via skolors hemsidor. Lärarna som har fått ta del av enkätfrågorna är positionerade i såväl högstadier som gymnasium och i både stora som mindre kommuner.
Bortfall
Det talas om externt respektive internt bortfall inom undersökningsstatistiken. Med det externa bortfallet menas de respondenter som valt att inte delta i undersökningen alls och med det interna borfallet menas de respondenter som gjort ofullständiga ifyllnader.
Av 500 utskick hade 94 personer klickat på enkätlänken, men vi fick enbart in 74 fullständiga och 4 ofullständiga enkäter vilket ger ett externt bortfall på 85 %, samt ett internt bortfall på 1 %. Vårt interna bortfall kräver inte vidare diskussion angående någon specifik fråga, men det externa bortfallet var tyvärr i högre graden vilket kan orsakat fördelningsproblem och i sin tur ett snedvridet resultat (Esaiasson, 2007). Hur det kommit att bli så diskuteras vidare i metoddiskussionen.
Analys enkät
Enkäter kan tolkas både kvantitativt och kvalitativt beroende på utformningen av frågorna. Kvantitativa slutsatser kan dras då forskaren använt sig av frågor med fasta svar och vill ta reda på respondenternas precisa svar i antal som går att beräkna en statistik på och presentera genom tabeller och diagram. En kvalitativ analys av enkäter är passande då svaren är i fritext och inte fasta svar (Dovelius, 2000). Denna enkätundersökning som övervägande består av kvantitativa frågor kommer främst att presenteras på ett kvantitativt deskriptivt sätt.
Till den berörda enkätstudien valdes fasta frågor främst för att analysen av öppna frågor är mer tidskrävande än fasta frågor.
Intervjuundersökning (Thomas Johansson)
Andra halvan i studien tar avstamp i en empirisk datainsamlingsmetod baserad på intervjuer med olika lärare. Med utgångspunkt från Esaiasson (2007, s. 284) faller studien inom ramarna för kategorin respondentundersökning. Med detta menas att studiens avsikt är att ta reda på och undersöka lärarnas personliga uppfattningar snarare än fakta kring en given situation. Studien
13
innefattar intervjuer med sex lärare på skolor belägna i Mellansverige. Valet av metod har skett genom ett så kallat bekvämlighetsurval med hänsyn till arbetets omfattning. Eftersom studien fokuserar på lärarens uppfattning ger intervju ett djup och en flexibilitet. Med intervjusituationen finns även möjligheten att individanpassa samtalet för att få ut maximal mängd information.
Urval
Valet av respondenter har skett genom att vi randomiserat tagit kontakt med lärare och godtagit dem som varit villiga att ställa upp på undersökningen. Vi har sett till att ha en spridning mellan respondenterna. Spridningen ligger i kön, ålder, skolämne och arbetsplats men de har gemensamt att de är verksamma lärare i Mellansverige. Genom att fråga lärare med olika bakgrund och erfarenheter finns förhoppningen om att få en tydligare och framförallt bredare bild av fenomenet film i skolan. Karlberg (2011) menar att en stor spridning bland respondenterna ökar möjligheterna att dra slutsatser om det givna ämnet. Trots att det med så få respondenter inte går att generalisera, är det eftersträvansvärt att dra relevanta slutsatser.
Genomförande intervjuer
Vid varje intervjutillfälle spelade intervjuguidens olika huvudteman och underteman som ram för de frågor som togs upp. I viss mån varierade frågorna vid intervjutillfällen på grund av studiens semistrukturerade natur. Det är också sannolikt att intervjuguiden utvecklades under studiens gång för att förbättra eventuella brister som till en början inte var uppenbara. Detta är något som i sig inte förändrade den huvudsakliga strukturen kring intervjuerna, men det medför att intervjustudien får en låg grad standardisering (Trost, 2010, s. 39).
Målsättningen var att varje fråga som ställdes var av undersökande och analytisk karaktär. Med förhoppningen att få ett brett utfallsrum och komma fram till svar som också är mer beskrivande istället för allmängiltiga och ytliga från respondenternas sida (Esaiasson, 2007, s. 298).
