önskade få fram ett medelvärde för varje temaområde. Medelvärdet tas fram genom att beräkna andel procent för ett temaområde. För att göra detta addera varje frågas uträknade procent i 1:or, 2:or och 3:or. Dividera sedan dessa summor med hur många frågor det finns inom varje temaområde.
Exempel: Om ett temaområde innehåller två frågor och den ena frågan har fått resultatet 17,6% 1:or och den andra frågan har fått 13,4 % 1:or blir medelvärdet 15,5% 1:or på detta temaområde (17,6+13,4=31/2=15,5).
Då detta rör sig om komplicerade uträkningar hänvisar vi till Wilde Larsson (2001) KUPP - Kvalitet Ur Patientens Perspektiv, s 36-37 samt s 124-126, för vidare förklaring av hur beräkningarna går till.
I åtgärdsindexet (se figur 2, s 30) är det alltså intressant att se hur många individer som har 1:or, 2:or eller 3:or, där man är intresserad av att få fram hur många procent respektive siffra får på varje temaområde och delaspekt. En möjlighet som
Wilde Larsson med flera (2001) tipsar om för att bedöma vad som är ett
godtagbart resultat, för verksamheten som utför mätningen, är att jämförelse kan ske mellan två mätningar vid olika tillfällen eller mellan två så lika grupper som möjligt. Detta tolkar vi som en möjlighet för oss, att i en jämförelse mellan hemteamsgruppens och hemtjänstgruppens resultat få ökad förståelse för hemteamsgruppens resultat. En nackdel med detta är dock att grupperna inte är identiska sinsemellan då hemteamsgruppen de facto alltid får omsorg och vård av samma personer från de olika professionerna, vilket inte sker i ordinarie
hemtjänst. Dock får båda grupperna omsorg och vård i det egna hemmet vilket gör att grupperna ändå kan ses som relativt lika.
Åtgärdsindexets beräkningar har gjort det möjligt för oss att se vilka temaområden och enskilda aspekter som har fått ett högt antal 1:or, vilket enligt
KUPP-metodens åtgärdsindex bör åtgärdas. I hemteamsgruppen har vi studerat om det finns delaspekter inom ett temaområde som skiljer sig anmärkningsvärt från övriga aspekters resultat i samma temaområde, gällande antal 1:or. Vi har även jämfört hemteamsgruppens resultat med hemtjänstgruppens resultat genom att vi har studerat vilken av dessa grupper som har fått högst andel procent 1:or på respektive delaspekt och temaområde.
I KUPP-metoden finns det dock vissa riktmärken att gå efter då det gäller att ta beslut för när åtgärder bör vidtas. Dessa bör ses som grova riktmärken och vilka riktmärken som slutligen används beror på vilken sorts undersökning det rör sig om. Dessa riktmärken är 15 % 1:or för hög prioritet gällande områden som berör medicinsk-teknisk kompetens, identitetsorienterat förhållningssätt och
socio-kulturell atmosfär. För området som berör fysisk-tekniska förutsättningar ligger denna gräns istället på 11 % 1:or (Wilde Larsson m fl, 2001). Vi har emellertid valt att inte mäta vårt resultat efter några riktmärken då vi anser att detta blir allt för subjektivt i vårt fall, på grund av vår relativt låga svarsfrekvens. KUPP-metodens riktmärke grundas nämligen på cirka 4000 respondenters svar (Wilde Larsson m fl, 2001). Det vi kan uttala oss om utifrån det resultat som ges är att de delaspekter eller temaområden som i ett jämförande perspektiv har fått högre andel 1:or kan sägas ha fått ett sämre resultat än övriga.
