Enkät till vårdnadshavare

Markera med ett kryss eller en ring för respektive påstående i skalan 1–10 där 10 överensstämmer mycket bra med din uppfattning och 1 stämmer inte allas överens med din uppfattning.

1. Vid lämning på morgonen upplever jag

fritidshemsverksamheten som välkomnande: 1 - 10 2. Vid hämtning på eftermiddagen/kvällen upplever jag

fritidshemsverksamheten som välkomnande: 1 - 10 3. Bemötandet från fritidspedagogerna är varmt

och välkomnande: 1 - 10

4. Jag upplever att fritidspedagogerna ibland är stressade och inte har tid för mig och mitt barn vid hämtning/lämning: 1 – 10 5. Jag känner mig trygg med att lämna mitt barn på fritids:

1 - 10

6. Jag upplever att mitt barn känner sig tryggt på fritids: 1 - 10

7. Jag upplever att mitt barn blir individuellt bemött på fritids: 1–10

8. Jag bjuds in i verksamheten för att veta vad mitt barn gör på fritids: 1 - 10

LEKA ME´ ELLER STÅ BREVE´

Georgshillsskolans fritidshem

Jonas Crona, Kristina Hansson och Linda Welin,

processtödjare

Madelene Skoog, rektor

Sammanfattning

Vi, fritidspedagoger, ser leken utifrån olika perspektiv och kan kon- statera att vi lägger olika värderingar i vad som är en lek och hur den leks. Vår ambition med detta arbete är att hitta ett gemensamt tankesätt för oss vuxna i fritidshemmet för att bättre förstå lekens värden. Detta har vi gjort genom att öka de vuxnas aktiva deltagande och engagemang i elevernas lek. Syftet med vårt utvecklingsarbete är närmare bestämt att undersöka vad eleverna lär sig genom leken och om elevernas lek blir annorlunda om personalen deltar aktivt i leken. För att besvara vårt syfte konstruerades frågor till eleverna kring leken. Vårdnadshavarna fick öppna frågor att besvara och kollegorna fick liknande frågor. Av svaren går att utläsa en enighet avseende vad eleverna lär sig genom leken. Vad gäller personalens inverkan i lekdeltagandet framkommer likartade svar från elever och vårdnadshavare. Medan pedagogerna har lite olika syn på saken.

Vi valde leken som utvecklingsområde eftersom vår erfarenhet visar att de avdelningar på vår skola som väljer att aktivt engagera sig i elevernas lek oftast har färre konflikter, upplevelsen av trivsel är högre och i de enkäter som görs trivs våra elever bra eller mycket

bra på våra avdelningar. Vår undersökning bekräftar det som vår samlade erfarenhet har kunnat ana. När vuxna engagerar sig i elev- ernas lek höjs kvalitén och känslan av trivsel på fritidshemmet ökar.

Bakgrund

I läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11) under det tillagda kapitlet om fritidshemmets syfte, står det att:

Undervisningen syftar till att främja elevernas fantasi och förmåga att lära tillsammans med andra genom lek, rörelse och skapande. /…/ I undervisningen ska eleverna genom leken ges möjlighet att bearbeta intryck, pröva sin identitet, utveckla kreativitet samt sin förmåga att samarbeta och kommunicera (Lgr 11, s. 24).

Vi har under vårterminen 2016 utvecklat ett nytt sätt att mäta kva- liteten i vår verksamhet genom sex olika målområden: Vårdnadsha- vare, Lek, Akademiska begrepp, Bemötande, Förmåga att planera och utvärdera och Samverkan Fritidshem-Skola, som redovisas i analysverktyget spindelnätet (se bilaga 1). Varje pedagog får bedöma och mäta sina egna kompetenser inom dessa områden. I skattningen räknas fyra som högst och ett som lägst. Mätningarna sätter fingret på var och vad vi behöver förbättra oss i. På vår skola valde vi att låta all personal i fritidshemmet delta, dvs. fritidspedagoger, barnskötare och elevassistenter.

Trots att vi kan se att leken är det område där vi pedagoger ligger ganska nära varandra, har vi ändå valt att fokusera på leken i detta utvecklingsarbete. Anledningen till detta är att vi anser att leken är en viktig del i vårt arbete och uppdrag.

