Vi delade ut 96 enkäter och det var 45 (43,2 %) föräldrar som svarade.
Av de 45 inkomna enkäterna kände fyra stycken att den information de fått om inskolning innan skolstarten var bristfällig och att den kom sent.
Gällande föräldrars delaktighet i planeringen inför skolstart svarade 21 föräldrar att de var missnöjda. Tio föräldrar ansåg att allt redan var planerat från skolan, men kände sig ändå nöjda med situationen. De resterande tio kände att de gärna velat vara delaktiga i planeringen och kände sig missnöjda med inskolningsperioden. Fyra föräldrar ansåg att det är skolans ansvar att planera inskolningen eftersom det är de som besitter kunskapen och är professionella. Skolan och föräldrarna har ett gemensamt ansvar för att elevernas
skolgång och utveckling (Lpo ´94). Enligt enkäterna verkar det som om samarbetet mellan skolorna och föräldrarna behöver bli bättre för att leva upp till styrdokumentens krav. Trots tidigare visat missnöje var det endast en förälder av 45 som var missnöjd med själva inskolningsformen fastän 21 föräldrar kände att de inte varit delaktiga i planeringen. Detta tyder på att pedagogerna sett till barnens behov och skapat en bra inskolningsform som fungerat väl i ett längre perspektiv.
Gällande trygghet inför skolstarten svarade sju föräldrar att de kände sig otrygga med att lämna sitt barn på skolan. Resterande 38 kände sig trygga. Det visade sig att en stor del av föräldrarna som känt sig trygga med att lämna sina barn också fått möjligheten att träffa pedagogerna före skolstarten. Resultatet av enkäterna pekar därmed på vikten av att föräldrarna bör få träffa pedagogerna oavsett om barnen skall börja förskola eller skola.
Det var endast två föräldrar som ansåg att deras barn inte fått den start i skolan som de önskat. 41 kände sig nöjda och två valde att inte svara på frågan. Att 41 av 45 föräldrar kände sig nöjda visar på att skolorna lyckats fånga upp de flesta av barnen och deras behov. Som pedagog är det viktigt att fånga upp de barn som hamnat ”utanför” snabbt och utvärdera situationen för att komma fram till en lösning som fungerar (Pia, 2004).
Även föräldrarna till barn som skall börja skolan ansåg att inskolningen är en viktig del för kommande skolgång. Det sägs att de första skolåren ofta är avgörande till en elevs inställning till det fortsatta skolarbetet (Fredriksson & Nilsson, 1996). Inskolningen är inkörsporten till den fortsatta skolgången.
Efter att inskolningen är avklarad tycker 10 föräldrar att det känns mycket bra med motiveringen att personalen var mycket bra och tog sig tid att prata med dem vid hämtning och lämning. 26 föräldrar känner att deras barn har kommit bra in i skolan och de känner sig trygga med att lämna sina barn. Fem föräldrar känner dock sig lite otrygga, med argumenten att det känns som om pedagogerna inte har tid att se alla barnen när det är så stora barngrupper. Två enkäter visar missnöje från föräldrarna som
anser att det är för mycket ”skola” och att pedagogerna är stressade och har lite tid för samtal. Två enkäter förblev obesvarade på denna fråga.
Som övriga synpunkter berömdes en ansvarig chef för verksamheten då denna
närvarade vid välkomstmötet för föräldrar samt att pedagogerna är målinriktade. Någon saknade mer personlig information om hur dagen avlöpt, hade gärna sett att förskolans rutiner följt med upp i skolan. En förälder lägger stor vikt vid att pedagogerna inte skall glömma att barnen fortfarande är små fastän de befinner sig i skolmiljön. En förälder skulle ha velat att hans/hennes barn hade fått vara kvar på förskolan fram till skolstarten för att undvika att hamna i ny miljö med okända vikarier.
Jag tycker att förskolebarnen ska gå kvar på deras respektive dagis fram till skolstart. Som det ser ut nu fick vårt barn börja på fritids på skolan två veckor innan skolstart och då fanns där knappt några barn från hennes nya klass och så var där övervägande vikarie till personal.
Diskussion
I diskussionen vill vi lyfta de tankar och frågor som framfördes av pedagoger och föräldrar genom intervjuer och enkäter.
Frågeställningarna som har legat till grund för vår undersökning har blivit besvarade i kunskapsbakgrunden och i resultatet. De frågor vi ställde var:
Varför har vi inskolning i förskolan?
