Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Examensarbete i utbildningsvetenskap inom allmänt utbildningsområde, 15 hp
Lärares syn på film som
undervisningsmaterial-
En e-enkät- och intervjustudie
om hur lärare förhåller sig till
filmmediet i skolan
Sebastian Törnqvist
Thomas Johansson
Handledare: Finn Calander
Examinator:Gunilla Roos
2
Sammanfattning
Avsikten med vår undersökning är att undersöka lärares uppfattningar om filmmediet som undervisningsmaterial. Vi vill förstå filmmediets användningsområde samt få en inblick i lärares hantering av filmmediet i verksamheten. För att uppnå syftet har vi använt oss av e-enkäter och intervjuer. På skolorna tycks det finnas tekniska förutsättningar för att visa film och vårt resultat visar att oavsett ålder, kön och yttre förutsättningar tycks lärare regelbundet använda sig av filmmediet som undervisningsmaterial. Vi har även kommit fram till att det florerar en uppfattning om att språklärare oftare använder sig av filmmediet i sina ämnen än andra lärare. Vidare menar lärare att tiden är den mest avgörande faktorn till att de väljer bort att använda film i undervisningen. Tiden är dessutom den faktor lärarna tar hänsyn till när de väljer vad de visar för eleverna. Korta klipp används i högre grad än längre spelfilmer. Det har framkommit att lärare anser att filmmediet kan levandegöra den övriga undervisningen och sätta kunskapen i kontext.
3
Innehåll
Sammanfattning ... 2 Inledning ... 5 Film i skolan ... 5 Didaktiska utmaningar ... 5 Problemformulering ... 6Syfte och Frågeställningar ... 8
Tidigare forskning ... 9
Begreppsdefinition ... 10
Databaser som nämns ... 10
Metod ... 11
Datainsamlingsmetoder ... 11
E-enkätundersökning (Sebastian Törnqvist) ... 11
Intervjuundersökning (Thomas Johansson) ... 12
Forskningsetiska reflektioner ... 14
Validitet och reliabilitet ... 15
Resultat och Analys ... 16
E-enkätundersökningen (Sebastian Törnqvist) ... 16
Vilka förutsättningar har lärare för att visa film på sina skolor? ... 16
Hur mycket tid disponerar lärarna till att visa film i skolan? ... 17
Vem använder sig av film? ... 18
Varför väljer lärare att använda/inte använda sig av film i undervisningen? ... 21
Sammanfattning enkätsvar ... 24
Intervjuundersökningen (Thomas Johansson) ... 26
Kategorisering av uppfattningar ... 35
Det sammanställda utfallsrummet ... 36
Analys och Diskussion ... 37
4
E-enkäten ... 39
Förslag till vidare forskning ... 40
Litteraturlista ... 41 Internetkällor ... 42 Föreläsningar ... 42 Bilagor ... 43 Bilaga 1. Intervjuguide ... 43 Bilaga 2. Enkäten ... 44
5
Inledning
Dagens samhälle går att kalla för ett informationssamhälle, där mediekonsumtionen är hög hos såväl elever som lärare. I en undersökning angående ungas medievanor uppger 86 % av 1200 personer, det vill säga 1032 stycken, att de använder tv-mediet varje dag (Medierådet, 2010). Då den tekniska utvecklingen gått snabbt, tror vi att skolan i viss mån hamnat på efterkälken när det gäller att utnyttja tekniken i undervisningssituationer. Nästintill alla unga har relation till filmmediet vilket gör det till ett alternativt undervisningsmaterial och lärare borde ta tillvara elevernas erfarenheter i undervisningen (Lindström & Pennlert, 2006).
Skapar film möjlighet för diskussion? På vilket sätt går det med fördel att använda film som lektionsmaterial? Finns den kunskap som krävs för att använda film som undervisningsmaterial? Det är bara en bråkdel av frågorna som vi skribenter får när vi reflekterar över filmmediet som undervisningsmaterial i skolan.
För att bredda kunskapen på området och undersöka fenomenet film i skolan har vi valt att tillägna denna studie detta ämne. Genom att fokusera på lärares uppfattningar och hur lärare resonerar hoppas vi kunna ge en inblick i hur de förhåller sig till filmmediet som undervisningsmaterial.
Film i skolan
Användningen av film som undervisningsmaterial har med tiden blivit allt vanligare i skolan. Inlärning sker enligt Danielsson (2002) på åtskilliga sätt och genom att stimulera flera sinnen uppstår möjligheten för elever att inhämta kunskap som annars kan vara svårtillgänglig. Det här synsättet på kunskapsinlärning har sin utgångspunkt från Gardners teori om multipla intelligenser (Gardner, 1996). Med det som argument torde det vara så att elevers inlärning ökar om lektionsmaterialet/undervisningen stimulerar flera sinnen på samma gång. Då film innehåller bild, ljud och oftast text kan det tänkas att film och andra digitala resurser som undervisningsmaterial är en bra valmöjlighet.
Flera hemsidor erbjuder idag lektionsmaterial som innehåller moment där film används som utgångspunkt för till exempel diskussion. Lektion.se & Forskning.se är bara några exempel på sådana hemsidor som erbjuder lektionsmaterial där filmmoment ingår.
Didaktiska utmaningar
6
”eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt” och att eleverna också ”utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ”(Lgr11, s9). De här citaten syftar på ett samhälle där människor behöver förmågor som att kritiskt granska och sålla bland information. Detta uppdrag går att delvis uppnå genom att eleverna lär sig hantera olika medie-plattformar för att inhämta kunskap. Film är ett exempel på en av dessa medie-plattformar. I och med den nya läroplanen Lgr11 har lärare fått riktlinjer att i större grad använda sig av Informations- och kommunikationsteknik än vad tidigare läroplaner uttryckt. Vikten av att låta eleverna komma i kontakt med modern teknik genomsyrar läroplanen på ett helt annat sätt än den föregående läroplanen. I kursplanen för Svenska B på gymnasiet beskriver skolverket hur lärare kan och bör vidga textbegreppet och även se rörliga bilder som en text och på så sätt nå elevers läsintresse (Skolverket, 2011).
Forskning bedriven av Danielsson (2002), Boström (2011) med flera visar på hur inlärning genom stimulans av flera sinnen kan ha en positiv inverkan på inlärningsprocessen. Samtidigt menar Bamford (2011) att denna typ av undervisning är beroende av kvalité och didaktiskt medvetna val för att momentet inte ska få en motsatt effekt där elever lär sig mindre eller blir förvirrade. Enligt Bamford (2011) är det också då eleverna genomför moment där de tillåts vara aktiva och kreativa som inlärningen förbättras. Det kan till exempel tänkas att det är när eleverna själva producerar film som det verkligen lär sig något snarare än när de själva ser på redan färdigproducerad film. Med andra ord finns det flera infallsvinklar som motiverar olika typer av användningsområden för film i skolundervisning, praktiska så väl som analytiska moment. Det som kan antas vara avgörande inom alla användningsområden för film är kvalité och medvetna val rotade i väl avvägda didaktiska ställningstaganden kring syftet med den typen av undervisning som läraren eftersträvar att uppnå.
Problemformulering
7
8
Syfte och Frågeställningar
Vi har som avsikt att genom vår undersökning, lyfta fram lärares uppfattningar om filmmediet som undervisningsmaterial. Vi vill förstå filmmediets användningsområde samt få en inblick i lärares hantering av filmmediet i verksamheten. Förutom studiens huvudsyfte har vi även ett metodprövande syfte i form av en e-enkät (se metodavsnittet nedan). För att precisera syftet har vi formulerat dessa frågeställningar.
Vilka förutsättningar har lärare för att visa film på sina skolor?
Hur mycket tid disponeras lärarna till att visa film i skolan?
Vem använder sig av film?
Varför väljer lärare att använda/inte använda sig av film i undervisningen? Vi har även en separat frågeställning som lyder:
Hur fungerar e-enkät som metod i förhållande till den här typen av arbete?
9
Tidigare forskning
Inom ramen för vår sökstrategi, som skett via databasen DIVA, ERIC samt de lokala universitetsbiblioteken har vi inte funnit litteratur som tangerar det syfte som vi har valt att fokusera på i studien. Det finns litteratur som behandlar digitala medier och användandet av moderna medier i skolverksamheten och även en del litteratur om film som undervisningsmetod, men inget som i vår mening tar upp lärares uppfattningar, eller hur användandet ser ut. I och med luckan i litteraturen hoppas vi att undersökningen kan bidra till fler infallsvinklar om fenomenet film i skolan.
