Engagemang hemifrån

Engagemang hemifrån har lyfts fram som viktigt för högre studier (Högdin, 2006). I avsnittet kommer vi att redogöra för hur informanterna upplever stödet hemifrån samt hur det påverkar dem i deras studier.

Engagemang från föräldrar och stödet hemifrån har visat sig viktigt i relation till hur informanterna tar sig an sina studier. Samtliga informanter upplever att de har stöd i sina val

av utbildningar. Stödet handlar inte om att få praktisk hjälp med studierna, utan om ett emotionellt stöd för att klara av att ta sig an de utmaningar utbildningen innebär. En informant har fått praktisk hjälp av sin mamma med en studieuppgift men hjälpen i sig var begränsad eftersom mammans språkbegränsningar gjorde att hon inte fullt ut förstod uppgiften.

‘’Nej det tyckte jag inte... det var inte så jobbigt... mamma har ju läst.... jag hade en juridikkurs... inom urban design.. som handlade om bygglov och sånt.. Så jag tog hjälp av mamma med det.. hon fattade inte alla lagar och sånt eftersom det var på svenska.. men hon hjälpte mig att förstå hur man kan tolka lagar och så ” - Jelena


För att förstå ovannämnda citatet kan vi ta hjälp av Broadys (1998) definition av Bourdieus teori om kulturellt kapital. Teorin belyser vikten av att hur ett högt respektive lågt kulturellt kapital kan ha en inverkan på individers situationer de befinner sig i. Jelenas mamma besitter ett högre kulturellt kapital eftersom hon påbörjade en juridikutbildning i sitt hemland. För att besitta ett högt kulturellt kapital måste de konstrueras av exempelvis historiska företeelser som anses vara av betydelse. I hemlandet kan utbildning anses vara betydelsefullt och statusfyllt, därmed kan man anse att Jelenas mamma besitter ett högre kulturellt kapital jämfört med någon som inte påbörjat en utbildning (Jmf. Broady, 1998:7-8). Däremot uppstår det även språkliga begränsningar då Jelenas mamma inte alltid förstod vad som stod i uppgiften, även om hon kunde hjälpa sin dotter att tolka de lagar hon hade på sin juridikkurs inom Urban design. Det kan förstås som att Jelenas mamma besitter ett starkt kulturellt kapital då hon är underrättad om hur lagar och regler tolkas men samtidigt finns det brister i hennes kulturella kapital såsom språksvårigheter såväl som att hon kanske inte är lika insatt i det svenska skolsystemet som en infödd förälder (Jmf. Broady, 1998:8-10). Med tanke på det kulturella kapitalet Jelenas mamma besitter kan det förstås som att det är en aspekt som kan ha varit inflytande på Jelenas val av utbildning och till utbildning. Under tiden intervjun utspelade sig berättade Jelena att hon sadlade om och valde tillslut att utbilda sig till något helt annat. Förändringen genererade i en del reaktioner från Jelenas familj och vänner.

‘’ ...andra gången när jag ville byta till socialpedagog så tyckte folk att jag var dum i huvudet.. och varför gör du så? Varför skulle du plugga igen? Något helt nytt, när du redan har ett bra jobb. De fattade inte riktigt att jag inte trivdes med det... ‘’ - Jelena 


Jelena uttrycker att hon inte kände samma stöd från anhöriga när hon valde att studera till socialpedagog som hon hade fått när hon studerade urban designer. Det bristande stödet verkar till viss del ha påverkat hennes syn på att vidareutbilda sig. Då hon redan har en examen i urban design upplever hon att hennes föräldrar inte förstod varför hon valde att sadla om. Jelenas situation kan analyseras med hjälp av Goffmans dramaturgiska perspektiv. Man kan föreställa sig att Jelenas föräldrars åsikter kring att påbörja en ny utbildning fanns med henne under hennes nya studier. Hon blev ständigt påmind om att hon redan hade en bra utbildning som ger goda förutsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden. Dessa aspekter verkade väga tyngre för föräldrarna än vad Jelena själv önskade arbeta med. Hennes föräldrars åsikter fick henne att känna att de val hon gjorde för framtida yrke fick henne att framstå som ”dum i huvudet”. Hennes uttalande visar att detta är något hon bär med sig och färgar hennes relation till studier och de val hon gjort (Jmf. Goffman, 2015:10-12).

