Vägen till akademisk utbildning för
jugosvenskar
En kvalitativ studie om hur kultur och identitet ur etniskt perspektiv förklarar valet av vidareutbildning för unga män och kvinnor med forn jugoslavisk bakgrund
Författare: Lilly Alagić & Aleksija Đurović Handledare: Anna Berglund
Examinator: Mona Hemmaty Termin: HT20
Ämne: Sociologi
Institutionen för samhällsstudier
Abstract
Authors: Alagić, Lilly & Đurović, Aleksija
Title: “The Yugoslavian culture and identity’s impact among second-generation immigrants further education: A qualitative study about how culture and identity from an ethnic perspective explains further education among young men and women ”
Approximately 100 000 fled from former Yugoslavia during the 1990’s, the refugees mainly came from Bosnia Hercegovina because of the genocide towards Muslims during late the 90’s. Another factor of the refugee wave was the economic crisis that led people to seek a new country to establish in. The vision was to establish a good standard of living with their children in mind. After a couple of years in Sweden, the parents aimed for a better life for the upcoming generation in Sweden. This leads us to our topic, how much does the ethnic culture and identity form the individuals’ vision for higher education, as well as how the parents engage during school attendance and the difficulties with the academic language for our participants. Previous research has shown that girls particularly have more engaged parents than boys, however, the visions for higher education is high for both genders. Especially when it comes to immigrant children, which can be an indicator that the parents fled their home country to establish a new, better life in a foreign country. This study aims to further understand possible indicators for further studies based on earlier mentioned factors. Our study is based on seven women and men between the ages of 20-30 with a former Yugoslavian background that has studied at university or is still studying.
The main theoretical views we are using in this study are Bourdieu’s capital forms and Goffman's dramaturgical perspective to analyze the statements as well as Eriksen’s ethnic theories based on culture and identity modeling. The study takes place in Southern Sweden and our collection of data is based on semi-structured interviews. The results of the study are categorized into four categories, however, the main conclusion in the study is based on culture and identity. Parenting engagement and academic language are complements that are founded by earlier mentioned categories.
Keywords: Further education, Ethnic culture, Ethnic Identity, Parenting engagement, Academic language
Tack
Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Anna Berglund som hjälpt oss utveckla studien med vägledning såväl som värdefull konstruktiv kritik. Vi vill även rikta ett stort tack till våra informanter som bidragit med väsentlig information så att studien kunnat utföras. Utan er hade det inte varit möjligt att utföra denna studie.
8 januari 2021
Lilly Alagić & Aleksija Đurović
Innehållsförteckning
1 Inledning 1
1. Syfte och forskningsfråga 2
2. Bakgrund 2
2.1. Jugoslavienkriget 2
3.
Tidigare forskning 43.1. Förväntningar på vidare studier ur föräldrarnas perspektiv och uppfostran av barn 4
3.2. Föräldrar och barns engagemang i skolgången 5
3.3. Ungdomars självuppfattning om sin identitet 6
3.4. Orsaker som kan ha en inverkan på etableringsprocessen i det svenska samhället 7 3.5. Diskussion om tidigare forsknings relevans i relation till studien 7
4.
Teoretiskt ramverk 84.1. Etnicitet ur Eriksens definitioner; generell definition, etnisk identitet samt kulturell
etnicitet. 8
4.1.1. Etnicitet 8
4.2. Ronnströms sfärer 11
4.3. Symboliskt, socialt och kulturellt kapital 12
4.3.1. Generell förklaring av kapital 12
4.3.2. Symboliskt kapital 12
4.3.3. Kulturellt kapital 13
4.3.4. Socialt kapital 14
5.
Metod och genomförande 165.1. Metodologisk reflektion 17
5.2. Etiska överväganden 18
5.3. Urval och avgränsning 18
5.4. Intervjuguide 19
5.5. Sortering och bearbetning av empiriskt material 19
6.
Resultat och analys 196.1. Identitet 20
6.2. Kulturell bakgrund 23
6.3. Engagemang hemifrån 28
6.4. Akademiska språket och dess utmaning vid vidareutbildning 31
Bilaga Intervjuguide 40
1 Inledning
Under 1990-talet immigrerade ungefär 100 000 individer från forna Jugoslavien. Majoriteten av individerna som immigrerade till Sverige kommer från Bosnien och var asylinvandrare (Migrationsverket 2020). Det höga antalet migranter berodde på den ekonomiska krisen i Jugoslavien samt Jugoslaviens sönderfall (Eastmond, 2011:278). Olkiewicz menar att ett flertal av de som sökt asyl och fått stanna i Sverige har ambitionen att etablera sig i det svenska samhället (Olkiewicz, 1990:5). Med visionerna att stadga sig i Sverige, med sitt ursprungsland som referensram försöker jugoslaverna att skapa ett nytt “hem” med sin familj i åtanke (Eastmond, 2011:284). Efter ett par år i Sverige insåg de att visionerna de tagit med sig från hemlandet inte var uppnåbara med den erfarenhet de hade. De icke uppnåbara visionerna, och den icke giltiga utbildningen för jugoslaverna genererade i att höga förväntningar på nästkommande generation blev påtaglig. Fokus lades på att nästkommande generation skulle utbilda sig eftersom utbildningsmöjligheterna var minimala för föräldrarna i samband med flykten till Sverige. Studier visar att individer som kommer från en hemmiljö som saknar akademisk utbildning avser i högre utsträckning att vidareutbilda sig (Ask & Sandblad, 2003). Utbildning blev ett sätt för familjerna att engagera sig i barnens liv och för barnen ett sätt att efterlikna de visioner deras föräldrar haft när de immigrerade till Sverige (Eastmond, 2011:287).
Hur påverkas barn till föräldrar som flytt från forna Jugoslavien och etablerat sig i Sverige? Många anser att andra generationens invandrare ständigt slits mellan två världar. Deras egna identitetsuppfattning är sällan klarlagd just för att de anpassar sig efter flera kulturer på samma gång. Samtidigt får invandrare dagligen höra att de bör se sig som det ena eller andra. Även detta kan påverka individen. Kategoriserar individen sig som jugoslav kan denne mötas av förakt då individen talar bra svenska och därmed bör se sig som svensk.
Vi finner studien av intresse eftersom att vi själva har en forn jugoslavisk bakgrund, men är födda och uppvuxna i Sverige. Vi känner till hur det är att ständigt behöva anpassa sig efter två kulturer samtidigt som man aldrig passar in tillräckligt i någon specifik kultur. Av egna erfarenheter har vi upplevt att vissa faktorer har påverkat vårt val till vidareutbildning samt inriktning av utbildning. Studien avser att skapa förståelse för huruvida kultur och identitet
kan ha en inverkan på vidareutbildning för individer med forn jugoslavisk bakgrund, således undersöks faktorer som kan vara bidragande vid val av vidareutbildning för de unga vuxna som vuxit upp i Sverige.
1.
Syfte och forskningsfråga
Syftet med studien är att tillföra empirisk kunskap och skildra på vilket sätt kultur och identitet påverkar valet av vidareutbildning för unga män och kvinnor med forn jugoslavisk bakgrund, med inspiration från Eriksens (1993) perspektiv på etnicitet. Således syftar studien till att undersöka de faktorer som kan vara en bidragande faktor till val av vidareutbildning.
För att besvara syftet har följande forskningsfrågor ställts:
- Vilka faktorer kan ha en inverkan på unga fornjugoslaviska män och kvinnors möjligheter till vidareutbildning och hur kan faktorerna förstås?
- På vilket sätt inkorporerar unga fornjugoslaviska män och kvinnor etnisk identitet och kultur vid val av akademisk vidareutbildning?
2.
