttoppar.
Aktiviteter Ansvar För strategiska dialoger med elnätsbolag och näringsliv där den långsik-
tiga utvecklingen av effektbehov och tillgång bevakas och jobba aktivt för utbyggnad av energiöverföring till Skåne.
KLF - Näringsliv
Koppla eventuella vindkraftsprojekt till lokala industrier KLF - Näringsliv Stötta en lokal infrastruktur för biogasproduktion. En utredning genom-
förs just nu som kartlägger gapet mellan lantbrukets biogaspotential och hinder för utvecklingen. Bevaka slutsatser i utredningen.
KLF - Näringsliv
Bevaka utvecklingen av lösningar för flexibel elanvändning, till exempel smarta och digitala lösningar, effekttaxa och lagringsteknik
HMAB
Fortsätta erbjuda energi- och klimatrådgivning till privatpersoner och näringslivet
MSF - Energiråd- givning
Fysisk planering skall skapa förutsättningar för effektiv energianvändning och användning av förnybara energiresurser. En rutin för bedömning av detaljplaners energi- och klimatpåverkan ska tas fram och inkorporeras i verksamheten.
MSN och MSF
Genomförandet
En del aktiviteter grundas i redan tagna politiska beslut. I dessa fall anges berörd förvaltning som ansvarig för genomförandet. För aktiviteter som tillkommer i denna plan, anges nämnden som ansvarig för aktiviteten. Ibland anges både nämnder och förvaltningar då det kan finnas en kombination av befintliga beslut och nya nyanser i planen. Även bolagen tilldelas ansvar för en del aktiviteter.
De ansvariga ska se till att aktiviteten genomförs i det takt som behövs för att nå uppsatta mål.
En del aktiviteter som till exempel energieffektiviseringar i fastigheter och transporter, leder till viktiga besparingar. För att trappa upp tempot i klimatomställningen ska 30 % av de årliga be- sparingar efter investeringskostnad läggas på en klimatväxlingsfond, som administreras av den nämnd som ansvarar för de miljöstrategiska frågorna inom kommunen, som ska användas till aktiviteter som bidrar till att nå planens mål. Ekonomiavdelningen på kommunledningsförvalt- ningen följer upp och ansvarar för att säkerställa överföringen av resurserna.
Uppföljning av planen
Uppföljning av de lokala mål som gäller för kommunen som organisation sker genom den årliga energiuppföljningenxviii som samordnas av miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen i början på varje år, i enlighet med befintlig rutin. Det ingår främst kvantitativa nyckeltal. Energi- uppföljningen är dessutom en viktig informationskälla för uppföljningen av andra viktiga styr- dokument som till exempel årsredovisningen gällande kommunens strategiska plan med budget.
Uppföljningen kan även bidra till att följa upp riktlinjerna för resor, trafik och fordon samt tek- niska förvaltningens energieffektiviseringsstrategi, bland annat.
Uppföljningen av de lokala mål som gäller för kommunens geografiska område kan in- kluderas i energiuppföljningen och följas upp på ett kvalitativt sätt. Energiuppföljningen kom-
pletteras med denna kvalitativa uppföljning minst var tredje år och oftare om möjligt. Genom att följa upp trafikstrategier har kommunen kunskap om transporternas påverkan på energi- och klimat.
Uppföljning av de nationella målen i planen genomförs av Miljö- och stadsbyggnadsnämn- den minst vart tredje år och oftare om möjligt. Uppföljningen görs delvis genom bevakning av utvalda nyckeltal från kommun- och landstingsdatabasen (Kolada)xix, enligt tabellen nedan. Det görs även genom att följa upp nulägesaalysen som finns i bilaga 3. Nulägesanalysen basseras på Länsstyrelsens energistatistik som tas fram vartannat år inom samarbetet ”Länsstyrelsernas energi-och klimatsamordning, LEKS” samt på ”Kommunal och regional energistatistik” från SCB.
Uppföljning av nationella målen i planen med nyckeltal från Kolada
Mål Nyckeltal
Begränsad klimat- påverkan
Utsläpp till luft av växthusgaser totalt (ton CO2-ekv/inv).
Transporter Cykelväg i kommunen, kommunal: Antal meter kommunal cykel- väg/invånare (meter/invånare).
Befolkning i kollektivtrafiknära läge: Andel befolkning som har en trafikerad hållplats med minst en avgång per timme, vardagar mellan 6:00 och 20:00 inom 500 meter fågelavstånd från sin folkbokfö- ringsadress (%).
Genomsnittlig körsträcka med personbil: Total körsträcka mil/år för personbilar registrerade i kommunen delad på antal kommuninvå- nare (mil/invånare).
Energiproduktion Solcellsanläggningar totalt, installerad effekt från solcellsanläggningar anslutna till elnätet (MW).
Revidering av planen
Planen revideras vid behov. Då planen sträcker sig till 2030 måste arbetet med att aktualisera planen påbörja senast 2029, om inte lagstiftningen eller myndighetsbeslut om energiplaneringen har ändrats.