Ytterligare en utsaga som är värd att nämna är hur Selmas familj såg på hennes val av utbildning. Selma berättar att hennes föräldrar engagerade sig i hennes utbildning genom att påminna henne om att de vill att hon ska slutföra utbildningen.

‘’Ja...stödet finns hemifrån mer generellt sätt för att klara utbildningen. Men det är inte så att de kan hjälpa mig om jag behöver hjälp med någon uppgift utan föräldrarna pressar väldigt mycket och vill att man ska göra klart utbildningen, det tycker de är väldigt viktigt eftersom de själva inte har haft den möjligheten… de har ju ingen utbildning från Bosnien eller från Sverige, så det är därför de stöttar i form av att kanske pushar till att bli färdig med utbildningen… de frågar väldigt mycket om skolan och är insatta på det sättet’’ - Selma

Uttalandet om att föräldrarna främst pressar Selma till att slutföra sin utbildning kan förstås i relation till Goffmans teoretisk perspektiv om bakre och främre region samt framträdandet. “Bakre region” handlar om att föräldrarna frågar hur det går med studierna och påpekar att det är viktigt att studierna slutförs. Den bakre regionen kan likställas med exempelvis sängkammaren som Ronnström (1988) talar om. Alla har inte tillgång till den bakre regionen och det som sker där, däremot utspelar sig resultatet av det som sker i bakre region i främre regionen (Goffman, 2015:207). Det kan förstås som att föräldrarnas påtryckningar i bakre region genererar i att Selma uppnår sina mål som hon berättar om: ‘’.. Karriärmålet är att utveckla sig, bättre positioner och bli auktoriserad på det jag gör.’’.

Föräldrarnas påtryckningar hemifrån resulterar i att Selma motiveras till att slutföra utbildningen och uppnå de karriärmål som önskas, dessutom har Selma en vision att nå en högre position i det arbete hon tänkt arbeta med. Visionen om att uppnå en högre position kan förenas med val av utbildning, som kan anses vara av värde för både Selma och hennes föräldrar som driver henne till utbildningsvalet (Jmf. Broady, 1998:7-8). Citatet kan även förstås med hjälp av Bourdieus teori om det sociala kapitalet. Föräldrarna anser att utbildning är högt värderat vilket kan leda till positiva såväl som negativa konsekvenser. Selma kan känna press hemifrån att vidareutbilda sig eftersom att det är viktigt för föräldrarna, med tanke på att föräldrarna inte innehar en akademisk utbildning. Föräldrarnas påtryckningar genererar också i att Selma blir motiverad att studera för att skapa sig en bättre framtid som utbildning ofta resulterar i (Jmf. Broady, 1998:14-15)

Sammanfattningsvis visar resultatet att informanterna upplever föräldrars förväntningar som ett engagemang i deras vidareutbildning. Informanterna fann engagemanget som en aspekt där föräldrarna syftar till att deras barn förväntas slutföra utbildningen. Bourdieus teori om det kulturella kapitalet är till hjälp för att förstå anledningen till föräldrarnas förväntningar och engangemang i barnens utbildning. Vidareutbildning kan resultera i att individen utvecklar sin plats i samhället och därmed klättrar högre upp på samhällsstegen (Broady, 1998).

6.4.

Akademiska språket och dess utmaning vid vidareutbildning

Akademiska studier innebär språkliga utmaningar som är viktiga att behärska under universitetsstudier (Ask & Sandblad, 2003). Vårt resultat har visat att informanternas föräldrar inte innehar en akademisk utbildning. Dessutom ansåg informanterna att det fanns brister i språkbehärskning vid högre studier. Anledningen har främst visat sig vara att majoriteten talar modersmålet som antingen är bosniska eller serbiska. Vissa informanter blandar däremot in det svenska språket när de talar med sin familj.