Alla intervjuer spelades, efter samtycke med respondenterna, in för att sedan skrivas ned. De transkriberade intervjuerna utgör sedan basen för den analys som kommer att genomföras på materialet. Under intervjuerna skötte en av oss samtalet med respondenten medan den andra tog hand om bandaren och skrev ner reflektioner under förloppet. Detta gjorde att den som intervjuade kunde fokusera på att styra samtalet utan att släppa fokus från respondenten. Efter ordagrann transkribering och bearbetning förstördes det inspelade materialet.
Analys intervju
Fenomenografi är ett vetenskapligt tillvägagångssätt där forskaren avser att synliggöra olika människors uppfattningar om ett fenomen eller en företeelse. Dessa uppfattningar kategoriseras systematiskt och bildar tillsammans ett så kallat utfallsrum (Kroksmark, 2007, s. 4).
Att använda fenomenografi som analysverktyg i denna studie är befogat då studiens syfte är att ta reda på lärares uppfattningar kring film som undervisningsmaterial. Genom att intervjua lärare kan vi inhämta data om vilka uppfattningar som finns kring film. Dessa intervjuer
14
analyseras sedan i tre steg. I seg ett i analysfasen skrivs intervjuerna ut ordagrant, i steg två ställs intervjumaterialet mot våra frågeställningar och endast det väsentliga delarna går vidare till den tredje fasen i analysen. I steg tre kategoriseras materialet från steg två och bildar det slutgiltiga utfallsrummet. Subjektet är inte längre viktigt i tredje steget utan då är uppfattningarna i fokus.
Presentation av intervjurespondenterna
Här följer grundläggande information om våra respondenter. För att inte röja respondenternas identitet har vi kodat deras namn. På detta sätt minimeras också risken att känslig information om respondenterna sprids.
Jane: Jane är född tidigt 80-tal och arbetar som Språk och NO-lärare på högstadiet.
Nils: Nils är född tidigt 80-tal och undervisar i ämnena SO och Hem- och konsumentkunskap på högstadiet.
Josefin: Josefin är född senare 80-tal och är lärare i Språk och Matematik på högstadiet. Jasmin: Jasmin är född tidigt 60-tal och undervisar i Historia och Religion på gymnasiet. Noel: Noel är född sent 60-tal och undervisar i Matematik och Teknik på gymnasiet.
Niklas: Niklas är född tidigt 70-tal och undervisar i Matematik, Teknik och Fysik på högstadiet.
Forskningsetiska reflektioner
Vetenskapsrådet och Esaiasson (2007. s.289 f) menar att forskaren bör reflekterar kring etiska frågor och följa regler i samband med forskningsundersökningar som behandlar personlig information. I den här undersökningen använde vi oss av intervjuer och enkäter vilket betyder att respondenterna måste få reda på 1. Vad undersökningens syfte är och vad respondentens roll i studien är. 2 Att respondenten är anonym, vilket för intervjudelen betyder att namn som används är fiktiva och att information som spelas in förstörts efter nedskrift och inte kommer användas till annat än den aktuella studien. Enkäterna är helt anonyma och även de förstördes efter behandling. 3. Att respondenten under hela förloppet varit frivillig deltagare och när som helst kunnat avbryta sin medverkan utan påföljder. Det var tyvärr svårare att dra sig ur enkätundersökningen och vi finner inga orsaker till att vilja dra sig ur när frågorna är besvarade och inskickade för analys. Anledningen till detta är för att respondenterna varit anonyma när de fyllt i enkäten och de går därför inte att urskilja ur mängden och på så sätt tas bort. 4. Respondenterna vet att deras svar endast används för att uppfylla studiens syfte och inte
15
användas till annat ändamål. Detta var för respondenterna tydligt genom ett missivbrev som avslutades med våra kontaktuppgifter.
Ytterligare en faktor till att för oss påpeka anonymiteten är för att filmvisning i klassrummen i vissa fall kan bryta mot licensavtal vilket gör att respondenternas uppgifter faller inom Personuppgiftslagen (1998:204).
