Fritidshem som lyfter : Skolutveckling, delaktighet och systematiskt kvalitetsarbete i Hörby kommun

(1)

BALLI LELINGE (RED.)

FRITIDSHEM SOM LYFTER

Skolutveckling, delaktighet och systematiskt

kvalitetsarbete i Hörby kommun

B ALLI LELIN GE (RED.) MALMÖ HÖGSK OL

(2)

(3)

(4)

ISBN 978-91-7104-774-8 (tryck) ISBN 978-91-7104-775-5 (pdf)

(5)

BALLI LELINGE (RED.)

FRITIDSHEM SOM LYFTER

Skolutveckling, delaktighet och systematiskt

kvalitetsarbete i Hörby kommun

(6)

Publikationen finns även elektroniskt, se www.mah.se/muep

(7)

INNEHÅLL

FÖRORD ... 11

FRITIDSHEMSSATSNINGEN ... 18

Bakgrund: Hörby – en satsande skolkommun ...18

Skolinspektionens tillsyn – ett viktigt startskott för fritidshemssatsningen ...19

Fritidshemssatsningen – långsiktighet och utgångspunkter ...22

Urvalsprocedur av processtödjare ...23

Syfte och mål med kompetenssatsningen ...24

Bearbetade och övergripande målområde ...25

Bilaga ...27

Målområden och målkriterier 2015 ...27

Målområde: Vårdnadshavare ...27

Målområde: Lek ...28

Målområde: Akademiska begrepp i verksamheten (yrkesrelevanta begrepp) ...28

Målområde: Bemötande ...29

Målområde: Förmåga att planera och utvärdera (kvalitetshjulet) ...29

Målområde: Samverkan Fritidshem - skolan ...29

Målområde: Forskningsbaserat arbete (förankring och förståelse) ...30

Analysverktyget Spindelnätet ...30

FÖRMÅGAN ATT PLANERA OCH UTVÄRDERA – ”VI PLANERADE IN I MINSTA DETALJ, MEN SEN KOM SJÄLVASTE LIVET EMELLAN” ... 31

(8)

Syfte och mål ...33

Litteratur och tidigare forskning ...34

Fritidshemmet – en tillbakablick ...34

Vad säger styrdokumenten om fritidshemmets uppdrag? ...36

Tidigare forskning ...36

Metoder och genomförande ...37

Planeringsmaterial ...38 Självskattning ...38 Intervjuer ...38 Resultat ...39 Personalens kompetensutveckling ...39 Resultat i barngruppen ...40

Arbetssätt och metoder ...40

Bedömning ...41

Analys ...42

Personalens kompetensutveckling ...42

Arbetssätt och metoder ...43

Resultat i barngruppen ...43

Slutsatser ...44

Referenser ...45

Bilaga ...46

TRYGGHET OCH TRIVSEL – EN GRUND TILL LÄRANDET ... 47

Blåklockans fritidshem ...47

Sammanfattning ...47

Bakgrund ...48

Metod och genomförande ...51

Området: Trygghet ...52

Området: Samarbete ...52

Området: Verktyg ...54

Område: Arbetsmetoder i verksamheten ...55

Område: Lokaler ...56

Resultat ...57

Resultat av elevenkäter ...57

Resultat av intervjuer med personalen ...57

Resultat av intervju med rektor ...59

(9)

Analys ...60

Vad har varit framgångsrikt? ...60

Vilka utmaningar har vi stött på? ...62

Andra vinster som utvecklingsarbetet har medfört? ...63

Lärdomar vi tar med oss ...63

Slutsatser ...64

Summering ...64

Vad har utvecklingsarbetet betytt för oss? ...64

Vidareutveckling ...66

Referenser ...66

Bilaga A: Elevenkäter ...67

Bilaga B: Intervju med personal ...68

Bilaga C: Intervju med rektorn ...68

BEMÖTANDE I FRITIDSHEMMET ... 69

Vindrosens fritidshem ...69

Bakgrund ...70

Något om bemötande i läroplanen och författningstexter ...71

Bemötande i tidigare forskning ...72

Förändringar i förhållningssätt ...74

Förändringar i rutiner ...74

Öka elevernas förståelse av bemötande...75

Samverkan med vårdnadshavare ...77

Metoder för mätning av bemötande ...77

Resultat ...77 Elevgruppen ...77 Personalgruppen ...78 Elevgruppen ...78 Personalen ...79 Vårdnadshavare ...79 Bedömning ...79 Analys ...80 Elevgruppen ...80 Framgångsfaktorer ...81 Utmaningar ...82

(10)

Referenser ...85

Bilaga 1- Elevintervjuer ...86

Bilaga 2 - Enkät till vårdnadshavare ...87

LEKA ME´ ELLER STÅ BREVE´ ... 88

Georgshillsskolans fritidshem ...88

Bakgrund ...89

I lekens värld ...91

Om leken i styrdokumenten ...93

Metoder och genomförande ...94

Kollegiala diskussioner ...94

Barnenkäter ...95

Frågeformulär till vårdnadshavare ...95

De gemensamma frågorna ...96

Resultat ...96

Vad lär sig eleverna genom leken, enligt pedagogerna? ...96

Vad lär sig eleverna genom leken, enligt eleverna och vårdnadshavarna? ...97

Hur påverkas elevernas lek av personalens deltagande i den? ...97 Bedömning ...99 Analys ...99 Framgångsrikt ...99 Utmaningar ...100 Vinster ...100 Lärdomar ...101 Slutsatser ...101

Vad har utvecklingsarbetet betytt för oss? ...102

Vidareutveckling ...102

Referenser ...102

Bilaga ...103

(11)

KAN CANNES, KAN FROSTA! FROSTA FILMFESTIVAL – OM ENTREPRENÖRIELLT BEMÖTANDE GENOM

FILMSKAPANDE SAMARBETE ...104

Frostaskolans fritidshem ...104

Bakgrund ...106

Entreprenöriella perspektiv i styrdokumenten ...108

Vad är entreprenöriellt lärande? ...109

Genomförandeprocessen för 6-årsgruppen ...113

Genomförandeprocessen för eleverna i åldrarna 7–12 år ..115

Resultat ...117

Resultat i elevgruppen...117

Resultat avseende personalgruppen ...117

Resultat av fritidshemspersonalens självskattning ...118

Resultat avseende arbetssätt och metoder ...119

Möjliga sidoeffekter ...120 Bedömning ...120 Analys ...121 Framgångsfaktorer ...121 Utmaningar ...122 Positiva sidoeffekter ...124 Slutsatser ...124 Lärdomar ...125 Referenser ...127

NÅGRA AVSLUTANDE TANKAR ...128

Att utveckla pedagogiska verksamheter: fem fritidshem, tre teman och en pedagogisk visionär ...128

(12)

(13)

FÖRORD

Tomas Ringberg, förvaltningschef Hörby kommun

Följande text är en summering av ett samtal med Tomas Ringberg, förvaltningschef på kultur, fritid-, barn- och utbildningsförvaltningen, och Balli Lelinge, forskare och universitetsadjunkt på Malmö hög-skola, kring skolutveckling i allmänhet och den kommun övergripande kompetenssatsningen inom fritidshemmen i Hörby kommun i synner-het. När läsaren möter ”jag” i texten, är det Lelinge som talar.

Hur får man en verksamhet att lyfta? är ett tema som vi inleder att diskutera. Ringberg talar fort och bestämt. Det märks att detta är en viktig fråga, jag får en känsla av att det t o m på sitt sätt handlar om en övergripande skolutvecklingsfråga för honom.

Förutsättningar måste finnas där, tiden ska vara avsatt när man arbetar med skolutveckling – det finns inga kvick-fix. Tror man det, kommer det bara vara oreda och oro i alla leden. ”Det här är resurserna, det här ska liksom ingå och det här ska ske över tid och det ruckar vi inte på, med annat än om det är väldigt akut.” Vad jag vill ha sagt är att den grundläggande, basala, ande-meningen i en organisation måste handla om att hålla i och hålla

ut. Men även att driva på och bevaka. Följa upp och utvärdera,

inte detaljstyra och se det över tid. Jag måste visa att jag är intres-serad, återkomma med frågor, begära in frågorna, vara nyfiken och samtidigt våga utmana och stötta om det behövs – men inte skapa känslan av kontrollbehov och misstänksamhet. Samtidigt måste jag även kunna unna mig att vara lite stolt när saker och ting går framåt och utvecklas, det kan man både vara för egen skull och som en del av sin organisation.

(14)

En annan sak som jag måste lösa är att hitta medarbetare som är intresserade av att arbeta med skolutveckling, helst på kommunövergripande nivå så att fler kan få ta del av deras entusiasm och kunskaper. När det gäller kompetenssatsningen för fritidshemmen var det den ansatsen vi hade. Vi knöt även forskare till vår kompetenssatsning och anställde på deltid en utvecklingsstrateg. Dock ska inte jag ”förvaltningschefen” lyfta verksamheten åt någon, utan vi ska lyfta den tillsammans.