Hur tänker föräldrarna om inskolning? Hur tänker pedagogerna om inskolning?
Varför ska förskolebarnen inskolas i skolan? Hur tänker pedagogerna om inskolning? Hur tänker föräldrarna om inskolning?
Behövs inskolningen i förskolan/skolan?
Hur/vad tänker barnen om skolstarten, vilka är deras förväntningar?
Våra varför frågor har besvarats genom litteraturen som vi använt i vår
kunskapsbakgrund och har då inte följt ”Grounded Theory” tillvägagångssätt när det gäller insamlandet av material. Litteraturen som vi läst utgick uteslutande från frågor om hur en inskolning bör vara och vad som är lämpligast för barnen i ett längre perspektiv. Frågorna om behovet av inskolning och våra hur- frågor har besvarats genom insamlad empiri.
Vid intervjuerna har pedagogerna beskrivet en önskan om den ideala inskolningen som stämmer väl överens med beskrivningarna i litteraturen om hur en ”bra” inskolningen bör se ut. Vi tror att pedagogerna inser vikten av inskolning och vill att den ska fungera bra men att de prioriterar andra uppgifter i första hand. Tidspressen anges som en orsak till att informationen rörande inskolningen ibland kommer sent. Även föräldrarnas svar i enkäterna handlade främst om den ideala inskolningen. Det fanns emellertid några tecken på att den ideala inskolningen ifrågasattes.
Det är därför intressant att ta fasta på de svar som vittnade om missnöje. Där fanns exempelvis diametralt motsatta åsikter beträffande hur föräldrar såg på sin egen
delaktighet beträffande inskolning i såväl förskola som förskolklass. En del uttryckte en bestämd åsikt att inskolning var något pedagogerna borde ta ansvar för eftersom de vet hur förskola och förskolklass fungerar. Andra ansåg att de inte fick vara tillräckligt delaktiga i planeringen av sina barns inskolning.
Atmosfären i förskola och skola är ett återkommande ämne från både barn, föräldrar och pedagoger. Carl som är fem år och går i förskolan uppskattar den lugna och mysiga frukosten med tända värmeljus och nedsläckt belysning. Hans spontana berättelse om mysighet sammanfaller med den genomtänkta pedagogik som ligger bakom sådana små detaljer som att dämpa belysning och tända ljus vid frukosten. Man försöker skaffa en hemtrevlig miljö i förskolan där man eftersträvar lugna och harmoniska dagar (Lind, 1995). I förskolan finns bättre förutsättningar att skapa denna atmosfär än vad det finns i skolan. Kommer Carl att få uppleva känslan kring en mysig frukost även i skolans stora matsal? Eftersom lokalerna ofta är stora i skolan och begränsade i antal är det svårt att återskapa trivseln som finns i hemmiljön och i förskolan. Går det att utnyttja lokalerna så att barnen känner sig välkomna och trygga när de kommer in en sal i skolan? Som blivande pedagoger vill vi gärna se att en god atmosfär finns tillgänglig för barnen genom alla stadier. Barnens svar om att flytta till förskoleklass skildrade till skillnad från Carls berättelse om en förförståelse av att i förskoleklassen ställdes krav, man skulle lära sig saker och man skulle själv kunna ta sig från lekhall till matsal och så vidare (Fredriksson & Nilsson, 1996). Barnen var således medvetna om att det fanns olika förväntningar.
Föräldrarnas svar på enkäterna, särskilt beträffande inskolning till förskoleklass visade också att osäkerheten på hur det gick till och hur barnen behandlades ökade jämfört med hur de kände när de inskolade sina barn i förskolan.
När man talar om inskolning tänker man många gånger på de allra yngsta barnen som skall börja i förskolan för första gången och det är lätt att glömma bort de lite äldre barnen. Barn slutar inte att vara barn när de fyllt fem år och det är dags att börja i
förskoleklass. Kan det vara så att inskolningens betydelse minskar i takt med barnens ålder? När det är dags för barnen att börja i förskoleklass är det förskolans ansvar att avrunda den tidigare verksamheten på ett sätt som passar det enskilda barnet (Lpfö 98). Vid denna övergång är det inte ens säkert att föräldrarna är med. Vi anser att
förskoleklassen tillsammans med förskolan skall se till att övergången mellan förskola och förskoleklass blir så naturlig som möjligt. Samtliga pedagoger som vi intervjuade bad oss blivande pedagoger att tänka på att barnen fortfarande är små när de börjar i förskoleklass, detta är ett råd som vi kommer att sträva efter. Samarbetet mellan
pedagogerna i förskola och förskoleklass är väldigt viktig eftersom barnens bakgrund då på ett naturligt sätt följs upp.
