Då vårt syfte är att analysera om och hur “Need for Touch” skalan går att omsättas till andra sinnen har vi utgått från Peck och Childers skala (2013) (se bilaga 1). Larsson, Lilja och Mannheimer (2005, s. 339) berättar att det är klokt att genomföra en kritisk undersökning innan en enkät konstrueras och att det är en stor fördel att använda en redan utprovat frågeformulär med bundna svarsalternativ, vilket vi valde att göra.
“Need for Touch” skalan är utformad på engelska och den har även översatts till tyska i en tysk undersökning (Nuszbaum, Voss, Klauer, & Betsch, 2010). I den engelska utformningen har ordet “can’t” funnits med i två stycken frågor, medan vi kan se att det ordet är borttaget i den tyska översättningen. Vi valde att gå efter den tyska
översättningen då Eliasson (2013, s. 40) menar att det är en fördel att undvika negationer då det ökar risken för missförstånd hos den som besvarar enkäten och
Eljertsson (2005) styrker detta då det är vanligt att frågor som är negativt formulerade är en konsekvens av enkätutformarens förväntningar. Av dessa två frågor har Nuszbaum.
et al. (2010, s. 266) tagit bort negationen på en utav de två frågorna, vilket vi också valde att göra (Se tabell 2).
“Need for Touch”
skalan
Tysk översättning Vår översättning
When walking through stores, I can’t help touching all kinds of products
Wenn ich einkaufen gehe, muss ich alle möglichen Artikel anfassen
När jag går igenom butiker ser/tar jag in de ljud/dofter jag
hör/känner.
If I can’t touch a product in the store, I am
reluctant to purchase the product
Wenn ich einen Artikel im Geschäft nicht anfassen kann, möchte ich diesen nur ungern kaufen
Om jag inte kan lukta
på/provlyssna/se en produkt i en butik är jag ovillig att köpa den.
Tabell 2. Negationer och översättning, (egen).
32 Då vi skulle översätta skalan och applicera det på ytterligare tre sinnen: doft, hörsel samt syn krävdes det att vi förutom en svensk översättning var tvungna att formulera frågorna så att de passar in i det svenska språket. Eljertsson (2005) beskriver att intervjuaren måste balansera det korrekta och det enkla. Med detta menar Eljertsson (2005) att det ibland kan gynna intervjuaren att omformulera frågorna så att de är begripliga för respondenten trots att det finns en risk att frågorna inte mäter lika exakt det som önskas mäta. Vi har behövt ha detta i åtanke då frågorna översattes till svenska och vi strävade efter att använda korrekt svensk grammatik.
Ett exempel där vi fick diskutera utformningen av frågorna var om vi skulle använda oss av ordet “lukt” eller “doft” i enkäten. Vår önskan var att ha genomgående samma ord men formuleringen av flertalet frågor blev obegripliga när vi använde ordet “lukt”
respektive “doft” genomgående i hela enkäten. Bäst utformning av enkäten blev när vi använde ordet “lukta” när det handlade om en specifik produkt och ordet “doft” när det var mer generellt. Patel och Davidsson (2003, s. 71) framställer att formuleringen av enkätfrågorna är viktig då eventuella misstag inte går att åtgärda efter att
undersökningen är gjord.
Som ovan nämnt är “Need for Touch” en skala med två bakomliggande faktorer, dels den autoteliska dimensionen där individer rör produkter för nöjes skull och dels den instrumentala dimensionen där individer rör vid produkter för att samla in information (Peck & Childers, 2003, s. 431). På samma vis konstruerade vi våra skalor “Need for Scent”, “Need for Sound” och “Need for Vision” där lika många frågor berör de underliggande faktorerna som i “Need for Touch” skalan, se Tabell 3. Frågorna som ställdes kan utläsas från nedanstående tabell. Vi valde att ta bort de exempel vi hade till frågorna till doft och hörsel, för att enbart ha med frågorna. Enkät inklusive tillhörande exempel finns i bilaga 2.
33
butiker ser jag på alla produkter. (A)
Att lyssna på ljud runt omkring mig är roligt.
produkter jag kan se på innan köp. (I) en butik är det viktigt för mig att lukta på olika produkter. (A)
När jag skummar av en butik är det viktigt för mig att provlyssna olika produkter. (A)
När jag skummar en butik är det viktigt för mig att se på
produkterna. (A)
6. If I can’t touch a product in the store, I am reluctant to purchase the product.
(I)
Om jag inte kan lukta på en produkt i en butik är jag ovillig att köpa den. (I) jag ovillig att köpa den.
(I)
7. I like to touch products even if I have no intention of buying them. (A)
Jag gillar att lukta på produkter även fast
34 stores, I like to touch lots of products. (A)
När jag skummar av en butik gillar jag att lukta på många produkter. (A)
När jag skummar av en butik gillar jag att provlyssna många make sure a product is worth buying is to
Det enda sättet att vara säker på om en
produkt är värd att köpa är att lyssna på den. (I)
Det enda sättet att vara säker på om en produkt
När jag handlar ser jag på produkter. (A)
Tabell 3. Utformning av “Need for Scent”, “Need for Sound” och “Need for Vision”
skalorna. (A)=Autotelisk (I)=Instrumental, (egen).
Denna sort av enkätutformning innehar hög grad av standardisering och hög grad av strukturering, menar Patel och Davidsson (2003, s. 72) i och med att vi har en enkät med fasta svarsalternativ. Vid helt standardiserade enkäter är det samma ordning och samma frågor till samtliga respondenter och används oftast i sammanhang där forskare vill kunna jämföra och generalisera, beskriver Patel och Davidsson (2003, s. 72).
Bryman och Bell (2013, s. 664) menar att en webbundersökning har vissa fördelar gentemot en e-postundersökning då forskare kan utforma enkäten på ett mer
professionellt vis. Layouten på vår enkät valde vi att utforma med en trevlig vårbild