I sammanhanget är det viktigt att det inte blir någon kommen-dering från mig och förvaltningen vad verksamheterna behöver

göra, utan verksamheterna måste själv identifiera behoven och

utmaningarna. Däremot diskuterar jag med ledningsgruppen (rektorerna) behovet av att – vilket även Skolinspektionen hade påpekat att vi saknade – utveckla en plan för att kvalitetssäkra (mål, åtgärder, analyser, uppföljningar och utvärderingar) fritids-hemsverksamheternas pedagogiska arbete.

Samtalet fortsätter och vi kommer in på frågor som har att göra med utvecklingsplaner och kvalitetsarbeten, och hur han följer upp vad de i ledningsgruppen bestämt att göra. Ringberg säger bl.a. att numera, och ett par gånger om året, lämnar alla verksamheter in sina kva-litetsarbeten: ”detta är verksamheternas s.k. avstämningsrapporter där jag har kommit överens med de olika cheferna vilka frågor som ska belysas extra mycket.” Vidare menar Ringberg att denna typ av uppföljning och kontrollpunkter hjälper rektorerna att formulera vad som fungerar eller inte fungerar. Här kan han som förvaltningschef, men även utvecklingsstrategen och rektorerna själva, fungera som stöd och kritisk vän.

Ringberg är övertygad om att denna typ av långsiktiga satsningar sällan blir så framgångsrika på skolnivå om de ansvariga cheferna inte tydligt prioriterar utvecklingsarbetet och själva arbetar aktivt, är delaktiga, stöttande och säkerhetsställer att det finns tid. ”Har man bestämt att vissa tider ska avsättas för t.ex. planering och upp-följning, måste man hålla det.” Jag tolkar att Ringberg gärna själv hade varit med i större utsträckning vid de olika föreläsningarna som fritidshemsatsningen har erbjudit, om hans tid hade sett lite annorlunda ut. Han säger:

(15)

Jag hade gärna träffat de här medarbetarna i större omfattning. Jag har varit med vid något seminarium, någon föreläsning, men det är min begränsning. Därför blir rektorernas eget engage-mang, utvecklingsstrategens stöttning samt ledningsgruppen väldigt viktiga för att driva processen framåt och för att bevaka utvecklingen.

Men detta är inte problemfritt enligt Ringberg. Han ser att det finns en risk med denna typ av långsiktiga utvecklingsarbeten som kan krocka med de mer akuta åtgärderna. Risken som han ser är att man kan tappa handlingsfart om man som chef och ledare inte har beaktat detta. ”Här finns ett spänningsfält mellan tid och mer akuta åtgärder som man måste ha beredskap för.”

Vid två tidigare tillfällen, 2006 och 2011, har Skolinspektionen gjort sin tillsyn i Hörby kommun och vid båda tillfällena har de påpekat brister både på fritidshemsnivå som huvudmannanivå. Ring-berg nämnde något om Skol inspektionen inledningsvis som jag nu ber honom utveckla.

Jag tycker inte man ska se Skolinspektionens röda kommentarer som en katastrof. Kan lite jämföra det med att ha bilen på bil-provningen och om det är någonting som är fel på bilen, så är det bra om man blir upplyst om det. Inspektionen ska man inte se som någonting negativt, utan som en hjälp i det man brister i. Så försöker vi se på det när Skolinspektionen är här. I detta fall kan man faktiskt konstatera att denna utvecklingssatsning är tack vare deras påpekanden. Så deras kritik mot fritidshemmen har renderat till att vi har gjort denna satsning och vid deras senaste besök här hos oss kan vi även se att kritik mot fritidshemmen var i stort sett obefintlig. Det känns så klart väldigt bra att man har gjort rätt utvecklingssatsningar. Så någonting har ju hänt efter deras besök och kritiska bedömning. Sen kanske vi ändå hade gjort denna resa, men incitamentet att vi hade saker att jobba med på fritidshemmen vid inspektionen 2011 och 2014 har ändå gått åt rätt håll med vår satsning. Så man ska inte se inspektionen som en fiende utan de är en kompis som man ska ta hjälp av.

Hur får man styrkedjan att samspela hela vägen, från idé, genom förande, uppföljning och utvärdering? Hur ser en sådan kommunikations process ut och vilken roll har en förvaltningschef?

(16)

Hur detaljerad måste man vara gentemot barn- och utbildnings-nämnden? Ringberg menar att det inte finns några behov av att gå ner på en detaljerad nivå i nämnden, snarare föredrar han att ha en kontinuerlig dialog där han informerar och uppdaterar dem kring vad som pågår, hur och varför de ska avsätta tid och ekonomiska medel för olika typer av utbildningssatsningar.

Det framkommer i vårt samtal att Ringberg är mån om att det finns en rak och tydlig dialog med de folkvalda i barn- och ungdoms-nämnden, likväl som med ledningsgruppen. Ringberg påtalar även att de externa föreläsarna de har lyckats dra till sig till fritidssatsningen, har han informerat om i nämnden och på så sätt har de gjorts delaktiga.

Vi har hela tiden haft en god dialog med dem [politikerna i nämnden]. Vi har en nämnd som tycker att det är viktigt med utbildningsfrågor, så även om vi är en mindre kommun med begränsade medel så har vi lyckats med denna utbildnings-satsning på ett mycket tillfredsställande och bra sätt. Så även om jag har styrt hur vi använder pengarna och har budgeterat för denna typ av satsningar, har vi hela tiden haft en bra dialog med våra folkvalda att säkerhetsställa medel, om än i begränsad form så finns de där. En sådan satsning är att vi har kunnat avsätta medel för en utvecklingsstrateg tjänst. Likaså att vi har kunnat avsätta pengar för att ha externa aktörer som bidrar med olika typer av intryck och för att hålla processen i gång – inte gratis, men vi tycker att vi har fått mycket valuta för pengarna.

I vår organisation har vi ett jättebatteri med uppföljning – som gäller för alla våra verksamheter. I vår nämnd läggs det mycket mer tid på kvalitetsfrågor än rena budgetfrågor, jag vet att det kan se annorlunda ut i andra kommuner. Kvalitetsfrågor, upp-följningar, resultat, trivsel i alla våra verksamheter har en stor plats i vår politiska agenda, detta menar jag är en styrka hos oss.

Att göra denna typ av långsiktiga utbildningssatsningar är kanske en medveten strategi för att i förlängning vara en attraktiv arbetsgivare som kan locka till sig nya medarbetare. Ringberg har sin bestämda uppfattning om detta. ”Det handlar inte bara om att locka till sig nya medarbetare, utan även att behålla dem man har. Men visst medför denna typ av satsningar att man syns utanför kommunen och skapan-det av nya kontaktytor är välkomna.” Ringberg säger att även om

(17)

utvecklingsarbetet på fritidshemmen har resulterat i deras deltagande på två nationella konferenser på Malmö högskola, är inte detta något han tänkte på inledningsvis, men ”det har blivit en liten bonus” på vägen. Det tycks ha blivit en ”reklampelare utåt”, enligt Ringberg.

Huggsexan till våra framtida medarbetare är stor, så vi försöker vara aktiva och synas lite på högskolan och vara med lite där det händer. Våra framtida medarbetare ska tycka att det ska vara spännande att komma till vår lilla kommun och helst stanna här också. Jag tror vidare att lönen visst är en viktig parameter, men jag tror att unga människor som ska in i arbetslivet inte bara har lönen som den enda parametern, utan man vill även vara på ett schysst ställe där man jobbar med hyggliga kollegor och har en anständig arbetsgivare. Så de parametrarna är minst lika viktiga och att känna att man utvecklas som organisation och med arbetare, är nog en viktig parameter för en attraktiv arbets-givare framöver.

Vår tid går mot sitt slut och jag frågar om Ringberg har fått sagt det han har velat eller om det finns något som han vill återkomma till och lägga till. Han funderar en liten stund och avslutar med att säga två saker. Den ena handlar om att inte tro att det finns några kvick-fix lösningar och det andra om att våga utmana sin verksamhet genom att publicera sig och synas, som denna antologi.

Mycket av detta arbete handlar om att påverka och ändra på arbetssätt, attityder och inställningar, och det gör man inte på kort tid. Denna typ av förändringsarbete måste man se på lite längre sikt, på två, tre kanske ännu längre tid. Så tro inte att det finns några kvick-fix, det måste finnas långsiktiga förut sättningar och sen att hålla i och hålla ut och inte låta det försvinna i konkurrens med annat. Sen, både i detta förändringsarbete och i andra förändringsarbeten, ska man inte underskatta dom här rena praktiska sakerna ”dom här dagarna är avsatt”. Jag har sett många utvecklingsprojekt som fallerar därför att man inte får ihop tider och att man inte har möjlighet att ses och mötas, man ska inte underskatta vikten av att ha en viss struktur på ”när det ska ske, vilka tider är avsatta och att detta inte naggas i kanten eller försvinner.”