Validitet och reliabilitet
Då undersökningen handlar om ett fåtal lärares utsagor och uppfattningar till film i skolverksamheten kan vi inte generalisera hela den Svenska lärarkåren. Vi kan inte göra en kvalificerad bortfallsanalys utan bara spekulera men givet att svaren ser ut som de gör, har vi inte anledning att tro att de som fyllt i enkäten skiljer sig alltför mycket från mängden, menar vi att det är rimligt att anta att ungefär såhär ser det ut ute på skolorna. Det går däremot att spekulera om de som valt att medverka i studien är de som anser att film är ett bra verktyg i skolverksamheten. Det skulle medföra att den här studiens validitet minskar då den endast tar upp de lärare som är positiva till mediet och inte de som ogillar film som undervisningsmaterial.
Studien kommer att ge en introducerande inblick i vilka typer av uppfattningar som kan florera bland lärare angående film som undervisningsmaterial. Med hjälp av två olika metoder och därmed en metodtriangulering ökar vi validiteten på studien. Målsättningen är att det slutgiltiga resultatet besvarar studiens frågeställningar och på så sätt har en god resultatvaliditet med en tydlig röd tråd i fråga om vad som undersöks och vilket resultat som sedan presenteras (Esaiasson, 2007, s. 63).
16
Resultat och Analys
Resultaten som presenteras nedan baseras på svaren från de lärare som valt att medverka i studien. Används benämningar som samtliga eller alla menas hela den gruppen som svarat på respektive fråga i enkäten, eller alla de som deltagit i intervjun. Enkätundersökningen och intervjuundersökningen presenteras först för sig själva och sedan mot varandra.
E-enkätundersökningen (Sebastian Törnqvist)
Enkäten skickades ut till 500 lärare och 74 av dessa valde att medverka i studien. Alltså deltog en andel på 15 % av de lärare som tillfrågades att vara med i undersökningen. Av de deltagande lärarna var 58 stycken kvinnor och 16 stycken män. Resultaten av enkätundersökningen presenteras nedan, främst i form av tabeller med en procentbeskrivning. Den analys som skett är deskriptiv, med ett medelvärde på vissa av frågorna. Vi har i analysen givit det numeriska värdet 1 till ”instämmer inte”, 2 till nästa, 3 till nästa och 4 till ”instämmer helt och medelvärdet befinner sig i intervallet 1 till 4 och uttrycker tendensen i valet av svarsalternativ. För att medelvärdet ska få en funktion presenteras även standardavvikelsen (SA), vilket visar spridningen runt medelvärdet. En låg SA- siffra visar på att de sammanlagda data, svaren, är begränsat runtom medelvärdet, medan en hög SA-siffra indikerar en större spridning kring medelvärdet. Enkäten finns som bilaga i slutet av uppsatsen.
Vilka förutsättningar har lärare för att visa film på sina skolor? Tabell 1. Lärarnas tekniska förutsättningar
Tabell 1 Totalt
Vilken/vilka möjlighet/er finns tillgängliga för att visa film på din
skola? Procent Frekvens
Tv 78% 58 Dvd 97% 72 Projektor 92% 68 Vhs-spelare 89% 66 Internet 99% 73 Blu-ray 8% 6 Annat 5% 4
Respondenterna beskriver en stor bredd med tekniska tillgångar som möjliggör filmvisning ute på skolorna. 73 (99 %) av respondenterna har tillgång till internet och 72 (97 %) har tillgång till
dvd-17
spelare på skolorna. Vhs-spelare samt projektorer finns på 68 (92 %) samt 66 (89 %) av respondenternas arbetsplatser. Tv finns tillgång till på 58 (78 %) av respondenterna och 6 (8 %) har tillgång till Blu-ray på sina arbetsplatser. I en följdfråga varför film inte används i undervisningen framkommer att 2 stycken (3 %) av de medverkande inte har tillgång till tekniken.