Vi har valt att undersöka hur alla parter tänker kring leken och dess betydelse. Med alla parter menar vi arbetslagen på fritidshem- men, vårdnadshavare samt elever. Våra arbetslag är fördelade på fyra avdelningar i tre hus: Höst, Sommar, Vår och Vinter. Fritidshemmet Höst och Sommar består av elever från åk f-2. Vår har elever som går i åk 3–4 och Vinter elever från åk 5–6.

Personalfördelningen ser ut enligt följande:

• Höst: 2 fritidspedagoger, 1 förskollärare, 6 elevassistenter på 43 elever.

• Sommar: 1 fritidspedagog, 1 förskollärare, 3 elevassistenter (varav 1 är utbildad) på 58 elever.

• Vår: 2 fritidspedagoger, 1 barnskötare, 2 elevassistenter (varav 1 är fritidsledare) på 54 elever.

• Vinter: 1 fritidspedagog, 1 fritidsledare, 1 elevassistent på 20 barn. Vi har förmånen att ha elevassistenter till enskilda barn som är i behov av särskilt stöd även på fritidshemmet. Därför kan det för en utomstående upplevas som väldigt mycket personal i någon fritidshemsgrupp.

Syfte och mål

Syftet med vårt utvecklingsarbete är att undersöka dels vad eleverna lär sig genom leken och dels om elevernas lek blir annorlunda om personalen deltar aktivt i leken.

För att besvara vårt syfte har vi utvecklat två frågeställningar: • Vad lär sig eleverna genom leken?

• Hur påverkas elevernas lek av personalens deltagande i den? Målet med vårt arbete är att fördjupa våra kunskaper gällande lekens betydelse för elevernas utveckling.

Vi valde detta utvecklingsområde, inte bara för att det är en central del i våra styrdokument, utan för att leken ligger oss varmt om hjärtat. Vi kan även konstatera att både via självskattningen och i de pedago- giska diskussionerna, som vi haft med all personal på fritidshemmet, anser alla att leken är viktig. Det som skiljer oss åt är att vi har olika synsätt på hur eller om pedagogerna ska interagera i leken eller inte. En annan anledning till att vi valde detta utvecklingsområde är att man i revideringen av Lgr 11 betonar lekens betydelse i fritidshem- met där det bl.a. står: ”Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper” (Lgr 11, s. 9).

Litteratur och tidigare forskning

I detta avsnitt kommer vi att ta upp sådan forskning som är relevant för utvecklingsarbetets syfte samt vad i läroplanen som kan belysa lekens betydelse.

I lekens värld

I vårt arbete har vi valt att använda oss av boken I lekens värld (2003) och de teorier och forskning som synliggörs i den. Boken är skriven av en av Sveriges främsta lekforskare Birgitta Knutsdotter Olofs- son, född 1929, professor emeritus barn- och ungdomsvetenskap vid lärarhögskolan i Stockholm. I sin forskning skriver Knutsdotter Olofsson om vad barn lär sig genom leken, vilka kompetenser och redskap som behövs för att kunna leka samt den vuxnes betydelse och roll för barnens lekutveckling.

Enligt Knutsdotter Olofsson är leken ofta en sorts reproduktion av tidigare upplevda händelser. I leken bearbetas det eleverna varit med om. Vidare är leken en form av fantasi som finner sin näring ur verkligheten. Knutsdotter Olofsson kan i sina studier se att det i leken sker en omedveten inlärning, ett omedvetet klargörande, undersökande och experimenterande. Många gånger har eleverna dock svårt att efter leken beskriva vad de har lärt sig. De bara vet! Att leka med andra ger social kompetens, menar Knutsdotter Olofsson. Hon menar vidare att när barn tar andras roller lär de sig inlevelse och att se på livet utifrån en annans perspektiv, både intellektuellt och emotionellt. De lär sig empati och medkänsla som är grunden till osjälviskhet och altruism. Eleverna tränar de sociala lekreglerna, samförstånd, ömsesidighet och turtagande, vilka även Knutsdotter Olofsson anser är grundstenar för den mänskliga samvaron. Annat som stimuleras och utvecklas i leken är kreativitet, språket, fantasin, motoriken och koncentrationen. Leken är människans försök att förstå tillvaron (ibid).