(18)

Jag skulle även vilja lägga till att den granskning som Skol-inspektionen gjorde våren 2016 över några av våra skolenheter, visade att vi är på rätt väg t.ex. med fritidshemssatsningen. Även om inte fritidshemsverksamheten stod i centrum för deras tillsyn då, hade de lite kort kommenterat att vi hade tagit frågorna på allvar som tidigare hade påtalats som brister, och att det nu inte fanns något direkt att anmärka på – snarare tvärt om. Det känns naturligtvis extra bra att det man satsar på blir genom deras insyn kvalitetsgranskat.

Vi har nu samtalat om skolutveckling i allmänhet och kompetens-satsningen för fritidshemmen i synnerhet i närmare en timme. Jag ber Ringberg fundera på vad han skulle vilja säga kring själva antologi-arbetet och vad den betyder för, inte bara fritidshemmen, utan Hörby kommun.

Det är lika viktigt att synas inåt som utåt. Att vi som organisa-tion och våra medarbetare ska kunna vara lite stolta över de insatser man har gjort och det jobb man har lagt ner. Det är minst lika viktigt. När man står upp och pratar för sitt eget ska man kunna vara glad och stolt över det man har gjort. I allt sådant här utbyte, konferenser, nätverkande och allt annat, så är det både ett givande och ett lärande, så nog är det viktigt att inte bara titta inåt utan man måste titta utåt och ha dom här kontakterna för att kunna delge andra vad vi har lärt oss, men också för att ta med sig intryck hem. Så det är viktigt att ibland får vara lite stolt, både som individ och som organisation. Vi är jättestolta för den process vi har arbetat oss igenom och det behöver man inte skämmas för tycker jag.

Man kan se antologin som ett avslut, men jag ser det mer som en avstämning och en delrapport. Utvecklingsprocessen avstan-nar ju inte och de kunskaper vi har samlat på oss det är inget som avstannar. Nästa fråga är att fortsätta med dom frågor som vi har byggt upp här med våra kollegiala samtal och rektorer som arbetar med kvalitetsarbetet. Så jag ser det mer som att det här är en form av delexamen för organisationen: ”så okej, nu har vi samlat på oss kompetenser och kunskaper som gör oss bättre rustade för att hålla i de systematiska kvalitetsprocesserna och kvalitetsarbetet igång.” Det är mer som en avstämning, än ett avslut.

(19)

Så med den här antologin är det både jätteroligt om någon annan skulle vara intresserad av den, men inte minst för oss själva så att vi liksom har ett kvitto på det vi har gjort – istäl-let en kvalitets säkring på hög nivå. Det är fantastiskt roligt för den egna självbilden och självkänslan att ha något sådant här att referera till.

(20)

FRITIDSHEMSSATSNINGEN

Balli Lelinge, universitetsadjunkt i Hörby kommun, forskare

och lärarutbildare på Malmö högskola

Bakgrund: Hörby – en satsande skolkommun

I Hörby kommun har vi ca 1400 barn från förskoleklass till årskurs 9. Av dessa har ca 225 elever i modersmålsundervisning. De har fördelat sig på följande språk: Albanska, Arabiska, Bosniska, Dari, Engelska, Japanska, Kroatiska, Nederländska, Persiska, Polska, Rumänska, Ryska, Serbiska, Somali, Thailändska, Tyska. Totalt 39 elever har fått studiehandledning på modersmålet. De har fördelat sig på följande språk: Albanska, Arabiska, Bosniska, Engelska, Japanska, Polska, Rumänska, Ryska, Serbiska, Thailändska, Tyska, Ungerska.

Verksamheterna har redovisat: • resultat av uppsatta mål • analys av uppsatta mål

• åtgärder för framtiden, vilket innebär i sin korthet nya verksamhetsmål och pedagogiska satsningar, eventuella arbetsmetoder man behöver använda och/eller utveckla.

Den generella bilden av verksamheternas förmåga att analysera sina resultat har varit ett mål under de senaste åren. I fjol gjordes en tydlig målfokusering att utveckla denna del. Skolledarna har kunnat läsa uppsatser från Malmö högskola och tagit del av andra relevanta texter för att fördjupa sin förståelse för det analytiska

(21)

arbetet. Överlag kan vi konstatera att de insatser som har gjorts på ledningsnivån bidragit till en högre analytisk förståelse. I synnerhet har verksamheternas ”beskrivningar och konstateringar” hamnat i verksamhets beskrivningarna och resultatpresentationerna.

I Hörby kommun finns sju kommunala skolor, med tillhörande fritidshem, som är organiserade i två skolområden. I skolområde 1 ingår Frostaskolan (f-9) samt landsbygdsskolorna i Östraby, Långa-röd och Västerstad. I skolområde 2 ingår förutom Georgshillssko-lan (f-9) även ÄlvdalsskoGeorgshillssko-lan (f-6) samt Kilhults skoGeorgshillssko-lan (f-6). Varje skolenhet leds av en rektor, och på skolorna arbetar lärare, special-pedagoger, lärare mot fritidshemmen (fritidspedagoger), förskollärare i förskoleklasserna och övrig pedagogisk personal samt elevhälsa och servicepersonal. Under respektive kapitel i denna antologi presenterar sig samtliga fritidshem närmare.

Barn- och Utbildningsnämnden i Hörby kommun har under flera år arbetat målmedvetet med att utarbeta en gemensam kärnstruktur som kan återfinnas i enheternas kvalitetsarbete, liksom i huvud-mannens övergripande kvalitetsarbete. Detta kräver en flexibilitet. Respektive förskole- och skolenhet behöver anpassa sitt kvalitetsar-bete utifrån sina behov och förutsättningar eller särskilda profilering, även om både huvudmannen och förvaltningen har mål att arbeta mot. Varje verksamhets systematiska kvalitetsarbete blir därmed underlag både för det egna förbättringsarbetet och för den nuläges-bedömning, resultat och analys av de uppsatta målen och åtgärder för kommande läsår, som måste göras på huvudmannanivå.

Skolinspektionens tillsyn – ett viktigt startskott för

fritidshemssatsningen

En bakomliggande orsak till den tvååriga kompetenssatsningen inom fritidshemsverksamheten (2015 – 2017) har sin grund i Skolinspek-tionens tillsyn och helhetsbedömning av samtliga skolenheter i Hörby kommun 2006 och 2011. För att förstå kompetenssatsningens inne-håll och upplägg; syfte och mål, är det viktigt att först sätta sig in i Skolinspektionens övergripande kritik, vilket följer nedan:

Skolbarnsomsorgen inspekterades tillsammans med annan verk-samhet i Hörby kommun år 2006 och då konstaterade Skolverket att kommunens kvalitetsarbete behövde förbättras, särskilt när det gällde fritidshemmen, och att utredningar om vilka effekter

(22)

barngruppernas storlek hade på verksamhetens kvalitet saknades. Nuvarande tillsyn [2011] visar att kommunen inte syste matiskt

följer upp och analyserar fritidshemsverksamheten utifrån de nationella målen och att det saknas alltjämt utvärderingar av vilka effekter barngruppernas storlek och samman sättning har på säkerhet, god omsorg och god pedagogisk kvalitet. I

sko-lornas kvalitetsredovisningar framgår både framgångsfaktorer och utvecklingsområden för en del av fritidshemmen, men alla

fritidshem följer inte upp och utvärderar sin verksamhet i för hållande till skollagen och läroplanen i tillräcklig grad.

Mot denna bakgrund (sammanfattning från inspektionens utlåtande) fattade Skolinspektionen ett antal bedömningsområden som Hörby kommun var tvungna att vidta för att öka måluppfyllelsen. Några av dem var:

1. Trygghet och en god miljö i övrigt

Eftersom Skolinspektionen kom fram till att fritidshemmen inte bedrev ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behand-ling, ålades kommunen att se till att det för verksamheterna fanns likabehandlingsplaner (LBP) mot kränkande behandling.

Ovanstående kritik går i viss mån även i linje med vad som tidigare rapporterats som en vanlig brist (överlag i Sverige), d.v.s. att varje verksamhet måste ha en egen1_LBP.

Även om det inom ovanstående område påtalas att både personal och ledning arbetar för att motverka kränkande behandling av barn, t.ex. genom värderingsövningar och konflikthantering, är kritiken gällande bristande och adekvata likabehandlingsplaner en uppgift för Hörbys fritidshem att se över. Vidare konstaterades i inspektionens tillsyn att även om fritidshemmen uppvisade planer för kränkande behandling, så framgick det inte i tillräckligt hög grad vilka de spe-cifika förhållandena är inom respektive fritidshem. Insatserna är mer allmänt hållna och synliggör inte tillräckligt verksamheternas sär-skilda behov som utgår från en ordentligt genomförd kartläggning.