Bakgrund
2.1. Jugoslavienkriget
NE:s definition av Jugoslavien lyder; “Jugoslavien, statsbildning på Balkanhalvön 1918–91, bestående av Serbien, Kroatien, Slovenien, Bosnien–Hercegovina, Montenegro och Makedonien.” -
Jugoslavien. NE.SE (2020)
Tidigt 90-tal utbröt ett krig i forna Jugoslavien. Forna Jugoslavien även kallat Socialistiska federativa republiken Jugoslavien delades in i ett flertal stater (Slovenien, Bosnien - Hercegovina, Nord -Makedonien, Kroatien, Serbien, Montenegro samt Kosovo). Startskottet för det kommande kriget var att levnadsstandarden sjönk markant efter Josip “Tito” Broz död 1980. Därefter började samtliga länder att sträva efter självständighet. I och med strävan efter
självständighet i bland annat Bosnien och Hercegovina under tidigt 90-tal uppstod en etnisk rensning bland bosniska muslimer, som främst utfördes av serber. Jugoslaviens sönderfall genererade i en massemigration: människor var tvungna att fly från sina hemländer för att skapa sig ett nytt liv i ett främmande land. Siffror visar att ungefär två miljoner människor drevs bort från sina hem. Efter kriget har internationella brottsutredningen i Haag fastställt att brott mot de mänskliga rättigheterna utförts av bland annat Miloševiić och Mladić. En av de
större massakrerna är Srebrenica massakern 1995 där målet var en etnisk rensning av bosniska muslimer. Mängden avlidna under Jugoslaviens sönderfall uppsteg uppemot en kvarts miljon (NE, 2020).
Det höga antalet individer från forna Jugoslavien som immigrerade till Sverige på 90-talet anlände när Sverige befann sig i en stor ekonomisk kris. En majoritet av de som kom under 90-talet lyckades etablera sig på arbetsmarknaden i Sverige, men med en medianlön på några tusen kronor mindre än den vanliga svensken (Gad, 2015). Barn till föräldrar med jugoslavisk bakgrund är i hög grad lika verksamma på arbetsmarknaden som barn födda av svenska föräldrar (De Lima - Fagerlind, 2015). Däremot var det många av föräldrarna till dessa barn som inte kunde sysselsätta sig med arbeten adekvata för den erfarenhet de innehade från forna Jugoslavien. En konsekvens var att allt fler flyktingar kände att de visioner de tagit med sig från hemlandet inte var uppnåbara. De icke uppnåbara visionerna resulterade i att allt fler föräldrar till dagens unga vuxna män och kvinnor med forn jugoslavisk bakgrund hade en vision om att deras barn skulle lyckas etablera sig på den svenska arbetsmarknaden genom att utbilda sig (Eastmond, 2011:287)
.
Med bakgrundsinformationen som underlag vill vi återigen belysa vikten av vår studie. Visionen är att skapa förståelse hur etnisk identitet och kultur kan vara av vikt för unga män och kvinnor med forn jugoslavisk bakgrund som väljer att studera vidare.
3.
Tidigare forskning
3.1. Förväntningar på vidare studier ur föräldrarnas perspektiv och uppfostran av barn
Vi vill härmed belysa läsaren att Olkiewicz (1990) studie som beskrivs nedan utfördes på tidigt 90-tal då jugoslaverna var nya i Sverige, därav kan den inte användas för att beskriva de erfarenheter denna grupp har av Sverige idag. Flera resonemang i studien har däremot paralleller till det vi har observerat i vårt material och vi anser därför att den utgör en god grund för att belysa olika aspekter som kan ha en inverkan på unga män och kvinnors val av vidareutbildning.
Olkiewicz (1990) talar om föräldrarnas förväntningar på deras barn gällande vidareutbildning. De förväntningar föräldrarna har på sina barn kan brukas som en komponent i hur de väljer att uppfostra sina barn. Olkiewicz menar att det kan finnas skillnader mellan förväntningarna föräldrarna har på sina barn baserat på om de är flickor eller pojkar. Utöver de förväntningar föräldrarna har med sig från sitt ursprungsland kan faktorer såsom vistelsetiden i Sverige och hur etablerade de är i det svenska samhället påverka barnens uppfostran.Vidare delar författaren upp studien i tre kategorier. Den första kategorin utgörs av huruvida ungdomarna etablerar sig i Sverige eller i ursprungslandet. Den andra kategorin utgörs av planer för framtiden såsom vidareutbildning och den sista kategorin belyser föräldrarnas uppfostringsmönster (Olkiewicz, 1990:78). I studien skildras skillnaden mellan finsk-svenska och jugo-svenska ungdomars uppfostran och faktorer som kan komma att påverka deras syn på utbildning. Resultatet visar att föräldrar med jugoslavisk bakgrund gärna ser att deras barn etablerar sig i sina ursprungsländer (Olkiewicz, 1990:79). Olkiewicz för resonemanget att föräldrarnas önskemål om etablering i ursprungslandet går att förklara på så sätt att de refererar till sina egna drömmar och visioner som de inte kunnat utföra i och med migrationen till Sverige, således visar resultatet att föräldrar med utbildning oftast vill att speciellt flickor åstadkommer en universitetsutbildning. Det finns däremot inte något samband mellan pojkar och deras föräldrars skolgång (Olkiewicz, 1990:87). En majoritet av de jugoslaviska
föräldrarna förväntar sig att barnen skall välja en eftergymnasial utbildning (Olkiewicz, 1990).
Lundqvist (2010) talar i sin studie om vilka faktorer som påverkar det individuella valet kring utbildning samt yttre påverkan, såsom föräldrar. Ytterligare faktorer som belyses är genus och etnicitet. Studiens syfte är att studera hur ungdomar porträtterar sina framtidsvisioner såväl som sina föräldrars önskan till vidareutbildning (Lundqvist, 2010:141).
Resultatet visar att det finns ett samband mellan socioekonomiska faktorer och ungdomars karriärinriktningar. Faktorer som påvisar sambandet är främst vilken utbildning föräldrarna har och hur barnens ser ut i skolan.Föräldrar som är utlandsfödda tenderar ofta att ha en lägre utbildningsnivå och sämre anknytning till den svenska arbetsmarknaden. Den låga utbildningsnivån leder till att de direkt befinner sig i en mer utsatt position till arbetsvärlden jämfört med etniskt svenska. Det är vanligt att ungdomarna använder sina föräldrar som en referensmall för att se att de själva är kapabla till att uppnå en examen (Lundqvist, 2010:141). Studiens resultat visar att många barn uppmuntras till fortsatta studier efter gymnasiet, då deras föräldrar argumenterar att det är viktigt att de innehar en utbildning. Samtidigt upplever andra barn att en del utbildningar värderas högre än andra av föräldrarna (Lundqvist, 2010:143). Förhoppningen från majoriteten av föräldrarna till ungdomarna i denna studie är att de skall välja något yrke som har hög status även om de ofta betonar att de ska få läsa vad de vill. Det förekommer föräldrar som främst uppmuntrar till fortsatta studier. Oavsett vad barnen väljer kommer de generera deras barn nytta i framtiden. Sedan finns det som tidigare nämnt föräldrar som vill att deras barn väljer ett specifikt yrke. Dessutom reflekteras det över att många föräldrar menar att deras barn bör ta tillfället i akt och utbilda sig i Sverige när möjligheten finns, en möjlighet föräldrarna själva inte hade i sina ursprungsländer (Lundqvist, 2010:145-149). Avslutningsvis menar Lundqvist att ett flertal av ungdomarna refererar till sin bakgrund och motiveras till studier för att krossa fördomarna som finns om invandrare och deras låga utbildningsnivå (Lundqvist, 2010:167).