Det behövs vissa förutsättningar förutom kamrater och leksaker för att barn ska kunna leka utvecklande lekar. Man måste förstå andras leksignaler och lekkoder, t.ex. att ”Nisses” pinne är ett svärd och inte en pinne i leken. Men man måste också själv kunna kom- municera leksignaler till de andra i leken, så att det är självklart för dem att eleven Nisse är Zorro och inte ”Nisse” i lekens värld. En trygg miljö att leka i är också en viktig lekförutsättning, för är man rädd kan man inte ge sig hän i leken. Att kunna leka utan att bli störd och avbruten av tidsramar, andra barn, vårdnadshavare eller personal är en viktig ingrediens för lekutveckling. Lek måste uppmuntras, stödjas och framförallt respekteras. När man leker ställs inga krav på prestationer. Man bara leker utan att någon måste vinna (ibid).

En röd tråd i boken I lekens värld är Knutsdotter Olofssons konse- kventa påpekande om hur oerhört viktig den vuxnes roll är i barnens lekutveckling.

Leken behöver uppmuntran och näring. Leken behöver vuxna som pratar lekens språk, som är barnens språk. Barn behöver vuxna som handlar i deras affär, som faller döda ner när det är krig, som tröstar dockan som ligger på golvet och skriker, som jagar dem med hemska hotelser mellan buskarna (på lek), och som brottas med dem och håller lekreglerna, som låter dem hållas, fast det blir rörigt, och som förser dem med allt möjligt material att rota i och som barnen kan transformera (ibid, s. 118).

Den vuxne är en otroligt potent förebild, både genom att visa på lekens tolkningsmöjligheter och att locka barn till lek, men även genom sitt eget deltagande i lekarna. ”Pedagogik är att möta barn på deras nivå i leken och hjälpa dem att göra sin lek och skapande alltmer utvecklat och utvecklande” (ibid, s. 81).

Enligt Knutsdotter Olofsson måste den vuxne lära eleverna att förstå och tolka leksignaler och att skilja ”på lek” från ”på riktigt” och att lära dem hur man gör när man låtsas. Barn lär lekar av de vuxna, men de vuxna lär också av barnens lekar. Genom att intres- sera sig för vad barnen leker, får man ett gemensamt lekområde, man går gemensamt in i lekens tankevärld. Genom att delta i barnens lekar får man gemensamma upplevelser på ett djupt, men inte alltför närgånget, plan. Leker man med barnen är relationen på ett helt annat sätt ömsesidig och på barnens villkor.

Många barn börjar att vara på förskolan när de är väldigt små. Det är därför viktigt att pedagogerna leker med de små. Det är lika viktigt att barnen lär sig leka som att de lär sig äta själva eller vara torra. Ja, jag skulle vilja säga viktigare. /…/ Att äta själv och vara torr det lär man sig vad det lider, men att leka går inte av sig självt (ibid, s. 35).

I en intervju för tidskriften Förskolan berättar Birgitta Knutsdotter Olofsson att: ”Den fria lekens pedagogik är inte att låta barnen leka fritt och lämna dem ensamma. Den fria leken kräver en pedagog.

Genom sin närvaro skapar den vuxna ro, ger leken näring och lär ut lekspråket och leksignalerna till de barn som inte kan.” (2011)

Om leken i styrdokumenten

I läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11) kan man läsa att:

Undervisningen syftar till att främja elevernas fantasi och förmåga att lära tillsammans med andra genom lek, rörelse och skapande. I undervisningen ska eleverna genom leken ges möjlighet att bearbeta intryck, pröva sin identitet, utveckla kreativitet samt sin förmåga att samarbeta och kommunicera (Lgr 11, s. 26).

Vidare står det att undervisningen behöver innehålla förutsättningar för eleven att utveckla förmågor som har att göra med ”initiera, organisera, och delta i lekar av olika slag” (Lgr 11, s. 26).

I Allmänna råd för fritidshem (Skolverket, 2014) beskrivs betydelsen av att den vuxne har ett visat intresse för leken, lekmiljön och barnets utvecklingsmöjligheter genom leken:

En samstämmig bild bland forskare är att barn som tidigt vistas i stimulerande lärmiljöer med möjligheter till interaktion och lek med kamrater och med kunniga och intresserade vuxna, har större möjligheter att utvecklas och lära sig än barn som inte haft tillgång till dessa miljöer (s. 13).

Det är även enligt de Allmänna råden för fritidshemmet värdefullt att skapa utrymme för både elevernas egen lek och för lek som är initierad av personalen. När eleverna leker på eget initiativ är det viktigt att personalen har en tydlig roll och stödja elever att komma in i leken eller vid behov tillföra något nytt i leken i syfte att utveckla den (Skolverket, s. 34).