Cecilia von Feilitzens & Catharina Buchts (2001) Outlooks on children and media är en studie som innehåller statistik över medietillgången hos barn och unga i världen. Studierna visar att dagens unga har stor tillgång till mediala kanaler såsom filmer och internetkällor och att den mediala konsumtionen är hög. Feilizen & Bucht (2001) poängterar dock vikten av att elever utvecklar media literacy-förmåga för att de ska klara av att kritiskt granska dagens medier som överöser med information. Analyserande av medier, så som film och tidningar har varit en självklar del i den nordiska utbildningstraditionen sedan 70-talet, men även om just film har studerats och analyserats som ett eget skolämne eller integrerat i andra skolämnen har det marginaliserats till förmån för andra skolämnen (Erstad, 2010. s.20).
Den svenska forskningen kring barn/unga och deras förhållande till media drevs länge främst av PUB (Programforskningsavdelningen på Sveriges radio). Men i slutet av 70 och i början av 80-talet började den svenska samhällsforskningen att intressera sig för media som en del i barn och ungas livsmiljö även om forskningen på just barn och unga bedrevs på en förhållandevis liten skala. Under 80 och tidiga 90-talet fick dock forskningen ny relevans då samhällsdebatten om videovåld och mediepåverkan blossade upp på allvar (Danielsson, 2002. s.11). Enligt Danielsson (2002) ökade inte medieforskningen i Sverige i någon större utsträckning under 80-talet, däremot vidgades forskningsperspektivet då forskare började intressera sig för andra aspekter av media, däribland påverkan på unga.
Media literacy är ett begrepp som inte finns översatt på Svenska i varken Nationalencyklopedin eller Svenska akademiens ordbok. Om ordet litteracitet står det att det innefattar läsande- och skrivanderelaterade verksamheter (Nationalencyklopedin, 2012). Med media menas ”kanaler för förmedling av information och underhållning” (Nationalencyklopedin, 2012). Således kan Media Litteracy, eller Media Litteracitet, tolkas till läsandet av olika typer av media. Hemsidan Media Awareness Network (besökt 2011-11-10) har bland andra publicerat utbildningsforskaren Jane Tallims svar om vad begreppet innebär:
10
asking pertinent questions about what's there, and noticing what's not there. And it's the instinct to question what lies behind media productions […]
Enligt Erstad (2010) är media litteracitet en nyckelterm inom medieutbildning och den innefattar det interrelationella förhållandet skolungdomar har till digitala medier i skolan likväl som på fritiden. Kort sagt innefattar media litteracitet den bro som finns mellan skolungdomars utbildningssvär och fritidssvär. Vidare menar Erstad (2010) att media litteracitet och medieutbildning länge marginaliserats i skolvärlden och att en begränsad syn på media litteracitet bidragit till att skolvärlden halkat efter i samhällsutvecklingen. Han påpekar också hur medieutbildning och media litteracitet värderas högt på en politisk nivå i många länder men att forskning och kunskap i många fall saknas för att kunna integrera media litteracitet och medieutbildning i skolan på ett naturligt och motiverat sätt (Erstad, 2010. s.15-17).
Med media litteracitet menas liknande det som Skolverket beskriver i det vidgade textbegreppet, nämligen förmågan att inte bara kunna läsa av texter utan även bilder, musik och filmer (Skolverket, 2011).
Begreppsdefinition
Nedan följer förklaring på ett par ord som förekommer i studien och kan behöva förförståelse för hur de används och tolkas av författarna.
Film - ”Sammanhängande skildring eller berättelse inspelad med kino- eller videoteknik. Olika typer av film definieras med hänsyn till längd (kortfilm, långfilm), karaktär eller innehåll (spelfilm, dokumentärfilm) eller teknik (videofilm, dockfilm)” (Nationalencyklopedin, 2011). I den här studien hänvisar vi till film som alla typer av spelande video. Från korta klipp till faktafilmer, spelfilmer, tv-serier etc.
Streama - Försvenskat ord från engelskans streaming som sker när en multimediafil spelas upp från nätet utan att vara helt nedladdad. Vilket innebär att vi kan titta på en video eller lyssna på en ljudfil samtidigt som den laddas ner till datorn (Techterms, 2011).
Uppfattning - Beskrivs som ett personligt sätt att bedöma och betrakta något (Nationalencyklopedin, 2011).
Databaser som nämns
FLOD (Flexible learning on demand) - En webbplats som distribuerar tv- och radioprogram i digital form samt bidrar med olika övningar och texter till media. Undervisningsinriktat.
11
Metod
I följande stycke redogörs och motiveras de metodval som varit relevanta för att studiens syfte och frågeställningar uppfyllts. För en lättare läsning presenteras de två datasamlingsmetoder vi använt var för sig.
Datainsamlingsmetoder
Syftet besvaras med hjälp av två metoder: e-enkät och intervjuer. En kvantitativ metod med hopp om att finna en övergripande, bredare bild av lärares åsikter samt en kvalitativ undersökningsmetod med färre antal lärare för mer uttömmande svar.
E-enkätundersökning (Sebastian Törnqvist)
För att nå ut till en större lärarpopulation har vi valt en kvantitativ studiemetod i form av enkäter1. Enkäten är strukturerad och lanserad via webben vilket gör att vi kunnat nå ut till ett
större antal potentiella respondenter än om enkäterna lämnats personligen. Esaiasson (2007) menar att svarsfrekvensen i enkätundersökningar i form av post ligger på 60-65% och vi förväntade oss att vår webbenkät skulle ge liknande bortfallssiffror, men det var spekulationer.
När enkätfrågorna formulerades utgick vi från Metodpraktikan (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Wängnerud. 2007). Vi bröt mot principen med femsvarsalternativ och vet ej – svar och använde istället fyrasvarsalternativ på vissa frågor med motiveringen att vi vill att respondenterna tar ställning och skriver substantiella svar. Detta medförde därmed att respondenterna inte alltid haft möjligheten att ge ett ärligt svar utan istället varit tvungen till att ta ställning, vilket kan ha färgat resultatet. Frågorna var skrivna separat och på ett enkelt språk för att inte skapa tolkningsproblem för respondenterna. Med ett korrekt språk och med frågor som är relevanta och inte kan misstolkas ökar validiteten i undersökningen (Esaiasson, 2007. s.64 f). Skulle detta hända, är frågorna försedda med kommentarfält och om dessa skulle vara ifyllda på en specifik fråga på en mängd enkäter, kan frågans validitet ifrågasättas. Fördelar med att använda enkäter är dels för att den totala respondentkostnaden jämfört med intervjuer blir lägre, men även för att vi kan nå ut till en större mängd lärare och beräkna statistik över deras svar (Esaiasson, 2007. s.257 f). För att effektivisera arbetet beslutades att webben skulle vara en alternativ plattform för enkäten.
Vi har såsom Backman (1998) förespråkar testat enkätfrågorna på en pilotgrupp för att få feedback om oklarheter att reda ut. Gruppen testet gjordes på var lärare och lärarstudenter som vi har personlig kontakt med, så att de kände sig trygga med att ifrågasätta frågorna.
12
När enkäterna var ifyllda och insamlade analyserades de och fördes in i tabeller och diagram. Vi är inga statistiker och har därför begränsat oss till en beskrivande analysnivå.
Senare i diskussionen utvärderar vi även e-enkät som metod för den här typen av arbete. Det med förhoppning att hjälpa kommande studenter med vad de kan tänka på om de överväger att lansera sina enkäter via webben.
Urval
E-enkäten har lanserats och publicerats via en länk i ett missivbrev och skickats ut till 500 lärare i Mellansverige. De här lärarnas mejladresser har vi fått genom att leta efter pedagogisk personal via skolors hemsidor. Lärarna som har fått ta del av enkätfrågorna är positionerade i såväl högstadier som gymnasium och i både stora som mindre kommuner.
Bortfall
Det talas om externt respektive internt bortfall inom undersökningsstatistiken. Med det externa bortfallet menas de respondenter som valt att inte delta i undersökningen alls och med det interna borfallet menas de respondenter som gjort ofullständiga ifyllnader.