Kopplingar till andra kommunala styrdokument
Ur ett energi- och klimatperspektiv finns det ett antal relevanta fokusområden och åtgärder som berörs i andra kommunala styrdokument. Tabellen nedan är en kartläggning av dessa andra styr- dokument.
Kommunala styrdokument med koppling till energi- och klimatplan
Fastigheter Transporter Produktion och distri- bution
Konsumtion och klimat
Säkerhet och tillgång
Klimat- anpassning
Klimat- kompensa- tion
Strategisk plan med budget X X X X
Översiktsplan för Hässle-
holms kommun (under arbete) X X X X X
Fördjupad översiktsplan
Hässleholms stad X X X X
Trafikstrategi 2030
Trafikplan för Hässleholms stad (under arbete)
X
Grönplaner
Naturvårdsstrategi (under arbete)
X X
VA-strategier X X X
Styrdokument för Hässle- holms kommuns arbete med krisberedskap 2019-2022
X X
Resursoptimeringsplanen
(avfallsplan) X
Inköps- och upphandlingspo-
licy och riktlinjer X
Policy och riktlinjer för resor,
trafik och fordon X
Tekniska förvaltningens fastighetsavdelning – Strategi för energieffektivisering 2020- 2030
X
Kommunens strategiska plan som beslutas årligen av kommunfullmäktige tillsammans med kommunens budget (senaste KF, §155, 2020-11-30) innehåller övergripande energi- och kli- matmål för kommunens fastigheter, transporter, energiproduktion och offentlig konsumtion.
Dessa följs upp i kommunens årliga energiuppföljning som tar fasta på nuläget och som möjlig- gör utvärdering och beslut om arbetet vidare. Energi- och klimatplanen bidrar till att syste- matiskt jobba med att uppnå de satta målen.
Översiktsplaneringen är kommunens avsiktsförklaring om hur den fysiska miljön bör utvecklas.
Det är ett viktigt politiskt måldokument. Genom strategisk planering av bland annat bebyggelse, trafikinfrastruktur och energiförsörjning i översiktsplaneringen kan samhällets klimatpåverkan minskas. I översiktsplanen som håller på att tas fram finns det ställningstagande gällande energi-
försörjning, produktion av förnybar energi, mobilitet och infrastruktur för transportsystemet som bidrar till att uppnå mål i denna plan. Där finns också ställningstagande gällande klimatan- passning, särskilt gällande nederbörd och behov av skugga. Samhällsplanering ska bidra till ökad resiliens mot klimatförändringarna. Klimatanpassning hanteras inte i denna energi- och klimatplan.
Frågan om transportplanering i kommunens geografiska område ingår i Hässleholms trafikstra- tegi 2030 (KF, § 194, 2017-09-25) som innehåller mål och visionen för transportsystemet. Just nu tas det fram en trafikplan för Hässleholms stad med övergripande åtgärder för transportsy- stemet som helhet och för varje trafikslag för sig, så som gång, cykel, bil, kollektivtrafik, gods och farlig gods och utryckningstransporter. Bland de övergripande åtgärder föreslås en trafiksä- kerhetsplan med fokus på barns trafiksäkerhet vid skolor och hastighet samt en parkeringsstra- tegi och parkeringsplan för bilar och cyklar, inklusive parkeringsnormer. Trafikfrågor med koppling till energi- och klimat som upptas i dessa dokument bidrar också till att uppnå energi- och klimatplanens mål. Dessa upptas inte i denna plan med undantag för utredningen för laddinfrastruktur.
Grönstrukturen i kommunen ska bidra till klimatmässig hållbarhet och biologisk mångfald samt uppmuntra till rekreation och bidra med upplevelsevärden. Skuggmiljöer, vattenrening, bindning av koldioxid och avrinningsvägar är ekosystemtjänster, alltså nyttor som människan tillgodogör sig från naturen. Dessa ekosystemtjänster är viktiga redskap för att klimatanpassa samhället till den pågående klimatförändringen. Kommunens gröna planer innehåller förslag till åtgärder som berör mark- och vattenanvändning, skötsel och utformning av parker och naturområden i och kring ett samhälle. En naturvårdsstrategi håller på att tas fram som berör naturen utanför tätorterna och beskriver kommunens viljeinriktning inom naturvård. Där finns förslag på att integrera ekosystemtjänster och kompensation i kommunala beslutsunderlag. Genom att fortsätta med kartläggning av existerande ekosystemtjänster och ekonomisk värdering av dessa kan viktiga tjänster bibehållas. Vid planering och exploatering av ett område kan skydd av natur i ett annat område säkra tillgången till de ekologiska nyttigheter som försvinner vid exploate- ringen. Klimatanpassning och klimatkompensation är viktiga åtgärder för att nå kli- matmålen, men de berörs inte i denna plan.
