Enkäten

Arbetet med att ta fram en enkät bestod i ett antal steg. Först och främst behövdes ett genomtänkt batteri av frågor. Dessa behövde genomgå en granskning, för att sålla ut mindre viktiga detaljer; en enkät som vid en första anblick verkar ta alltför lång tid att besvara kan skrämma bort respondenter med begränsad tid. Å andra sidan skulle enkäten nu bli det främsta vapnet i informationsinsamlingen, varför inga frågor fick slarvas bort i farten. Även en ordentlig funderare över frågornas respektive svarsalternativ var tvunget att göras. Svaren fick varken överlappa varandra eller innehålla glapp; det får aldrig före-komma en situation där en respondent har en åsikt som inte finns representerad i svars-form. Sammanställandet av frågorna fick växa fram, parallellt med att de andra stegen genomfördes. Det var således det allra första steget, och även det som satte punkt för

enkätens utvecklingsfas. På så sätt kunde man lite ytterligare förvissa sig om att frågorna inte bara berodde på dagsform eller slentrian.

Vid framtagandet av enkätfrågorna hölls återigen Nielsens tio tumregler för användbarhet i åtanke, då tanken var att formulera frågor runt varje regel. Syftet med detta var att försöka täcka så många aspekter av användbarhet som möjligt, och hans punktlista får anses vara i det närmaste komplett.

! Figur 1: Enkäten (se fler screenshots från enkäten i bilaga D)

Så snart ett utkast till frågelista fanns klar började själva frågeformuläret framställas. Då avsikten var att låta användarna utföra enkäten online byggdes den som ett interaktivt webbsystem. Sammantaget bestod denna av 12 olika webbsidor mellan vilka man kunde navigera fram och tillbaka fritt. Varje sida hade så att säga ett eget namn –" vilket även fanns utskrivet i respektive sidhuvud för att skapa något slags struktur – till exempel

Användarbakgrund, Praktiskt användning av rapporter, Rapporternas innehåll, Kontroll, Språk och terminologi samt Åsikter och visioner. Allt som allt innehöll enkäten 27 frågor,

dock var ett antal av dessa matrisfrågor med flertalet delfrågor. Räknas man varje sådan för sig blir antalet frågor istället 67. Av dessa var 8 stycken fritextfrågor. Vidare fanns ett kommentarsfält på varje sida, där man kunde komplettera sina svar med information som man kände var relevant att få in i diskussionen.

Två olika typer av attitydskalor provades på i enkäten. Först och främst ställdes ett stort antal Likert-skalor upp, med svarsalternativen Helt sant, Mer sant än falsk, Mer falskt än

sant och Helt falskt. Här valdes alltså att inte använda något mittenalternativ –"som i det

här fallet hade varit Varken sant eller falskt –" för att på så sätt ”tvinga” en velig eller lat respondent att ta ställning åt något håll. En annan psykologisk effekt som användes i

Likert-skalorna var att placera kryssrutan för svarsalternativet Vet inte en bit ifrån de övriga. Avståndet är inte alls stort, men det är tillräckligt för att skapa en subliminal känsla av att detta svarsalternativ inte hör ihop med de andra; det är inte likvärdigt med att svara neutralt på frågan.

Även en Guttmanskala fick utrymme i undersökningen. Skalan fick utgöra ryggraden i en serie frågor för att väga användarnas förståelse för och generella attityd mot att använda kvalitetsregister inom vården. Frågorna i skalan var följande:

1. Jag förstår hur kvalitetsregister kan förbättra vården. 2. Jag anser att det är viktigt att all data fylls i korrekt.

3. Kvalitetsregisterna stjäl dyrbar tid från mina övriga arbetsuppgifter. 4. Användning av kvalitetsregister är ett tidsödande extramoment. 5. Att behöva använda kvalitetsregister ökar på min stress.

6. Jag använder kvalitetsregister bara för att min chef säger att jag måste. 7. Om jag fick bestämma skulle kvalitetsregister avskaffas.

Enkätens avslutas med att man som respondent kunde fylla i sina kontaktuppgifter " – namn och e-post. Det förklarades att man kunde komma att bli kontaktad om något svar behövde förklaras eller om följdfrågor uppstått. Det var dock helt frivilligt att ange dessa uppgifter.

På en fråga bestående av tre olika ja/nej-frågor testades en variant av frågeselektion. Beroende av vad man svarar på frågan öppnas en helt ny fråga med tillhörande textfält, som annars över huvud taget aldrig synts. Den nya frågan visas således bara för de res-pondenter som berörs av den. Den inledande ja/nej-frågan blir därmed en filterfråga. Exempelvis var en av filterfrågorna ”Skulle Du vilja kunna anpassa rapporterna?”. Svarade man ja på denna öppnades den nya frågeställningen ”Hur skulle Du vilja kunna anpassa rapporterna?” på vilken man kunde svara i fritext.

Enkäten genomgick en omgång pilottester. Sammanlagt utvärderades den av 4 anställda vid UCR, som resulterade i ett antal små korrigeringar av frågeformuleringar.

Sist av allt skrevs missivet. Eftersom man vid det här laget visste hur lång enkäten blivit kunde man ange en uppskattad tid för besvarandet av den.

E-post-adresser till ett stort antal registeranvändare letades fram, varefter missivet skickades till dessa tillsammans med en länk till enkäten samt inloggningsuppgifter. Sammanlagt skickades denna inbjudan till över 600 olika användare från 4 olika register. Från början tänktes en påminnelse skickas ut till de som ännu inte svarat efter ett antal veckor, men detta blev aldrig av.

4.6 Intervjuer

När enkätmaskineriet väl var initierat och kunde stå i bakgrunden och samla in information inleddes nästa steg. Återigen skickades e-post ut till ett större antal användare, denna gången vid Uppsala Akademiska Sjukhus (UAS). Dessa tillfrågades att delta i en intervju. Fem användare ställde upp; tre sjuksköterskor och två läkare. Deras respektive datorvana och erfarenhet av kvalitetsregister varierade, så även erfarenheten av rapporter. Inter-vjuerna ägde rum på användarnas respektive arbetsplats, det vill säga olika avdelningar

Inför samtalen hade en formulär med 30 frågor sammanställts. Många frågor plockades direkt från enkäten, medan andra härrörde från den ursprungliga planeringens grupp-möten. Målet med intervjuerna var att skapa en bild av användarnas förståelse för och attityd gentemot kvalitetsregistren, samt hur deras förhållande till registrens rapportfunktionalitet ser ut. Vidare ville man få dem att så smått börja visionera om vad ett nytt verktyg skulle kunna innebära för deras arbetssituation.

De olika intervjuerna skilde sig åt i struktur. Den intervjuade hade fria händer att låta samtalet ta vilken riktning som helst; det var snarare regel än undantag att dialogen tog ett sidospår. Frågeformuläret följdes aldrig till punkt och pricka, utan användes istället som ett stöd till vilket man kunde återvända så fort ett samtalsämne var uttömt. I vissa fall hoppades någon eller några av frågorna över, då svaret ändå framgått av samtalets kontext.

Vid en av intervjuerna gjordes dessutom en observation; användaren visade hur arbetet med inmatning i kvalitetsregistret fungerade, och visade även stegen med att ta ut en rapport.