RESULTAT
Detta kapitel inleds med en beskrivning av både det interna och externa bortfall som förekommit i materialet i denna undersökning. Sedan presenteras resultatet avseende bakgrundsinformation för hemteamsgruppen och hemtjänstgruppen. Efter detta kommer en presentation av resultatet för respondenternas upplevelse av den Människosyn som personalen förmedlar. Därefter följer en redogörelse för resultatet utifrån de temaområden som vi utgått från i vår enkät, både gällande hemteamsgruppen och hemtjänstgruppen. Resultatet för varje grupp presenteras i de flesta fall var för sig. Anmärkningsvärda skillnader som framkommit inom hemteamsgruppen mellan delaspekter i respektive temaområden samt intressanta skillnader mellan hemteamsgruppen och hemtjänstgruppen kommenteras. Efter detta följer en redogörelse för respondenternas egna reflektioner. Vi kommer även att redogöra för i vilka avseenden enkäten fungerade respektive inte fungerade. Därefter presenteras resultatet för de korrelationer vi utfört mellan
Bemötande och Självbestämmande. Slutligen följer en kort sammanfattande presentation av samtliga delar i resultatet.
Beskrivning av bortfallet
Vår enkät har besvarats av 50 respondenter av totalt 120 som tillfrågats om deltagande, vilket ger en svarsfrekvens på 42 % för båda grupperna.
Svarsfrekvensen för hemteamsgruppen var 43 % då 26 respondenter av 60 som tillfrågats har svarat på enkäten. När det gäller den utvalda hemtjänstgruppen är svarsfrekvensen 40 % då 24 respondenter av 60 som tillfrågats har svarat på enkäten.
Tolkning av resultat man fått i en enkät bör ske med viss försiktighet då hänsyn måste tas till det bortfall som finns i svaren. Det är alltid viktigt att beakta vilken grupp bortfallet tillhör. Gäller det ett slumpmässigt bortfall i hela studien gör detta inte något. Däremot bör man överväga giltigheten i en undersökning där man ser att bortfallet gäller en specifik grupp, även om bortfallet inte är överhängande stort (Socialstyrelsen, 2006). Tyvärr har vi inte bakgrundsdata när det gäller bortfallet och kan därför inte uttala oss om de personer som valt att inte besvara enkäten skiljer sig på något sätt från de som svarat på enkäten. Dessa
omständigheter gör alltså att resultatet av vår enkät måste tolkas med försiktighet, då vi inte har kunskap om det är någon speciell kategori som valt att svara på enkäten.
När det gäller det interna bortfallet, det vill säga bortfall på enstaka frågor i enkäterna, har det visat sig att det i båda grupperna varit få respondenter som svarat på frågor som berör temaområdena Hotellfunktion och Vårdsäkerhet samt den fråga som har formulerats enligt KUPP-metoden som rör temaområdet
Välbefinnande. Detta gör att vi inte har kunnat uttala oss om resultatet för dessa
områden/frågan då detta hade gett ett missvisande resultat. Vi anser att dessa temaområden och frågan om välbefinnande som ställts utifrån KUPP-metoden med tillhörande delaspekter, bör undersökas vidare för att kunna få fram ett giltigt resultat.
När det gäller de frågor som har bearbetats och analyserats genom
KUPP-metoden, har vi endast kunnat registrera de frågor som respondenterna har tagit ställning till både i förhållande till hur de upplever en aspekt och i
förhållande till hur viktigt de upplever denna aspekt vara. Vi har alltså inte
registrerat svar på de frågor där respondenten endast tagit ställning till en av dessa aspekter, på grund av att detta hade omöjliggjort en beräkning i enlighet med KUPP-metodens åtgärdsindex.
