Enkäter

Resultaten av enkätsvaren presenteras här (tabell 1) på liknande sätt som i Tetler och Baltzers studie (2009). Deras motivering är att redskapet också kan användas som ett pedagogiskt och didaktiskt utvecklingsredskap, eftersom det ger en konkret samman-

33

ställning av de premisser som finns i en viss elevs lärmiljö, och också vad som kan stödja hans/hennes möjligheter till inkludering.

Frågorna läses horisontellt och enskilda elevers svar läses vertikalt. De olika svars- alternativen motsvaras i tabellen av fyra olika färger; rött står för ett starkt nej, gult står för ”tveksamt”. Positiva svar ger blå färg för ett starkt ja, och grön färg för ”ja, ganska”.

34

Elever A B C D E F G

Tema: Lärande

1 Mina lärare tror på min förmåga att lära mig

2 Jag använder ofta olika datorprogram för att göra det enklare för mig att lära

mig saker eller genomföra olika uppgifter.

3 Mina lärare visar ofta att det finns olika sätt att lösa uppgifter och olika sätt att

redovisa vad man lärt sig

Tema: Kompetens

4 Jag uplever ofta att jag förstår och hinner med det som läraren förväntar sig 5 Jag vet vad som förväntas av mig för att kunna nå målen i de olika kurserna 6 I min klass är det okej att vi är olika bra i skolan

Tema: Stimulans

7 Jag känner mig oftast nöjd med mitt eget arbete

8 Mina lärare berättar ofta för oss elever hur vi kan förbättra oss

9 Jag är nöjd med att jag alltid har tillgång till dator i klassrummet med program

som jag behöver

Tema: Struktur/kontroll

10 I min klass är det arbetsro på timmarna

11 Mina lärare är bra på att förklara hur vi ska arbeta med olika uppgifter 12 I min klass är vi bra på att lyssna på varandra, både lärare och elever 13 Det spar tid för mig att använda datorn som ett hjälpmedel i klassrummet

Tema: Samarbete/hjälpsamhet

14 Vi samarbetar ofta på lektionerna kring olika uppgifter 15 I min klass kan jag hjälpa andra elever

16 I min klass kan jag få hjälp av andra elever

Tema: Inflytande

17 I min klasshar vi många idéer som lärarna tycker är bra 18 I min klass är vi med och bestämmer över viktiga saker 19 I min klass pratar vi med lärarna om hur vi vill ha det i skolan

Tema: Delaktighet

20 I min klass är vi noga med att alla kan prata med och jobba ihop med varandra 21 I min klass känner ingen sig ensam och utanför

22 Jag känner mig accepterad och respekterad i min klass

Tema: Ansvar

23 I min klass litar lärarna på oss

24 I min klass har vi alla ansvar för klassens gemensamma trivsel

25 I min klass har vi också ansvar för att det går bra för oss alla i olika ämnen

Ja, helt Ja, ganska Nej, tveksamt Nej

Svarsalternativ: tabell 1

35

I resultatsammanställningen framträder flera mönster, se tabell 1. Fråga 9 som gäller att alltid ha tillgång till datorprogram i klassrummet har enbart positiva svar. Utifrån Vygotskijs begrepp ”den närmaste utvecklingszonen” och ”more capable peers” gör vi en möjlig tolkning att det är datorn som ibland spelar rollen av ”en lite smartare kamrat”. Så är det förmodligen då och då för alla som interagerar med sin dator, men det är alldeles särskilt viktigt för en person med dyslexi att ha en tålmodig ”kamrat” i datorn som alltid svarar. Det kan också handla om att man kompletterar varandra som elever och datoranvändare och att den närmaste utvecklingszonen förändras med den sociala situationen. När det gäller begreppet stödstruktur menar Dysthe och Igland (2003) att lärande hela tiden måste innehålla ett visst mått av utmaning. Därför måste befintliga stödstrukturer hela tiden justeras och anpassas så att de verkligen är både stödjande och utmanande för den enskilde eleven.

Ytterligare tre frågor har enbart positiva svar; första frågan ”Mina lärare tror på min förmåga att lära mig”, fråga 6 ”I min klass är det ok att vi är olika bra i skolan” samt fråga 22 ”Jag känner mig accepterad och respekterad i min klass”. Vår tolkning är att det är upplevelser av en inkluderande verksamhet som uttrycks här. Frågor som gäller interaktion och dialog elever emellan har mestadels positiva svar, med några få undantag. En möjlig tolkning är att eleverna verkligen upplever sig som inkluderade, delaktiga i sin lärmiljö. Frågor som fått negativa, röd, markering handlar om ifall lärare berättar hur eleven kan förbättra sig eller hur man kan lösa uppgifter på olika sätt. Vissa elever har också negativa markeringar gällande ifall man som elev hinner med, förstår eller känner sig nöjd med sitt studiearbete.

Läser man sammanställningen vertikalt, per elev, ser man att en elev har svarat negativt på 8 av 25 frågor, medan övriga endast har ett eller inget helt negativt svar. Överlag är det en positiv färgskala som framträder. Här kan vi se paralleller med det Möllås (2009) beskriver i sitt resultat, att de elever som lyckades väl i sina studier betonar kamratkontakt och upplevelser av delaktighet som avgörande. Även delaktighet i utformningen av sina egna studier är en avgörande faktor. Här kan vi också se paralleller med Brodins studie (2008), som visserligen handlar om elever med omfattande funktionsnedsättning, där eleverna upplevde att de är mera självständiga med datorns hjälp och att deras möjligheter till större självtillit ökar.

Säljö (2005) beskriver det så att den sociokulturella evolutionen handlar om en växelverkan mellan redskap, individ och den aktuella kontexten. ”att våra kunskaper och färdigheter alltmer kommer att inriktas på hur man förstår och hanterar olika typer av

36

artefakter och intellektuella redskap.” (Säljö, 2005, sid. 191). Den moderna människan måste hitta genvägar och strategier för sitt eget lärande.