När vi skulle formulera våra enkätfrågor utgick vi från “Need for Touch” skalan men eftersom vi skall undersöka om skalan går att omsättas till sinnena doft, hörsel och syn diskuterade vi hur vi skulle få frågorna så tydliga och begripliga som möjligt.
Vi började med att översätta “Need for Touch” skalan till svenska och upptäckte att formuleringen gjorde vissa frågor blev obegripliga och svåra att svara på. Vi
36 diskuterade hur detta skulle lösas och kom fram till att olika exempel vid varje fråga kunde hjälpa respondenten att tänka sig in i olika situationer där doft, hörsel och syn används. Vi ansåg att sinnet syn inte behövde exempel för att göra frågan begriplig. Då
“Need for Touch” skalan inte innefattar några exempel utformade vi i vår pilotenkät två olika utformningar, Pilotstudie 1 och Pilotstudie 2. Detta för att testa om olika
situationer eller exempel hjälpte respondenten att ge ett så ärligt svar som möjligt. I Pilotstudie 1 hade vi enbart våra frågor och svarsalternativ, utan någon situation eller exempel medan vi i Pilotstudie 2 hade ett exempel på en situation där respondenten möjligtvis använder sig av lukt eller hörsel i olika sammanhang.
I vår pilotstudie valde vi att även att avsluta med två extra frågor. Första frågan var “att gå runt i butiker utan köpavsikt beskriver jag bäst med ordet:” och sex svarsalternativ:
“handla”, “genomsöka”, “fönstershoppa”, “skumma av” samt “övrigt”. En respondent svarade “övrigt” med förslaget “reka”. Den här frågan hade vi med då “Need for Touch” skalan använder det engelska ordet “browsing in stores” men som översatt till svenska blir “surfa i butiker”. Vi ville få in åsikter om den bäst lämpade synonymen då
“surfa” inte beskrev det verkliga verbet. 38 procent valde ordet “skumma av”, 28 procent valde ordet “fönstershoppa”, 22 procent valde ordet “genomsöka”, 11 procent valde ordet “shoppa” och 5 procent valde ordet “övrigt (reka)”. “Skumma av” blev således det bäst beskrev meningen “att gå runt i butiker utan köpavsikt” enligt våra respondenter och blev således det ordet vi använde oss av i dessa frågor.
Den andra extra frågan vi valde att ha med var “frågorna i pilotstudien uppfattade jag som” och fyra svarsalternativ: “tydliga, tänkte mig in i olika situationer”, “tydliga, med hade svårt att tänka mig in i olika situationer och hade därmed svårt att svara”, “tydliga, hade enkelt att ge ett ärligt svar men tänkte mig inte in i olika situationer” samt
“otydliga, hade svårt att svara på frågorna”. Den här frågan hade vi med för att vi ville se hur respondenterna upplevde enkäten samt om vi kunde se någon skillnad mellan Pilotstudie 1 och Pilotstudie 2, där Pilotstudie 2 innehöll exempel vid varje fråga. Det visade sig att 62,5 procent av respondenterna som svarade på Pilotstudie 1 upplevde enkäten som otydlig och att de hade svårt att tänka sig in i situationer och därmed hade svårt att svara, och att 80 procent av respondenterna som svarade på Pilotstudie 2 upplevde enkäten som tydlig, där majoriteten (60%) tänkte sig in i olika situationer.
Detta resultat vägledde oss till att ha med exempel i vår huvudsakliga enkät, då respondenterna upplevde det som tydligare.
37 Vi såg noga över våra exempel i och med att frågorna om doft hade ett högre
genomsnitt än de andra två sinnena hörsel och syn. Vi diskuterade att det kan bero på att exemplen för doft inte är lika generella som våra exempel till hörsel. Med våra exempel kunde vi således få fram ett resultat som vi inte kunde se som tillförlitligt. Vi valde därför att göra våra exempel kring doft mer generella i stil med exemplen från hörsel och valde även att inte tillföra några exempel på syn då frågorna kring det sinnet uppfattades korrekt utan exempel.
I övrigt har vi använt oss av vardagliga uttryck, utan fackuttryck, i vår formulering i enkäten (se bilaga 3). Enligt Eliasson (2013, s. 39) gör det att det blir lättare att besvara enkäten och bidrar därför till att förbättra svarsfrekvensen.
3.6.2 Skalutformning
Enkätens fyra sista frågor bestod av kontrollvariabler, där respondentens kön, ålder och bosättning efterfrågades. Detta för att vi finner det intressant att se om det är några skillnader mellan respondenterna vad gäller de demografiska aspekterna.
Till de övriga 36 frågorna användes likertskalor. Likertskalan uppfanns av Rensis Likert och Gliem och Gliem (2003, s. 82) beskriver att likertskalor används för att mäta
respondenternas attityder genom att observera enskilda eller åtskilliga reaktioner hos individerna. För att mäta respondenternas attityder används positiva/negativa
påståenden eller olika sifferskalor för att få fram ett index där respondenten får markera i vilken utsträckning den instämmer på frågorna. Likertskalan är vanligt förekommande i undersökningar inom bland annat marknadsföring.
Matell och Jacoby (1972 s. 507) beskriver i vilken utsträckning neutrala alternativ skall finnas med i enkäten. Att använda sig av ett neutralt alternativ menar Matell och Jacoby (1972 s. 507) kan anses vara olämpligt då det ger respondenterna ett enkelt sätt att undkomma att svara på frågan med sin bestämda uppfattning. Däremot kan avsaknaden av neutrala eller osäkra alternativ ställa till problem för respondenten och det finns stor risk att svaren blir mindre realistiska och mer vilseledande än sanna om det saknas neutrala svar. När vi utformade vår enkät valde vi att använda oss av en sjugradig skala då vi ansåg att det faktum att respondenten inte känner sig tvingad att svara på frågan med sin bestämda uppfattning väger högre än det faktum att respondenten på så vis enkelt kunde undkomma att svara på frågan. Matell och Jacobys (1972) forskning finns