3.2. Föräldrar och barns engagemang i skolgången
Högdin (2006) slår fast att det som nämns i tidigare studier gällande föräldrars engagemang i barnens skolgång är en central del för att barn ska lyckas, där studieresultaten visade att
flickor generellt sett presterat bättre i skolan än pojkar (Högdin, 2006:4). Föräldrars engagemang har större betydelse för en lyckad skolgång än andra faktorer som placeras under socioekonomiska kapital (Högdin, 2006:1). Ett flertal av faktorerna undersöks av tidigare forskare för att se vilken typ av engagemang från föräldrar som genererar mest nytta för barnen under deras skolgång. Enligt tidigare studier menar bland annat Skolverket att barn med utlandsfödda föräldrar har sämre skolprestation än de med inrikesfödda föräldrar i Sverige. Faktorer som uppmärksammas är bland annat att bristande språkkunskaper kan vara en bidragande aspekt, däremot har det visat sig att vissa etniska minoriteter presterar bättre i skolan än andra. Det nämns även att andra generationens invandrare ofta möts av diskriminering och känner sig underordnade i samhället, detta kan i sin tur generera en så kallad backlash mot den svenska skolan där barnen vägrar integrera sig (Högdin, 2006:2). En av de oberoende variablerna i enkätstudien är etnicitet, där Högdin även har presenterat kategorin öst/syd- Europa. Studien visar att ungefär 90 procent av eleverna innehar engagemang hemifrån från föräldrarna (Högdin, 2006:7-9). Högdins studie utgår från etniska bakgrunder samt kön. Enligt analys av samtliga enkätresultat menar Högdin att hon bekräftar tidigare studier som utförts, där svaret är att ett lägre engagemang av barnens studier går att finna hos utlandsfödda föräldrar. Det visar sig även att framförallt flickor tar mer hjälp från familjen än pojkar gällande läxor. Enligt resultatet anser flickor till utlandsfödda föräldrar vara mer engagerade i sina studier än pojkarna. Högdin menar att flickor inte anammat de stereotypiska dragen om kvinnor bör ha en lägre karriärsträvan, utan att studier tvärtemot anses vara av stor vikt för dessa flickor (Högdin, 2006:14).
3.3. Ungdomars självuppfattning om sin identitet
Åhlund (1997) menar att begreppet invandrare i Sverige är ett sätt att exkludera individer från att räknas som svenskar. Denna typ av kategorisering kan förstöra för invandrarna att etablera sig i samhället och det leder även till att de fördomar samhället har formar individerna som kallas för invandrare (Åhlund, 1997:81). Åhlund menar således att ungdomars självuppfattning formas av omgivningen de tillhör (Åhlund, 1997:82). Studien belyser även att det finns invandrarungdomar som själva väljer att exkludera sig från andra invandrarungdomar. De vill inte associeras med fördomar om invandrarungdomar som
högljudda och irriterande, utan väljer att hålla sig borta från dessa för att verka mer “svensk” (Åhlund, 1997:87-89).
3.4. Orsaker som kan ha en inverkan på etableringsprocessen i det svenska samhället
Lozic (2016) betonar problematiska beteenden hos unga som kan påverka deras etableringsprocess i samhället. I Lozics studie får representanter från olika organisationer komma till tals och beskriva det som de ser som orsaker till problematiska beteenden hos unga invandrare i en svensk stad. Språksvårigheter och sociokulturell isolering är två aspekter som påverkar ungas etableringsprocess. Föräldrars bristande språkkunskaper försvårar kommunikationen med myndigheter och delaktighet i samhället, vilket leder till utanförskap. Vidare anses föräldrarnas språksvårigheter försvåra deras engagemang i barnens skolgång och ger barnen sämre förutsättningar till etablering, därmed medför det en negativ inverkan på deras framtidsutsikter (Lozic 2016:160).Ytterligare en aspekt som föräldrarnas språksvårigheter och sociokulturella isoleringen resulterar i är att det sker omvända maktförhållanden i hemmet. Barnen behärskar det svenska språket bättre än föräldern och därmed har makt när föräldrarna är i kontakt med myndigheter där barnet måste översätta. Det här innebär att föräldrarna isoleras i den privata sfären och blir beroende av barnen samtidigt som det genererar i att det blir svårt att sätta gränser för barnen. Ytterligare ett resultat som redovisas i artikeln är att föräldrars engagemang och uppfostran spelar en central roll för att deras barn ska lyckas etablera sig i samhället. Föräldrarna kommer från länder där skolsystemet är helt annorlunda i jämförelse med Sveriges skolsystem. Andra förväntningar präglar eleverna och ett mer auktoritärt ledarskap efterfrågas av föräldrarna där skolan bestämmer över barnen och har det främsta ansvaret för deras utbildning (Lozic 2016:160-61).
3.5.
Diskussion om tidigare forsknings relevans i relation till studien
Artiklarna belyser kulturella skillnader, föräldrarnas ambitioner och engagemang i barnens skolgång. Artiklarna handlar således om vilken inverkan individens kulturella bakgrund har
på etableringen i det svenska samhället. Genom att ha analyserat och sammanfattat det väsentliga från respektive artikel har vi funnit brister som har varit en bidragande faktor till val av studie. Olkiewicz (1990) avhandling är den som närmast går att applicera med vår egna studie eftersom en av undersökningsgrupperna var jugoslaver, vad vi dock ansåg vara bristande i denna avhandling var att det utfördes kvantitativt. Vi har istället valt att bruka oss av kvalitativ metod. Studien avser att skapa förståelse för de mekanismer som kan vara avgörande i relation till unga kvinnor och mäns förutsättningar vid vidareutbildning, således fokuserar studien på kultur och identitet ur ett etniskt perspektiv. Det som utmärkt sig i vissa artiklar är att föräldrarnas engagemang i skolgången har en större påverkan än kulturella faktorer. Lundqvist (2010) nämner exempelvis att vissa föräldrar vill att deras barn ska läsa vidare oavsett inriktning. Det nämns även att individen blir påverkad av föräldrarna såväl som vad som anses vara en statusmarkör i ursprungslandet.
4.
Teoretiskt ramverk
Studiens teoretiska ramverk grundar sig i Pierre Bourdieus kapitalformer: socialt, kulturellt samt symboliskt kapital (Broady, 1998). Såldes belyses även Erving Goffmans teori om det
dramaturgiska perspektivet (Goffman, 2015). Thomas Eriksens definition om etnicitet ur kulturellt - samt identitets perspektiv brukas som en teori i studien (Eriksen, 1998). Owe
Ronnströms olika sfärer relaterar till hur etnicitet kan förstås i olika sociala kontexter (Ronnström, 1988). Det teoretiska ramverket används i studien för att skapa förståelse för de handlingar och dess sociala process som individen genomgår vid utbildningsval.
4.1. Etnicitet ur Eriksens definitioner; generell definition, etnisk identitet samt kulturell etnicitet.
4.1.1. Etnicitet
Forskare iakttog att begreppet etnicitet började brukas allt mer under 1990-talet, speciellt i sociologi, socialantropologi samt samhällsvetenskap. Forskarna förmodade att etnicitet länge skulle försvinna, men istället förstärktes det och forskare blev allt mer intresserade av fenomenet i och med att det ständigt var i fokus under 90-talet. Det går inte att undkomma
detta fenomen, speciellt när det är en central roll i identiteten bland de som flytt eller invandrat till Sverige (Eriksen, 1998:9-10).
Begreppet etnicitet går att specificera baserat på i vilken kontext det brukas. Begreppet går att brukas på grupp- såväl som individ-nivå. Begreppen beskriver likheter och olikheter mellan människor. Etnicitet kan även förstås som en del av identitetskapandet eftersom att det kan forma vår identitet baserat på land och kultur (Ford & Harawa, 2010:2). Etnicitet skapas när människor interagerar med varandra, det är först då etnicitet blir av relevans. Inom vetenskapen handlar etnicitet i grund och botten om samspelet mellan människor, hur en grupp beskådar sig själva såväl som hur de blir beskådade av omgivningen (Eriksen, 1998:9,13). Det är av vikt att etnicitet inte förväxlas med “ras”-begreppet. Enligt Bantons definition av begreppen handlar ras om att placera individer i specifika fack, baserat på egenskaper, utseendet med mera. Etnicitet menar Banton handlar om tillhörighet, där en grupp identifierar sig som “oss”, där likheter indikerar på att de tillhör samma grupp. Varken ras eller etnicitet ska förväxlas med rasism. Rasism handlar om att identifiera grupper som “de andra”, som besitter negativa egenskaper som står i motsats till den egna gruppen (Eriksen, 1998:14).