Hur mycket tid disponerar lärarna till att visa film i skolan? Tabell 2. Hur ofta lärarna använder sig av film
Tabell 2 Totalt
Hur ofta skulle du säga att du använder dig av någon typ av film i din undervisning? Procent Frekvens
Mycket sällan, någon gång per läsår 0% 0
Sällan, någon gång per termin 14% 10
Ofta, flera gånger per termin 43% 30
Mycket ofta, någon/några gånger i månaden eller mer 43% 30
Totalt 100% 70
Medelvärde 3,29
SA 0,70
Resultatet visar att bland lärarna som använder film så uppger samtliga 70 som svarat på frågan att de använder film minst någon gång per termin. 30 stycken (43 %) säger sig använda film ofta (ofta klassas här som flera gånger per termin) och 30 stycken (43 %) säger att deras filmanvändande sker mycket ofta (mycket ofta menas med någon/några gånger i månaden eller mer). Medelvärdet är 3,29 vilket menas lite oftare än flera gånger per termin. Spridningsvärdet 0,70 tyder på att spridningen runt medelvärdet är relativt litet och att de flesta använder film i liknande omfattning. En respondent lämnade en kommentar att denne flitigt använder sig av Youtube, ”där det finns bra animationer på komplicerade förlopp som transkription, translation etc”. Majoriteten av enkätdeltagarna (86 %) använder sig av film fler gånger per termin eller oftare och hälften av dessa hade en filmvisningsfrekvens som motsvarar fler gånger i månaden eller mer. En respondent formulerade sig i fritext att ”Om jag ser till alla mina sju undervisningsgrupper. I vissa grupper följer vi serier som vi ser varje vecka, i andra grupper ser vi ca två långfilmer per termin, så det varierar” och en lärare menade att denne inte visar film mer än några gånger per läsår, men att eleverna har möjligheten att följa lärarens engelskblogg som hela tiden utökas med intressanta Youtube-klipp.
18
Vem använder sig av film?
Tabell 3. Använder lärarna film i undervisningen
Tabell 3 Kön Totalt
Använder du dig av film i din undervisning?
Kvinna Man Procent Frekvens
Ja 95% 55 94% 15 95% 70
Nej 5% 3 6% 1 5% 4
Totalt 78% 58 22% 16 100%/74
Tabell 3 redogör hur många av de medverkande respondenterna som använder sig av film i
undervisningen och 70 (95 %) av lärarna säger sig använda sig av mediet. 4 (5 %) stycken menar att de inte använder sig av film i sin undervisning. Procentuellt skiljer det sig inte mellan könen i frågan utan 5 % (3 st) av kvinnorna och 6 % (1 st) av männen svarar nekande i frågan.
Tabell 4. Vilken generation av lärare använder film
Tabell 4 Födelseår Totalt
Använder du dig av film i din
undervisning? 1940 1950 1960 1970 1980 1990 Procent Frekvens Ja 100% 2 91% 20 100% 17 100% 20 83% 10 100% 1 95% 70
Nej 0% 0 9% 2 0% 0 0% 0 17% 2 0% 0 5% 4
Totalt 3% 2 30% 22 23% 17 27% 20 16% 12 1% 1
I Tabell 4 presenteras respondenternas födelseår korsat med frågan ”använder du dig av film i din undervisning”. Bland respondenterna som medverkar i studien är 2 (3 %) födda på 40-talet, 22 (30 %) på 50-talet, 17 (23 %) på 60-talet, 20 (27 %) på 70-talet, 12 (16 %) på 80-talet och endast 1 (1 %) född på 90-talet. Statistiken visar att de 4 (5 %) som inte använde sig av filmmediet i undervisningen är födda på 50- respektive 80-talet.
19
Tabell 5. Hur ofta spelar läraren film? En generationsfråga?
Tabell 5 Födelseår Totalt
Hur ofta skulle du säga att du använder dig av någon typ av film i din undervisning?