‘’..Tufft, man måste vänja sig vid akademiskt skrivande, det är svårt för jag gick svenska 2 i grundskolan, fick aldrig den svenska jag behövde innan gymnasiet och inte så mycket svenska hemma.. föräldrarna har ju inte utbildning i Sverige och har därför inte lärt sig det svenska språket på samma sätt’’ - Adis

ibland när man läser så kan det vara ord där man bara "va vad betyder det?’’ - Azra


‘’ Det är ganska svårt.. för det är mycket eget ansvar.. och det är mycket svårare än gymnasiet.. det är högre krav ... samt svåra kurser.. det akademiska språket är också ganska svårt.. ‘’- Nikolina ‘’Det är en höjning i svårighets skalan, det är svårt att skriva bra svenska.. ’’ - Anel


Det akademiska språk som informanterna förväntas behärska för universitetsstudier har visat sig vara en utmaning. Vissa informanter anser att de skulle behöva mer hjälp för att förstå och utveckla det akademiska språket. Andra menar att de själva måste var aktiva och söka upp vissa ord för att förstå dess innebörd. För att förstå hur begränsningar i det akademiska språket påverkar individens förhållande till universitetsstudier använder vi Bourdieus kapitalformer. Adis berättar till exempel att han fick gå svenska 2 i skolan. Läraren urskiljde på så sätt honom som någon som inte besatt en kulturell kapitalform som läraren värderar högt. Samtidigt kan undervisningen på svenska 2 förstås som att det hjälpt Adis att lyckas vidareutbilda sig och studera på samma nivå som en etnisk svensk (Jmf. Broady, 1998:6-8). Genom att Adis fick möjligheten att gå svenska 2 kan undervisningen förstås som en del av socialiseringsprocessen av den svenska kulturen: det kan ses som ett verktyg för att anamma delar av den svenska kulturen genom att Adis fick stöd att förstå och lära sig det svenska språket. Undervisningen av svenska 2 kan ses som ett komplement till hans behärskning i det svenska språket, som lärarna gav honom möjlighet att utveckla. Samtidigt kan det förstås som att placeringen av Adis i en svenska 2-grupp hade kunnat leda till en motreaktion av majoritetssamhället som istället för att inkludera honom i vanlig svenskundervisning, placerade honom i en speciell grupp.

Med hjälp av Bourdieus teori om kulturellt kapital kan vi förstå ovannämnda citat. Ingen av informanterna besitter ett högt kulturellt kapital då de inte behärskar språket i samma utsträckning som en etnisk svensk, detta gäller både det akademiska språket som kan anses vara en del av finkulturen såväl som att de själva anser att det är större press att behärska det svenska språket bra när de skriver akademiska texter. Anledningen kan vara att majoriteten av de intervjuade talar sitt hemspråk i större utsträckning hemma än det svenska språket. Även om de möjligen tillhör samma klass som en etnisk svensk har de inte samma tillgångar till språklig behärskning i det svenska språket som en etnisk svensk. Vidareutbildning på

universitetsnivå kan däremot leda till att individerna kommer att besitta ett högre kulturellt kapital eftersom deras behärskning av det svenska språket utvecklas, samt att deras

språkbehärskning kan likställas med en etnisk svensks. Enligt Broady är kulturellt kapital flytande och kan därmed både minska såväl som öka (Broady, 1998). Broady refererar till att ett kulturella kapital kan öka, vilket kan identifieras i informanternas situationer.

Vidareutbildningen leder till att det kulturella kapitalet utvecklas eftersom att individerna utvecklar det svenska språket, men även på grund av att de kan börja arbeta med ett statusfyllt arbete efter avslutad utbildning. En faktor till att föräldrarna inte besitter samma kunskaper i det svenska språket kan vara att de i samband med flykten till Sverige var rädda att förlora det kulturella kapitalet som de besitter, vad gäller modersmålet såväl som andra arvsfaktorer som är sammankopplade med hemlandet (Jmf. Eriksen, 1998:87-89). Rädslan att förlora det kulturella kapitalet från hemlandet kan resultera i att både informanterna och deras föräldrar främst talar modersmålet hemma, vilket vidare kan påverka informanternas utveckling i det svenska språket.

