Utifrån resultaten i enkätstudien valdes två klasser ut för fördju- pade studier eftersom elevernas engagemang i de klasserna varit högt i enkätstudien. Den ena klassen kan vi kalla F-klassen och den andra kan vi kalla S-klassen. Intentionen var att undersöka vilka
aspekter i elevernas lärmiljöer som bidrog till de höga nivåerna av engagemang som kännetecknade eleverna i de båda klasserna. En första kvalitativ uppföljning av enkätstudien gjordes med inspirat- ion av fallstudien som metod för att få en fördjupad förståelse. Att studera en avgränsad företeelse för att den är betydelsefull eller in- tressant som ett uttryck för ett mer omfattande och komplext fe- nomen ger fördjupad förståelse för företeelsen som helhet (Mer- riam, 1993). En definition av fallstudien är att den som metod un- dersöker ett samtida fenomen, ett fall, i en verklighetsbaserad kon- text, särskilt när fenomen och kontext inte är tydligt åtskilda (Yin, 2014). Det fenomen som studeras närmare i delstudie 2, karakteri- serar de lärmiljöer där elever med högt engagemang (enligt enkät- studien) befinner sig. I fallstudier kan flera olika typer av data an- vändas för att belysa komplexiteten i det som studeras. Intervjuer har genomförts med både elever och lärare. Samtliga elever har även skriftligen reflekterat över sina lärmiljöer. Utöver det besökte jag de två skolorna vid tre tillfällen. Jag vistades i korridoren, i matsalen och i undervisningssituationer i klass- och grupprum samt i lärarrummet
Intervjuerna i delstudie 2 gjordes för att förstå vad som kan sä- gas karakterisera två klasser med en hög nivå av engagemang. In- tervjuer genomfördes med tre grupper av elever från två olika klas- ser på två olika skolor (Tabell 4:1). Intervjuerna genomfördes när eleverna gick i åk åtta. De elever som intervjuades hade även be- svarat enkäten när de gick i åk sju.
Urval
Utifrån resultaten i enkätstudien har två klasser med en hög nivå beträffande engagemang studerats närmre i delstudie två. Resulta- ten i enkätstudien visade att de 72 olika klasserna hade generellt en hög nivå av engagemang. Klasserna ställde sig lika till de allra flesta påståendena i enkäten, vilket gjorde det svårt att urskilja klasser som tydligt hade en högre nivå av engagemang. Klassernas gemensamma ställningstagande fråga för fråga jämfördes manuellt och S-klassen hade totalt flest positiva ställningstagande till flest påståenden. Därefter var det flera klasser med liknande ställnings- tagande. Valet gjordes då utifrån främst mängden positiva ställ-
ningstagande till mängden påståenden samt utifrån kommun. Klas- serna valdes från två olika kommuner (se tabell 4:1). I undersök- ningen deltog 1298 elever från 72 olika klasser.
Eleverna från de två klasserna som deltog i delstudie två, gick i årskurs åtta. De hade samtliga genomfört enkätstudien när de gick i årskurs sju. På den ena skolan (F-klassen) intervjuades en grupp elever bestående av fem pojkar. På den andra skolan (S-klassen) in- tervjuades två grupper av elever, den ena bestående av fyra elever var tre flickor och två pojkar och den andra gruppen bestod av fem elever, två pojkar och tre flickor.
Två grupper lärare har också intervjuats, en grupp på varje skola. Lärarna ingår i de arbetslag som undervisar de intervjuade eleverna. Alla ämnen är inte representerade i intervjuerna eftersom exempelvis lärarna i moderna språk eller lärarna i de praktisk- estetiska ämnena inte var del av just dessa arbetslag. Intervjuer har dessutom gjorts med mentorerna på respektive skola. Intervjuerna varade från 20 minuter som minst till 70 minuter som mest per grupp.