Slutligen finns det även frågor som i efterhand visat sig bli problematiska vid en resultatredovisning. Detta gäller till exempel den fråga där respondenterna uppmanas att lämna ett svarsalternativ för den subjektiva upplevelsen av deras hälsa, det vill säga hur viktigt det är för dem att ha fysisk eller psykisk hälsa. När det gäller denna fråga blir det inte relevant att använda sig av respondenternas subjektiva upplevelse av betydelsen inom detta område, då det inte går att uttala sig om detta i ett åtgärdsindex. Även frågan som rör huruvida respondenterna upplever att deras upplevelse av kvaliteten på omsorgen och vården stämmer överens med de förväntningar de hade innan deras insatser beviljades, blir
problematisk. Detta då det inte går att uttala sig om respondenternas upplevelse av kvaliteten i förhållande till deras förväntningar, eftersom frågan inte utgår från
vilka förväntningar de hade tidigare, det vill säga om de var höga eller låga. Vi har även haft problem med frågorna som berör hur lång tid respondenterna upplever att det tar innan hjälp kommer vid larm samt om respondenterna upplever att deras kontaktperson har tid för personliga samtal med dem. Dessa frågor har haft stort internt bortfall och kommer således inte att redovisas då resultatet blir missvisande. Vi har även haft ett stort bortfall på den öppna fråga där respondenterna fått ge förslag till förbättringar. På grund av detta blir det svårt att uttala oss om resultatet på dessa frågor. Även den öppna frågan som berör vad respondenterna anser sig behöva i vardagen för att de ska må bra har fått ett väldigt stort bortfall i båda grupperna.Bortfallet i de öppna frågorna får stöd i det resonemang som förts i metodkapitlet ovan, angående nackdelar med öppna frågor.
Resultat av svaren på enkäten
Under detta avsnitt presenteras resultatet från det material vi samlat in från hemteamsgruppen och hemtjänstgruppen genom enkäter. Först beskrivs
undersökningsgrupperna med hjälp av svaren på frågorna 1, 2, 3, 4, 5 och 6 (se bilaga 1). Därefter följer en redovisning av resultatet av respondenternas upplevelse av personalens Människosyn inom omsorgen och vården. Sedan presenteras resultatet för de olika temaområdena Trygghet, Bemötande,
Självbestämmande, och Välbefinnande med tillhörande delaspekter. Slutligen
redovisas de öppna frågorna kvalitativt.
Som vi tidigare nämnt är KUPP-metodens rekommendation för då åtgärder definitivt bör vidtas 15 % 1:or, gällande områden som berör medicinsk-teknisk kompetens, identitetsorienterat förhållningssätt och socio-kulturell atmosfär. För området som berör fysisk-tekniska förutsättningar ligger denna gräns istället på 11 % 1:or (Wilde Larsson m fl, 2001). Vi har inte valt att göra någon direkt rekommendation utan menar att det är verksamhetsansvarig i kommunen som bör göra denna bedömning. Det resultat vi presenterar nedan anser vi bör ses som grova indikationer på vilka delaspekter eller temaområden som är mest angelägna att åtgärda. Vi vill dock påpeka att kommunen bör göra ytterligare mätningar för att få klarhet i vilka aspekter eller temaområden som är mest angelägna att åtgärda. Vidare krävs det fler undersökningar för att få reda på vad eventuella brister kan bero på.
Som tidigare nämnts kan vi inte uttala oss om resultatet för de temaområden som gäller Hotellfunktion (fråga 23 i enkäten) och Vårdsäkerhet (fråga 24 i enkäten). Vidare kan vi inte uttala oss om resultatet för frågan som behandlar aspekter som påverkar Välbefinnande (fråga 19 i enkäten), ställd utifrån KUPP-metodens sätt att bearbeta och analysera materialet. Detta eftersom dessa temaområden och denna fråga har ett för stort bortfall och att redovisa ett resultat för dessa vore missvisande.
Beskrivning av de båda undersökningsgrupperna: bakgrundsvariabler Här presenteras resultatet av de frågor som beskriver bakgrundsvariabler för de båda undersökningsgrupperna.
Tabell 1. Bakgrundsvariabler för hemteamsgruppen och hemtjänstgruppen. Svar
på frågorna 1, 2, 3, 4, 5 och 6 i enkäten.