Leken ger även eleverna möjlighet att öva sig i turtagning, sam- förstånd, koncentration och uthållighet. Det här är erfarenheter och förmågor som i förlängningen kan bidra till ökad måluppfyl- lelse för eleverna (s. 34).

Metoder och genomförande

Metoderna som vi har använt oss utav för att försöka besvara vårt syfte, är pedagogiska diskussioner och frågeformulär. Vi inledde med att all fritidshemspersonal på skolan bjöds in till ett kvälls- möte där vi genomförde kollegiala diskussioner i smågrupper. Diskussions frågorna som vi utgick ifrån delades in i tre övergripande temaområden:

• Leken är en av grundstenarna på fritidshemmet. Förklara hur och varför.

• Vad är lek för dig?

• Hur utvecklas leken när eleverna leker själva, kontra när personalen deltar aktivt i leken? Ser vi någon skillnad?

Eleverna däremot fick besvara, i ett frågeformulär, specifika frågor om lek, vad leken betyder för dem samt om pedagogdeltagande i leken. För att begränsa antalet vårdnadshavare valde vi att göra ett urval som baserades på frivillighet i att besvara frågor om deras syn på vad deras barn leker samt hur de ser på pedagogdeltagande i leken.

Kollegiala diskussioner

Utifrån den reviderade läroplanen (Lgr 11, 2016), där fritidshemmet har fått ett eget kapitel, hade vi processtödjare, formulerat frågor gällande leken till personalen. Frågorna var öppna och inriktade på personalens syn på leken. Syftet med frågorna var att se hur kol- legorna tänkte och tolkade uppdraget med leken.

Inför kvällsmötet gav vi alla i uppgift att läsa igenom läroplanens fjärde kapitel som behandlar fritidshemmets syfte och centrala innehåll, och i synnerhet den delen som behandlar leken. Personalen delades in i fyra tvärgrupper, där vi hade blandat personal från de olika fritidshemsavdelningarna med olika utbildningar och olika antal år i yrket. Målet med tvärgruppernas inramning var att det skulle skapas en mer dynamisk process. Vi valde aktivt att inte själva ingå i någon grupp eftersom vi inte ville att grupperna skulle påverkas av våra åsikter. Under tiden kollegornas diskuterande gick vi runt och lyssnade i de olika grupperna.

Totalt var det 20 kollegor som deltog. Kvällen avslutades med att varje grupp fick redovisa vad de hade diskuterat. Överlag handlade diskussionerna om att hitta en röd tråd eller ett synsätt kring bety- delsen av barnens lek.

Barnenkäter

Vi valde att utforma frågeformulär till eleverna. Av 167 fritidselever har 87 stycken i åldrarna 5–10 år svarat, själva eller med stöd av personal. Av dessa elever var 44 flickor och 43 pojkar. Frågorna var följande:

• Leker du ofta samma lek?

• Leker du ofta med samma kompisar?

• Hur känns det om en vuxen är med i leken? Varför tycker du så?

• Brukar du mest leka ensam eller med kompisar? • Tycker du om att leka när vuxna har planerat leken,

till exempel i gympahallen eller ute? • Lär du dig något när du leker?

• Varje fråga hade en följdfråga (varför, hur/vad) där man kunde skriva lite egen text.

Frågeformulär till vårdnadshavare

Vi utformade även ett frågeformulär som vi delade ut till ett urval av vårdnadshavarna, som kunde representera gruppen Vårdnadshavare. De fick svara på frågor kring leken. Frågorna kunde de besvara på fritidshemmet eller hemma. De 21 vårdnadshavare som svarade representerade 14 barn i åldrarna 5–7 år från två fritidsavdelningar, samt 7 barn i åldrarna 8–10 år.

Avdelningen för de allra äldsta fritidshemsbarnen är nystartad, men de gavs ändå möjligheten att delta i vårt arbete. De valde att avstå för att istället fokusera på uppstarten av den egna nya avdel- ningen, och för att lära känna sina egna elever.

Frågorna vi ställde var:

1. Vad tror du barnen lär sig i leken? 2. Vilka lekar brukar ditt barn leka?

3. Finns det olika sorters lekar?

4. Hur upplever du det när fritidspersonalen är med i leken?

De gemensamma frågorna

De frågor som är snarlika för alla tre referensgrupper, har vi valt ut för att kunna göra relevanta jämförelser och dra slutsatser utifrån de olika svaren. Dessa frågor är:

• Vad är lek för dig? Lär du dig något när du leker? Vad tror du barnen lär sig i leken?