(23)

för-Det påtalas även att rektor och personal förvisso diskuterar de årliga kommunövergripande enkäternas trygghets- och kunskaps-resultat (2010), men kan ändå inte uppvisa eller konkretisera några exempel på åtgärder som diskussionerna leder till. ”Utifrån dessa kartläggningar ska det bestämmas vilka åtgärder som ska genom-föras och i kommande års planer ska det finnas redogörelser för hur de planerade åtgärderna förverkligats”, kräver Skolinspektionen.

Ett annat bedömningsområde som det anmärktes på var:

2. Pedagogiska ledarskapet och utveckling av utbildningen vid fritidshemmen

Skolinspektionens utredning pekar på att rektorerna inte ansvarar för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete samt att man inte omsätter resultaten i åtgärderna för att uppfylla de nationella målen. Vidare visar deras utredning att huvudmannen inte har tillräckligt utvecklade metoder för att planera, följa upp och utveckla utbildningen systematiskt och kontinuerligt för fritidshemmen samt att huvudmannen inte vidtar lämpliga åtgärder vid konstaterande brister.

Skolinspektionen menar att ovanstående behöver åtgärdas för att förbättra arbetet med det pedagogiska ledarskapet och utvecklingen av utbildningen vid fritidshemmen så att det systematiska kvalitets-arbetet dokumenteras i syfte att uppfylla de nationella målen. I detta menar inspektionen ingår att:

Säkerställa att det på verksamhetsnivå bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen (4 kap. 4 § skollagen; Lgr 11, avsnitt 2.8 Rektorns ansvar). Se till att kvalitetsarbetet är dokumenterat och att det finns rutiner för att redovisa konstaterade utvecklingsbehov till huvudmannen (4 kap. 6–7 §§ skollagen). Säkerställa att det på huvudmannanivå bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen (4 kap. 3 § skollagen).

Under rubriken Motiveringstext, menar Skolinspektionen att det i skolornas kvalitetsredovisningar ska synliggörs ”både framgångs-faktorer och förbättringsområden för en del fritidshem”. Dock är

(24)

själva redovisningen av hur man ska följa upp och/eller utvärdera sin verksamhet utifrån de nationella målen (skollagen och läroplanen) ett utvecklingsområde som bör prioriteras. Vidare beskriver inspek-tionen att både rektorer och personal är medvetna om att de kan bli bättre på att analysera sin verksamhet, dock är man mindre trygg i hur man kan mäta måluppfyllelsen. En möjlig förklaring är att flera av målen i fritidshemmets verksamhet handlar om att öka elevernas sociala kompetens.

Genom att ha en samlad bild över fritidsverksamhetens mål-uppfyllelse och genomföra utvärderingar och uppföljningar av t.ex. vilka effekter barngruppens storlek och sammansättning har på den pedagogiska kvalitén, får huvudmannen en ökad översyn och däri-genom definiera utvecklingsområden och fatta beslut som kan ligga till grund för verksamhetens resurser. Detta anser Skolinspektionen i deras tillsyn inte i tillräcklig hög grad har motsvarat inspektionens förväntningar på huvudmannen och måste därför utvecklas.

Utifrån kritiken och kraven från Skolinspektionen på utvecklings-insatser har huvudmannen tillsammans med fyra rektorer som är ansvariga för fritidshemsverksamheten, utarbetat en strategisk kompetenssatsning med start vårterminen 2015 till vårterminen 2017. Fritidshemmen har sedan 2012 även arbetat med Skolverkets kvalitetshjul.

Fritidshemssatsningen – långsiktighet och utgångspunkter

I spåren av kritiken från Skolinspektionens tillsyn och bedömning av Hörby kommunens fritidshemsverksamhet, och styrkedjans behov av utveckling, skapades ett omfattande utvecklingspaket, där Malmö högskola var en samarbetspart.

Vid fyra tillfällen under våren 2015 fick fritidshemmen (sex stycken) besök av utvecklingsstrateg och samtliga rektorer från respektive fritids hem (fyra stycken). Syftet med besöken var att lyssna och ta till sig, utifrån fritidspedagogernas2_{egna upplevelser och beskrivningar}

av nuläget, vilka utvecklingsområden som skulle prioriteras inför kommande kommunövergripande kompetenssatsning.

Inför besöken fick fritidspedagogerna (dessa kom sedan att bli fritidshemmens processtödjare) redogöra för fyra temafrågor:

(25)

• verksamhets styrkor

• erfarenheter kring kvalitetshjulet • hur mäts kvalitén i verksamheten • verksamhetsutmaningar.

Efter respektive presentation, diskuterade rektorerna och strateg fritidspedagogernas presentationer och behov av utvecklings-områden. Besöken och diskussionerna ledde till en satsning av sex målområden, som samtliga fritidshem skulle arbeta med under de kommande två åren. Dessa områden svarade även mot den kritik som Skolinspektionens tillsyn pekade på som brister och behövde utvecklas. Processtödjarna fick vid ett gemensamt tillfälle i juni 2015, redogöra för nuläge (med efterföljande analys) kring de sex mål-områdena (se bilaga 1):

1. Föräldrakontakt 2. Fri lek – organiserad lek

3. Akademiska begrepp i verksamheten 4. Bemötande

5. Förmåga att planera och utvärdera (kvalitetshjulet) 6. Samverkan Skola-fritids

För att analysen skulle bli mer kvalitativ, illustrativ och saklig kom vi överens om att använda spindelnätet (se bilaga 1). Spindelnätet kan enklast beskrivas utifrån ett epicenter – här börjar mätningen/här är punkt 0. De sex målområdena är utspridda runt epicentret. Fritids-pedagogerna skattar sig själva först individuellt och sedan summeras deras svar på avdelningsnivå och slutligen på skolnivå.

Vi kom överens om att ett sjunde utvecklings- och målområde skulle vara frivilligt. Med facit i hand har ingen använt detta mål-område under de första två åren: Forskningsbaserat arbete,

förank-ring och förståelse.

Urvalsprocedur av processtödjare

Vi skapade en styrgrupp som bestod av rektorer och utvecklings-strateg från kommunen. För att hålla oss nära processen träffades styrgruppen en gång i månaden. En viktig diskussion var betydelsen

(26)

av att ha processtödjare som samtalsledare, verksamhetsutvecklare samt driva och fördjupa de yrkesrelevanta frågorna – lite som rek-torns högra hand. Nedanstående kriterier har inspirerats av Skol-verkets kriterier för förstelärare. Dessa utgjorde grunden för urvalet av processtödjare. Till processtödjare inom fritidshemssatsningen utsågs därför de som:

• Har en högskoleexamen avsedd för arbete i fritidshem.

• Har minst fyra års erfarenhet av fritidspedagogisk verksamhet. • Bedömas vara en skicklig fritidspedagog både gällande

teoretiska kunskaper om uppdraget och uppvisad praktisk kompetens.

• Har uppvisat intresse för utvecklingsarbete och det systematiska kvalitetsarbetet.

• Har ett proaktivt tänkande ur ett mer övergripande perspektiv: skola-förskoleklass-fritids.

Syfte och mål med kompetenssatsningen

Det övergripande syfte med fritidshemssatsningen är att proces-stödjarna fördjupar och utvecklar sina kunskaper gällande fritids-hemmets uppdrag och betydelsen av ett systematiskt kvalitetsarbete genom att:

• Förhålla sig till möjligheter och utmaningar med ett målmedvetet kvalitetsarbete.

• Fördjupa sina kunskaper och färdigheter gällande att driva och identifiera adekvata utvecklings- och målområden som löper över tid.

• Utveckla metoder att kartlägga och utvärdera sin verksamhet. • Utveckla den analytiska förmågan genom att anamma

tillförlitliga arbetsmetoder.

• Fördjupa sina kunskaper gällande att följa upp och utvärdering sina målområden.

• Bedriva, tillsammans med en aktiv skolledning, en verksamhet på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

(27)

• Vidare är målet att de utvalda processtödjarna utvecklar förmågor och kompetenser att leda samtal kring bemötande, värdegrund, normkritik och demokratiuppdraget med barn och kollegor.

Syftet är även att samtliga fritidshemspedagoger (och övrig fritids-hemspersonal) i Hörby kommuns fritidshem deltar i ett antal storföreläsningar där specifika och övergripande teman som angår verksamheterna bearbetas och behandlas under de två åren.