När inskolningen planeras bör både pedagogers och föräldrars tankar ligga i fokus för att utformningen skall passa det enskilda barnets behov enligt styrdokumenten. I viss mån är det förmodligen svårt för föräldrar att delge sina åsikter då de inte vet hur verksamheten bedrivs och saknar kunskap om styrdokumenten. Det vore kanske en god idé att pedagoger och föräldrar tillsammans går igenom läroplanerna på ett
introduktionsmöte före inskolningen. På så sätt delges föräldrarna vilka rättigheter och skyldigheter de har. Eftersom det är föräldrarna som känner sina barn och deras behov bäst är det viktigt att pedagogerna är lyhörda för deras önskemål beträffande
inskolningen. För att föräldrarna ska kunna delge sina erfarenheter kring barnen är det viktigt att de får information i god tid före inskolningen. För att alla föräldrar oavsett härkomst skall kunna ta del av informationen bör informationen finnas på alternativa språk. I informationen bör det ingå en allmän beskrivning över hur en dag kan se ut på förskolan bl a gällande klockslag för måltider och vila. Detta med anledning av att föräldrarna ska kunna förbereda barnen i hemmet och därmed underlätta inskolningen. Vi tror att om föräldrarna vet hur verksamheten fungerar och att pedagogerna är lyhörda för deras och barnens behov skapar denna kunskap trygghet inför överlämnandet av barnen. I Lpfö ´98 står det att: Arbetslaget skall ”ansvara för att varje barn tillsammans med
sina föräldrar får en god introduktion i förskolan,” (Lpfö ´98:15). Detta styrker våra tidigare åsikter om hur viktig inskolningen är.
I stora drag är föräldrar och pedagoger överens om att inskolningen är viktig, men vet de varför? Många föräldrar är enligt pedagogerna pressade att börja arbeta så fort som möjligt vilket medför att de vill få inskolningen avklarad på så kort tid som möjligt. De intervjuade pedagogerna upplever att föräldrar stressar och föräldrarna menar att det är pedagogerna som har för lite tid. I dessa fall är det viktigt att pedagogerna besitter kunskapen om varför inskolningen är viktig och förklara detta för föräldrarna som i sin tur kan använda denna information i samtal med sin arbetsgivare.
Slutsatser
På frågan gällande föräldrars delaktighet inför inskolning visar enkäterna att fler
föräldrar vars barn går i förskolan kände sig mer delaktiga och nöjda än vad föräldrarna till barn i förskoleklassen gör. Inför skolstarten svarade nästan hälften av föräldrarna att de var missnöjda och skulle ha velat vara mer delaktiga. I Lpfö 98 poängteras vikten av föräldrars delaktighet i förskolans arbete vid ett flertal tillfällen till skillnad från Lpo 94 där det inte nämns i klartext. Enligt enkäterna lägger förskolan stor vikt vid föräldrars trygghet och att de känner att pedagogerna är lyhörda för deras förslag och åsikter. Ser inte skolan föräldrarna som en tillgång efter att barnen fyllt fem år, eller beror det på tidsbrist?
Större delen av föräldrarna i både förskolan och förskoleklass kände sig trygga med att lämna sina barn på respektive ställe. De föräldrar som inte fick möjlighet till att träffa pedagogerna innan och fick bristfällig information kände sig otrygga. Här ser man ett samband mellan information och trygghet. Om föräldrar får en bra och tydlig
information ökar tryggheten hos dem som de sedan överför till barnen. Enligt enkäterna var det en större andel föräldrar i förskoleklass än i förskolan som kände sig otrygga inför att lämna sina barn. Kan detta bero på att samverkan och inskolning minskar i takt med att barnen blir äldre?
Efter att ha analyserat insamlad empiri och läst litteratur anser vi att barn och föräldrar behöver känna närhet och trygghet till pedagoger och barn i den dagliga miljön för att barnen ska kunna tillgodo se sig ett livslångt lärande. Vi ser inskolningen som en inkörsport till det livslånga lärandet.