Kvinnor Medelålder Andel med mera omfattande insatser Gymnasium eller högre utbildning Andel ensam- boende Andel med extra hjälp Hemteams- gruppen Hemtjänst- gruppen 46,2 % 79,2 % 79,5 år 84,77 år 52 % 54,2 % 48 % 23,8 %* 73,1 % 87,5 % 45,8 % 50 % * Bortfall 3 respondenter = 12,5 % i hemtjänstgruppen svarade ej på denna fråga
Åldern på omsorgstagarna (fråga 2) i hemteamsgruppen varierade från 58 år till 94 år, medan åldern i hemtjänstgruppen varierade mellan 73 år och 98 år. Resultatet för utbildningsnivå (fråga 3) för deltagarna i hemteamsgruppen är 38,5 % högskola, 7,7 % gymnasium, 30,8 % grundskola och 19,2 % yrkesskola. I
hemtjänstgruppen har 12,5 % angett högskola, 8,3 % gymnasium, 58,3 %
grundskola och 8,3 % yrkesskola. Vi har för översiktlighetens skull valt att i tabell 1 ange den andel av respondenter i respektive grupp som har motsvarande
gymnasium eller högre utbildning.
När det gäller omfattning av omsorgsinsatserna kan dessa utläsas av svaret på fråga 6. Vi har för överskådlighetens skull valt att gruppera svarsalternativen så att de som har hjälp med personlig hygien räknas till mera omfattande insatser, då vi menar att detta är ett så pass stort intrång på den personliga integriteten för den enskilde. Som större omsorgsbehov har vi, förutom den personliga hygienen, även inräknat de respondenter som har två kryss eller fler på aspekterna på- och
avklädning, gå- och ståträning, ADL-träning, förflyttning, annan träning och sjukvård i hemmet. Övriga enkätsvar räknas som mindre omfattande insatser. För att se de olika svarsalternativen, se fråga 6 i bilaga 1.
Frågan som gällde om respondenterna hade extra hjälp förutom de insatser som ges av kommunen (fråga 5), åtföljdes av en uppmaning till respondenterna att ge en uppskattning kring antalet timmar per vecka som de får denna extra hjälp från anhörig. I hemteamsgruppen hade 10 av 26 respondenter (38,4 %) svarat på denna fråga och av dessa har flertalet svarat att de får hjälp mer än 10 timmar per vecka. I hemtjänstgruppen är det 12 av 24 respondenter (50 %) som har svarat på denna fråga. Mest förekommande i denna grupp är att denna extra hjälp uppgår till mellan 1,5 till 3 timmar per vecka.
Det som skiljer sig då det gäller deltagarna i de båda grupperna är att det är en större andel kvinnor som deltagit i denna undersökning i hemtjänstgruppen än i
hemteamsgruppen. En annan aspekt som skiljer sig anmärkningsvärt är att det är
en betydligt större andel i hemteamsgruppen som angett att de har
Människosyn
Här redovisas svaren på den fråga som gäller hur respondenterna upplever den Människosyn som personalen förmedlar i omsorgen och vården. Frågan som behandlar detta har bearbetats enligt KUPP-metoden.
Tabell 2a. Resultat för hemteamsgruppen angående frågan om Människosyn och
som bearbetats enligt KUPP-metoden, d v s svar på fråga 14 i enkäten (se bilaga 1). Procentsiffrorna nedan uttrycker valid procent, vilket innebär att siffrorna endast utgår från de respondenter som svarat på frågan. Åtgärdsindex:
1:or = Brist, 2:or = Balans, 3:or = Övergod. För detta temaområde presenteras inget medelvärde, då området endast innehåller en delaspekt.
Fråga Hur upplever du personalens syn på dig som
människa, angående din omsorg och vård
Andel 1:or 17,39 %
Andel 2:or 78,26 %
Andel 3:or 4,32 %
Bortfall antal 3
Tabell 2b. Resultat för hemtjänstgruppen angående frågan om Människosyn och
som bearbetats enligt KUPP-metoden, d v s svar på fråga 14 i enkäten (se bilaga 1). Procentsiffrorna nedan uttrycker valid procent, vilket innebär att siffrorna endast utgår från de respondenter som svarat på frågan. Åtgärdsindex:
1:or = Brist, 2:or = Balans, 3:or = Övergod. För detta temaområde presenteras inget medelvärde, då området endast innehåller en delaspekt.