Genomförande
Vid gruppintervjuerna användes en semistrukturerad intervjuguide (se bilaga 5) enligt Kvale (1997). Eleverna ombads exempelvis be- skriva sina lärare och sin skola och klasskamrater. Eleverna som medverkade i intervjuerna gavs möjlighet att delge åsikter och vid behov ställa klargörande frågor under intervjutillfällena. Lärarna ombads även de att beskriva sin skola och delge sina tankar om varför klasserna var mer engagerade än de flesta andra (enligt en- kätresultaten). De ombads även att exempelvis beskriva ett lekt- ionstillfälle där eleverna var särskilt engagerade (Se intervjuguide, bilaga 6). Värt att nämnas är att varken elever eller lärare motsade att klasserna karakteriserades som engagerande, vilket kan ses som en sorts validering av enkätresultaten. Samtliga elever i de två klas- serna (22 elever i F-klassen och 63 elever i S-klassen) har utöver det skrivit sina reflektioner kring hur de upplever att de lär sig bäst och när de trivs som bäst i skolan. Elever försågs med penna och pap- per under lektionstid och deras lärare ombad dem att skriva ner sina reflektioner. Dessa reflektioner skickades sedan till mig för
analys. Dessutom har elever vid de båda skolorna getts möjlighet att på olika sätt beskriva sina skolor. Några elever har beskrivit dem med bilder medan andra har använt både ord och bild för att beskriva sina skolor och ytterligare andra har valt att göra beskriv- ningar med endast ord.
Intervjuerna har genomlyssnats och sedan transkriberats till skriftspråk. Detta för läsbarhetens skull, men även för att talspråk kan vara av personlig karaktär, vilket kan innebära att anonymite- ten kan gå förlorad.
F-klassen
I den valda klassen som gick i årskurs åtta, ingick vid tiden för stu- dien 22 elever. Eleverna i klassen hade samtliga deltagit i enkätstu- dien när de gick i årskurs sju. Skolan där F-klassen finns ligger i ett område med låg socioekonomisk status. Enligt skolans rektor har över 50 % av antingen elevernas föräldrar eller eleverna själva ett annat modersmål än svenska. Totalt sett studerar ca 300 elever i årskurserna sju till nio vid skolan. F-klassen har fotbollsprofil och vid tillfället för studien bestod klassen av endast pojkar. Skolan finns i två olika byggnader i nära anslutning till varandra. Den ena byggnaden är större och har två plan med klassrum och korridorer. Det finns även klassrum i den andra byggnaden. Elevskåp finns på båda planen i den större byggnaden. Enligt eleverna saknas det grupprum att arbeta i. Det finns en stor idrottshall i anslutning till skolan och även en fotbollsplan.
Elever och deras lärare intervjuades i en ambition att försöka förstå och belysa vad som karakteriserar elevernas engagemang. Samtliga elever i de två klasserna reflekterar dessutom skriftligt an- gående hur de lär sig bäst och när de trivs som mest på sin skola. I syfte att kontextualisera både de skriftliga och de muntliga inter- vjuerna och de skriftliga reflektionerna har jag besökt skolorna vid ett antal tillfällen
S-klassen
I S-klassen medverkade 63 elever i årskurs åtta i studien. Eleverna deltog i enkätundersökningen när de gick i årskurs sju. S-klassen ligger i ett område som anses socioekonomiskt stabilt och elevernas
föräldrar är välutbildade. Enligt lärarna i skolan är de flesta föräld- rarna av åsikten att skolan är viktig. På skolan går barn från och med förskoleklass till och med årskurs nio och totalt blir det ca 800 elever. S-klassen har valt att organisera klasserna på så sätt att samtliga 63 elever i åk åtta (som den här studien avser) i en klass, vilken delas upp i olika grupper vid olika tillfällen av olika skäl. Lärarna är av uppfattningen att det gynnar eleverna att kunna ar- beta i olika grupper och att de på sätt även får möjlighet att lära känna så många av de andra eleverna som möjligt är.
Skolan är enligt lärarna för liten för antalet elever och inte heller anpassad efter elevernas ålder. Det finns exempelvis inga NO-salar, vilket gör det svårt att laborera. Det finns heller ingen hemkun- skapssal så eleverna måste ta sig till en annan skola när det är hemkunskap på schemat. Skolan är sliten och lärarna har tillsam- mans med sina elever kämpat för att få till stånd en renovering av lokalerna. Detta resulterade i att de fick måla om i klassrummen.