Satsningen innefattar olika delar som har olika syfte och i viss mån olika målgrupper. Härutöver dokumenteras satsningen genom för-valtningens skolledarmöten, där rektorerna kontinuerligt återkopplar till förvaltningen och övriga skolledare. Processtödjarna ansvarar för dokumentation av de träffar som är särskilt avsedda för dem.

Bearbetade och övergripande målområde

Övergripande områden som har behandlats under kompetens-satsningen med all fritidspersonal i bl.a. storföreläsningsform och med processtödjarna i fördjupade och reflekterande former, är: • Fritidshemmets uppdrag

• Systematiskt kvalitetsarbete och målformulering (SKA) • Inkludering och normkritiskt förhållningssätt

• Kollegiala lärande i form av verksamhetsbesök • Demokrati-, samtals- och deltagarkultur • Värdegrund och likabehandling (LBP) • Barns rätt till likvärdig utbildning • Intolerans och bemötande

• Entreprenöriellt lärande i relation till fritidspedagogisk verksamhet

• Dialogkonferens – nätverksbyggande med kommuner som gjort eller gör liknande fritidshemssatsningar

(28)

Dessutom har samtliga fritidspedagoger deltagit både som åhörare och föreläsare på två nationella konferenser med titeln: Världens bästa fritidshem, på Malmö högskola, maj 2016 och januari 2017.

Förutom att fördjupa och kvalitetshöja den fritidspedagogiska verksamheten i Hörby kommun, syftar naturligtvis antologin på att bidra till det fritidshemspedagogiska fältets möjligheter och utma-ningar. Det handlar både om att skapa strategiska satsningar som att ge tid och möjligheter. Kort och gott: våga hålla i och hålla ut för resultatet kommer – var så säkra!

(29)

Bilaga

Målområden och målkriterier 2015

Efter diskussionerna beslutades följande med processtödjarna och rektorerna (och utvecklingsstrateg):

• Målområde 7: Forskningsbaserat arbete, läggs till år 2 som ett möjligt utvecklingsområde.

• Vi beslutade att använda ett s.k. Matrisupplägget, där skalan 1-4 är inbakat i frågorna. Varje fråga är specificerad med konkreta handlingar:

• Alla kollegor gör först en egen individuell skattning (heltal), som sedan sammanställs på avdelningsnivå och därefter en på

fritidshemsnivå.

• Skattningarna görs tre gånger per läsår: september, januari och

maj.

Målområde: Vårdnadshavare

Kriterier inom detta målområde:

Nivå 1: Jag hälsar alltid på vårdnadshavare och har ett trevligt bemötande.

Nivå 2: Jag har en god relation med vårdnadshavare som bygger på ett positivt välkomnande. Jag har god framförhållning med information, lovlappar etc.

Nivå 3: Jag kan hantera konflikter och komplexa situationer kring barnet tillsammans med vårdnadshavare.

Nivå 4: Jag informerar vårdnadshavarna om vilka mål vi har, vilka styrdokument vi rättar oss efter och förmedlar vad vi vill uppnå med vår verksamhet.

(30)

Målområde: Lek

Nivå 1: Jag observerar eleverna och finns tillgänglig, men är inte med i leken.

Nivå 2: Jag utgår från elevernas intressen och behov. Jag hjälper till och deltar aktivt att organisera. Jag ser till att alla får chansen att vara med och bevakar att leken har en kam-ratlig nivå.

Nivå 3: Som punkt 2 och dessutom: är jag med i leken och har samtidigt en god översyn. Jag avläser situationer och deltar efter behov.

Nivå 4: Jag kan identifiera maktbalans och härskartekniker i gruppen och har verktyg och kompetens för att hantera och åtgärda eventuella obalanser i kamratgruppen. Jag utgår även utifrån lek- och kamratkonstellationerna (lekobservationerna) när jag planera och organisera för olika grupp(lek)aktiviteter.

Målområde: Akademiska begrepp i verksamheten

(yrkesrelevanta begrepp)

Nivå 1: Till viss del läser jag och förstår innehållet i våra styr - dokument.

Nivå 2: Jag läser och förstår innehållet i våra styrdokument. Nivå 3: Jag förstår och kan förklara betydelsen i texter och

styr-dokument, för att sedan kunna omvandla och omsätta detta i praktiken.

Nivå 4: Jag fördjupar mig i annan relevant litteratur och forskning, samt kopplar detta till styrdokument och uppdrag.

(31)

Målområde: Bemötande

Nivå 1: Jag hälsa aktivt på alla jag möter.

Nivå 2: Jag är närvarande och tar mig tid vid behov.

Nivå 3: Jag är lyhörd och observant, intresserad i mötet med andra. Nivå 4: Jag arbetar aktivt med värdegrunden som ett led att utveckla och befästa bemötandet i arbetslaget, barn gruppen och till andra vuxna.

Målområde: Förmåga att planera och utvärdera

(kvalitetshjulet)

Nivå 1: Jag arbetar på fritidshemmet och genomför, av andra, planerade moment.

Nivå 2: Till viss del planerar, genomför och reflekterar jag. Nivå 3: Jag planerar, genomför, reflekterar, utvärderar och

dokumen-terar utifrån verksamhetens behov och styrdokument. Nivå 4: Jag planerar, genomför, reflekterar, utvärderar,

dokumen-terar, analyserar och utvecklar. Detta gör jag genom att utgå från verksamhetens behov, styrdokument och forsk-ning. Jag knyter även an till relevanta teorier.

Målområde: Samverkan Fritidshem - skolan

Nivå 1: Jag känner till skolans/fritidshemmens trivsel- och ordnings-regler. Jag har ett positivt bemötande gentemot all personal på skolan oavsett yrkeskategori.

Nivå 2: Jag känner ansvar för alla elever på skolan/fritidshemmen oavsett ålder.

Nivå 3: Jag delar och delger information med de kollegor som arbetar kring våra elever/vår elevgrupp.

Nivå 4: Vi drar nytta av varandras kompetenser över stadie/ verksamhetsgränserna för att utveckla verksamheten.

(32)

Målområde: Forskningsbaserat arbete (förankring och förståelse)

Nivå 1: Jag uppmuntrar erfarenhetsutbyte mellan elever (s k kamrat lärande). Jag har kunskaper och kännedom om att det finns relevant pedagogisk litteratur inom området ”lärare inom fritidspedagogisk verksamhet/ fritidshemmet”. Jag arbetar dock sällan utifrån forskningsbaserat material. Nivå 2 Jag använder en varierad repertoar av undervisnings-metoder, som till viss del utgår från ett forskningsmedvetet perspektiv.

Nivå 3 Förutom att jag behärskar nivå 1 och 2 bra, är jag även medveten om och betydelsen av att vara en reflekterande praktiker (individuellt och ihop med andra kollegor). Nivå 4 Förutom att jag behärskar nivå 1, 2 och 3 bra arbetar

jag gärna med utvecklingsarbeten som har med skola och i synnerhet fritidshem att göra. Jag vet att kollegialt lärande (planera, dela, analysera, vidareutveckla) lämnar och bidrar till viktiga avtryck i organisationen och är ett viktigt bidrag till en framgångsrik

Analysverktyget Spindelnätet

0 1 2 3 4 Referensvärde Vårdnadshavare Lek Akademiska begrepp i verksamheten Bemötande

Förmåga att planera och utvärdera Samverkan fritids-skola 0 1 2 3 4 Referensvärde Vårdnadshavare Lek Akademiska begrepp i verksamheten Bemötande

Förmåga att planera och utvärdera

Samverkan fritids-skola

(33)

FÖRMÅGAN ATT PLANERA OCH

UTVÄRDERA – ”VI PLANERADE IN

I MINSTA DETALJ, MEN SEN KOM

SJÄLVASTE LIVET EMELLAN”

Älvdalsskolans fritidshem

Annette Nordkvist och Linda Nilsson, processtödjare

Anna Åberg-Cronin, rektor

Sammanfattning

Vårt valda utvecklingsområde i antologin är Förmågan att planera och utvärdera. Vi valde detta område för att dels säkerhetsställa implementeringen av det nya tillägget i Lgr 11 kring fritidshemmet, dels för att det kändes mest angeläget som ett utvecklingsprojekt utifrån våra behov och förutsättningar. Syftet med utvecklingsarbetet är dels att utveckla våra arbetsmetoder kring planering och utvär-dering, dels att det implementeras och blir en naturlig del av verk-samheten – så att all fritidshemspersonal blir insatta och involverade.

Fritidshemspersonalen har tagit del av ett gemensamt material kopplat till planering och utvärdering vilket används vid avdel-ningsplaneringar och finns synligt för såväl anställda som elever och vårdnadshavare. Arbetslaget har lagt mycket tid på att bearbeta och förstå kapitel 4 om fritidshemmets syfte och centrala innehåll i Lgr 11. Detta i syfte att kunna implementera och omvandla det centrala innehållet i praktiken i verksamheten. För att kunna svara på vårt syfte och se om en progression har skett, intervjuades ett

(34)

antal ur fritidshemspersonalen om deras tankar och reflektioner kring utvecklingsarbetet. Vårt resultat visar att medvetenheten kring planering och utvärdering hos fritidhemspersonalen har ökat genom utvecklingsarbetet, samt att det praktiska arbetet kring området har utvecklats och blivit en naturlig del i verksamheten.