Av 500 utskick hade 94 personer klickat på enkätlänken, men vi fick enbart in 74 fullständiga och 4 ofullständiga enkäter vilket ger ett externt bortfall på 85 %, samt ett internt bortfall på 1 %. Vårt interna bortfall kräver inte vidare diskussion angående någon specifik fråga, men det externa bortfallet var tyvärr i högre graden vilket kan orsakat fördelningsproblem och i sin tur ett snedvridet resultat (Esaiasson, 2007). Hur det kommit att bli så diskuteras vidare i metoddiskussionen.
Analys enkät
Enkäter kan tolkas både kvantitativt och kvalitativt beroende på utformningen av frågorna. Kvantitativa slutsatser kan dras då forskaren använt sig av frågor med fasta svar och vill ta reda på respondenternas precisa svar i antal som går att beräkna en statistik på och presentera genom tabeller och diagram. En kvalitativ analys av enkäter är passande då svaren är i fritext och inte fasta svar (Dovelius, 2000). Denna enkätundersökning som övervägande består av kvantitativa frågor kommer främst att presenteras på ett kvantitativt deskriptivt sätt.
Till den berörda enkätstudien valdes fasta frågor främst för att analysen av öppna frågor är mer tidskrävande än fasta frågor.
Intervjuundersökning (Thomas Johansson)
13
innefattar intervjuer med sex lärare på skolor belägna i Mellansverige. Valet av metod har skett genom ett så kallat bekvämlighetsurval med hänsyn till arbetets omfattning. Eftersom studien fokuserar på lärarens uppfattning ger intervju ett djup och en flexibilitet. Med intervjusituationen finns även möjligheten att individanpassa samtalet för att få ut maximal mängd information.
Urval
Valet av respondenter har skett genom att vi randomiserat tagit kontakt med lärare och godtagit dem som varit villiga att ställa upp på undersökningen. Vi har sett till att ha en spridning mellan respondenterna. Spridningen ligger i kön, ålder, skolämne och arbetsplats men de har gemensamt att de är verksamma lärare i Mellansverige. Genom att fråga lärare med olika bakgrund och erfarenheter finns förhoppningen om att få en tydligare och framförallt bredare bild av fenomenet film i skolan. Karlberg (2011) menar att en stor spridning bland respondenterna ökar möjligheterna att dra slutsatser om det givna ämnet. Trots att det med så få respondenter inte går att generalisera, är det eftersträvansvärt att dra relevanta slutsatser.
Genomförande intervjuer
Vid varje intervjutillfälle spelade intervjuguidens olika huvudteman och underteman som ram för de frågor som togs upp. I viss mån varierade frågorna vid intervjutillfällen på grund av studiens semistrukturerade natur. Det är också sannolikt att intervjuguiden utvecklades under studiens gång för att förbättra eventuella brister som till en början inte var uppenbara. Detta är något som i sig inte förändrade den huvudsakliga strukturen kring intervjuerna, men det medför att intervjustudien får en låg grad standardisering (Trost, 2010, s. 39).
Målsättningen var att varje fråga som ställdes var av undersökande och analytisk karaktär. Med förhoppningen att få ett brett utfallsrum och komma fram till svar som också är mer beskrivande istället för allmängiltiga och ytliga från respondenternas sida (Esaiasson, 2007, s. 298).
Alla intervjuer spelades, efter samtycke med respondenterna, in för att sedan skrivas ned. De transkriberade intervjuerna utgör sedan basen för den analys som kommer att genomföras på materialet. Under intervjuerna skötte en av oss samtalet med respondenten medan den andra tog hand om bandaren och skrev ner reflektioner under förloppet. Detta gjorde att den som intervjuade kunde fokusera på att styra samtalet utan att släppa fokus från respondenten. Efter ordagrann transkribering och bearbetning förstördes det inspelade materialet.
Analys intervju
Fenomenografi är ett vetenskapligt tillvägagångssätt där forskaren avser att synliggöra olika människors uppfattningar om ett fenomen eller en företeelse. Dessa uppfattningar kategoriseras systematiskt och bildar tillsammans ett så kallat utfallsrum (Kroksmark, 2007, s. 4).
14
analyseras sedan i tre steg. I seg ett i analysfasen skrivs intervjuerna ut ordagrant, i steg två ställs intervjumaterialet mot våra frågeställningar och endast det väsentliga delarna går vidare till den tredje fasen i analysen. I steg tre kategoriseras materialet från steg två och bildar det slutgiltiga utfallsrummet. Subjektet är inte längre viktigt i tredje steget utan då är uppfattningarna i fokus.
Presentation av intervjurespondenterna
Här följer grundläggande information om våra respondenter. För att inte röja respondenternas identitet har vi kodat deras namn. På detta sätt minimeras också risken att känslig information om respondenterna sprids.
Jane: Jane är född tidigt 80-tal och arbetar som Språk och NO-lärare på högstadiet.
Nils: Nils är född tidigt 80-tal och undervisar i ämnena SO och Hem- och konsumentkunskap på högstadiet.
Josefin: Josefin är född senare 80-tal och är lärare i Språk och Matematik på högstadiet. Jasmin: Jasmin är född tidigt 60-tal och undervisar i Historia och Religion på gymnasiet. Noel: Noel är född sent 60-tal och undervisar i Matematik och Teknik på gymnasiet.
Niklas: Niklas är född tidigt 70-tal och undervisar i Matematik, Teknik och Fysik på högstadiet.
Forskningsetiska reflektioner
15
användas till annat ändamål. Detta var för respondenterna tydligt genom ett missivbrev som avslutades med våra kontaktuppgifter.
Ytterligare en faktor till att för oss påpeka anonymiteten är för att filmvisning i klassrummen i vissa fall kan bryta mot licensavtal vilket gör att respondenternas uppgifter faller inom Personuppgiftslagen (1998:204).
Validitet och reliabilitet
Då undersökningen handlar om ett fåtal lärares utsagor och uppfattningar till film i skolverksamheten kan vi inte generalisera hela den Svenska lärarkåren. Vi kan inte göra en kvalificerad bortfallsanalys utan bara spekulera men givet att svaren ser ut som de gör, har vi inte anledning att tro att de som fyllt i enkäten skiljer sig alltför mycket från mängden, menar vi att det är rimligt att anta att ungefär såhär ser det ut ute på skolorna. Det går däremot att spekulera om de som valt att medverka i studien är de som anser att film är ett bra verktyg i skolverksamheten. Det skulle medföra att den här studiens validitet minskar då den endast tar upp de lärare som är positiva till mediet och inte de som ogillar film som undervisningsmaterial.
16
Resultat och Analys
Resultaten som presenteras nedan baseras på svaren från de lärare som valt att medverka i studien. Används benämningar som samtliga eller alla menas hela den gruppen som svarat på respektive fråga i enkäten, eller alla de som deltagit i intervjun. Enkätundersökningen och intervjuundersökningen presenteras först för sig själva och sedan mot varandra.
E-enkätundersökningen (Sebastian Törnqvist)
Enkäten skickades ut till 500 lärare och 74 av dessa valde att medverka i studien. Alltså deltog en andel på 15 % av de lärare som tillfrågades att vara med i undersökningen. Av de deltagande lärarna var 58 stycken kvinnor och 16 stycken män. Resultaten av enkätundersökningen presenteras nedan, främst i form av tabeller med en procentbeskrivning. Den analys som skett är deskriptiv, med ett medelvärde på vissa av frågorna. Vi har i analysen givit det numeriska värdet 1 till ”instämmer inte”, 2 till nästa, 3 till nästa och 4 till ”instämmer helt och medelvärdet befinner sig i intervallet 1 till 4 och uttrycker tendensen i valet av svarsalternativ. För att medelvärdet ska få en funktion presenteras även standardavvikelsen (SA), vilket visar spridningen runt medelvärdet. En låg SA- siffra visar på att de sammanlagda data, svaren, är begränsat runtom medelvärdet, medan en hög SA-siffra indikerar en större spridning kring medelvärdet. Enkäten finns som bilaga i slutet av uppsatsen.
