Tema 3 – Jag eller CSR
4.3.1 Enkätdesign
Detta kan också indikera hur respondenten själv har förhållit sig till föregående frågor.
TEMA 5 -‐ CSR och min karriär
Det sista temat består av de frågor vi skapade endast för de arbetssökandes enkät. Dessa frågor ämnar leda in respondenten på tankar kring den egna karriären innan de gemensamma frågorna tar vid.
Samtliga påståenden kopplar an till respondentens egen karriär, likt:
”Det är viktigt att företaget jag arbetar för arbetar med CSR” och ”Jag läser om företagets arbete med CSR när jag söker jobb”
4.3.1 Enkätdesign
Enkäterna inledde vi dock med personliga faktafrågor så som respondentens ålder samt vilket campus hen studerar vid. Detta gjorde vi för att se om det finns andra samband än just det som vår hypotes kräver.
Efter detta följer frågan ”Vad står CSR för?”. Detta är inte en fråga vi lägger vikt vid i analysen eftersom det är väldigt lätt att googla fram det rätta svaret. Dessutom har vi en sidbrytning i enkäten precis efter denna fråga. Överst på nästa sida finns en definition av CSR så att alla respondenter ska känna till begreppet till efterföljande frågor. I enkäten går det att backa till förgående fråga vilket gör det väldigt enkelt att gå tillbaka och ändra om man skulle ha chansat fel. Resultatet på frågan behöver alltså inte vara särskilt trovärdigt.
Vi valde dock att ta med frågan ändå för att se om det faktiskt var några som inte visste svaret och inte orkat ”fuska” sig fram.
Efter de inledande frågorna skiljer sig enkäterna åt. I de arbetssökandes enkät följer ett antal frågor kopplade till respondentens karriär, tema 5, och sedan följer frågor kring respondentens mer allmänna attityd till CSR. I den generella enkäten finns inte frågorna kopplade till karriären utan frågorna kring respondentens mer allmänna attityd till CSR följer direkt efter de personliga frågorna.
För att mäta attityden har vi framförallt använt oss as påståenden och likertskalor.
Likertskalor är en bra metod för att mäta attityder då respondenten får värdera hur mycket denne håller med om ett påstående (Bryman & Bell, 2005; Ajzen & Fishbein, 1998). Ett antal frågor formuleras för att mäta olika indikatorer som utvärderas av respondenten. Vi använde en
femgradig skala från håller inte alls
med till håller helt med, vilket är vanligt enligt Ajzen och Fishbein (1998).
En femgradig skala innebär att mittentalet, 3, blir neutral. Vi resonerade kring om detta var gynnsamt för vår studie eller inte. Å ena sidan är det ur en etisk synvinkel bra att ge respondenten möjlighet att ta avstånd från frågan och vara neutral, å andra sidan kan resultatet bli lidande då allt för många respondenter ställer sig neutrala. Resultatet visar därigenom inga signifikanta skillnader. Vi valde dock ändå att ha en skala med ett neutralt alternativ då författare vi använt för enkätdesignen (Bryman & Bell, 2005; Ajzen & Fishbein, 1998) förespråkar det. Detta stödjs även av andra som McCroskey, Prichard och Arnold (2001). Vi vill dessutom lägga vikt vid god forskningsetik. Utöver detta tror vi att ett neutralt alternativ kan minska bortfallet då respondenten annars kanske väljer att avsluta hela enkäten på grund av att hen inte vill ta ställning i vissa frågor.
Samtliga enkätfrågor presenteras i bilaga 1 och 2.
Grafisk design
Efter att frågor formulerats är det viktigt att forskaren tar sig tid att designa enkäten på ett lättöverskådligt sätt. Enkäten bör inte vara för tät eller innehålla inkonsekvenser i typsnittsvalet. Det är också viktigt att forskaren funderar över hur svarsalternativen ska ordnas. Det finns vissa fördelar med att ordna dem vertikalt istället för horisontellt men det viktigaste är att vara konsekvent. (Bryman & Bell, 2005).
Eftersom vår enkät är digital valde vi att genomföra datainsamlingen via Google Drive. Vi anser att programmet möjliggör en tydlig enkätdesign enligt de riktlinjer Bryman och Bell (2005) presenterar.
Ytterligare två fördelar med Google Drive är att sammanställningen av data levereras i siffror som är lätta att överföra till Excel för kodning samt att användandet är kostnadsfritt. Vi tittade även på Surveymonkey, QuickQuery och Webbenkäter. De två förstnämnda tar en avgift för möjligheten att överföra svaren till Excel och Webbenkäter har en maxgräns på 350 respondenter.
4.3.2 Urval
Populationen är, enligt Bryman och Bell (2005), den rymd varifrån urvalet väljs. Populationen i denna studie är alla nuvarande, VT13, studenter på Ekonomihögskolan och Fakulteten för teknik vid Linnéuniversitet i Kalmar och Växjö. Ett urval är den del av populationen som studeras, i denna studie ingår hela populationen i urvalet.
Vår urvalsram, förteckning av populationen, består av två maillistor med samtliga nuvarande studenters mailadresser från de båda fakulteterna.
Ekonomihögskolans adresser fick vi digitalt av Eva Lindén, administratör vid Ekonomihögskolan. Vi hämtade adresserna till ett Excel-‐dokument från det Text-‐dokument Eva skickat. I Evas dokument var adresserna sorterade per institution vika vi sammanställde till en total lista i Excel-‐dokumentet samt sorterade i bokstavsordning. Vi sorterade bort de dubbletter som berodde på att många studenter var registrerade vid fler än en institution.