2. Etnisk kultur
Eriksen (1998) menar att identifiera etniska grupper med kulturella grupper kan vara av vilseledande karaktär. Koncentrationen bör uppmärksammas på sociala interaktioner istället för kulturellt innehåll. En gemensam kultur kan ses som ett resultat av en social process. Etniska gränser upprätthålls eftersom grupper står i kontinuerlig kontakt med varandra. Eriksen (1998) menar att etniska grupper definieras ur medlemmarnas perspektiv, det vill säga att etniciteten kategoriseras utifrån individers klassifikationer på grundval av deras ‘’mest allmänna identitet’’. Etnisk tillhörighet måste erkännas av medlemmen själv för att kunna vara socialt verksam, detta anses som ett viktigt kriterium för att individen ska ingå i någon form av etnisk kultur (Eriksen, 1998:51). Eriksen (1998) hävdar att det finns gränser som avskiljer en etnisk grupp från en annan. Etniska grupperingar framträder genom gränser där gränsen är en social process av betydelse som kan variera över tid. Gruppens kultur kan alltså förändras över tid utan att gränsen försvinner. Eriksen (1998) tydliggör att kulturella skillnader endast
har med etnicitet att göra om sådana skillnader är relevanta i ett socialt samspel. För att exemplifiera etniska gränsernas relativitet är kriget i forna jugoslavien ett typiskt fall. De viktigaste kulturella skillnaderna mellan exempelvis kroater och serber är att de utövar olika varianter av kristendom och att de använder olika alfabet. Serberna är ortodoxer medan kroaterna är katoliker. De kulturella variationerna tydliggör den uppenbara gränsen mellan de etniska grupperna som blev förstärkt efter krigets utbrott (Eriksen, 1998:53). Etnisk gräns upprätthåller en osynlig skiljelinje mellan grupper. Gränserna genererar i att grupperna avgränsar sin identitet gentemot varandra. Den etniska kulturen och dess gräns blir påtaglig när individen föreskrivs vad som är lämpligt uppträdande gentemot andra samt när kunskap förmedlas om individens ursprung (Eriksen, 1998:55).
3. Etnisk identitet och etnisk klassificering
Begreppet identitet brukas av socialantropologer för att förklara skillnader såväl som likheter mellan människor. När människor kategoriserar sig själva och utomstående i etniska kategorier görs det med hjälp av sociala såväl som kulturella aspekter där kategorisering är användbart. Enligt Eriksen är det en tolkningsfråga av hur många etniska varianter det finns. Eriksen tar upp exemplet att en utomstående troligen inte kommer att hitta lika många etniska kategorier i ett land som en infödd, vilket resulterar i en reducering av klassifikationen. Den kategori av etnicitet som är av relevans för vår studie är främst anomalier. Anomalier handlar om att identiteter och gemenskaper är unika såväl som exkluderande. För att tillhöra en viss kategori bör individen besitta kriterier som tillämpats för att tillhöra en viss etnicitet. Enligt Eriksen är en typisk anomal kategori andra och tredje generationens invandrare. När vi talar om dessa grupper menar Eriksen att man bör uppmärksamma att likväl som att de kan klassificera sig som sina förfäder så kan de göra detsamma till majoritetssamhället. Det är svårt att tampas med två kulturer samtidigt och därav kan detta leda till upplopp i form av två kategorier. Det ena är att människor väljer att assimilera sig med majoritetskulturen, men för att detta ska kunna vara möjligt måste majoritetskulturen vara öppen att släppa in fler medlemmar. Den andra kategoriseringen är att individen bildar en egen version av två kulturer som individen ser som sin etnicitet, detta är vanligt bland barn till blandäktenskap. En annan version av den sistnämnda är att individen antar båda kulturerna. Individen ser sig själv som
exempelvis det ens förfäder är men att man anammar delar av kulturen i det land man bor i (Eriksen, 1998:79-83).
Kategorisering av människor baserat på etnicitet kan ses som ett fenomen där samhällen struktureras upp. Det blir ett “vi och dem-perspektiv” där klassificering särskiljer och binder samman människor baserat på likheter och olikheter. Identiteten blir först viktig om den utsätts för hot av något slag. Hot kan vara allt från en flykt från sitt ursprungsland och att man i sitt nya land tillhör en etnisk minoritet, till politiska förändringar i landet såväl som integration där olika kulturer och etniska grupper möts och på olika sätt utmanar varandra (Eriksen, 1998:87-89).
4.2. Ronnströms sfärer
Ronnström (1998) presenterar olika sfärer som relaterar till hur etnicitet kan förstås.
Den första synvinkeln kallas sängkammaren: Sängkammaren definieras som den intima sfären. I sängkammaren är etnicitet inte av någon större betydelse utan här definieras individen främst som man, hustru, dotter, syskon. Som forskare är det svårt att få tillträde till denna sfär eftersom att den anses som den mest intima av de synvinklar som presenteras av Ronnström (1988). Nästa sfär kallas Vardagsrummet: I denna sfär stöter vi främst på familjen såväl som bekantskapskretsar. Även i vardagsrummet anser författarna att etniciteten inte spelar en större roll men kan vara av relevans baserat på vilka som har tillträde till vardagsrummet. Kommande synvinkel beskrivs som den offentliga, även kallad
medborgerliga zonen. Enligt Ronnström ser man jugoslaverna i denna zon som vilken
medborgare som helst. Individerna är en kund i en affär eller en medarbetare på sitt arbete, även i den medborgerliga zonen har etnicitet inte en framträdande roll. Samfund och jugoslaviska föreningar kan däremot vara en del av deras sfär. I sådana situationer är det svårt att få tillträde om individen inte besitter de kvalifikationer som krävs för att tillhöra ett samfund eller vara en del av de forn jugoslaviska föreningarna. Föreningarna och samfunden kan ses som ett forn jugoslaviskt rum där individer samlas med liknande värderingar för att umgås, som även gör att de uttrycker sin kulturell bakgrund i form av exempelvis folklore (Ronnström 1988:160-162). Jugoslaver kan definieras i olika kategorier. Kategorin som är relevant i relation till studien är att jugoslaver definieras som svenska medborgare med minst
en förälder född i forna Jugoslavien, det som benämns som andra generationens invandrare (Ronnström 1988:147).
Utifrån definitionen av begreppet etnicitet under kategori 4.1 och 4.2 samt andra generationens invandrare kommer vi att applicera begreppen när vi hänvisar till utsagorna och formandet av informanternas identitet, såväl som när vi talar om bakgrund, där vi ser etnicitet som en del av identitetsskapandet.
4.3. Symboliskt, socialt och kulturellt kapital 4.3.1. Generell förklaring av kapital
Broady (1998) förklarar Bourdieus begrepp på ett övergripande sätt där de tillgångar
människor besitter och möjligheter människor har tillhör kategorin kapital. Vidare nämns det att kapital finns i olika former såsom symboliskt, kulturellt och socialt kapital (Broady, 1998:6).
4.3.2. Symboliskt kapital
Bourdieus definition av symboliskt kapital innefattar beskrivningen av huruvida individer erkänns av samhället som att de innehar en bättre position än resterande befolkning. Det är inte möjligt att på individnivå bestämma vad som är av högre karaktär än något annat utan detta sker på gruppnivå, där gruppen tillsammans bekänner betydenheten av saken eller människan i fråga. Det symboliska kapitalet indikerar på något som har värde. Det kan till exempelvis vara vilken position man innehar i ett företag såväl som vilken utbildning man innehar. För att något ska erkännas som värdefullt behöver det finnas en marknad för just den titeln i fråga, såväl som det måste finnas människor av denna sort som tilldelar andra titeln i fråga. Broady tar upp ett exempel där Bourdieu menar att lärare redan har förutbestämt vilka elever som har högre status genom hur de talar, vad som sägs och hur de beter sig. Eleverna innehar då ett symbolisk kapital utifrån de förutsättningar som lärarna värderar högt.
Ytterligare kapitalformer som värderas högt av lärare kan vara utbildningsmässigt, språkligt samt kulturellt. Det förstnämnda handlar om hur eleven presterar i skolan, således kan detta kapital gälla vilken utbildning eleven innehar. Det andra kapitlet handlar om hur eleven i
denna kontext artikulerar sig, på ett sätt som värderas högt av lärarna (Broady, 1998:6-8). Sistnämnda kapitalformen kommer att utgöra en underkategori för sig själv som nedanför kommer att presenteras.