Vilka förutsättningar har lärare för att visa film på sina skolor? Tabell 1. Lärarnas tekniska förutsättningar
Tabell 1 Totalt
Vilken/vilka möjlighet/er finns tillgängliga för att visa film på din
skola? Procent Frekvens
Tv 78% 58 Dvd 97% 72 Projektor 92% 68 Vhs-spelare 89% 66 Internet 99% 73 Blu-ray 8% 6 Annat 5% 4
dvd-17
spelare på skolorna. Vhs-spelare samt projektorer finns på 68 (92 %) samt 66 (89 %) av respondenternas arbetsplatser. Tv finns tillgång till på 58 (78 %) av respondenterna och 6 (8 %) har tillgång till Blu-ray på sina arbetsplatser. I en följdfråga varför film inte används i undervisningen framkommer att 2 stycken (3 %) av de medverkande inte har tillgång till tekniken.
Hur mycket tid disponerar lärarna till att visa film i skolan? Tabell 2. Hur ofta lärarna använder sig av film
Tabell 2 Totalt
Hur ofta skulle du säga att du använder dig av någon typ av film i din undervisning? Procent Frekvens
Mycket sällan, någon gång per läsår 0% 0
Sällan, någon gång per termin 14% 10
Ofta, flera gånger per termin 43% 30
Mycket ofta, någon/några gånger i månaden eller mer 43% 30
Totalt 100% 70
Medelvärde 3,29
SA 0,70
18
Vem använder sig av film?
Tabell 3. Använder lärarna film i undervisningen
Tabell 3 Kön Totalt
Använder du dig av film i din undervisning?
Kvinna Man Procent Frekvens
Ja 95% 55 94% 15 95% 70
Nej 5% 3 6% 1 5% 4
Totalt 78% 58 22% 16 100%/74
Tabell 3 redogör hur många av de medverkande respondenterna som använder sig av film i
undervisningen och 70 (95 %) av lärarna säger sig använda sig av mediet. 4 (5 %) stycken menar att de inte använder sig av film i sin undervisning. Procentuellt skiljer det sig inte mellan könen i frågan utan 5 % (3 st) av kvinnorna och 6 % (1 st) av männen svarar nekande i frågan.
Tabell 4. Vilken generation av lärare använder film
Tabell 4 Födelseår Totalt
Använder du dig av film i din
undervisning? 1940 1950 1960 1970 1980 1990 Procent Frekvens Ja 100% 2 91% 20 100% 17 100% 20 83% 10 100% 1 95% 70
Nej 0% 0 9% 2 0% 0 0% 0 17% 2 0% 0 5% 4
Totalt 3% 2 30% 22 23% 17 27% 20 16% 12 1% 1
19
Tabell 5. Hur ofta spelar läraren film? En generationsfråga?
Tabell 5 Födelseår Totalt
Hur ofta skulle du säga att du använder dig av någon typ av film i din undervisning?
1940 1950 1960 1970 1980 1990 Procent Frekvens Mycket sällan, någon gång per läsår 0% 0 0% 0 0% 0 0% 0 0% 0 0% 0 0% 0
Sällan, någon gång per termin 0% 0 10% 2 35% 6 5% 1 10% 1 0% 0 14% 10
Ofta, flera gånger per termin 50% 1 40% 8 29% 5 50% 10 50% 5 100% 1 43% 30
Mycket ofta, någon/några gånger
månaden eller mer 50% 1 50% 10 35% 6 45% 9 40% 4 0% 0 43% 30 Totalt 3% 2 29% 20 24% 17 29% 20 14% 10 1% 1
Medelvärde 3,50 3,40 3,00 3,40 3,30 3,00 3,29
SA 0,71 0,68 0,87 0,60 0,67 0,00 0,70
I den här tabellen är födelseåren korsade med hur ofta läraren använder sig av film i skolan. Till
Tabell 2 beskrevs medelvärdet för hur ofta läraren använder film på ett värde till 3,29 och i denna
20
Tabell 6. Respondenterna undervisar i de här ämnena.
Tabell 6 Totalt
I vilket eller vilka ämnen använder du film? Procent Frekvens
Datakunskap 7% 5
Estetiska ämnen: Musik, bild, drama 23% 16
Hemkunskap 1% 1
Idrott och hälsa 3% 2
Mattematik 11% 8
NO ämnen: Fysik, biologi, kemi, teknik 34% 24
Samhällsorienterade ämnen 36% 25
Slöjd ämnen: Träslöjd, syslöjd 4% 3
Språk: Engelska, franska, tyska, spanska 44% 31
Svenska 37% 26
Annat 17% 12
Totalt 153
Tabell 6.
21
Tabell 7. Lärarnas tankar om deras kollegors filmanvändande
Tabell 7 Totalt
Mina kollegor använder film i sin undervisning Procent Frekvens
Instämmer inte 8% 6 Instämmer delvis 32% 23 Instämmer 46% 33 Instämmer helt 13% 9 Totalt 100% 71 Medelvärde 2,63 SA 0,81
Tabell 7 beskriver lärarnas uppfattning om hur deras kollegors filmanvändande ser ut. 6 (8 %) av
lärarna ansåg inte att kollegorna använde film, 23 stycken (32 %) instämmer delvis med påståendet, 33 (46 %) av de tillfrågade instämmer och 9 stycken (13 %) instämmer helt med påståendet. Genomsnittet ligger på 2,63 vilket tyder på att lärarna till störst del håller med om att deras kollegor använder sig av film i undervisningen. Spridningen är relativt fördelad mellan de olika svarsalternativen vilket även syns på standardavvikelsesiffran på 0,81. Jämförs resultatet på den här frågan med frågan om de själva använder sig av film i sin undervisning där 95 % svarade Ja, ser vi att de medverkande inte anser sig stå ut bland kollegiet.
Varför väljer lärare att använda/inte använda sig av film i undervisningen? Tabell 8. Är filmmediet svårt att koppla ihop med undervisningen
Tabell 8 Totalt
Film är svårt att använda i undervisningen på ett naturligt sätt Procent Frekvens
Instämmer inte 64% 47 Instämmer delvis 30% 22 Instämmer 4% 3 Instämmer helt 1% 1 Totalt 100% 73 Medelvärde 1,42 SA 0,64
22
håller delvis med om påståendet, 3 stycken (4 %) instämmer att det är svårt och 1 deltagare (1 %) instämmer helt och anser att film är svårt att använda sig av på ett naturligt sätt i undervisningen. Medelvärdet hamnar på 1,42 vilket tyder på att de flesta inte håller med om påståendet.
Tabell 9. Lärarnas motivering till att använda film
Tabell 9 Totalt
Hur motiverar du att använda film som undervisningsmaterial? Procent Frekvens
För att göra något som eleverna uppskattar 77% 54
För att skapa förutsättningar för diskussion kring ett ämne 86% 60
För att utöka den vanliga undervisningen 83% 58
Lärarna motiverar användandet av film till störst del (86 %) för att skapa förutsättningar till vidare diskussion, men som bifogade kommentarer radades ett antal andra alternativ upp. Frågan medförde elva övriga kommentarer och filmanvändandet motiverades bland annat för att göra innehållsstoffet mer levande och perspektivbreddande för eleverna.
Tabell 10. Orsaker till att läraren väljer bort film i undervisningen
Tabell 10 Totalt
Om du inte använder film i din undervisning, varför inte? Procent Frekvens
Jag tycker det tar för mycket tid 43% 3
Jag känner mig inte bekväm med tekniken 29% 2
Jag är osäker på vad jag får och inte får visa (Copyright-lagarna) 14% 1
Jag finner det svårt att hitta användningsområden inom mitt ämne 43% 3
Jag har inte tillgång till tekniken trots viljan och kunskapen 29% 2
Totalt 11
23
Tabell 11. Innebär filmvisningen tekniska problem för lärarna?
Tabell 11 Totalt
De gånger jag använder film i min undervisning uppstår tekniska problem Procent Frekvens
Instämmer inte 42% 31 Instämmer delvis 46% 34 Instämmer 7% 5 Instämmer helt 5% 4 Totalt 100% 74 Medelvärde 1,76 SA 0,81
Tabellen beskriver lärarens uppfattning om tekniska problem i samband med filmvisning på lektionerna och 4 stycken (5 %) av lärarna instämmer helt att tekniska problem uppstår då de ska arbeta med film. 5 stycken (7 %) instämmer att det uppstår tekniska problem, 34 stycken (46 %) uppger att de delvis håller med om påståendet och 31 stycken (42 %) instämmer inte med påståendet. Medelvärdet ligger på 1,76 och hamnar mellan instämmer inte och instämmer delvis. Spridningen är relativt samlad runt medelvärdet med en siffra på 0,81.