• Hur utvecklas leken när eleverna leker själva, kontra när personalen deltar aktivt i leken? Hur känns det om en vuxen är med i leken? Hur upplever du det när fritidspersonalen är med i leken?

Av svaren vi fick kunde vi sen jämföra med den litteratur vi läst och därifrån dra slutsatser.

Resultat

Som vi tidigare skrivit har vi sammanställt svaren på våra enkäter utifrån två övergripande teman, vilka är:

• Vad lär sig eleverna genom leken?

• Hur påverkas elevernas lek av personalens deltagande i den?

Vad lär sig eleverna genom leken, enligt pedagogerna?

Enligt personalen lär sig eleverna att tolka och bearbeta sin omvärld. I leken, menar personalen, får de möjlighet att få utlopp för sin fantasi som oftast inte får så stor uppmärksamhet i skolan, t.ex. det fria skapandet och den fria leken. Vidare uppger personalen att eleverna använder sin fantasi i samspel med kompisar för att rusta sig för framtiden. Det kan gälla konflikthantering såväl som verklig- hetsbaserat lärande, menar personalen.

Eleverna kan hitta samhörighet i grupper, där man också tränar samspel, lärande och att visa hänsyn. Genom att lära sig förstå hur andra känner tränar man sin empatiska förmåga. I leken tränas även sociala lekregler; samförstånd, ömsesidighet och turtagande. Eleven lär känna sig själv och andra på ett djupare plan. När eleverna leker

utvecklas även deras fysiska och motoriska förmågor. Några peda- goger menar att leken är ett perfekt observationstillfälle där man kan observera olika gruppkonstellationer, maktstruktur och innanförskap och utanförskap.

Vad lär sig eleverna genom leken, enligt eleverna och

vårdnadshavarna?

Eleverna och vårdnadshavarna säger att de i leken lär sig att ha roligt och att samarbeta. Vidare upplever eleverna att de lär sig nya regler och nya lekar/spel, t.ex. när de spelar fotboll. När andra spelar kan man också lära sig genom att observera, identifiera och härma deras aktivitet, påstår några elever. Att vara snäll och inte slåss och bråka, är andra saker som de tar upp. Eleverna uppger också att de lär sig att dela med sig, att vara en bra kompis, tränar på att inte bli arg samt hur man leker med nya kompisar. Någon elev uppgav att de i skogen kunde hitta spännande lekmaterial som pinnar och annat som de kan bygga kojor eller fäktas med.

I leken lär sig eleverna enligt vårdnadshavarna att utveckla sin självkännedom, kroppsuppfattning och motorik. Vidare utvecklar eleverna fantasi, kreativitet och sina skapande förmågor, menar vård- nadshavarna. Eleverna lär sig även att lyssna, tala och kommunicera samt logik och matematik. Några andra vårdnadshavare tog upp hur eleverna i leken tränar sitt sociala samspel: hur man ska bete sig, att visa respekt och hänsyn mot andra, att dela med sig och turtagning. Man tränar även att kompromissa och att man inte alltid får sin vilja igenom – vilket vårdnadshavarna menar är viktiga kunskaper. Andra saker som togs upp var: att lära sig sätta gränser, hantera konflikter och samarbeta med andra vilket bidrar till att interagera med andra i gruppen. En annan viktig sak som vårdnadshavarna hade svarat var att man lärde känna varandra bättre genom leken och kunde på så sätt hitta nya vänner.

Hur påverkas elevernas lek av personalens deltagande i

den?

En stor andel av personalen svarade att leken kan utvecklas till något större och bättre när vuxna deltar i leken och att fler elever kan lockas in i leken genom deras deltagande. Man kan stötta blyga elever eller de som behöver en extra push och därigenom kanske våga leka när

man som vuxen deltar i leken. När personalen deltar mer aktivt finns det en större möjlighet att lyfta fram de mer blyga och osäkra eleverna samt dämpa de som tar för stor plats. Den vuxne kan hjälpa eleverna att få en annan position i leken, där roller kan bytas ut och ges olika positioner. När man som vuxen kan man lära eleverna att uppleva både vinst och förlust samt lyfta eleverna inför framtida roller.

De flesta i personalen anser att man måste känna sig bekväm i