Teknologernas mailadresser fick vi av Anki Lektorp, institutionssekreterare vid Fakultetskansliet för teknik, som endast hade tillåtelse att ge oss adresserna utskrivna på papper. Vi fick därmed börja med att digitalisera alla adresser och sedan löpte samma process som för Ekonomihögskolans adresser.
Vi genomför i denna studie två steg i vårt urval, först ett stratifierat urval och sedan ett systematiskt urval, se figur 4:1.
Figur 4.1: Urvalsmetod
Stratifierat urval
Ett stratifierat urval används när forskaren vill vara säker på att en proportionell representation av en viss variabel kännetecknar urvalet (Bryman & Bell, 2005).
I vår undersökning ville vi kunna undersöka skillnader mellan ekonomi-‐ och teknologstudenter vilket kräver att dessa finns representerade i bägge
enkäterna. På grund av detta sammanställde vi inte de två maillistorna med varandra utan behöll ekonomi-‐ och teknologstudenter i separata grupper inför det slumpmässiga urvalet
Systematiskt urval
Ett systematiskt urval är en typ av sannolikhetsurval. Sannolikhetsurval är ett urval där alla enheter i urvalsramen, förteckningen av populationen, har lika stor chans att komma med i urvalet. Den externa validiteten är hög då ett slumpmässigt urval genomförs (Bryman & Bell, 2005).
Vid ett systematiskt urval väljs den första personen från urvalsramen slumpmässigt och sedan följer var 10:e person på listan tills urvalet är gjort. (Bryman & Bell, 2005).
Urvalet i denna studie genomförs genom att 10 siffror slumpas med hjälp av en tärning. Dessa listas sedan lodrätt till 10 rader (Bryman & Bell, 2005), i vårt fall blev det siffrorna 3,1,6,4,5,1,4,1,1,3. Sedan slumpas 10 nya siffror med en tärning och ställs i en ny kolumn bakom de första siffrorna. Detta repeteras tills 5 kolumner med vardera 10 siffror slumpats fram. (Bryman & Bell, 2005)
När detta är färdigt börjar forskaren nerifrån i sifferkombinationen och letar efter den första raden där de två sista siffrorna bildar ett nummer mellan 1-‐20. I denna studie är startsiffran alltså 14.
31611 11352 61344 42461 56214 14414 44433 16623 16242 35366
När var 10:e adress från och med nummer 14 markerats klipps de ut och sammanställs i ett nytt Excel-‐dokument. De adresser som är kvar i originallistan genomgår sedan samma process, det vill säga att var 10:e adress från och med det nya nummer 14 klipps ur och flyttas, tills lika många adresser finns i bägge listorna.
Detta genomfördes separat för ekonomistudenterna och separat teknologstudenterna.
4.3.3 Pilotstudie
Innan vi skickade ut våra enkäter testade vi dem på personer utanför vår population. De flesta testrespondenter var dock studenter fast vid andra institutioner och universitet. Vi använde oss av totalt 16 testrespondenter, 8 till varje enkät. Dessa testade om frågorna i enkäten var begripliga samt kom med åsikter om förbättringar. Till exempel slog vi samman två frågor till en a-och-b-fråga istället för två separata frågor då testrespondenterna efterfrågade en tydligare koppling mellan frågorna.
4.3.4 Svarsfrekvens
Svarsfrekvensen utgör den procentuella andel som svarade på vår enkät. För att få fram svarsfrekvensen delade vi alla enkäter som används i resultatet, 400st, med det totala urvalet minus de som inte var kontaktbara, 4353st. Sedan multipliceras dessa med 100 i enighet med Bryman och Bells (2005) instruktioner.
Vårt urval består av 4391 studenter, 17 av dessa har ingen registrerad mailadress och 21 av dem fick vi studsande svar av, vilket ger oss en urvalsram på 4353 studenter.
Vi fick flest svar från ekonomistudenter, vilket är rimligt då det finns en större andel ekonomistudenter i populationen. Bland de svarande hade vi en lite större procentuell andel ekonomer än vad som överensstämmer med populationen. Detta tror vi beror på att vi själva är ekonomistudenter och känner fler i den subpopulationen.
Total svarsfrekvens 400 x 100 = 9.19% 4353
Ekonomistudenter i populationen Teknologistudenter i populationen 3154 x 100 = 72% 1237 x 100 = 28%
4391 4391
Svarsfrekvens Ekonomistudenter Svarsfrekvens Teknologistudenter 324 x 100 = 81% 76 x 100 = 19% 400 400 Teknologi-‐ studenter 28% Ekonomi-‐ studenter 72%
Population
Tekonologi-‐ studenter 19% Ekonomi-‐ studenter 81%Svarsfrekvens
Eftersom enkäterna nästan enbart bestod av obligatoriska frågor hade vi inget bortfall inom frågorna. De få frågor som var frivilliga är uppbyggda så att de kan kodas utefter om respondenten svarat eller ej. För exempel, se fråga E13b i Bilaga 3 – Kodningsmall.
4.4 ANALYS
4.4.1 Kodning
Kodningsmallar används för att koda om icke-‐kvantitativa svar till siffror som sedan kan analyseras i statistiska program (Bryman & Bell, 2005).
Till våra enkäter gjorde vi två stycken kodningsmallar, en som innehöll separat kodning för de bägge enkäterna och en där bägge enkäterna ingick i samma kodning. I den senare kunde vi därmed mäta skillnaderna mellan de bägge enkäterna i de frågor som återfanns i bägge enkäterna.
De enkätfrågor som mäts i likertskalor kodades inte om utan mäts i skalor om 1-‐5 precis som i enkäten. Övriga frågor kodades från 0 och rakt stigande.
I bilaga 3 återfinns kodningsmallarna.