Figur 1. Dehär typerna av filmer används i undervisningssammanhang
Figur 1. Den typ av film som används av flest respondenter är faktafilmer som används av 81 %
24
lärare uttrycker sig i fritext att ”film är ett suveränt pedagogiskt hjälpmedel. Jag använder mig av youtube för att visa klipp om saker som vi pratar med, ofta oplanerade men som ger eleverna direkt feedback på det vi diskuterar. t.ex månlandningen, stjärnfall m.m”. En annan lärare skriver att ”en del filmer gjorda för undervisningsbruk är för späckade vilket gör det svårt för elever att greppa vad som är viktigast. För läraren är det viktigt att arbeta med att eleverna tar till sig innehållet i filmen och tränas på att värdera detta”.
Tabell 12. Vad tror lärarna att eleverna anser om film i klassrummet
Tabell 12 Totalt
Eleverna uppskattar när jag använder film i undervisningen Procent Frekvens
Instämmer inte 1% 1 Instämmer delvis 3% 2 Instämmer 38% 28 Instämmer helt 58% 43 Totalt 100% 74 Medelvärde 3,53 SA 0,62
Angående påståendet att eleverna tycker om när läraren visar film framkommer att 43 stycken (58 %) av lärarna instämmer helt och menar att eleverna uppskattar lektionsmomentet. 28 stycken (38 %) instämmer och 2 stycken (3 %) instämmer delvis med påståendet. 1 (1 %) av lärarna har uppfattningen att eleverna inte alls uppskattar när denne visar film i klassrummet. Medelvärdet ligger på 3,53 med ett relativt lågt spridningsvärde, vilket tyder på ett generellt instämmande i påståendet.
Sammanfattning enkätsvar
25
använder filmmediet i viss mån, men det är inte ett självklart svar att kollegorna använder filmmediet i lika stor utsträckning som den tillfrågade själv. Vi som gjort studien förstår att det är många lärare på en skola och om hälften använder film medan hälften inte använder film hamnar vågen någonstans i mitten. Eventuellt på så vis i det här fallet.
Majoriteten (64 %) av deltagarna anser att film inte är svårt att använda sig av i undervisningen på ett naturligt sätt, men 30 % av respondenterna menar att det delvis kan vara svårt att få in filmmediet på ett naturligt sätt. Lärarna motiverar användandet av film främst (86 %) för att skapa förutsättningar till vidare diskussion, men som bifogade kommentarer sades även att filmmediet kan levandegöra innehållsstoffet och perspektivbredda för eleverna. Bland de deltagande lärarna är det 5 stycken som ofta väljer bort film i sin undervisning och orsakerna till det berodde dels på tidsaspekten, dels på teknikkunskapen, dels på bristen på tekniken och dels för att copyright-lagarna inte var alltför bekanta. 31 stycken (42 %) av lärarna uppger att det inte uppstår tekniska problem vid filmvisning och 39 stycken (54 %) anser att det ofta eller oftast uppstår tekniska problem. 4 lärare säger sig ha tekniska problem varje gång de använder filmmediet.
26
Intervjuundersökningen (Thomas Johansson)
Nedan följer intervjustudiens resultat och analys. Den ordagranna transkriberingen redovisas inte utan resultatet och analysen som syns tar vid i steg två som beskrevs i metodavsnittet och som innebär att vi redovisar relevanta svar i relation till frågeställningarna. Det finns även utrymme för reflektioner och tolkningar från författarnas sida. Intervjusvaren presenteras i förhållande till studiens frågeställningar.
Förutsättningar
Det första temat i intervjun handlar om vilka förutsättningar pedagogerna har för att visa film på skolan. Med förutsättningar menas både teknisk utrustning och andra resurser i form av fysiska filmer, media-bibliotek eller videodatabaser.
Jane berättar att på hennes skola finns det projektorer kopplade till datorer med internet och DVD-spelare i nästan alla klassrum. Eftersom hon har goda förutsättningar medföljer att hon använder film på olika sätt regelbundet i sin undervisning.
Dom har ju projektor i varje klassrum tror jag. Nästan alla klassrum har projektor som är kopplad till datorn, så då kan man ju köra. Å ja har ju sån här Active Board eller vad man kallar de i ett av mina klassrum.
När det gäller andra resurser förutom den tekniska utrustningen så använder sig Jane bland annat utav SLI och YouTube. Via SLI kan hon hitta filmer och videoklipp som är kopplade till det ämne som hon undervisar.
På Nils skola finns projektorer i nästan alla klassrum och detta kan vara en bidragande faktor till att Nils använder sig av film i varje arbetsområde.
Ja film använder jag väldigt mycket skulle jag säga. I varje arbetsområde kollar vi på film.
Förutom projektorer så har de datorer, DVD-spelare och TV med VHS-spelare. Det kan tänkas att flera alternativ för att visa film ökar lärarens val att använda film som undervisningsmaterial till skillnad mot om de bara har ett alternativ.
27
Josefin förklarar att på deras skola har de begränsade tillgångar till teknisk utrustning för att visa film. Skolan delar på en TV med tillhörande DVD-spelare.
Ja det finns ju...det är en ganska lite skola då och vi har en TV som delas mellan sjuan, åttan, nian då som vi rullar runt mellan klassrummen å då är det ju en DVD...inkopplad.
Pedagoger som Josefin som arbetar på en mindre skola kan ha mindre resurser än större skolor och de kan därför ha en begränsad tillgång till teknisk utrustning och apparatur. Till följd av detta kan det tänkas att pedagogerna väljer att inte använda film i någon större utsträckning, men Josefin hävdar att hon visar film ungefär en gång i veckan trots begränsad tillgång. Josefin förklarar att det vore fördelaktigt om skolan kunde satsa lite på teknisk utrustning, men att det fungerar bra som det är.
Ja asså det funkar ju, det gör de, absolut. Men egentligen tycker jag att vi skulle kunna ha en projektor så vi kunde använda streamde filmer (Josefin).
Josefin tycks vara mån om att inte uppfattas som kritisk mot det faktum att skolan inte har tillgång till viss typ av teknisk utrustning. Hon tillägger ofta att det fungerar även om det kunde vara bättre.
Vid frågan om möjligheter att visa film i hennes skola berättar Jasmin att de nyligen fått projektorer i flera av skolans klassrum. Detta är något som hon säger att hon upplever som positivt. Hur det nu finns goda möjligheter att implementera film i undervisningen.
Ja här på skola har vi precis fått in projektorer i våra klassrum, så de är klart att nu är ju förutsättningarna för att visa film eller annan media mycket större än var den var tidigare. Förr så använde vi ju mest TV med video, men med dom här projektorerna har det ju öppnats upp en helt ny värld av möjligheter.
När Jasmin säger att projektorerna öppnar upp en helt ny värld av möjligheter att visa film går det att tänka sig att film som undervisningsmaterial är något som hon har en positiv inställning till. Att använda film skulle vara något hon gärna gör i sin undervisning.
När jag frågar om andra medel för att visa film så berättar Jasmin också hur förutsättningarna eventuellt kan vara på väg att förbättras ytterligare genom att lärarna kommer att kunna använda sina egna datorer till de nya projektorerna i klassrummen.
Jaa det sitter ju ett litet skåp i varje klassrum med DVD-spelare, å vi har ju lagt fram som förslag på att ha en dockningsstation för våra datorer i det skåpet också.
Noel förklarar att förutsättningarna för att visa film på hans skola är goda. Att de har kanoner/projektorer i flera klassrum som det går att visa film från DVD eller från internet.
28
ligger på nätet då eller kanske man kan ta från internet också. Möjligheterna är ju ganska stora faktiskt. O sen finns det ju också, vi har ju också tillgång till eh CD-spelare neh DVD-spelare menar jag.
Förutsättningarna påverkar i Noels fall inte det faktum att han väljer att inte använda film i sin undervisning. Han säger att han har en positiv inställning till filmmediets potential som undervisningsmaterial, men att han inte nyttjar film i sin undervisning.
Niklas säger att det finns goda förutsättningarna för att visa film på hans skola och att de har tillgång till projektorer och DVD-spelare i de flesta klassrummen.