Bakgrund

På Älvdalsskolan var planeringskulturen under flera år sådan att personalen utgick från ett antal fasta aktiviteter varje vecka, såsom utedag och gymnastik. Det fanns ingen kontinuerlig skriftlig plane-ring eller utvärdeplane-ring utan verksamheten bedrevs mer på rutin och känsla. Styrdokumenten fanns i verksamheten, men användes inte aktivt. I samband med att det anställdes nyutexaminerade fritids-pedagoger med nya ambitioner och idéer tog fritidshemmen ett första steg mot en mer medveten planering.

Som en del av det kommunövergripande utvecklingsarbetet på fritidshemmen i Hörby kommun utför fritidshemspersonalen själv-skattningar tre gånger per år. Resultatet av tidigare själv-skattningar visade ett relativt lågt resultat beträffande planering och utvärdering i vår verksamhet. Samtidigt reviderades Lgr 11 med ett tillägg vad gäller fritidshemsverksamhetens övergripande syfte och centrala innehåll. Till följd av dessa faktorer valde vi att inrikta vår del i antologin på planering och utvärdering. Med processarbetet ville vi att all personal skulle utveckla en kunskap, förståelse och förmåga att planera och utvärdera med utgångspunkt i våra styrdokument.

På Älvdalsskolan har en heltidsanställd fritidshemspersonal ca sex timmars planering inlagt i sitt schema. Där ingår en timmes arbets-lagsplanering med all fritidshemspersonal, 1,5 timmar avdelnings - planering, 2,5 timmar enskild planering, samt en timmes arbetstids-förkortning som läggs på kvällsmöte tillsammans med all fritidshems-personal en gång i månaden. Dessutom har varje fritidshems avdelning en arbetslagsträff en gång i månaden med berörda lärare utöver ordi narie planeringstid. Dock ska man ha i åtanke att fritidshems-personalen även planerar sin verksamhet i skolan, samt ibland får lägga tid på praktiska handhavande. Personalen som har en lägre tjänste görningsgrad har mindre enskild planering. Ytterligare en aspekt är att planeringstiden ibland påverkas av att personalen behöver rycka in som vikarier i skolklasserna. Då personalen har varierande

(35)

utbildningar och erfarenheter kan detta också påverka förmågan att tolka styrdokumenten samt omsätta de i praktiken.

Älvdalsskolan är en f-6 skola belägen i Hörby tätort. På skolan finns det fyra åldersindelade fritidshemsavdelningar med ca 150 inskrivna elever. Personalgruppen består av 12 anställda. Det arbetar sex utbildade fritidspedagoger, två som genomgår distansutbildning till lärare i fritidshem, samt resterande personal med varierande utbildning, exempelvis barnskötare och fritidsledare.

Avdelning 1 inryms i två klassrum, ett kök, samt en studiehall som kan användas efter skoldagens slut. Här är 32 förskoleklass-elever inskrivna. De vistas i samma lokaler under hela dagen då deras skoltid också bedrivs här. På avdelningen arbetar två fritids pedagoger, en barnskötare och vissa dagar en förskollärare.

Avdelning 2 är en tillfällig avdelning som består av 32 elever från årskurs 1. Deras fritidshemslokal är ett klassrum som under detta läsår är omgjort till ett fritidshem. På avdelningen arbetar en fritids pedagog och en person som är under pågående fritidspedagogsutbildning.

Avdelning 3 består av eleverna från årskurs två och tre, och har 42 inskrivna elever. Fritidshemmet bedrivs i ett klassrum, ett kök samt en studiehall som kan användas efter skoldagens slut. På avdelningen arbetar två fritidspedagoger och två elevassistenter.

Avdelning 4 består av elever från årskurs 4–6. De har 36 inskrivna elever. Fritidshemmet inryms i syslöjdssalen när där inte är annan verksamhet. På avdelningen arbetar en fritidsledare och en person som är under pågående fritidspedagogsutbildning.

Målgruppen för vår del av utvecklingsarbetet inkluderar all fritidshems personalen på samtliga avdelningar. Indirekt blir det även eleverna då de får ta del av vårt utvecklade och mer medvetna planerade verksamhet.

Huvudansvarig för vår del av antologin är före detta proces stödjare och fritidspedagog, numera rektor Anna Åberg-Cronin.

Syfte och mål

Syftet med vårt utvecklingsarbete är att utveckla vårt arbete kring planering och utvärdering, samt implementering av styrdokumenten i vårt dagliga arbete.

(36)

Målet med utvecklingsarbetet är att planering och utvärdering med utgångspunkt i Lgr 11 ska bli en naturlig del av verksamheten och där all fritidshemspersonal ska vara involverad.

Litteratur och tidigare forskning

Avsnittet är uppdelat i två olika delar för att förenkla och tydliggöra vad forskningen och styrdokumenten säger kring ämnet planering och utvärdering. Kapitlet tar upp delar av fritidshemmets uppdrag samt belyser planering från olika infallsvinklar.

Fritidshemmet – en tillbakablick

I slutet av 1800-talet startades det första fritidshemmen i storstä-derna och kallades arbetsstugor. Anledningen var att det fanns en oro att många barn fick arbeta, tigga eller snatta ute på gatorna när för äldrarna arbetade och att det då inte fanns någon vuxentillsyn (Rohlin, 2007, s. 38–39). Det kan alltså påstås att detta projekt var tänkt som en välgärning med syftet att barnen skulle få ett mål mat och lära sig kunskaper om ett yrke (Rohlin, 2007, s. 42–43). Det pedagogiska målet var att barnen skulle fostras genom arbete, samt att de skulle förberedas för att klara skolan. I arbetsstugorna arbetade folkskollärare och småskolelärarinnor. Skolpedagogiken var väldigt formell och stugorna sågs som ett praktiskt komplement till detta (Rohlin & Pihlgren, 2011, s. 20–21).

Runt 1930-talet började arbetsstugorna lyda under den kom-munala barnomsorgen. Det nya namnet blev eftermiddagshem och folkskolans tillsyn försvann. Skolans metodik hade också delvis för-ändrats då det nu fanns gymnastik och slöjd på schemat. Skoldagen hade blivit längre och det erbjöds även lek och måltider (Rohlin, 2007, s. 46–47). Under den tiden utvecklades eftermiddagshemmens verksamhet till att fokusera mer på att barnen skulle få hjälp med läxorna men även begreppet ”barnets fria tid” började användas och den fria sysselsättningen och rekreationen fick stort utrymme. Samhället visade intresse för barnens omsorg och barnavårdsnämn-den gick in med tydliga direktiv om att verksamheten skulle samar-beta och bli ett komplement till hemmet (Rohlin & Pihlgren, 2011, s. 22–23). På eftermiddagshemmen arbetade barnträdgårds lärarinnor, numera förskollärare. Främst Fröbels tankar om att barnet var som en planta i en trädgård och hur det skulle växa upp i en sund och lugn

(37)

miljö, och att leken skulle uppmuntras, genomsyrade verksamheten. Den sociala fostran tränades i samlingar där barnet lärde sig lyssna, sitta still och samtala i grupp (Rohlin & Pihlgren, 2011, s. 22–23).

Under 60-talet fick vi det nuvarande namnet fritidshem. Nu kom även de första fritidspedagogutbildningarna. Fritidshemmets uppdrag var att komplettera hemmen än mer och sågs som en pedagogisk och trygg miljö. Under denna period lades det fram ett pedagogiskt program där det tydligt beskrevs vad som var fritidshemmens huvud-uppdrag och vad verksamheten skulle innehålla (Rohlin & Pihlgren, 2011, s. 27–29). Barnstugeutredningen kom 1968 som delvis formade fritidspedagogutbildningarna och ändrade verksamhetens riktning från socialpedagogisk till en mer central styrd verksamhet (Rohlin, 2007, s. 77–80). De progressiva ämnena blev mer centrala och åter-igen blev aktiviteterna på fritidshemmen mer praktiska (Rohlin & Pihlgren, 2011, s. 27–29). Under 90-talet blir fritidshemmen inte-grerade i skolväsendet (numera grundskolan). Anledningen till detta är främst att kvalitetsundersökningarna, som gjordes på beställning av utbildningsdepartementet, visade att det blev mer pedagogiskt heltäckande och kostnadseffektivt med en samordnad barnomsorg och skola. De pedagogiska vinningarna var barnets ” hela dag”. där omsorg och lärande skulle fortgå hela dagen (Rohlin, 2007, s. 57).