1940 1950 1960 1970 1980 1990 Procent Frekvens Mycket sällan, någon gång per läsår 0% 0 0% 0 0% 0 0% 0 0% 0 0% 0 0% 0
Sällan, någon gång per termin 0% 0 10% 2 35% 6 5% 1 10% 1 0% 0 14% 10
Ofta, flera gånger per termin 50% 1 40% 8 29% 5 50% 10 50% 5 100% 1 43% 30
Mycket ofta, någon/några gånger
månaden eller mer 50% 1 50% 10 35% 6 45% 9 40% 4 0% 0 43% 30 Totalt 3% 2 29% 20 24% 17 29% 20 14% 10 1% 1
Medelvärde 3,50 3,40 3,00 3,40 3,30 3,00 3,29
SA 0,71 0,68 0,87 0,60 0,67 0,00 0,70
I den här tabellen är födelseåren korsade med hur ofta läraren använder sig av film i skolan. Till
Tabell 2 beskrevs medelvärdet för hur ofta läraren använder film på ett värde till 3,29 och i denna
tabell isoleras de olika åldersgrupperna i relation till samma fråga. Resultatet visar att samtliga åldersgrupper är representativa för vad som beskrevs i Tabell 2. Ingen åldergrupp får ett medelvärde under 3,00 vilket tyder på att den genomsnittliga frekvensen inom varje enskild grupp är ofta, flera gånger per termin. Spridningsvärdena visar att de flesta åldersgrupperna har svar fördelade runtom gruppens medelvärde. Den åldersgruppen som skiljer sig är den född på 90-talet med en standardavvikelse på 0,00, alltså helt överensstämmande med medelvärdet, vilket beror på att den läraren var ensam i sin ålderskategori.
20
Tabell 6. Respondenterna undervisar i de här ämnena.
Tabell 6 Totalt
I vilket eller vilka ämnen använder du film? Procent Frekvens
Datakunskap 7% 5
Estetiska ämnen: Musik, bild, drama 23% 16
Hemkunskap 1% 1
Idrott och hälsa 3% 2
Mattematik 11% 8
NO ämnen: Fysik, biologi, kemi, teknik 34% 24
Samhällsorienterade ämnen 36% 25
Slöjd ämnen: Träslöjd, syslöjd 4% 3
Språk: Engelska, franska, tyska, spanska 44% 31
Svenska 37% 26
Annat 17% 12
Totalt 153
Tabell 6.
Den här tabellen beskriver vilka ämnen som den tillfrågade läraren använder sig av filmmediet i. Det är en flervalsfråga vilket gör att den totala medverkandesiffran bör förbises. De ämneslärare som tycks representativa i studien och för filmvisning är språkämnena där 31 stycken av de deltagande lärarna uppger sig använda film i de Moderna Språken (Engelska, Franska, Tyska och Spanska) och där 26 av lärarna undervisar i Svenskämnet och använder film som undervisningsmaterial. 25 av lärarna som deltagit undervisar med film i samhällsorienterade ämnen och 24 undervisar NO-ämnen. Vi kan inte veta att den här tabellen presenterar lärarnas enda undervisningsämnen, men förmodligen är tabellen ett uttryck för vilka ämnen läraren undervisar. I fritexten till svarsalternativet Annat stod det bland annat att film används i värdegrundsarbeten och enhetstid.
21
Tabell 7. Lärarnas tankar om deras kollegors filmanvändande
Tabell 7 Totalt
Mina kollegor använder film i sin undervisning Procent Frekvens
Instämmer inte 8% 6 Instämmer delvis 32% 23 Instämmer 46% 33 Instämmer helt 13% 9 Totalt 100% 71 Medelvärde 2,63 SA 0,81
Tabell 7 beskriver lärarnas uppfattning om hur deras kollegors filmanvändande ser ut. 6 (8 %) av
lärarna ansåg inte att kollegorna använde film, 23 stycken (32 %) instämmer delvis med påståendet, 33 (46 %) av de tillfrågade instämmer och 9 stycken (13 %) instämmer helt med påståendet. Genomsnittet ligger på 2,63 vilket tyder på att lärarna till störst del håller med om att deras kollegor använder sig av film i undervisningen. Spridningen är relativt fördelad mellan de olika svarsalternativen vilket även syns på standardavvikelsesiffran på 0,81. Jämförs resultatet på den här frågan med frågan om de själva använder sig av film i sin undervisning där 95 % svarade Ja, ser vi att de medverkande inte anser sig stå ut bland kollegiet.