Det finns goda möjligheter i de flesta salar finns sånna här kanoner på, i taket uppsatta som man kan koppla direkt i sin dator för alla har egen dator, bärbar dator. Det finns bra möjligheter. Dessutom finns DVD-spelare o sånt där, men det används väl inte så mycket när man har annan möjlighet. Dels via internet då vi kan koppla in oss på FLOD finns det en filmcentral som heter och sen kan man också spela DVD-filmer i sin egen dator.
Sammanfattning tema förutsättningar
Det tycks finnas goda förutsättningar för att visa film på de flesta av respondenternas arbetsplatser. Fem av sex av de intervjuade lärarna uppger att det finns projektor med koppling till dator eller DVD-spelare i nästan varje klassrum. Samtliga uppger att det finns tillgång till internet så att de kan visa streamad video. Det kan tänkas att tillgången till projektorer och annan teknisk utrustning bjuder in till användandet av film som undervisningsmaterial.
Flera av respondenterna berättar om olika specialresurser i form av internetdatabaser och andra tjänster som tillhandahåller film anpassad för undervisning. Till exempel SLI, (Svenska Läromedel på Internet AB), AV-Media och FLOD. Denna typ av specialresurs kan tänkas vara en bidragande faktor till huruvida de intervjuade lärarna väljer att använda sig av film i sin undervisning. Några av respondenterna uppger också att de använder sig av YouTube i undervisningssammanhang. Det kan vara möjligt att tillgången till lättillgängliga plattformar för videoklipp såsom YouTube också bidrar till att skapa förutsättningar och utöka användande av film i skolan.
Tidsaspekt
Det andra temat i intervjuerna kretsar kring hur mycket tid pedagogerna disponerar till att visa film sin sin undervisning. Hur mycket tid som disponeras till filmvisande är indirekt beroende av vilka förutsättningar som finns på skolorna. Med förutsättningar menas som teknisk utrustning och andra resurser i form av fysiska filmer, mediebibliotek eller videodatabaser.
Jane har inget stort intresse för film vid sidan av sitt arbete i skolan, men hon säger att hon visar film några gånger i veckan. Det händer dock att det går veckor då hon inte visar film alls.
29
Eftersom Jane tidigare förklarat att förutsättningarna för att visa film på hennes skola är goda kan det tänkas att hur mycket tid hon faktiskt disponerar till filmvisande på något sätt skulle vara relaterat till vilka grundförutsättningar som finns. När klassrummet är utrustat med projektor och internet kan det ligga nära till hands att som Jane plocka fram ett roligt YouTube-klipp när det är fem minuter kvar på sista lektionen på fredag eftermiddag. Eller att använda en film för att visa livet och beteende bland särskilda fiskar på en NO lektion som handlar om just dessa varelser.
Då kan man visa film om det. Det har jag gjort å sen så brukar det vara typ YouTube å sånt där. Kan vara rätt bra när eleverna ballar ur lite grann, å lära dom lite allmänutbildning. Typ YRROL eller annat mindre viktigt.
När jag frågar om hur Jane tror att hennes kollegor förhåller sig till film så tror hon att det skiljer sig mellan äldre och yngre lärare i hur ofta de använder sig av film i sin undervisning.
Oj...Det är lite olika tror jag. Vi är alltså ganska sprid...alltså blandade åldrar. Dom som är lite äldre, alltså fossilerna och dom där använder nog inte så mycket film tror jag inte. Dom yngre använder sig nog mer av film...Det är nog vanligare bland dom som är yngre. Så det händer nog.
Jane berättar att hon själv inte har något större intresse för film vid sidan av arbetet förutom att hon ser på film regelbundet. Det går således inte att i hennes fall se något samband i om det egna intresset skulle påverka huruvida hon väljer att använda film som undervisningsmaterial.
Nils är väldigt intresserad av film även vid sidan av sitt arbete. Han lägger ofta namnen på regissörer och skådespelare på minnet och ser mycket på film i olika sammanhang. Han berättar hur han använder sig av film i varje arbetsområde när han undervisar i SO ämnet och att det i snitt blir ungefär en gång i veckan.
Ja väldigt mycket skulle jag säga. I varje arbetsområde kollar vi på film[...]Ja en gång i veckan lär det ju va, det är det.
Att Nils ofta använder film i sin undervisning kan dels bero på goda förutsättningar precis som för Jane, men det kan även bero på hans eget intresse för film vid sidan av undervisningen.
På frågan om hur han tror att hans kollegor använder film antyder Nils att de äldre lärarna inte skulle använda film lika mycket som de yngre, men att en klar majoritet av lärarkollegiet använder film i sin undervisning.
Det varierar nog väldigt mycke, vi har ju ett spann av åldrar i läraråren och jag tror ju liksom att det är väldigt, ja vad ska man säga...ortodoxa i sin undervisning. Dom har väl, dom är lite allergiska mot datorer över huvudtaget liksom, det är ju...Jag tror det är rätt många. Det är nog 75 procent i alla fall som använder film nån gång.
30
Det är ju mest på spanska då, för på matten har jag aldrig använt. Alltså det är ju ganska korta filmer då om man säger, men det är nog nån gång i veckan i alla fall det är det.
Tillgången till teknisk utrustning på Josefins skola är begränsad och även om förutsättningarna för att visa film inte är stora så använder Josefin film i sin undervisning regelbundet. Detta kan bero på olika faktorer. En anledning till att Josefin använder film ofta trots begränsad tillgång och inget eget intresse kan bero på vilken lärarkultur som råder på skolan. Josefin säger att hon upplever att hennes kollegor använder film relativt ofta när de undervisar, Särskilt i ämnena NO och SO. En annan anledning kan vara att Josefin fått lära sig positiva sidor med att använda film i undervisning under hennes utbildning. Hursomhelst kan det tänkas att det är flera faktorer som spelar in i Josefins fall. Det går i alla fall inte att se något samband mellan hennes förutsättningar och frekvens för att visa film.
Jasmin är inte så intresserad av film vid sidan av sitt yrke, men hon uppger att hon gärna ser på film. Hon uppskattar att hon använder film en gång i veckan eller varannan vecka när hon undervisar. Hon påpekar också att innan de fick projektorer i klassrummen var det inte lika ofta.
Jadu, det varierar ju lite, men kanske en gång i veckan eller varannan vecka. Å då är det ju främst för att jag vill kunna visa, om vi har genomgång eller så vill jag kunna visa personer som jag pratar om hur de ser ut å så. Asså de är ju mycke roligare att se å höra vem jag pratar om. Det tycker jag är skitkul (skrattar), ja å de gick ju inte innan vi hade projektorerna liksom.
Eftersom de på Jasmins skola nyligen fått tillgång till projektorer kan det tänkas att film användningen ökar som en följd av att skolan investerar i ny utrustning. Att det kan finns en press på lärarna att nyttja skolans resurser på ett effektivt sätt. När det gäller hennes kollegor så tror Jasmin att de använder film ungefär som hennes själv. Hon är av uppfattningen att de använder film relativt ofta.
Jag tror dom flesta av mina kollegor förhåller sig till film ungefär som jag, å nu när vi har projektorer i klassrummen så är de klart att man hoppas att dom kommer till nytta såklart. Jag vet sen tidigare att en kollega också brukar köra Jalla Jalla, för det var där jag fick den idén, men i övrit så har ja inte så stor insyn tror ja. Min bild är att det ändå används relativt mycke ändå.
Noel har sen tidigare ett eget filmintresse då han filmade mycket själv, men han nyttjar aldrig film i sin undervisning. Han säger att han gjorde det tidigare när han undervisade i Fysik men inte längre.
Nae jag använder aldrig film nu för tiden. En gång asså om man går tillbaks 10 år eller mer. Då undervisade jag i fysik rätt mycket då då kunde det hända att satte på nån film om astronomi eller nåt såntdär.
31
Nae nu har man, har jag ju ingen fysik just nu på nästan 10 år så att dom ämnen jag har nu det finns ingen anledning att visa film så att det mest att..asså jobba med konstruktion och ritteknik, det passar inte riktigt med film i det.
På frågan om hans uppfattning om kollegornas filmanvändning säger han att det beror på vilket ämne de undervisar i. Hur de som visar film också har ämnen där det passar sig.
Ja du det är de som använder, alltså de som undervisar i fysik använder nån enstaka gång men inte särskilt mycket tror jag. Och de som har mina ämnen alltså teknikkurser de använder inte film. Sen har vi ju på skolan yrkesinriktade linjer, ett yrkesinriktat program. Energiprogrammet där man lär sig svetsa tillexempel och där vet jag han kör lite filmer från eh för att påvisa säkerhetstänkande tror jag där visar han lite filmer men det är väl allt kan jag tänka mig.
