I syfte att undersöka huruvida högstadieelever är engagerade i sin utbildning gjordes en enkätstudie i årskurs sju i tolv kommuner i Sverige1. Sammanlagt deltog 1298 elever i enkätstudien och ef- tersom jag fick förmånen att få tillträde till detta stora antal elever, valde jag att göra en enkätstudie. En artikel som presenterar mot- svarande enkätundersökning i de andra nordiska länderna har pub- licerats (Virtanen et al., 2017). När elevers upplevelse av engage- mang ska beforskas är val av metod inte självklar. Fredricks et al (2004) lyfter fram att det är svårt att genom observationer endast fastslå huruvida elever är engagerade eller inte. Enkäter valdes för att få en övergripande bild över elevers självskattade upplevelser av engagemang i skolan. Elever i årskurs sju, vid 25 skolor, 72 olika klasser och totalt 1298 elever genomförde enkäten. Även om det förekommer en diskussion om konstruktionen av elevengagemang, så visar forskning att exempelvis kognitivt engagemang, beteende- mässigt engagemang och emotionellt engagemang är invariant både vad gäller etnicitet och samhällskontext. Wang, Willett och Eccles (2011) menar att det finns anledning att tro att exempelvis kogni- tiva, emotionella och beteendemässiga dimensioner är oberoende av etnicitet och kultur.
Enkäten som använts i studien är konstruerad och utprovad av Christensen and Appleton (Appleton et al, 2006). Enkäten utpro- vades och genomfördes i USA av 1900 elever i årskurs nio. Ur- sprungligen är enkäten tänkt att användas för att mäta engage- mang på individnivå, men i den här avhandlingen mäts engage- manget främst på klass-, skol- och kommunnivå. Det kan natur- ligtvis diskuteras hur tillförlitliga och giltiga resultaten blir när ett mätinstrument som är konstruerat i en kontext (USA) förs över till en annan (Sverige). Enkäten är utprovad och validerad, i förhål- lande till en amerikansk skolkontext, vilken skiljer sig från en svensk. Att det är möjligt att använda samma enkät i olika kontex- ter har en nyligen gjord studie (Virtanen et al, 2017) kommit fram till. Samma enkät genomfördes av elever i år sju i Danmark, Fin- land och Portugal (Ibid). Resultaten från det projektet visar att en-
käten går att använda oberoende av kontext. Den amerikanska en- käten validerades och det gjordes bland annat en faktoranalys, där sex faktorer framträdde, det vill säga:
1. Relationer lärare 2. Relationer kamrater 3. Relationer familj 4. Framtidstro 5. Vikten av skolarbete 6. Yttre motivation
Innan enkäten i föreliggande studie genomfördes översattes den från engelska till svenska och bearbetades av mig för att passa i en svensk högstadiekontext. Kollegor läste översättningen av enkäten i avsikt att kontrollera att översättningen överensstämde med ori- ginalet. För att validera och ytterligare säkerställa att enkäten var begriplig för högstadieelever gjordes en pilotstudie i två olika grupper bestående av totalt 50 elever i åk sju. Resultatet av pilot- studien gjorde att några frågor omformulerades så att de skulle bli så tydliga som möjligt.
Efter att pilotstudiens ändringar genomfördes enkätstudien i de tolv kommunerna och utifrån den, validerades även delstudie 1 ge- nom en faktoranalys av enkäten. Den föll ut på liknande sätt som den amerikanska, det vill säga i sex faktorer.
1. Relationer till lärare 2. Relationer till kamrater 3. Relationer till familj 4. Framtidstro
5. Vikten av skolarbete 6. Yttre motivation
Enkäten består av 35 påståenden med fyra olika svarsalternativ, JA som betyder håller helt med ja håller delvis med, nej håller inte helt med NEJ håller inte alls med (se bilaga 2.). Enkäten avser att mäta två sorters engagemang, psykologiskt och kognitivt engagemang:
Psykologiskt engagemang
1. Relationen mellan lärare och elev (9 frågor) ex: Lärarna på min skola lyssnar på eleverna.
2. Kamratstöd i lärandet (6 frågor) ex: Jag har kompisar på skolan.
3. Stöd från hemmet (4 frågor) ex: Min familj vill att jag ska fortsätta försöka även när det är svårt i skolan.
Kognitivt engagemang
1. Kontroll på och vikt av skolarbetet (9 frågor) ex: Proven i ämnena är bra på att mäta vad jag verk- ligen kan.
2. Framtidsplaner (5 frågor) ex: Jag känner mig hoppfull inför min framtid.
3. Yttre motivation (2 frågor) ex: Jag lär mig men bara om min lärare ger mig belöning.
Mätinstrumentet utvecklades för att kunna förstå även det som inte var observerbart gällande framför allt kognitiva och bete- endemässiga aspekter (tid på uppgift, närvaro, läxläsning) och mäta det psykologiska och kognitiva engagemanget utifrån elever- nas egna upplevelser. Appleton och Christensen (2006) genom- förde validerande studier med elever i årskurserna 6-12. Instrumen- tet har även genomförts av elever i mellanstadiet och högstadiet (Betts et al., 2010; Reschly et al., 2008). Betts et al. (2010) faststäl- ler validiteten i alla sex faktorer. Det finns ett samband mellan en- gagemang och akademisk prestation, som visar på att relaterad va- liditet genom positivt samband mellan högt betygsgenomsnitt och läsning och matematik. Men det visar också på ett samband mellan hög frånvaro och brist på engagemang, vilket kan framstå som självklart. Appleton et al. (2006), Moreira et al., (2009) visar på evidens för liknande faktorstrukturer i olika elevgruppers enkätre- sultat.
Urval
Enkätstudien i den här avhandlingen har genomförts i årskurs sju i 72 klasser på 25 skolor i tolv olika kommuner i Sverige. Totalt ge- nomförde 1298 elever enkäten. Urvalet är inte representativt. De tolv kommunerna är visserligen väl spridda över landet, men då kommunerna ingår i Ifous1 forskningsprojekt om inkluderande lärmiljöer har respektive förvaltningschef valt tre skolor som har deltagit i projektet. Undersökningen kan dock klassas som en to- talundersökning på kommunnivå, då samtliga av projektets kom- muners klasser i åk sju deltog i enkätundersökningen.
Genomförande
Inför enkätundersökningen kontaktades rektor på respektive skola i avsikt att få tillträde till de klasser som var aktuella. Jag valde att låta eleverna besvara enkäterna i pappersform under lektionstid. Detta val gjordes utifrån vetskapen att inte alla skolor hade till- räckligt med datorer för att samtliga elever skulle kunna genom- föra enkätundersökningen vid samma tillfälle. Eleverna besvarade enkäten tillsammans med mig i klassrummet, vilket innebar att det fanns möjlighet för mig att på olika sätt förtydliga och förklara vad som var syftet, vad som förväntades av dem och vad det kunde leda till både för dem och för mig. Ytterligare en vinst med detta förfarande var möjligheten att få en så hög svarsfrekvens som möj- ligt. Det gav dessutom mig möjlighet att ge alla elever samma in- formation. Ett sådant förfarande skapar enligt Manning (1997) tillit och respekt gentemot de elever som deltog i studien. Utöver det kunde jag, genom att vara i deras lärmiljö, bilda mig en upp- fattning om denna, vilket jag inte annars hade kunnat. Elever ställ- de en mängd frågor under genomförandet, vilket kan indikera att frågorna antingen var oklara eller att hur tydliga frågorna än fram- står uppfattas de ändå olika av olika individer. Trots att en pilot- studie hade gjorts och formuleringar ändrats förstods den av ele- verna på olika sätt. Att eleverna ställde så många frågor indikerar att ett kvalitativt angreppssätt som komplement när det gäller att genomföra enkäter tillför en kvalitetsaspekt. Genomförandet av
enkäterna påbörjades i december 2012 och avslutades i april året därpå.
Databearbetning och analys delstudie 1
Efter genomförandet av enkätundersökningen matades data in i SPSS1 för vidare bearbetning. Den deskriptiva analysen har för av- sikt att jämföra svarsprocent i relation till engagemang på klass- nivå. Enkätsvaren bearbetades i enkla frekvenstabeller för att se om det fanns skillnader mellan klasser, skolor och kommuner. Både det kognitiva och det psykologiska engagemanget har stude- rats i avsikt att finna eventuella likheter och skillnader. Även enkla samband har studerats. I analysen har svarsalternativen JA och ja räknats samman och betraktats som engagemang. Svarsalternati- ven NEJ och nej har även de räknats samman och betraktas då som en brist på engagemang. Förutom när det gäller nummer 18 och nummer 35, som är inverterade där har JA och ja betraktats som att eleverna inte är engagerade medan NEJ och nej har betrak- tats som att eleverna är engagerade. Resultaten har använts till att dels identifiera två klasser vars engagemang är högre än övrigas och dels använts för att i en intervjustudie ytterligare studera ele- vers upplevelser av engagemang och delaktighet i sina lärmiljöer, utifrån främst aspekter som inflytande och lärares omsorg. För att identifiera de mest engagerade klasserna har svarsalternativen vid varje påstående i enkäten räknats samman och jämförts manuellt. Det innebär att de två klasser som markerat flest JA och ja på flest påståenden har valts ut till delstudie 2. Det innebär därför också att det kan finnas skolor som totalt sett uttrycker ett större enga- gemang än i de enskilda klasserna som valts ut för att vidare stu- dera de lärmiljöer som är engagerande.