Ytterligare en faktor som är värd att nämna är att på universitetsnivå undersöks det vilka kvalifikationer individen innehar för att studera vidare. Kvalifikationerna kan vara detsamma för informanterna som för etniskt svenska. Vid ansökan till vidareutbildning kan informanterna haft samma snitt betygsmässigt som en etnisk svensk och då blivit antagen till utbildningen med samma förutsättningar rent generellt, utan särskild hänsyn för den språkliga behärskningen. Det är däremot möjligt att de inte besitter samma kompetens att styra verktygen såsom det språkliga eftersom att de anser att de har svårigheter i det svenska språket. Samtidigt besitter de troligen ett högre kulturellt kapital än någon som inte vidareutbildat sig och kommit i kontakt med det akademiska språket (Jmf. Broady, 1998:7-10).

Sammanfattningsvis anser informanterna att de inte besitter samma språkkunskaper i det akademiska språket som i det vardagliga. Det framförs även att de främst talar sitt modersmål. En faktor till varför informanterna anser att de har bristande språkkunskaper i det svenska språket kan vara för att föräldrarna är rädda att förlora sitt arv från hemlandet. Därav kan det leda till att föräldrarna inte är lika öppna för att tala svenska hemma. Genom att vidareutbilda sig kan samtliga informanter besitta ett högre kulturellt kapital än de som inte vidareutbildat

sig i och med att de nu kommit i kontakt med det akademiska språket, såväl som att deras språkliga kunskaper i det svenska språket kommer utvecklas när de studerar på en högre nivå (Jmf. Broady, 1998). Utveckling i den akademiska språkbehärskningen kan motivera individen till att studera vidare, med ambitionen att inkluderas i det svenska samhället. Det akademiska språket som inkluderas i universitetsstudier kan likaså förstås som en faktor till att individer med annan kulturell bakgrund känner sig inkluderad i studierna som en etnisk svensk gör. Individen motiveras till att studera vidare och på så sätt skapa sig sociala relationer där akademisk utbildning kan ses som en utmaning såväl som motivation till att utöka det kulturella kapitalet.


7. Slutsatser


I slutsatsen kommer vi att sammanfatta de väsentliga delar vi fått fram i resultatet samt återkoppla resultatet till studiens syfte och frågeställningar. Vi kommer även att nämna de kategorierna som brukats i resultatet för att sammanfatta de viktigaste resultaten. Avslutningsvis presenteras en generell bild av samtliga kategoriers resultat. Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som kan vara bidragande vid val av utbildning för unga män och kvinnor med forn jugoslavisk bakgrund med avstamp i etnicitet samt ur ett kulturellt perspektiv såväl som identitetsutformning. Det empiriska materialet visar att det finns ett samband mellan de fyra kategorier som presenteras, som är bidragande till val av vidareutbildning.

Kategorin ‘’Identitet: med inriktning på självuppskattning kring individens etnicitet” resulterade i att informanterna anser att de måste anpassa sig efter vilken situation de befinner sig i. Samtliga informanter anser sig vara mer bosniska respektive serbiska, samtidigt är de öppna för att ses som en blandning av både svenska såväl som andra forn jugoslaviska länder. Samtliga funderar kring vad som faktiskt anses vara jugoslaviskt eller vad som faktiskt är svenskt. Självuppfattningen kring deras identitet styrs av vilka de umgås med, när de umgås med individer med likadan kulturell bakgrund är det en självklarhet för dom att de är jugoslaver. Denna självklarhet anser de inte finns i utomstående sammanhang. Vidare valde vi att analysera majoriteten av utsagorna med hjälp av Goffmans (2015) teori om det

dramaturgiska perspektivet för att förstå hur de unga kvinnorna och männen med forn jugoslaviskt ursprung valde att framställa sig själva, såväl som hur de bildat en ny identitet baserat på de två kulturer de ingår i. Identitetskapandet har resulterat i en jugosvensk kultur där informanterna anammat egenskaper ur såväl den svenska kulturen som den jugoslaviska (Eriksen, 1998). Vi brukade oss av Ronnströms sfärer (1988) för att kunna förklara hur anpassningen kan se ut baserat på vilken sfär de befinner sig i. I sängkammaren reflekterar individen sällan över sin etnicitet utan där är de kvalifikationer som utgör en till bosnier eller serb relativt självklara (Jmf. Ronnström,1988:160-162). Sammanfattningsvis visar deras självuppskattning kring deras etniska identitetsutformning att det är flytande och anpassningsbart baserat på vilken sfär de befinner sig i.