Niklas som är småbarnsförälder ser på film med sina barn ibland, men att han inte har något speciellt intresse utöver det. Han uppger att han använder film någon gång i veckan när han undervisar i Fysik och Teknik.
Det är väl nästan nån film i veckan i alla fall. Det är undervisningsfilm i fysik och teknik oftast som handlar om områdena som vi går igenom. Och ibland är det något man spelat in från TV nån vetenskapsfilm och liknande. Forskning ibland å lite begrepp inom fysik och teknik och ibland är det historiska filmer också om teknikens framsteg och uppfinnare.
Niklas visar film ungefär en gång i veckan precis som de andra i undersökning med undantag för Noel. Om det i Niklas fall beror på hans ämne eller om hans ålder på något sätt spelar in går inte att utröna.
På frågan om kollegornas användning uppskattar Niklas att de använder film ungefär som han själv, men att de som undervisar i språk är bättre på att prata om filmerna.
Jag gissar nog att det är ganska så likt, i mina ämnen är det nog likt mitt sätt. Jag har inget övergripande, men jag vet att språkämnena använder film på annat sätt ibland. De är duktigare på att prata om filmerna också, efteråt och före. De flesta använder det nog kan jag säga.
Sammanfattning tema tidsaspekt
32
Motivering
Det tredje intervjutemat behandlar hur respondenterna motiverar sitt användande av film i sin undervisning och även vad för typ utav film som de använder för att uppnå sitt syfte med att visa film.
Jane motiverar att hon använder film i sin undervisning med att det blir en chans för eleverna att få förklaringar från någon annan än henne själv eller läroboken, men även att film är bra för de elever som lär sig genom att se och höra. Jane använder bland annat filmklipp från YouTube för att motivera eleverna att jobba bra och för att kapa ett bra klassklimat genom att ha roligt tillsammans med eleverna.
Asså när man gör en, asså visar en en film som har med ämnet att göra då är det ju för att eleverna skall få ta del av det på ett annat sätt än min förklaring, eller bokens förklaring. Asså det är ju också för dom elever som lär sig av att titta, lyssna eller jag vet inte. Man sätter det i ett ytterligare sammanhang liksom. Jag tänker kanske att det ökar inlärningsförmågan på något sätt. Så när det är allvarliga filmer så är det ju för att man ska kunna lära sig någonting utav det tänker man. Annars är det för att vi ska kunna ha det lite roligt en stund i klassen liksom.
Nils motiverar sin användning av film genom att filmen kan vara en plattform för diskussion om ett givet ämnesområde. Han ger exempel på när de hade geografi och såg en film om hur Coca-Cola exploaterar mark och vattentillgångar i Indien.
Ja väljer ju ut film med ett syfte sen även ger jag ju ut frågor innan som har med. Till exempel när vi håll på med geografi höll vi på med vattenresurser, då visade jag en film om exploatering i Indien hur byar inte har något vatten över huvudtaget medans Coca-Cola köper upp mark å vatten ur andra brunnar så det är mycket sånt med frågor efter det, efter filmen så måste man ju återknyta det är ju viktigt. Å då så diskuterar vi utifrån frågorna och ser vad dom har kommit fram till, ser vad dom tycker å så/.../Det är viktigt att, ja man måste vara tydlig med att ha ett syfte.
Nils uppger också att han ibland använder filmklipp för att motivera eleverna att jobba bra eller för att göra något när alla arbetsområden är avklarade innan jullovet eller sommarlovet.
Ja det har jag faktiskt gjort, eller ja det är mer av YouTube-klipp har jag kört någon sen eftermidda, alla är trötta och sega. Då brukar jag säga: Om ni jobbar på bra här nu i 40 minuter, 35 minuter då lovar jag att ni får kolla på, välja ett YouTube-klipp, sen även när man är klar med ett arbetsområde då kan man, som nu vid Jul eller lov eller om man är nära sommarn då brukar man kanske dra igång nån sorts film för att man är klar med alla arbetsområden å det är ingen vits att börja på något liksom, men då är det kanske en eller två veckor kvar bara.
Josefin motiverar sin filmanvändning med att i språkundervisning gynnas eleverna av variation och av att få höra andra än henne tala Spanska. Hon menar att få höra olika dialekter, se kulturen och uppleva hur språket lever är en viktig del av språkundervisningen.
33
dom ska ju, det sår ju i kursplanen att dom ska lära känna kultur i dom länder där språket talas och just film är en del av kulturen om man säger så.
Josefin menar att film är ett bra sätt att delge eleverna den kulturen i de länder som det aktuella språket talas. Enligt henne kan filmen bidra i språkinlärningen med en ny dimension som är svår att uppnå i ett klassrum. I filmen sätts språket i kontext genom olika livssituationer på ett sätt som oftast inte går att simulera i en vanlig klassrumssituation. När hon använder film i sin undervisning så använder hon främst olika TV-program producerade av Utbildningsradion som är avsedda för undervisning. Dessa beställs in via AV-media som tillhandahåller undervisningsmaterial på DVD och andra format.
Ungefär som Josefin och Nils så motiverar Jasmin att hon använder film genom att det ger eleverna variation i undervisningen och för att det skapar en plattform för diskussion kring ett ämne. Hon har visat film som en introduktion för att kunna samtal med eleverna om fördomar.
Jo men jag tänker att när jag använder film blir det som ett till lager uppe på det jag står å säger i klassrummet. Det blir annorlunda än när jag står där å talar själv va. Å på de sättet ökar jag chanserna att de verkligen fastnar. Att eleverna får de dom behöver/.../Mestadels är de inslag från olika dokumentärer å videoklipp å sådär, men det händer ju att jag tar in spelfilmer också. Nu senast visade jag bitar ur Jalla Jalla å så hade vi diskussioner kring fördomar om invandrare och andra minoriteter.
Enligt Jasmin blir film ett till lager uppe på den övriga undervisningen som kan täcka ett ämne från en annan infallsvinkel än hennes egen. Hon menar att detta ökar chanserna för eleverna lär sig och att kunskapen möjligen blir mer varaktig.
Noel som inte använder film i sin undervisning motiverar sitt val delvis med att hans ämne inte bjuder in till filmanvändning, men han motiverar det också med att tidsbrist gör att han väljer att lägga fokus på andra undervisningsmetoder.
Ja mycket av undervisningen går ju ut på att få eleverna att träna upp sina färdigheter i till exempel matematik eller ritteknik å sitta vid datorn å rita på datorn och göra beräkningar me… hållfastighetsberäkningar å sånt där va. Det är ju det det går ut på så att titta på filmer det skulle i så fall va för omväxling. Så det är inte så aktuellt egentligen. Man förlorar tid, för det är alltid så ont om tid. Man ska hinna så mycket och då vill man utnyttja tiden till, ja så effektivt som möjligt å då är det inte filmer man använder i första hand.
34
Jag tycker att för det första är det en bra variationsmöjlighet att de får höra, se film och höra någon annans röst än min och sen är det ganska så skönt för eleverna att ibland få se en film. Det blir ju ett lugn i klassen det är också en fördel. Och sen tar film upp såna saker som jag inte pratar ofta om. Både kompletterar och repeterar det jag sagt förut eller kommer säga sen. Det har aldrig hänt att jag använder det som en morot för eleverna.
Enligt Niklas så använder han inte film som medel för att motivera eleverna till skillnad från några av de andra respondenterna.
Sammanfattning tema motivering
35
Kategorisering av uppfattningar
Följande avsnitt är det tredje och avslutande steget i analysen av intervjuerna i vilken vi utelämnar respondenten och istället kategoriserar och kartlägger de uppfattningar som finns bland lärarna. Kategorierna är framställda utifrån de uppfattningar som kommit fram genom intervjuerna ovan. Olika uppfattningar inom samma kategorier avskiljs genom en tom rad.
1. Läraren Tid
Tid uppfattas som den vanligaste ramfaktorn som avgör på vilket sätt film figurerar i undervisningen och om film över huvudtaget används. Långfilm undviks till förmån för korta videoklipp eftersom lärarna ser det som en risk för att undervisningen blir fragmenterad och förlorar sammanhang.