Tabell 4:2 Översikt över empirin i delstudie 2
Klass Elevintervju Lärarintervju Skriftliga
reflektioner Skolbesök F-klassen 1 gruppinter- vju med 5 elever 1 gruppintervju med 5 lärare 1 enskild lärarin- tervju 22 st 3 heldagar S-klassen 1 gruppintervju med 5 lärare 1 enskild lärarin- tervju 63 st 4 heldagar
Databearbetning och analys delstudie 2
När analysen tar sin början kan diskuteras. Johansson (2005) me- nar till exempel att analysen tar sin början när materialet transkri- beras och att det är då den första tolkningen görs. Andra menar att analysens första steg kan ta sin början redan vid det första inter- vjusamtalet (Goodson & Sikes, 2001). Som jag ser det tog analysen sin början i de muntliga och skriftliga intervjuerna med eleverna och lärarna och jag har i analysen varit medveten om att tolkning- ar och omtolkningar görs genom hela analysförfarandet. Då av-
handlingen utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande har analysen haft ambitionen att klargöra relationen mellan mänskliga handlingar och den kontext där handlingarna äger rum. I förelig- gande avhandling sker inte de mänskliga handlingarna i det Wertsch (1998) menar är ett tomrum, utan skolans lärmiljöer är den kontext i vilken undervisning äger rum och där elever upplever ett större eller mindre engagemang.Även Wengers (1998) situerade lärande, där lärande ses som nära sammankopplade med identitet,
mening, erfarenhet i gemenskapande praktiker har varit vägle-
dande i analysen av intervjuerna och de skriftliga reflektionerna. Dessutom har begreppen engagemang och motivation har varit vägledande i sökandet efter teman i datamaterialet (Russell, Ainley & Frydenberg, 2005; Weiner, 2002). Engagemang i denna avhand- ling utgår ifrån Russell, Ainley och Frydenberg (2005) definition, det vill säga en koppling mellan människor och deras aktivitet, det vill säga engagemanget ger en bild av en individs aktiva involvering i en uppgift. Det betyder att motivation är nödvändig men inte till- räckligt för att engagemang ska uppstå.
Den innehållsanalys som gjordes av intervjusamtal och de skrift- liga reflektionerna är en process i flera steg som styrs av forsk- ningsfrågan. Det första steget är att genomlyssna, transkribera och noggrant läsa igenom samtliga intervjuer vid de två skolorna. Även de skriftliga reflektionerna har noga lästs igenom.
Nästa steg i analysprocessen är att identifiera utsagor som re- presenterar olika meningar i materialet och som handlar om enga- gerande lärmiljöer utifrån både elevers och lärares upplevelser. Därefter har dels elevernas muntliga och skriftliga utsagor, samt lärarnas muntliga utsagor på de två skolorna räknats som ett nästa steg, (se figur 4:4) för att se i vilken omfattning de olika utsagorna förekommer (jmf Lincoln & Guba, 1985; Strauss & Corbin, 1998). Utöver det räknades det antal personer som uttryckte stöd för de olika temana. I analysen är det nödvändigt att förhålla sig till sitt datamaterial med både närhet och distans (Kvale, 1997). I den här delstudien var ett sätt att skapa distans till datamaterialet att kvantifiera utsagorna. Intuitivt kan forskaren i analysen till- skriva en mening, men efter att ha distanserat sig från materialet genom exempelvis kvantifiering av utsagor, kan en annan mening
tillskrivas materialet. Utsagorna har alltså analyserats genom en innehållsanalys (Patton, 1990), där olika teman har exemplifierats med citat från både de muntliga och skriftliga intervjuerna. De ut- sagor i materialet som uttrycker förklaring eller förutsättning för engagemanget i de två klasserna har identifierats som teman. Ge- nom att utsagor har kvantifierats i teman som sedan kvalitativt analyserats, har strävan varit att få en så solid bild av responden- ternas uttryck som möjligt.
Tabell 4:3 Översikt över tema i delstudie 2, F-klassen
Tema Antal elever
(n=5) Antal svar Antal lärare (n=5)
Antal
svar Antal skriftliga reflektioner (n=21) Antal svar Undervisning- skvalitet 5 17 5 13 19 19 Framtidstro 5 10 5 11 7 9 Känslan av tillhörighet 5 10 5 8 9 10 S-klassen Tema Antal elever (n=9) Förekomst
av svar svar Antal lära-re (n=5) Förekomst av svar Antal skriftliga reflektion- er (n=35) Förekomst av svar Un- dervisning skvalitet 9 31 5 19 29 38 Känslan av tillhö- righet 9 17 5 12 20 24 Fram- tidstro 9 9 5 3 6 6