4.3.3. Kulturellt kapital
Bourdieu anser att kulturellt kapital handlar om vilken typ av musik du lyssnar på, huruvida du är bekant med finkulturen i samhället, såväl som hur du behärskar språket skriftligt och muntligt. Broady (1998) menar även att kapitalformen ska uppmärksammas som en egen kapitalform snarare än som en del av ovannämnda kapitalformerna. Den som besitter ett högt ansett kulturellt kapital innehar även ett slags övertag i samhället. Som tidigare nämnt kan detta ta form i hur väl en individ artikulerar sig, såväl som om denne går på tillställningar så som teater. Det handlar i det stora hela om hur väl en människa behärskar kulturen av det land den bor i. Broady illustrerar ett exempel för att förstå kulturellt kapital, det handlar om att en individ tillhör den högre klassen men ekonomiskt inte har samma tillgångar som de andra inom samma klass. Individen kan fortfarande besitta ett högt kulturellt kapital. Det kulturella kapitalet förstås som en konstruktion av historiska företeelser som ansetts ha högt värde, exempelvis möjligheten att kunna skriva och inneha en utbildning. Vidare kan det förstås som en del av samhället att utbyta symboliska kapitalen som förfogas av specifika enheter
exempelvis en universitetsutbildning. Universitetet kan begära specifika handlingar såsom avslutad gymnasieexamen för att individen ska ha möjlighet att studera på universitet. Broady menar att när individen innehar en titel som anses vara symboliskt i samhället kan individen ofta luta sig tillbaka på denna titel, exempelvis chef titeln. Det blir inte detsamma i lägre klasser där det symboliska kan försvinna samtidigt som exempelvis husbonden dör.
Författaren menar att de som besitter ett högre kapital inom denna kategori kan därmed styra verktygen som uppfattas som höga kapital exempelvis språkkunskaperna samt vad som definieras som finkultur (Broady, 1998:7-8).
Bourdieu menar att det kulturella kapitalet är synonymt med informationskapital. Den faktorn som utmärker individer som besitter starkt kulturellt kapital är att de ofta är välunderrättade kring samhället. Bourdieu menar att de barn vars föräldrar besitter ett starkt kulturellt kapital ofta har särskilda förmåner, eftersom att de själva troligen besitter ett starkt kulturellt kapital
och därmed är välinformerade kring exempelvis utbildning. Individerna är ofta väl beskaffade i hur utbildningssystemet ser ut i landet, såväl som yrkesmässigt. Bourdieu nämner även att ett kulturellt kapital är flytande, då det kan finnas faktorer som påverkar fenomenets status. Bourdieu belyser även skildringen att ju fler högutbildade individer det finns desto högre krav kommer det att ställas på att utveckla kompetensen i området för att fortsätta besitta ett kulturellt kapital. Samtidigt finns det möjlighet för individer att skapa nya arbetsmarknader såväl som professioner där just den utbildning värderas högt om en inflation skulle uppstå (Broady, 1998:8-10).
4.3.4. Socialt kapital
Broadys tolkning av det sociala kapitalet är att det innefattar familj- och vänrelationer såväl som andra kontakter. Det sociala kapitalet kan förstås som ett kontaktnätverk för individer. Återkopplat till tidigare nämnt begrepp kulturellt kapital menar Bourdieu att utan ett starkt kontaktnätverk är det svårt att lyckas yrkesmässigt, trots att individen kan inneha en god och statusfylld utbildning. Det är genom kontaktnätverket som individen har möjlighet att visa det utbildningskapital den besitter. Till skillnad från tidigare nämnda kapital i detta avsnitt
handlar det sociala kapitalet inte om greppbara ting, utan det handlar om nätverket individen innehar i form av familjeband, släktband och vänskapliga band. Utöver egna tillgångar innehar din krets andra eller liknande kapitaltillgångar som kan brukas som fördel såväl som nackdel för dig själv. Kapitalformen kan förstås som ett instrument för att analysera en individs tillgångar såväl som deras umgänges tillgångar (Broady, 1998:14-15).
Samtliga kapitalformer som Bourdieu förespråkar kommer att appliceras i avsnittet “analys” samt “resultat”. Genom dessa kapitalformer aspirerar vi att förklara vilka faktorer som kan ha en påverkan vid val av vidareutbildning för informanterna samt hur kapitalformerna samverkar med varandra.
4.4 Dramaturgiska perspektivet
Goffman presenterar teorin om det dramaturgiska perspektivet genom att använda metaforer från teatervärlden för att belysa och analysera de interaktioner som sker i vardagslivet.
Goffman talar om att det finns två parter som är väsentliga i den sociala processen som utspelar sig. Den ena individen som spelar en roll är anpassad till de roller som spelas av de andra individerna i den sociala situationen, det vill säga att individens handlingar kan ha en inverkan på och påverkas av den andra individen som återfinns i den sociala processen (Goffman, 2015:10-12).
Goffmans teori utgörs av det dramaturgiska perspektivet utifrån olika begrepp som förekommer under en social interaktion eller process. De begrepp som är relevanta att använda i relation till studien är bakre och främre region, framträdande samt idealisering.
Bakre och främre region handlar om framställandet av en situation som förbereds i bakre
region medan i främre region äger framträdandet rum, det vill säga det framträdandet som förbereds i bakre region (Goffman, 2015:207).
Framträdandet refererar till den process som en individ visar upp under en specifik period av
kontinuerlig närvaro inför en speciell grupp eller individ och som har ett visst inflytande på de grupper eller individer som iakttar processen. Individens fasad berörs av framträdandet och betecknas av den del där individens framträdande fungerar på ett allmänt sätt för att definiera situationen för de som iakttar processen (Goffman, 2015:28).
Idealisering benämns som en faktor där ett framträdande hos individen socialiseras och
omformas för att passa in i de förutsättningar och förväntningar som finns i samhället. Goffman menar således att det i samhället förekommer en idealisering av rangordnade samhällsskikten där individer strävar efter att klättra uppåt på samhällsstegen om de befinner sig i lägre positioner (Goffman, 2015:39-40).
Begreppen som utgör Goffmans teori om det dramaturgiska perspektivet är relevant i relation till studien när analys av informanternas utsagor sker, eftersom att det hjälper oss att förstå de bakomliggande faktorerna som sker med individen när exempelvis föräldrars förväntningar och engagemang utgör en stor del av utbildningsvalet. Ytterligare en tanke är att framträdandet refererar till exempelvis föräldern som under en viss period närvarar mycket vid sitt barn och som har förväntningar eller inflytande på barnet. Det kan handla om föräldrarnas förväntningar på att barnen ska studera samt inflytandet på vad barnen ska välja
för utbildning. Bakre region utgörs bakom kulisserna, det vill säga det som exempelvis sker i hemmet. Påverkas individen av föräldrarnas förväntningar eller föräldrarnas engagemang så syns detta i främre region i form av de val individen gör. Idealisering kan vara en bidragande faktor till att individen väljer en utbildning som utgör någon form av hög status i samhället.
5.
Metod och genomförande
Studiens syfte avser att belysa och skapa förståelse för de faktorer som kan ha en inverkan på unga män och kvinnor med forn jugoslavisk bakgrunds ambitioner för vidareutbildning. Vidare kommer även studien att belysa faktorer såsom etnicitet ur kulturellt såväl som identitetsskapande perspektiv. I tidigare forskning identifierades det bland annat att föräldrars engagemang, förväntningar och uppfostran spelade en central roll för att barnen ska lyckas etablera sig i samhället (Lozic 2016:160-61)
För att besvara forskningsfrågan och skapa förståelse för det fenomen som undersöktes, bedömdes intervjuer som en relevant metod. Vi har intervjuat fyra unga kvinnor och tre unga män med bakgrund från Bosnien och Hercegovina samt Serbien. Intervjuer genererar i att forskaren får syn på flera personers reflektioner kring ett samhällsfenomen ur deras synvinkel. Intervjuer har således möjlighet att belysa den intervjuades emotionella uppfattningar samt upplevelser av fenomenet (Ahrne & Svensson 2015:53). Anledningen till att intervjuer ansågs vara den mest lämpliga metoden för studien är för att visionen var att åskådliggöra varje enskild individs uppfattningar eller tankar kring den sociala process som sker vid val av utbildning (Ahrne & Svensson 2015:34).
Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer utformades en intervjuguide med kategorier som belyser de faktorer som är intressanta att studera i relation till ämnet. Vidare anpassades frågorna och den ordning de ställdes i efter situationen när intervjun utspelade sig, och följdfrågor ställdes vid behov. Semistrukturerade intervjuer ger vidare utrymme för intervjupersoner att uttrycka sina tankar och ger därmed fler nyanser av fenomenet som undersöktes (Ahrne & Svensson 2015:38).