Den andra kategorin benämns som ‘’kulturell bakgrund’’. Resultatet visade att informanterna umgicks främst med andra individer med samma kulturella bakgrund. Resultatet visade dessutom att individer med samma bakgrund har liknande tankar om att vidareutbilda sig. Om individen enbart umgås med andra som innehar samma kulturella bakgrund kan det bero på att de har vissa kvalifikationer som anses vara av värde i just den sociala situationen som kan exkludera andra individer. Vikten av kvalifikationerna resulterar i att individerna med samma kulturella bakgrund letar sig till varandra eftersom de delar liknande tankar om saker och ting. Resultatet visade däremot även att informanterna var beredda att anpassa sig i de situationer som kräver det. Anpassningen i olika situationer kan handla om att alla individer har samma värde men att det finns kvalifikationer som kan leda till att individer känner mer samhörighet med en grupp än en annan (Ronnström, 1988:160-162).

Resultatet visar även att den kulturella bakgrunden genererar i att informanterna mestadels delar liknande tankar om vidareutbildning. Anledningen till att informanterna har liknande tankar om utbildning är på grund av att föräldrarna besitter liknande kultur och därmed har liknande förväntningar på den nästkommande generationen. Föräldrarnas förväntningar på nästkommande generation kan förklaras med hjälp av att föräldrarna till en viss del är underrättade att utbildning genererar möjligheter i samhället. Föräldrarna kan besitta information om att utbildning värderas högt i ursprungslandet och därmed har de liknande visioner vad gäller deras barn i Sverige (Jmf. Broady, 1998:8-10).

engagemang där föräldrarnas vision är att deras barn ska slutföra sin påbörjade utbildning. Resultatet visar att föräldrarna besitter ett högt ansett kulturellt kapital i respektive ursprungsländer och att de därmed anser att utbildning är av värde. Utbildning har troligen blivit utnämnt som värde för att individen ska uppnå framgång. Resultatet visar även att när Jelena valde att utbilda om sig till socialpedagog ansåg föräldrarna att det var onödigt då hon redan hade en högt ansedd utbildning i form av “urban designer”, det vill säga stadsplanerare. Engagemanget verkar vara högre bland de föräldrar vars barn vidareutbildar sig än Jelena som valde att stämma av med sig själv att utbildningen hon valde i första hand inte var något för henne. Jelenas omväxling genererade i kommentarer såsom att hon var naiv som valde att sadla om när hon redan hade en examen. Ytterligare aspekter av engagemang ansåg vi inte fanns i någon av utsagorna i själva studierna, utan det handlade snarare mer om att de blev pushade att slutföra sina utbildningar.

Den fjärde kategorin “Akademiska språket och dess utmaning vid vidareutbildning” visar att unga kvinnor och män upplever vissa svårigheter i det akademiska språket som brukas vid universitetsstudier. Individerna upplever att de ibland får söka upp vissa ord för att se betydelsen av orden i fråga. Vid tolkning av materialet ansåg vi att språksvårigheterna beror på att majoriteten av de som deltog i studien i första hand talade och har talat sitt modersmål i större utsträckning än svenska språket. Det språkliga engagemanget hemifrån går att förstå på så vis att föräldrarna inte kan vara till hjälp för att utveckla språk behärskningen av det svenska språket. Utmaningen med det svenska språket utgörs av att föräldrarna visionerar om att bevara kulturen och språket från hemlandet, i ett land där de är av minoritet. Genom att bevara kulturen uppstår en konsekvens där det svenska språket i hemmet, inte utvecklas i lika hög grad.

Avslutningsvis kan det akademiska språket förstås som en aspekt som påverkat valet vid