Intresse
Förutom tid så är uppfattningen att det egna intresset för film är en faktor som spelar in på hur läraren förhåller sig till filmmediet i undervisningssituationen. Intresserade lärare använder film i större utsträckning än ointresserade lärare.
2. Kollegor
Kollegor använder film relativt mycket, men det ser lite olika ut beroende på vilket ämne de undervisar. Lärare som undervisar i språk, historia, svenska och SO ämnena använder film oftare än de som undervisar i andra ämnen.
Äldre lärare använder inte film i lika stor utsträckning som yngre.
3. Tekniska resurser Tillgång
Skolorna har goda förutsättningar för att visa film.
Möjligheterna för eleverna att själv arbeta med film förekommer oftast i ämnesöverskridande, tematiska projekt där bildämnet på något sätt är involverat. Utrustning i form av kameror på skolorna saknas ofta. Eleverna kan använda kamerorna på sina mobiler.
Det finns flera Internet-baserade resurser tillgängliga för lärare där film materialet är anpassat för undervisning vilket är smidigt och bra.
4. Vad är det som visas Motivering
Film är en bra introduktion till arbete med ett nytt ämnesområde.
36
5. Elever
Inre och Yttre motivation
Det går att öka elevernas motivation genom att implementera film i undervisningen. Det bör vara film som är anpassad för undervisning eller som har med själva ämnet att göra.
Det går att använda film som belöning. Om eleverna arbetar bra kan de få se film som inte nödvändigtvis har med själva undervisningen att göra.
Det sammanställda utfallsrummet
Det utfallsrum som bildats av de uppfattningar som finns bland lärarna i studien kring film som undervisningsmaterial ser ut på följande sätt.
37
Analys och Diskussion
Vi hade som utgångspunkt att i vår studie att med enkät och intervju lyfta fram och ge en inblick i vilka uppfattningar om film, som undervisningsmaterial, som florerar bland lärare. I vår studie har vi undersökt vilka förutsättningar som finns för att visa film, vilka lärare som visar film, hur ofta lärarna visar film och varför de väljer att använda eller inte använda film i sin undervisning. Innan vi påbörjade denna studie hade vi våra egna uppfattningar om hur det kunde se ut bland lärare och deras filmanvändning, men under studiens gång har vi bildat oss en delvis ny uppfattning kring fenomenet film som vi i följande avsnitt kommer att diskutera. Vid sidan av detta har vi haft en metodprövande ansats då vi haft för avsikt att undersöka E-enkät som metod i uppsatsskrivande.
Något som förvånade oss båda var att trots att en av intervjurespondenterna hade väldigt begränsade förutsättningar att använda sig av film såg hennes omfattning av användandet av film i undervisningen likadan ut som för de som hade goda förutsättningar. Det är också nämnvärt att hon inte ansåg sig använda film särskilt ofta medan andra som hade samma frekvens och bättre förutsättningar ansåg sig använda film relativt ofta. Detta resultat ställer en intressant fråga. Är det så att goda förutsättningar är avgörande för i vilken utsträckning lärare använder sig av film? Det säger hursomhelst något om att goda förutsättningar inte är den enda faktorn som avgör om lärare använder film i sin undervisning och hur ofta de gör det. Det går också att tillägga att förutsättningarna för majoriteten av studiedeltagarna var goda både när det gällde enkätundersökningen och intervjuerna. Det hade emellertid varit önskvärt att kunna koppla resultatet mellan förutsättningar och frekvens i enkäten. På så sätt hade vi kunnat spekulera mer om den tidigare nämnda intervjurespondenten var en ensam avvikelse eller om någon av de som besvarade enkäten också hade en liknande situation, men eftersom det inte gick att identifiera enskilda individer i enkätresultatet gick det inte att se om det fanns några korrelationer på den punkten.
38
fenomenet noggrannare borde det varit en lika stor andel deltagare i alla åldersgrupper för att då se en eventuell avvikelse.
När det gäller vilka ämnen där film förekommer mest så pekar vår studie på att film används mest inom språkundervisning. Svenska, NO och samhällsorienterade ämnen var också bland de ämnen där film ofta förekommer. På den punkten stämde resultatet i enkäten överens med resultatet från intervjuerna och även om vi inte kan generalisera och säga att det ser ut så bland lärare i allmänhet så är det inte helt otroligt att så är fallet. Samtidigt så är enkätstudiens resultat färgat av det faktum att lärare som undervisar i språk representerar en stor del av de som besvarat enkäten. Kan det vara så att lärarna som använder film och tycker om det har valt att delta i studien och att det då är Språk-, NO- och samhällslärare? En av de intervjuade uppgav att han inte använde sig av film i sin undervisning. Han pekade på ämnet han undervisade i som huvudanledningen till att han inte använde sig av film och att ämnet inte bjöd in till användandet av film. Det är emellertid diskutabelt om ämnet verkligen styr om läraren använder film eller inte. Vårt tycke är att film på olika sätt går att implementera i undervisning oberoende av ämne. Erstad (2010) pekar på samtida utveckling och spekulerar i hur utvecklingen för medieutbildning och media litteracitet kommer att se ut i skolan i framtiden. Han framhåller ämnesintegrering som ett självklart utvecklingsområde. Att medieutbildning och media litteracitet just nu är och i framtiden kommer att vara en integrerad del i all undervisning snarare än ett specifikt ämne i sig. Det som Erstad förutsätter reflekterar den verklighet som intervjurespondenterna delgett när de berättat om hur de själva använder film och annan digital media i sin undervisning. Ingen av de intervjuade respondenterna undervisar i mediekunskap eller något likvärdigt, de har istället integrerat användning och analyserande av digital media i sina respektive ämnesområden.
Förutom ämnet så är det tidsaspekten som flera pekar på som avgörande. Både i enkätundersökningen och i intervjuerna anges tid som en avgörande faktor för användandet av film. Tid är inte bara avgörande för om film tillämpas utan också gällande vad för typ av film som visas. Att faktafilm stod högt i kurs hos lärarna i enkätstudien var inget som överraskade oss, men att YouTube-klipp var det som kom på andra plats över vilken typ av film som nyttjades mest var något som kändes oväntat. Att YouTube används flitigt bekräftades av intervjurespondenterna. Syftet för användning varierade, men flera uppgav att de regelbundet visade filmklipp från YouTube under sina lektioner. Ibland som medel för att motivera eleverna och ibland för att snabbt och enkelt visa något som de pratade om. Det kunde vara till exempel en historisk person eller en nyhetshändelse.
I enkäten uppgav en liten andel lärare Annat som svarsalternativ på vad de visade för typ av film. Till alternativet fanns möjlighet att kommentera med fri text. Tyvärr hade ingen av de som valt detta alternativ kommenterat vad. Det hade varit intressant att få något uppslag om vad det kunde vara för typ av film som vi inte angivit som valbart alternativ.
39
i helhet syftar på att åskådliggöra, illustrera eller visa upp någonting på ett levande sätt. Alltså att skapa ytterligare dimensioner för att bidra till inlärning.
Metoddiskussion
När det gäller omfattningen av den här typen av studie gäller det att alltid vara kritisk. Informationsmättnaden är sällan helt uppnådd då det alltid finns ambition och önskan att underlaget var större. Dock måste forskaren ta hänsyn till tidsplan och det blir svårare att göra djupare och längre intervjuer, eller få tid till att lämna ut och hämta in enkäter från en större population.
E-enkäten
E-enkätstudien bygger på 78 stycken medverkande med 61 kvinnor (78 %) och 17 män (22 %). Enkäten skickades ut till ungefär lika många män som kvinnor, men bortfallet har varit högre hos männen. Det totala externa bortfallet ligger på 84 % då enkäten skickats ut till 500 lärare. Ett 30-tal adresser avvisade mejlet eller skickade svar om att de inte längre hade lektionsverksamhet. I och med det stora bortfallet är det väldigt svårt att generalisera slutsatser, men de medverkande hade dock spridning i ålder och kön och det totala medverkandeantalet på 78 stycken lärare ger oss dock möjligheten för relevanta slutsatser. Det höga bortfallet kan bero på att enkäten inte var tydligt formulerad trots ansträngningar, att lärarna varit för tungt belastade med betyg och omdömen, att lärarna inte ansåg att ämnet var tillräckligt attraktivt att svara på, eller att mejlet försvunnit i mängden.