Värt att tillägga är att samtliga intervjuer genomfördes med hjälp av den digitala tjänsten Zoom, där informanterna intervjuades med kamera och mikrofon på. Anledningen till att intervjuerna genomfördes med digitala verktyg är på grund av de rådande omständigheterna med Coronapandemins utveckling i samhället och myndigheternas uppmaning till social distansering.
5.1. Metodologisk reflektion
En reflektion är att antalet män och kvinnor som intervjuades inte är enhetligt. Det intervjuades fler kvinnor än män vilket kan påverka det empiriska materialet eftersom resultat inte blir jämt fördelat mellan män och kvinnor. Intervjuerna har däremot resulterat i flertal olika perspektiv av syftet med studien, därmed är förhoppningen att antalet män och kvinnor som intervjuades inte ska påverka resultatet och analysen. Ytterligare en aspekt vi vill uppmärksamma är att metodvalet vi brukat oss av är tidskrävande, vilket vi märkt när vi transkriberat vårt empiriska material, därav är det av stor vikt att vi förhåller oss till det tänkta upplägget kring studien.
Vi är medvetna om att materialet kan anses vara snedvridet eftersom att vi enbart uppmärksammar utsagor från länderna Serbien och Bosnien och Hercegovina. Visionen var från början att inkludera samtliga länder som tillhörde federationen Jugoslavien men på grund av en begränsad tidsplan var detta inte möjligt. Vi valde istället att fokusera på de tillgångar vi hade som därmed föll på länderna Serbien samt Bosnien och Hercegovina. Snöbollsurvalet utgjordes av dessa urval länder vilket beror på att informanten innehar samma härkomst som deras umgängeskrets.
Samtliga intervjuer genomfördes med hjälp av den digitala tjänsten Zoom för dator och mobil. I och med den rådande pandemin i världen ansåg vi att det var bäst att utföra intervjuerna via Zoom för att förhålla oss till regeringens rekommendationer kring social distansering. Vi är medvetna om att det hade varit bra att välja ut en plats för informanten där individen känner sig trygg. Samtidigt tror vi att i och med att majoriteten fortfarande studerar och brukar sig av Zoom dagligen är det inte så stor skillnad från en nätbaserad föreläsning. Informanterna är vana vid att bruka sig av Zoom då det är en del av deras nuvarande skolgång. Majoriteten av
de intervjuade var vi bekanta med, därmed var det troligen lättare för dem att bli intervjuade än de som valdes ut med ett snöbollsurval. Samtidigt blir det en mer formell dialog med de som valdes ut baserat på snöbollsurval där intervjuerna flyter på, på ett annat sätt jämfört med de individer vi var bekanta med, där en semistrukturerad intervjuform resulterade i vissa samtalsämnen som inte var av relevans för studie.
5.2.
Etiska överväganden
De etiska övervägandena vi valt att uppmärksamma i vår studie är relaterade till vetenskapsrådets etiska principer (Vetenskapsrådet, 2002). Vid kontakt med informanterna informerades det om syftet med studien. Vi informerade informanterna om att deras deltagande var frivilligt och att de när som helst får avbryta intervjun eller hoppa över vissa frågor. Vi har inte brukat oss av informanternas personuppgifter utan förklarade att informanterna kommer att förbli anonyma i studien samt att fiktiva namn kommer att brukas i studien. Vi anser att detta är av stor vikt eftersom att deras uttalande kan anses vara privata och att de inte vill bli uthängda. Informanterna informerades om hur vi som forskare kommer att tillämpa materialet i vår studie. De medverkandes utsago kommer att hjälpa oss skapa förståelse för syftet med studien. Vi har även informerat individerna att de kan ta del av materialet om de önskar, för att kontrollera att vi tolkat svaren rätt enligt de själva.
5.3.
Urval och avgränsning
Vi har arbetat med bekvämlighetsurval när informanter har sökts, på grund av att vi är bekanta med flertal som skulle kunna vara av relevans för kommande studie (Bryman 2011:194). För att utöka urvalet av informanter använde vi oss av ett snöbollsurval, där vi först intervjuade de vi är bekanta med för att de i sin tur förhoppningsvis kan föreslå vår studie för andra som de själva är bekanta med (Ahrne och Svensson 2015:41).
Vi har intervjuat sju personer. Tre stycken unga män respektive fyra stycken unga kvinnor med forn jugoslavisk bakgrund, samtliga identifierade sig med länderna Bosnien- Hercegovina och Serbien. Målgruppen utgörs av åldrarna 20-30 år. Mestadels av informanterna studerar i dagsläget på universitet. De få som inte studerar på universitet har antingen slutfört sin utbildning nyligen eller tagit ett avbrott i sina studier.
5.4.
Intervjuguide
Intervjuguiden konstruerades med hjälp av semistrukturerade intervjufrågor (se bilaga 1). Utifrån tidigare forskning om ämnet har fyra olika kategorier konstruerats där visionen är att kategorierna ska vara underlag för frågor som kulturella värderingar i relation till utbildning samt olika aspekter som kan ha en inverkan på informanternas val av utbildning. Vi har brukat oss av Kvale och Steinars teori kring att kategorisera intervjufrågorna i samtliga kategorier (Rennstam & Wästerfors, 2015:31). Med hjälp av den semistrukturerade intervjuguiden ges intervjupersonen utrymme att uttrycka de åsikter och diskutera de frågor den tänker på vilket således bidrar till det empiriska materialet genom att många olika perspektiv belyses (Ahrne & Svensson 2015:38).
5.5.
Sortering och bearbetning av empiriskt material
Vid sortering av materialet har vi brukat oss initial kodning. Det innebär att vi som forskare ska vara öppensinnade kring det material vi samlat in med hjälp av de kategorier vi brukat oss av i utformandet av intervjuguiden. Vi var däremot öppna för förändringar där antingen kategorier kunde försvinna eller att ytterligare kategori läggs till om empirin belyser något som vi själva inte tänkt på men som kan anses vara av relevans för studien (Rennstam & Wästerfors, 2015:75).
De kategorier som har framställts med hjälp av det empiriska materialet är kulturell bakgrund,
identitet med inriktning: självuppskattning kring sin identitet, engagemang hemifrån samt det akademiska språket och dess utmaning vid vidareutbildning.
6.
Resultat och analys
I resultat och analys presenteras resultatet och diskuteras i relation till varandra samt de valda teoretiska perspektiven. Resultatet kommer att presenteras med hjälp av metoden excerpt
commentary units. En sammanställning av samtligas utsagor samt citat kommer att analyseras
med hjälp av begrepp och teorier (Rennstam & Wästerfors 2015). Nedan har kategoriseringar av det empiriska materialet skapats utifrån informanternas utsago. De kategorier som har
skapats utifrån det empiriska materialet är kulturell bakgrund och identitet. Under kategorin identitet har vi valt att bruka oss av en underkategori som benämns som självuppskattning
kring sin identitet. Därefter har ytterligare två kategorier skapats: Engagemang hemifrån och Akademiska språket och dess utmaning vid vidareutbildning.
6.1.
Identitet
I detta avsnitt diskuteras utsagor som benämner identitetsutformningen bland informanterna. Frågor som ställts är bland annat om informanterna upplever sig mer svenska eller jugoslaviska. Syftet med att ställa dessa frågor är att försöka förstå individens självuppfattning och hur formandet av deras identitet kan påverka individernas val av vidareutbildning. Eriksens (1998) teori om etnicitet kommer tillämpas för att klargöra identitetsskapandet samt kategorisering ur ett etniskt perspektiv.
1. Självuppskattning kring sin etnicitet
Nedan diskuteras etnicitet i relation till identitet. Ford och Harawa (2010:2) menar att etnicitet är en del av identitet där etnicitet kan forma identiteten baserat på individens land och kultur. Utifrån Eriksens definition av etnicitet kan det förstås som att etnicitet handlar om att en grupp besitter vissa egenskaper som de sedan formar till en specifik grupp, exempelvis jugoslaver (Jmf. Eriksen, 1998:14).