Fråga Hur upplever du personalens syn på dig som
människa, angående din omsorg och vård
Andel 1:or 25 %
Andel 2:or 60 %
Andel 3:or 15 %
Bortfall antal 4
Då vi kommenterar resultaten för respondenternas upplevelse av Människosynen har vi tagit fasta på anmärkningsvärda skillnader mellan de båda grupperna. Tabell 2a och 2b visar att respondenterna i hemteamsgruppen upplever mindre missnöje gällande Människosynen än hemtjänstgruppen. Jämförelsen baseras på andel 1:or.
Redovisning av temaområdet Trygghet
Här redovisas svaren på de frågor som gäller temaområdet Trygghet, både de frågor som är bearbetade enligt KUPP-metoden och de övriga frågorna som gäller detta område.
Tabell 3a. Resultat för hemteamsgruppen angående de frågor som rör upplevelse
av Trygghet och som bearbetats enligt KUPP-metoden, d v s svar på frågorna 7, 8, 9:1, 9:2 och 9:3 i enkäten (se bilaga 1). Procentsiffrorna nedan uttrycker valid procent, vilket innebär att siffrorna endast utgår från de respondenter som svarat på frågan. Åtgärdsindex:1: or = Brist, 2 = Balans, 3 = Övergod.
Fråga Jag känner trygghet i att information om mig stannar hos berörd personal (sekretess) Jag känner trygghet med den omsorg och vård som jag får av personalen ( trygghet) Det är alltid samma personer från personalen som kommer till mig (kontinuitet) Jag får alltid information om alla ändringar av rutiner i den hjälp jag får (information) Min omsorg och vård styrs av mina behov och inte av personalens rutiner (rutiner) Andel i respektive åtgärdsindex: medelvärde för alla frågorna Andel 1:or 9 % 13 % 21 % 38 % 26 % 21,4 % Andel 2:or 65 % 83 % 33 % 52 % 65 % 59,6 % Andel 3:or 26 % 4 % 46 % 10 % 9 % 19 % Bortfall antal 3 2 2 5 3
Tabell 3b. Resultat från hemtjänstgruppen angående de frågor som rör upplevelse
av Trygghet och som bearbetats enligt KUPP-metoden, d v s svar på frågorna 7, 8, 9:1, 9:2 och 9:3 i enkäten (se bilaga 1). Procentsiffrorna nedan uttrycker valid procent, vilket innebär att siffrorna endast utgår från de respondenter som svarat på frågan. Åtgärdsindex:1: or = Brist, 2 = Balans, 3 = Övergod.
Fråga Jag känner trygghet i att information om mig stannar hos berörd personal (sekretess) Jag känner trygghet med den omsorg och vård som jag får av personalen (trygghet) Det är alltid samma personer från personalen som kommer till mig (kontinuitet) Jag får alltid information om alla ändringar av rutiner i den hjälp jag får (information) Min omsorg och vård styrs av mina behov och inte av personalens rutiner (rutiner) Andel i respektive åtgärdsindex: medelvärde för alla frågorna Andel 1:or 10 % 17 % 19 % 21 % 24 % 18,2 % Andel 2:or 57 % 74 % 52 % 63 % 62 % 61,6 % Andel 3:or 33 % 9 % 29 % 16 % 14 % 20,2 % Bortfall antal 3 1 3 5 3
När det gäller temaområdet Trygghet, utifrån de delaspekter som behandlas i tabell 3a och 3b, kan man utläsa att hemteamsgruppen har förmedlat ett större missnöje kring aspekterna om de får information om alla ändringar av rutiner i den hjälp de får (information) och att omsorgen och vården styrs utifrån den enskildes behov och inte av omsorgspersonalens rutiner (rutiner). Detta kan vi se då vi jämför med övriga delaspekter inom detta temaområde i hemteamsgruppen. Detta tyder på att dessa aspekter inte heller håller samma mått som övriga
aspekter i hemteamsgruppen inom temaområdet Trygghet. Vidare har
hemteamsgruppen uttryckt mer missnöje än hemtjänstgruppen gällande aspekten
information. Vad beträffar delaspekten som berör om den äldre känner trygghet i
grupperna visat ett gott resultat. Detta kan tyda på att denna delaspekt i de båda grupperna håller en högre kvalitet än övriga delaspekter inom temaområdet Trygghet. Sett till hela temaområdet har hemteamsgruppen fått sämre resultat än hemtjänstgruppen. Dock är skillnaden ej markant. Jämförelserna baseras på andel 1:or.