År 1995 reviderades det i lag att skolbarnomsorgens huvudmål går från att komplettera hemmen till att komplettera skolan. Fram till 1998 löd fritidshemmet under socialtjänstlagen, sedan flyttades fritidshemmets verksamhet till utbildningssektorn och var nu under-ordnad Skolverket. De allmänna råden för fritidshemmen utkommer 1999 och blir tillsammans med skollagen (2010:800) och den revi-derade läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmen de gällande styrdokumenten (Skolverket, 2011, s. 8).

Formerna för samarbetet mellan fritidshemmet och skolan har pågått under väldigt lång tid och fritidshemmet har setts som ett komplement till skolan, men utan några tydliga krav i läroplanen gällande innehåll. Den 1 juli 2016 reviderades läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11) ännu en gång och för första gången får fritidshemmet ett eget avsnitt, kapitel 4, där man förtydligar fritidshemmets syfte och centrala innehåll i undervisningen gällande fritidshemmet.

(38)

Vad säger styrdokumenten om fritidshemmets uppdrag?

Enligt Skolverket 2016 (s. 24) ska utgångspunkten i fritidshemmens undervisning vara de riktlinjer och mål som beskrivs i kapitel 1 och 2. Skolverket menar även att undervisning i fritidshemmet ska bestå av omsorg, utveckling och lärande som ska ses som en helhet.

Fritidshemmet ska enligt skollagen (2010:800) erbjuda eleverna en meningsfull fritid samt rekreation. Vidare skall fritidshemmen stimulera elevernas lärande och utveckling. En helhetssyn på elev-erna och deras behov ska genomsyra utbildningen (Skolverket, 2014, s. 32). Verksamheten på fritidshemmen ska utgå från elevernas intres-sen, erfarenheter och behov, samtidigt som verksamheten ska väcka intresse och skapa nyfikenhet för nytt lärande (Lgr 11). Skolverket poängterar dessutom att personalen på fritidshemmen bör analysera barngruppens intresse och behov, samt planera verksamheten utifrån skollagen och styrdokumenten.

I Lgr 11 (2011) under kapitel 1 och 2 preciseras delar av fritids-hemmets uppdrag. Där står bl.a. att fritidshemspersonalen ska arbeta med individens frihet och integritet, alla människors lika värde samt jämställdhet mellan könen. För att undervisningen ska bli målstyrd på fritidshemmen måste planeringen utgå från Lgr 11 (Skolverket, 2014, s. 34). Vidare poängteras även att det är viktigt att planeringen inte utgår från aktiviteten i sig, utan att syftet är det som ligger till grunden för planeringen. Med ett tydligt syfte följer även ett tydligt mål. Dessa mål blir således utgångspunkterna i fritidshemmens analys och resultat del, vilket i sin tur leder till ett systematiskt kvalitets-arbete d.v.s. ett kvalitets-arbete som regelbundet och systematiskt följs upp och utvärderas (Skolverket, 2014, s. 12).

Tidigare forskning

Forskning visar att fritidspersonalen har ett grupporienterat arbets-sätt och ser sig gärna som specialister på relationsarbete, trygg-hetsskapande samt arbete med självkänsla. Men med dagens stora barngrupper och bristen på tid till planering och utvärdering får fritidspersonalen dåliga förutsättningar att utöva sitt yrkeskunnande fullt ut (Saar, Löfdahl & Hjalmarsson, 2010). De som sker under fritidshemspersonalens planeringstid är inte alltid just planering. Tiden går ofta åt till schemaläggning, diskussioner kring barn eller andra rutiner i verksamheten. (Pihlgren, 2017, s. 65). Planering och

(39)

planering inte ska vara schemaläggning av verksamheten, utan att det viktiga är att arbeta kring de didaktiska frågorna: vad, varför och hur. Genom att arbeta utifrån dem och skriftligt formulera svaren får man ett underlag som samtlig personal kan använda vid flera tillfällen (Pihlgren, 2017, s. 65).

I Skolinspektionens kvalitetsgranskning från 2010 står det att många fritidshems verksamheter är oplanerade och bedrivs främst på rutin. Behovet att istället erbjuda en planerad verksamhet med eftertanke och en insikt beträffande uppdraget är stort. Gransk-ningen visar istället att en verksamhet baserad på fri lek där barnen syssel sätter sig själva tyvärr är vanligt förekommande. En orsak till detta tros vara att en stor del av fritidshemspersonalen arbetar långa dagar i skolan innan de börjar på fritidshemmet. Således går mycket energi åt till en annan verksamhet, vilket begränsar de pedagogiska ambitionerna.

Allt detta sammantaget visar på vikten av en strukturerad peda-gogisk planering. Arbetet med pedapeda-gogisk planering skapar gemen-samma mål för personalen och blir en naturlig process som tar hänsyn till elevernas lärande och utveckling (Pihlgren, 2011, s. 73–80). En annan aspekt är att en del fritidshemspersonal har som vana att först planera aktiviteterna i sin verksamhet för att som nästa steg hitta kopplingar i läroplanen som passar in. Pihlgren hävdar dock att det inte blir en hållbar planering, utan att det finns risk att innehållet då blir ytligt (Pihlgren, 2017, s. 77).

Metoder och genomförande

Efter de kompetensutvecklande föreläsningarna för all fritidshems-personal i Hörby kommun samt mötena med processtödjarna beslu-tade vi oss för att arbeta med Planering och utvärdering. Detta i samverkan med att det dessutom fanns ett behov av att utveckla just de här delarna i vår verksamhet utifrån resultatet av själv-skattningarna. Vi som processtödjare fick i uppdrag av skolans rektor att leda kvällsmötena med fritidshemspersonalen. Under ett sådant möte introduceras vårt valda utvecklingsområde för personalen på Älvdalsskolan. All fritidshemspersonal hade en vecka tidigare fått ut det nya tillägget från Lgr 11 som berörde fritidshemmet. Tanken med detta var att all personal skulle läsa in sig på vårt nya styrdo-kument som ligger till grund för vår verksamhet, samt för att vi

(40)

vi på började utvecklingsarbetet gjordes en planering och eventuellt letade vi stöd i våra styrdokument i efterhand. Nu är utmaningen alltså att vi ska utgå från läroplanens centrala innehåll när vi planerar vår verksamhet.

Under mötet bearbetades innehållet i texten i smågrupper, för att sedan alla tillsammans diskutera hur man kan använda det i sin planering av verksamheten. Det kollegiala lärandet som uppstod vid kvällsmötena bidrog till en fördjupad kunskap, gemensam förståelse och utbyte av tankar och idéer.

Planeringsmaterial

Sedan tidigare hade det beslutats om att ett gemensamt planerings-material skulle köpas in och i samband med utvecklingsarbetet fick vi ännu mer nytta av det. Materialet utges av förlaget Natur & Kultur och beskrivs på deras hemsida som ett sätt att planera och utvärdera, samt är ett material som ger skolledning och vårdnadshavare en insyn i vad som görs på fritidshemmet och varför. Planeringspaketet inne-håller en planeringskalender samt handledningsböcker. Alla avdel-ningar fick varsin planeringskalender för att underlätta planeringen. All personal har dessutom uppmanats att läsa handledningsböckerna som ett led i vårt gemensamma tänk.

Självskattning

Självskattningar (spindelnätet) har under utvecklingsarbetet utförts tre gånger per år. För att skapa en större förståelse och för att alla ska tolka materialet likvärdigt diskuterade vi självskattningarna innan vi startade. Efter sammanställningarna har ett spindelnät gjorts och sedan har resultatet delgetts personalgruppen för vidare diskussion.

Intervjuer

För att få en tydligare bild av progressionen kring planering och utvärdering hos personalgruppen valde vi att intervjua sju av tolv anställda. Anledningen till att vi inte intervjuade samtliga i personal-gruppen var att arbetet skulle bli alldeles för omfattande. Genom intervjuerna fick vi en inblick i deras tankar och åsikter kring det valde utvecklingsområdet. Ur personalgruppen valdes sju personer ut med hänsyn till ålder, utbildning, erfarenhet, samt att få med repre-sentanter från samtliga avdelningar. Ett dokument med fem frågor

(41)

dagar innan intervjutillfället (se bilaga). Detta gjordes för att de skulle få en chans att reflektera över frågorna för att på det sättet få mer nyanserade svar. Vi intervjuade personalen enskilt och antecknade deras svar för att sedan sammanställa resultatet.

Resultat

För att få en överskådligare och tydligare inblick i resultatet har vi delat upp avsnittet i olika underrubriker, men även för att belysa studiens syfte och mål.