Varför väljer lärare att använda/inte använda sig av film i undervisningen? Tabell 8. Är filmmediet svårt att koppla ihop med undervisningen
Tabell 8 Totalt
Film är svårt att använda i undervisningen på ett naturligt sätt Procent Frekvens
Instämmer inte 64% 47 Instämmer delvis 30% 22 Instämmer 4% 3 Instämmer helt 1% 1 Totalt 100% 73 Medelvärde 1,42 SA 0,64
På frågan om deltagaren tycker att det är svårt att använda film i undervisningen på ett naturligt sätt håller majoriteten, 47 stycken (64 %), av de som svarat på frågan inte med. 22 (30 %) stycken
22
håller delvis med om påståendet, 3 stycken (4 %) instämmer att det är svårt och 1 deltagare (1 %) instämmer helt och anser att film är svårt att använda sig av på ett naturligt sätt i undervisningen. Medelvärdet hamnar på 1,42 vilket tyder på att de flesta inte håller med om påståendet.
Tabell 9. Lärarnas motivering till att använda film
Tabell 9 Totalt
Hur motiverar du att använda film som undervisningsmaterial? Procent Frekvens
För att göra något som eleverna uppskattar 77% 54
För att skapa förutsättningar för diskussion kring ett ämne 86% 60
För att utöka den vanliga undervisningen 83% 58
Lärarna motiverar användandet av film till störst del (86 %) för att skapa förutsättningar till vidare diskussion, men som bifogade kommentarer radades ett antal andra alternativ upp. Frågan medförde elva övriga kommentarer och filmanvändandet motiverades bland annat för att göra innehållsstoffet mer levande och perspektivbreddande för eleverna.
Tabell 10. Orsaker till att läraren väljer bort film i undervisningen
Tabell 10 Totalt
Om du inte använder film i din undervisning, varför inte? Procent Frekvens
Jag tycker det tar för mycket tid 43% 3
Jag känner mig inte bekväm med tekniken 29% 2
Jag är osäker på vad jag får och inte får visa (Copyright-lagarna) 14% 1
Jag finner det svårt att hitta användningsområden inom mitt ämne 43% 3
Jag har inte tillgång till tekniken trots viljan och kunskapen 29% 2
Totalt 11
Ovanstående fråga var en flervalsfråga som genererade 11 svar. Det tycks vara en kombination av flera faktorer som får läraren att avstå från att använda film i undervisningen och ingen är mer representativ än någon annan. 3 av lärarna ansåg att deras ämnen inte bjöd in till ett filmanvändande. Dock var det bara 5 personer som fyllt i frågan varav en av dessa tillade ”Jag svarade på denna trots att jag använder film. jag använde sällan film i klassrummet annat än vis internet pga av tidsåtgången och min osäkerhet kring tekniken”. Det fanns en till kommentar om viljan men brist på kunskap om tekniken.
23
Tabell 11. Innebär filmvisningen tekniska problem för lärarna?
Tabell 11 Totalt
De gånger jag använder film i min undervisning uppstår tekniska problem Procent Frekvens
Instämmer inte 42% 31 Instämmer delvis 46% 34 Instämmer 7% 5 Instämmer helt 5% 4 Totalt 100% 74 Medelvärde 1,76 SA 0,81
Tabellen beskriver lärarens uppfattning om tekniska problem i samband med filmvisning på lektionerna och 4 stycken (5 %) av lärarna instämmer helt att tekniska problem uppstår då de ska arbeta med film. 5 stycken (7 %) instämmer att det uppstår tekniska problem, 34 stycken (46 %) uppger att de delvis håller med om påståendet och 31 stycken (42 %) instämmer inte med påståendet. Medelvärdet ligger på 1,76 och hamnar mellan instämmer inte och instämmer delvis. Spridningen är relativt samlad runt medelvärdet med en siffra på 0,81.
Figur 1. Dehär typerna av filmer används i undervisningssammanhang
Figur 1. Den typ av film som används av flest respondenter är faktafilmer som används av 81 %
24
lärare uttrycker sig i fritext att ”film är ett suveränt pedagogiskt hjälpmedel. Jag använder mig av youtube för att visa klipp om saker som vi pratar med, ofta oplanerade men som ger eleverna