Samtliga informanter anser att de måste anpassa sig baserat på vilka sociala relationer de ingår i. När informanterna umgås med individer med samma kulturella bakgrund anser de att det är ganska självklart att de ser sig som en jugoslav. Informanterna anser däremot att de är relativt anpassningsbara baserat på sammanhang och benämner sig själva att tillhöra både den svenska såväl som den jugoslaviska kulturen. Vissa informanter nämner samtidigt att de anser att det är svårt att placera sig i ett specifikt fack. Nedan presenteras citat som vi anser går att applicera under detta avsnitt:
‘’Jag tror att det beror på i vilket sammanhang frågan uppkommer. Hemmet är väldigt anpassat efter ursprunget, alltså när det kommer till allting som har med hemmet att göra. Men beteendet i formella sammanhang och liknande är nog väldigt typiskt svenskt i och med att man försöker “ta efter” på
något sätt deras beteende oftast i vissa situationer, vilket gör att jag tror att man tillhör båda folkgrupperna på ett eller annat sätt’’ - Anel
”Det där har jag funderat på... liksom... jag känner mig inte hundra procent svensk i alla sammanhang.. men jag känner mig inte hundra procent bosnisk heller.. det känns väl mest en blandning.. jag känner inte att jag hör hemma någonstans .. här är jag ju en bosnier... i Bosnien är jag en svensk...Jag är båda delar typ”- Azra
Ronnströms teori om olika sfärer kan hjälpa oss förklara fenomenet. I sängkammaren reflekterar inte Anel över sin identitet på samma sätt eftersom att han med sin familj ser sig som en bosnier och anammar de drag som tillhör denna kategori. Han är däremot mer anpassningsbar i den medborgerliga sfären och är som “alla andra”. I båda sfärerna är etnicitet inget man reflekterar över specifikt utan det finns i bakgrunden (Jmf. Ronnström, 1988:160-162).
Vidare kan även Goffmans (2015) teori om begreppen framträdandet och bakre region hjälpa oss skapa en förståelse för Anels handlingsmönster. Anel anpassar sin identitet baserat på situationen han ingår i. Anels anpassning förbereds i den bakre regionen, där han går in med inställningen kring hur han ska anpassa sig för att verka mer “svensk” i de sammanhang han anser att det krävs (Jmf. Goffman, 2015:207). Framträdandet baseras på vilken situation individen befinner sig i och analyseras utifrån den kontext individen befinner sig i (Jmf. Goffman, 2015:28). Utifrån Azras uttalande kan ett mönster identifieras där hon anses varken tillhöra en bosnier eller svensk beroende på vart hon befinner sig, vilket kan förstås som att Azra får anpassa sig efter sociala situationer.
Anel och Azras utsagor kan även förstås med hjälp av Eriksens (1998) teori om etnicitet ur ett identitetsskapande- och klassificeringsperspektiv. Teorin belyser vikten av att skapa förståelse för skillnader och likheter mellan människor. Kategoriseringar sker med hjälp av sociala och kulturella aspekter. Utsagorna går att förstås genom att etniska gränser upprätthålls när individer hamnar i sociala interaktioner med varandra, det vill säga när Azra och Anel hamnar i kontakt med etniska svenskar. Samtliga individer måste anpassa sig utifrån vad som anses vara etniskt svenskt för att tillhöra den svenska kategorin, vilket kan skapa förvirring för utomstående som inte vet vad som definieras som svenskt eller jugoslaviskt. Som tidigare nämnt är det medlemmarna i respektive etnisk grupp som sätter dessa gränser. En utmaning
med anpassningen till en viss etnicitet är att den måste erkännas av Azra eller Anel själva innan de ingår i en viss kategori för att kunna klassificeras som en specifikt typ, exempelvis svensk eller jugoslav, såväl som jugosvensk (Eriksen, 1998:51). Socialiseringsprocessen sker när informanterna måste förhålla sig till vissa anomalier som baseras på kriterier uppsatta av gruppmedlemmarna i vardera kategori. Kriterierna som är uppsatta av gruppmedlemmarna kan ses som inkluderande såväl som exkluderande. Enligt Eriksen är detta en kamp som många andra generations invandrare utsätts för. Till viss del baserar Azra och Anel sin identitet på förfäderna, i detta fall de kriterier som betecknas som “jugoslaviska” såväl som i andra sociala sammanhang behöver de beakta vad som kännetecknas som “svensk” identitet. En konsekvens av att befinna sig emellan två kulturer kan leda till en process där individen istället väljer att skapa en ny version av två befintliga etniciteter, i detta fall en “jugosvensk” etnicitet. Likt det resonemang som förs av Goffman gällande förberedelserna kring ens handlingar som förbereds i den bakre regionen och som sedan framställs i framträdandet, kan individerna anamma både de svenska och jugoslaviska kriterierna som sammansätter den etniska identiteten. Individerna kan med andra ord se sig själv som både svensk och jugoslavisk baserat på sammanhanget i fråga (Eriksen, 1998:79-83) och (Jmf. Goffman, 2015:207).
Det här leder oss vidare till socialt kapital där familjens höga informationskapital kan förstås både som en för- såväl som nackdel för Azra på grund av att hon inte vet hur hon ska anpassa sig för att framstå som det ena eller andra. Det sociala kapitalet formas utifrån de tillgångar ens bekantskapskrets innehar. Har Azra fler egenskaper som kategoriseras som bosniska, kan det vara svårt att förstå sin identitetsutformning om hon inte innehar samma informationskapital kring vad som betecknas som svenskt. Vi vill dock förtydliga att informationskapitalet inte enbart handlar om vilken typ av information individen besitter om ett ämne utan att socialisering i det svenska samhället är en del av denna process såväl som hur individen anammat de svenska normerna (Broady, 1998:14-15). Ytterligare en förklaring på varför Azras självuppskattning kring sin identitet kan ses som flytande är likt det Högdin (2006) talar om. Andra generationens invandrare får ofta stå ut med diskriminering och känslan av exkludering i majoritetssamhället. Genom att Azra ser sig tillhöra båda folkgrupperna kan detta förbättra hennes chanser att inte exkluderas i samma utsträckning som någon vars motreaktion hade varit att vägra integrera sig i samhället.
På vilket sätt kan identitetsutformningen förstås i relation till utbildningsvalet? Utifrån Broadys definition av det symboliska kapitalet finns det aspekter i samhället som anses ha ett högre symboliskt värde än andra. Aspekterna fastställs ofta av de som besitter en position att utnämna ting som värdefulla, som då sker på gruppnivå. Identitetsutformningen för samtliga individer blir ifrågasättande av de själva eftersom att de måste beakta vad som anses vara av värde för det svenska samhället såväl som det jugoslaviska samhället. Vad som kan ses som en gemensam nämnare för båda samhällena är att det finns en marknad där utbildning värdesätts högt för att uppnå en högre position (Jmf. Broady, 1998:6-8). Med tanke på att utbildning värdesätts högt kan det förstås som att det påverkar individens identitetutformning där individen väljer att anpassa sig för att passa in i olika situationer. Informanternas sätt att reflektera över sin identitet, kan förstås som ett sätt att skapa motivation till att anpassa sig ytterligare för att exempelvis ingå i olika sociala processer där utbildning kan vara av relevans. Det kan därmed förstås som att individens identitetsutformning har ett sammanträde med utbildningsval.
6.2.
Kulturell bakgrund
Majoriteten av föräldrar med forn jugoslavisk bakgrund förväntar sig att barnen ska studera vidare. Föräldrarna fick lämna sitt ursprungsland där de etablerat sig för att behöva etablera om sig på nytt i Sverige. Intervjuerna visar på att samtliga informanters föräldrar inte har någon akademisk utbildning, enbart Jelenas mamma hade påbörjat en juridikutbildning i hemlandet som hon fick avsluta i och med flykten till Sverige. Studier som utförts har visat att föräldrars visioner har präglat unga kvinnor och mäns val till vidareutbildning, eftersom att föräldrarna inte hade samma möjligheter att vidareutbilda sig i sina hemländer. Resultatet i Olkiewicz studie visar även att andra generationens ungdomar har en stark emotionell koppling till sitt ursprungsland som kan förstås som en viktig faktor vid val av utbildning (Olkiewicz, 1990).