Personalens kompetensutveckling

Enligt intervjuerna har personalgruppen på fritidshemmet höjt sitt medvetande och kunnande vad gäller planering och utvärdering. En av de intervjuade ur personalen beskriver det som att: ”Det har blivit enklare och tydligare att planera, jag har tyckt att det var svårt innan. Nu har de blivit en naturlig del av arbetet.” Det har uppnåtts en större förståelse och den målrelaterade planeringen är numera en naturlig del av verksamheten. I intervjuerna beskriver personalen att Lgr 11 är betydligt mer närvarande i planeringarna nu. Fritidshems-personalen upplever också att alla överlag är mer disciplinerade och strukturerade i sin planering numera. Planeringen har kommit mer i fokus, den problematiseras mer och personalen utgår från Lgr 11 när de planerar och utvärderar. De menar själva att det har hjälpt dem att få med alla delarna av fritidshemmets centrala innehåll samt kapitel 1–2 i sin planering och verksamhet.

Den utbildade personalen samt de med lång erfarenhet, har god insyn i det systematiska planeringsarbetet och genom kollegialt lärande upplever personalen att all personal på fritidshemmen närmar sig varandra i tankesättet. Det nämns också att styr dokumenten numera finns med på ett naturligt sätt, t o m när det skrivs månadsbrev till vårdnadshavarna. Personalen på fritidshemmen använder och arbetar med läroplanen på ett helt nytt sätt idag, än innan utvecklingsarbetet. En annan ur personalen menar att ”Lgr 11 finns i bakhuvudet och jag läser oftare i den och stämmer av”. Tidigare planerade man först och försökte koppla till läroplanen i efterhand, numera utgår

de från läroplanen när de ska planera. Personalen uttrycker även att

de uppfattar att deras status höjts, till följd av att fritidshemmet fick ett eget kapitel i Lgr 11.

(42)

Resultat i barngruppen

Det här utvecklingsarbetet riktar sig främst till fritidshemspersonalen och deras kompetens. Det är personalen som varit på utbildningar, läst adekvata böcker kring fritidshemsverksamheten, planering, syste-matiskt kvalitetsarbete och styrdokumenten. De har dessutom haft diskussioner och arbetat för att höja sin medvetenhet och kompetens. Dock riktar utvecklingsarbetet även sig till eleverna då det är de som varje dag är en del av verksamheten och får ta del av de planerade aktiviteterna och pedagogernas höjda kompetens.

I våra intervjuer frågade vi personalen hur de upplevde att den mer medvetna planeringen har påverkat eleverna på fritidshemmen. Några av fritidshemspersonalen ansåg att de på deras avdelningar skapat en mer varierad verksamhet för eleverna. En bidragande orsak till det är att det numera finns en större medvetenhet kring sitt uppdrag. En ur personalgruppen beskriver i intervjun att: ”Genom en bättre planering täcker vi in en större del av Lgr 11 och det gynnar ju eleverna så att de får ta del av flera olika områden och ett större spann av aktiviteter.” Vidare ansåg en del av personalen att de fått en bättre kontinuitet och att de har ett tydligt mål med sin planering. En fritidspedagog uppger i intervjun att ”Med hjälp av det nya avsnittet i Lgr 11 utmanar vi eleverna och det leder till en nyfikenhet hos dem”. Några andra av fritidshemspersonalen upplever att de som följd av utvecklingsarbetet har fått en tydligare struktur och har lättare att hitta en röd tråd i sin verksamhet. Personalen tror också att de kan ge eleverna större möjlighet att ta till sig kunskap.

Arbetssätt och metoder

Fritidshemspersonalens planering har blivit en viktigare del i fritids-hemmets verksamhet. Tidigare fick personalen många gånger hoppa över sin planering för att gå in som vikarie i skolan. Planeringen uteblev eller fick utföras utanför den ordinarie arbetstiden. Numera tas större hänsyn till fritidspersonalens planeringstid då vikariefrågan i största möjliga mån löses utan att påverka planeringstiden. Vid några enstaka tillfällen kan det fortfarande hända att fritidshems-personalen får avvara sin planering, men det är sällan och då försöker man hitta en annan tid för den personalen att planera.

Det framgår i intervjuerna där fritidshemspersonalen menar att det gemensamma planeringsunderlaget med kalendern har underlättat

(43)

utgår från kalendern då det är den som används vid varje avdelnings-planering. Det upplevs att det är enklare och mer tydligt att arbeta med planeringen nu tack vare planeringsmaterialet. En av de inter-vjuade uttrycker att ”När aktiviteten är planerad och nedskriven så är alla kollegorna i arbetslaget medvetna och insatta i vad som ska hända och varför”. I kalendern finns planeringsunderlag, koppling till styrdokument samt utvärdering vilket gör att personalen påminns om att alla delar är viktiga. Att kalendern dessutom sätts upp på avdelningen för att vårdnadshavare ska kunna läsa informationen ställer krav på personalen att planeringen faktiskt ska utföras varje vecka.

Mycket fokus har lagts på planering samt att utgå från Lgr 11. All personal har fått ett eget exemplar av Lgr 11 att alltid ha till hands i sitt arbete. På de flesta avdelningar uppger de intervjuade peda gogerna att man försökte avsätta en stund på varje avdelnings-planering till att utvärdera i kalendern. En i personalen svarade vid intervjuerna att de inte kommit igång med utvärderingen i kalendern, men att de alltid diskuterade hur aktiviteterna under veckorna varit och på så sätt utvärderat muntligt.

Ett mätbart resultat som har funnits med under hela processen med utvecklingsarbetet, är självskattningarna som fritidshems personalen har gjort vid tre tillfällen under läsåret. I vårt valda målområde ”Planera & utvärdera” uppnåddes i mars 2016 ett resultat på 2,5 av en skala från 1–4. I maj samma år skattade personalen sig på ett gemensamt resultat på 2,87, som även var det resultat som upp-nåddes i oktober.

Bedömning

Syftet med vårt utvecklingsarbete har uppnåtts genom att personalen numera aktivt och medvetet planerar och utvärderar sin verksamhet med utgångspunkt i Lgr 11. Tidigare planerades verksamheten utan någon större förankring i styrdokumenten. Personalen utgick inte från någon gemensam idé och det fanns ingen medveten diskussion eller samsyn gällande planering och utvärdering.

Planering och utvärdering med utgångspunkt i Lgr 11 har blivit en naturlig del av verksamheten där all fritidshemspersonal är invol verad vilket var vårt mål med detta utvecklingsarbete. Det har uppnåtts genom våra kvällsmöten där personalen läst och bearbetat

(44)

planerings underlaget. Under arbetets gång har samsynen på plane-ring och utvärdeplane-ring ökat enligt intervjuerna med fritidshemsper-sonalen. Personalen nämner även att deras planering har blivit mer discipli nerad och strukturerad, vilket bidragit till att innehållet i verk samheten har blivit mer varierad, målfokuserad och regelbundet utgått från kapitel 1, 2, och 4 i Lgr 11.

Analys

I samband med att det nya kapitlet gällande fritidshemmet i Lgr 11 utkom behövde personalen arbeta aktivt för att det skulle ske en implementering av detta i hela arbetslaget. Tydliga riktlinjer angå-ende fritidshemsverksamhetens uppdrag innebar att planeringen måste vara medveten och strukturerad för att få med alla delar i det centrala innehållet. Planeringen och utvärderingen som sker i den gemensamma avdelningsplaneringen bidrar till att alla blir invol-verade. Kapitlet rörande fritidshemmet i Lgr 11 är tydligt och struk-turerat vilket bidrar till att kvalitén på verksamheten höjts eftersom planeringen är mer medveten, vilket framkommit i intervjuerna.

Personalens kompetensutveckling

Genom kompetensutvecklingen har det kollegiala lärandet fört ihop personalen och ökat dess samsyn kring uppdrag och styrdokument. Planering och det målrelaterade arbetet är nu en naturlig del av verksamheten. Intervjuerna visar även att personalen ökat sitt med-vetande beträffande planering, utvärdering och resultat.

Några utmaningar vi stött på under arbetets gång har varit perso-nalens varierande utbildning och arbetslivserfarenhet. Att lägga upp processen på en nivå där alla är delaktiga, förstår och kan omsätta det i praktiken kan vara problematiskt. Det är viktigt att alla får en känsla av sammanhang. En annan utmaning har varit att disponera tiden, allt från schemaläggning av personalens planeringstid, till att planera in kvalitetsarbete och fortbildning av personal.

Våra intervjuer har gett oss ett tydligt resultat vad gäller perso-nalens positiva uppfattning om vad vårt utvecklingsarbete lett till. Vi är dock medvetna om att all fritidshemspersonal inte deltagit i intervjuerna. Detta medför att deras åsikter och tankar inte fram-kommer vilket skulle kunna ge ett förändrat resultat. Det fanns det inte utrymme för att intervjua all fritidshemspersonal då vårt arbete