Tabell 3c. Resultat för hemteamsgruppen och hemtjänstgruppen gällande frågor
som faller under temaområdet Trygghet och kan kopplas till tillgänglighet. Svar på frågorna 11 och 20 i enkäten (se bilaga 1). Procentsiffrorna nedan uttrycker valid procent, vilket innebär att siffrorna endast utgår från de respondenter som svarat på frågan.
Antal som har trygghetslarm
Antal som svarat att de har kontaktperson Hemteamsgruppen Hemtjänstgruppen 88 % 100 % 30,4 %* 45,5 % * Bortfall 3 respondenter = 11,5 % i hemteamsgruppen svarade ej på denna fråga
Tabell 3d. Resultat för hemteamsgruppen och hemtjänstgruppen gällande vilka
yrkesgrupper respondenterna anser det vara lätt att vid behov kontakta och få hjälp av (tillgänglighet). Svar på fråga 10 i enkäten (se bilaga 1). Procentsiffrorna nedan uttrycker valid procent, vilket innebär att siffrorna endast utgår från de respondenter som svarat på frågan.
*A) Sjuksköterska, B)Undersköterska/Vårdbiträde, C) Läkare, D)Biståndshandläggare, E) Arbetsterapeut, F) Sjukgymnast, G) Kommun, H)God man, I) Annan
* * Bortfall 5 respondenter = 20,8 % i hemtjänsten svarade ej på denna fråga eller har kryssat i
alternativet Ej aktuellt. I denna fråga representerar bortfallet de respondenter som ej har kryssat i något alternativ överhuvudtaget eller kryssat i alternativet Ej aktuellt.
Tabell 3d visar att hemtjänstgruppen uppgett att det är lätt att komma i kontakt med och få hjälp av yrkesgrupperna sjuksköterska, undersköterska/vårdbiträde och läkare i större utsträckning än hemteamsgruppen. Båda grupperna är dock mest nöjda med sjuksköterskorna och undersköterskor/vårdbiträden. Dessa yrkesgrupper är de som det är mest vanligt att de flesta omsorgstagare kommer i regelbunden kontakt med. Däremot visar resultatet att hemteamsgruppen i större utsträckning än hemtjänstgruppen uppgett att de anser att det är lätt att vid behov komma i kontakt med yrkesgrupperna biståndshandläggare, arbetsterapeut och sjukgymnast vid behov. Omsorgstagarna som deltar i ”Hemteamet” får alltid träffa samma personer från de olika professionerna, vilket inte omsorgstagarna i ordinarie hemtjänst får.
Redovisning av temaområdet Bemötande
Under detta avsnitt redovisas de frågor som gäller temaområdet Bemötande, dels i form av en fråga utarbetad enligt KUPP-metoden med åtgärdsindex för både
A* B C D E F G H I
Hemteams-
gruppen 58,3 % 50 % 33,3 % 37,5 % 29,5 % 29,5 % 25 % 0 % 3,8 %
Hemtjänst-
hemteamsgruppen och hemtjänstgruppen och dels i form av en fråga som handlar om olika yrkesgruppers bemötande.
Tabell 4a. Resultat från hemteamsgruppen angående de frågor som rör upplevelse
av Bemötande och som bearbetats enligt KUPP-metoden, d v s frågorna 16:1, 16:2, 16:3, 16:4, 16:5 i enkäten (se bilaga 1). Procentsiffrorna nedan uttrycker valid procent, vilket innebär att siffrorna endast utgår från de respondenter som svarat på frågan. Åtgärdsindex: 1.or = Brist, 2:or = Balans, 3:or = Övergod.
Fråga Personalen förstår hur jag upplever min situation (individualitet) Personalen bemöter mig med respekt