I detta avsnitt kommer vi att redogöra för hur informanternas relation till andra med liknande kulturell bakgrund ser ut, såväl som om informanterna delar liknande tankar om vidareutbildning. Samtliga informanter menar att de ofta umgicks med andra med samma kulturella bakgrund samt att de delade liknande värderingar om vidareutbildning.
Värderingarna grundar sig i föräldrarnas önskan om att barnen ska vidareutbilda sig, snarare än vilken specificerad utbildning.
‘’..Alltid när man träffar jugoslaver känner man sig redan hemma med personen, som att man känner människan långt innan även om man inte känner personen. Att man bär ett bosniskt namn gör mycket, därför tillhör jag mer den jugoslaviska gruppen. Kommer utifrån, pratar, ser annorlunda ut och sticker ut från svenska gruppen, blir inte i alla fall accepterad, därför ser jag mig mer som jugoslav än svensk. Men ja.. Jag tror också att man får anpassa sig och att vi är bra på att anpassa oss till olika situationer... ‘’ Adis
För att förstå ovanstående citat kan vi ta hjälp av Ronnströms (1988) teori om sängkammaren samt vardagsrummet. Teorin om sängkammaren och vardagsrummet belyser vikten av att förstå skillnaden av hur etnicitet kan appliceras i olika situationer. Sfärerna indikerar på att i sängkammaren talar man sällan om den etniska bakgrunden som ett enskilt fenomen utan att det snarare är något som redan existerar och är självklart för de individer som sammanfaller i denna sfär. Ronnström menar att det kan vara svårt att få tillträde till denna sfär eftersom att den anses vara intim. Vi vill dock återigen nämna att det kan vara lättare för oss att ta del och få tillgång till denna sfär eftersom att vi själva innehar en liknande kulturell bakgrund.
Med hjälp av den medborgerliga sfären kan vi resonera kring Adis uttalande. I den medborgerliga zonen räknas individen in som vilken medborgare som helst. De som tillhör den medborgerliga sfären har samma rättigheter och skyldigheter som resterande av befolkningen i Sverige, däremot kan det finnas jugoslaviska föreningar som kan exkludera såväl som inkludera individer baserat på kvalifikationer som gör att individen får tillgång till denna zon på ett annat sätt. Adis anser att när han stöter på en annan “jugge” känner han sig välkomnad av den andre och att etnicitet inte kommer på talan på samma sätt som om man stöter på någon som inte har samma bakgrund. Talar man samma språk kan detta förstås som en inkludering i denna zon. En individ som inte besitter de språkliga kunskaperna kan inte ta del av den medborgerliga sfären, bär individen ett bosniskt namn så indikerar det direkt på en annan sorts samhörighet än om individen har ett svenskt namn. I den medborgerliga sfären har alla individer samma värde men det finns kvalifikationer som kan leda till att individer känner mer samhörighet med en grupp än en annan (Jmf. Ronnström, 1988:160-162). I relation till Adis uttalande kan det förstås som att hans umgängeskrets tillhör samma kulturella bakgrund. Deras kulturella bakgrund speglar en liten jugoslavisk förening eftersom
Adis anser att jugoslaverna innehar en annan samhörighet baserat på bakgrund, språk och namn. Däremot är Adis även öppen för att anpassa sig för att tillhöra den medborgerliga zonen som i detta fall kan vara en grupp med en annan kulturell bakgrund.
Liknande resonemang förs även i Lundqvist studie (2010). Utbildning kan förstås som en väg in i majoritetssamhället som den medborgerliga zonen handlar om. Utbildning blir ett sätt för Adis att klättra i hierarkin i majoritetssamhället genom att utbilda sig och därmed bli inkluderad bland andra akademiker i samhället. Resonemangen ovan belyser generella aspekter av huruvida informanterna delar liknande tankar med andra individer med samma kulturella bakgrund, såväl som huruvida informanterna umgås med andra individer med samma kulturella bakgrund.
Nedan presenteras citat som belyser huruvida informanterna delar liknande tankar om utbildning med andra som innehar samma kulturella bakgrund, således diskuterades de faktorer som kan ha varit bidragande till att informanterna utbildar sig.
‘’..Ja jag umgås typ bara med andra som har samma kulturella bakgrund. Vi har väl liknande tankar om utbildning just för att föräldrarna kommer från samma land och kultur, och då blir det att alla tänker likadant just för att dom inte har fått den chansen med, ja utbildning utan har istället arbetat inom industri. Men sen finns det de som börjat studera och tycker det är jobbigt med all press som man får hemifrån och då har valt att sluta.. det tror jag inte att föräldrarna tycker var så bra..’’ - Selma
Selmas citat indikerar på att hennes närstående har liknande tankar om utbildning. Föräldrarna besitter samma kultur och har därmed liknande förväntningar på sina barn, med anledningen att vissa föräldrar inte hade en möjlighet att vidareutbilda sig innan kriget bröt ut. Föräldrarnas förväntningar kan förstås med hjälp av Bourdieus teori om informationskapitalet utifrån två synvinklar. Selmas föräldrar är till en viss del underrättade att utbildning genererar i fler möjligheter i samhället. Samtidigt kan fallet vara att val av utbildning kan ha att göra med att föräldrarna besitter ett högt informationskapital i ursprungslandet där utbildningen värderas högt. Informationskapitalet faller under det kulturella kapitalet och är flytande, detta innebär att kapitalen individen besitter kan förändras över tid. Därav kan föräldrarna ändå vara lika insatta i hur det svenska utbildningssystemet ser ut som i ursprungslandet (Broady, 1998:8-10).
Den kulturella aspekten och dess förväntningar från föräldrar kan dessutom förstås med hjälp av Bourdieus teori om det symboliska kapitalet. För att ett symboliskt kapital ska erkännas som något som är av vikt måste det ske på gruppnivå. När en grupp tillkännager något som statusfyllt kan det räknas med i det symboliska kapitalet. Broady för resonemanget att utbildning kan anses vara av högt värde. I Selmas situation anser föräldrarna att utbildning är av högt värde och att föräldrarna på gruppnivå menar att utbildning genererar i högre status. Utbildning utvidgar möjligheterna att etablera sig i samhället (Broady, 1998:6-8), eftersom att utbildning kan vara statusfyllt ur samhällets och närståendes perspektiv kan detta vara en faktor till att även individer ur denna grupp väljer att utbilda sig.
Selmas situation kan således förstås med hjälp av Goffmans teori om idealisering. Teorin är av vikt för att förstå de förväntningar och förhoppningar som finns i samhället. Selmas föräldrar har förväntningar på att hon ska studera och fullfölja sina studier. Föräldrarnas förväntningar kan förstås med hjälp av att föräldrarna idealiserar utbildning som en viktig aspekt för att utvecklas och etablera sig i samhället. Informanternas föräldrar besitter inte en bakgrund med akademisk utbildning. Börjesson (2002) för resonemanget att barn till svenska föräldrar ofta väljer att följa sina föräldrars fotspår gällande utbildning. Detta kan vi se inte är fallet för våra informanter, istället har Selma andra förutsättningar att etablera sig i samhället när hon vuxit upp i Sverige och fullföljt sin gymnasieexamen för att kunna studera vidare. Samtliga informanters föräldrar tillhör arbetarklassen och arbetar på industrier. Jämfört med Börjessons resonemang så motsäger våra informanter detta eftersom att deras föräldrar tillhör arbetarklassen och de själva kommer att vara akademiker vid avslutade universitetsstudier. Informanterna går alltså inte i föräldrarnas fotspår utan väljer sin egna väg in i yrkeslivet, däremot med uppmuntran att studera vidare från föräldrarnas sida för att inte riskera att hamna i samma yrkeskategori som föräldrarna. För föräldrarna är det inte möjligt att etablera sig på samma sätt som Selma på grund av Jugoslaviens sönderfall och att de tvingades lämna allt de skapade i sitt ursprungsland för att etablera sig på nytt i Sverige (Jmf. Goffman 2015:39-40). Idealisering av utbildning kan därmed vara en bidragande faktor till att individer väljer att utbilda sig, med målsättningen att etablera sig på arbetsmarknaden.