Hässleholms kommuns VA-strategier (KF, §270, 2019-11-25) innehåller riktlinjer, strategiska vägval och prioriteringsgrunder för vatten- och avloppsfrågor. Utöver strategier om säker dricksvattenförsörjning finns det strategier om att eftersträva en klimat- och resurseffektiv spill- vattenhantering, skapa utrymme för klimat- och miljöanpassade dagvattenlösningar på allmän platsmark och strategier för hållbar allmän VA-försörjning och hållbar enskild VA-försörjning.
Det finns därför tydliga kopplingar till energi- och klimatfrågor som VA-strategin be- handlar och som inte tas upp i denna plan.
2019-2022 (KF, § 298, 2019-12-09) beskrives hur kommunen hanterar dessa händelser ur risk- och sårbarhetsperspektivet. Tillgång till el- och värmeenergi vid kris behandlas i dessa doku- ment. Även prioritering av samhällsviktiga el-användare (Styrel) görs och uppdateras regelbun- det.
Hässleholms kommun betecknar sin avfallsplan för resursoptimeringsplan (KF, § 166, 2016- 10-31). Kommunen anser att det inte finns något avfall utan restprodukter som bör återvinnas eller återanvändas. Både den gällande planen och ett nytt förslag som håller på att tas fram har mål och aktiviteter för att hjälpa kommuninvånarna att minska miljö- och klimatpåverkan från konsumtion och avfallshanteringen.
Utöver de ovan beskrivna strategiska dokument som har kopplingar till kommunens energi- och klimatpolitik och därmed till denna plan, finns det interna dokument som beskriver mål, riktlin- jer och åtgärder gällande kommunens upphandling, resor och transporter samt energieffektivise- ring av fastigheter. Dessa tre dokument är mycket viktiga instrument som bidrar till att nå målet om energieffektiva och fossilbränslefria verksamheter i kommunkoncernen.
I kommunens dokumenthierarki hamnar denna energi- och klimatplan tillsammans med andra
”ämnesstrategier”, alltså strategiska dokument med vision, mål och strategier, som förtydligar kommunens ställningstaganden på en övergripande kommunal nivå utifrån olika teman och som beslutas av kommunfullmäktige. Se illustration nedan.
SLUTNOTER
i Sveriges integrerade energi- och klimatpolitiken syftar till att förena ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet. Den bygger huvudsakligen på det klimatpolitiska ramverket beslutad av riksdagen 2017 och på den energiöverenskommelsen från 2016. Förutom nationella klimatmål, har Sverige även åtagit sig att leva upp till internationella klimatåtaganden som ett av EU:s medlemsländer.
ii Ett klimatneutralt och fossilbränslefritt Skåne. Klimat- och energistrategi för Skåne. Länsstyrelsen i Skåne, Region Skåne, Kommunförbundet Skåne, 2018.
iiiAndra faktorer som driver arbetet med att minska klimatpåverkan är en kombination av nationell styrning genom lagar och mål samt en ökad förståelse hos allmänheten om behovet av omställningen. Genom individens föränd- rade attityder drivs kraven på näringslivet och politiken fram och omställningsprocessen accelereras. Acceptansen gör att kommunen har enklare att genomföra åtgärder och driva fram omställningen.
iv Workshop med referensgruppen, 9 september 2020, presentationer från Länsstyrelsen i Skåne och Miljöfordon Sverige.
v Bland annat trafikstrategier och trafikplaner. Mer information under rubriken ”kopplingen till andra styrdokument i kommunen”.
vi Lag (1977:439) om kommunal energiplanering.
vii Miljöfordonsdiagnos
viii Intervju tekniska förvaltningen.
ix Se hemsida https://elbilslandetsyd.se/
x Fossiloberoende fordonsflotta 2030 – Hur realiserar vi målet?
xiMobilitetsprojektet. Hur kommunen optimerar sina interna tjänsteresor och uppnår en fossilfri fordonsflotta.
Lunds kommun, 2020.
xii REMMS 10-stegsmetod finns här: https://www.remm.se/10-stegsmetoden/
xiii Länsstyrelsen i Skåne. Rapport 2018:23. Från energislöseri till värdeskapande kapitalkostnader. Rapport 2020:01.
Överkom energislöseriet genom lönsamma investeringar, Länsstyrelsen i Skåne.
xiv https://solarregion.se/om-solenergi/solenergi-i-skane/
xv ”Effektbrist uppstår om det inte är balans mellan produktion/import och användning vid ett givet tillfälle. Ef- fektbrist är en momentan brist på el till skillnad på elenergibrist som uppstår när elen som produceras i Sverige inte räcker till för att uppfylla behovet av el under ett år. Sverige är en nettoexportör av el på årsbasis.” Trygg elförsörj- ning i Skåne län – underlagsrapport, Länsstyrelsen i Skåne, 2020
xvi Scenario för det skånska elsystemet - Elanvändning och effektbehov. Region Skåne, september 2020.
xvii Scenario för det skånska elsystemet - Elproduktion idag, 2030 och 2040. Region Skåne, december 2020.
xviii Enligt kommunfullmäktiges beslut § 180, 2017-08-28, om koncerngemensamma energiindikatorer för uppfölj-
ning av energihantering och klimatpåverkan.
xix www.kolada.se
