I syfte att redogöra för respondenternas svar i enkätundersökningen kommer, i detta avsnitt deskriptiv statistik att framläggas. Först presenteras de demografiska- och socioekonomiska frågorna följt av resterande frågor relaterade till teorierna, som i syfte mäter strävan efter elementen inom välbefinnande och upplevd överkonsumtion.
Tabell 1 nedan presenterar fråga 1–4 och visar att de flesta som besvarat enkäten är mellan åldrarna 18–25 (45.8%) och 46–55 (27.7%), följt av åldersgrupperna 56–55 (9.7%), 36–46 (9.0%) och 26–35 (7.7%). Den största delen av respondenterna var kvinnor (77.4%) följt av män (22.6%). Alternativen “annat” och “vill ej ange” besvarades inte av någon respondent och därmed är alternativen inte fortsatt relevanta för undersökningen. Majoriteten av respondenterna arbetar (60.0%), följt av de som studerar (35.5%), annan sysselsättning (3.9%) och arbetslöshet (0.6%).
I frågan som gäller månadsinkomst efter skatt visade det sig att 32.3% av respondenterna tjänar mellan 10 001–20 000 kronor, följt av dem som tjänar 20 001–30 000 kronor (25.2%), 30 001– 40 000 kronor (21.3%), 0–10 000 kronor (16.1%), 50 001–60 000 kronor (1.9%), 60 000+ kronor (1.9%) och 40 001–50 000 kronor (1.3%).
Tabell 1 kommer inte att analyseras vidare i arbetet, utan finns med för att presentera den demografiska och socioekonomiska spridningen av insamlad empiriska data.
Ålder Frekvens Procentsats
18–25 71 45.8% 26–35 12 7.7% 36–45 14 9.0% 46–55 43 27.7% 56–65 15 9.7% Totalt: 155 100.0% Kön Frekvens Procentsats
Man 35 22.6%
Totalt: 155 100.0%
Huvudsaklig
sysselsättning Frekvens Procentsats
Arbetar 93 60.0% Studerar 55 35.5% Arbetslös 1 0.6% Annat 6 3.9% Totalt: 155 100%
Månadsinkomst efter skatt Frekvens Procentsats
0–10 000 Kr 25 16.1% 10 001–20 000 Kr 50 32.3% 20 001–30 000 Kr 39 25.2% 30 001–40 001 Kr 33 21.3% 40 001–50 000 Kr 2 1.3% 50 001–60 000 Kr 3 1.9% 60 000+ Kr 3 1.9% Totalt: 155 100%
Tabell 1. Den demografiska- och socioekonomiska fördelningen av enkätens respondenter.
5.
Köper du ofta produkter som du upplever inte anses nödvändiga?Därefter efterfrågades om respondenterna ofta köper produkter som inte upplevs vara nödvändiga. Resultatet visar att majoriteten, 31%, svarade instämmer inte, 25,2 % svarade instämmer, 22,6 % svarade ingen åsikt, vilket innebär att dem ställer sig neutralt till frågan. 11,6% svarade instämmer inte alls och 9,7% svarade instämmer helt. Det innebär att majoriteten svarade instämmer inte och minst svar fick svarsalternativet instämmer helt.
6. Tycker du att det du gör varje dag är meningsfullt och tillfredsställande? (Det kan vara någonting majoriteten av din vakna tid spenderas på, exempelvis yrke, jobb, passion eller
intresse).
Inledande fråga för elementet karriär. Resultatet visar att majoriteten 44,5% svarade instämmer, 23,9% ställde sig neutrala till frågan, 23,2% svarade instämmer helt, 5,8% svarade instämmer inte och 2,6% svarade instämmer inte alls. Majoriteten svarade därmed att de instämmer och minst svar hade svarsalternativet instämmer inte alls.
7. Baserat på tidigare svar, köper du produkter med anledning att uppfylla det du tycker är meningsfullt och tillfredsställande? (Exempelvis en kostym till jobbet, eller det senaste
tennisracket på marknaden).
Frågan innehöll hypotes 1, strävan efter välbefinnande inom elementet karriär driver konsumentbeteende till köp och leder till upplevd överkonsumtion. Resultatet visar att 37,4%, majoriteten, svarade instämmer. 24,5% ställde sig neutrala till frågan. 17,4% svarade instämmer inte, 11,6% svarade instämmer helt och 9% svarade instämmer inte alls. Det innebär att majoriteten svarade instämmer och det svarsalternativ som fick minst svar var instämmer inte alls.
8. Känner du en samhörighet till din omgivning? Exempelvis dina kollegor, vänner, grannar etc.
Inledande fråga för elementet samhörighet. Här visar resultatet att majoriteten av respondenterna, 41,9% svarade instämmer, följt av 40,6% som svarade instämmer helt. 12,9% ställde sig neutrala till frågan, 3,2% svarade instämmer inte och 1,3% svarade instämmer inte alls. Det innebär att majoriteten svarade instämmer och instämmer inte alls var det svarsalternativ som fick minst svar.
9. Hur ofta tänker du på att känna gemenskap med andra, innan du ska göra ett inköp av produkt/er?
Fråga 9 rör hypotes 2, strävan efter välbefinnande inom elementet samhörighet driver konsumentbeteende till köp och leder till upplevd överkonsumtion. Majoriteten, 32,3% svarade instämmer inte. 30,3% svarade instämmer inte alls, 25,2% ställde sig neutrala till frågan. 11,6% svarade instämmer och 0,6% svarade instämmer helt. Det innebär att majoriteten svarade instämmer inte och svarsalternativet som fick minst svar var instämmer helt.
10. Har du bra sociala relationer med din omgivning? Exempelvis relationer du får stöd av, kan dela känslor med & utvecklas av.
Inledande fråga för elementet sociala. 59,4% instämmer helt, 31% instämmer, 7,7% ställde sig neutrala i frågan. 1,3% instämmer inte följt av 0,6% instämmer inte alls. Majoriteten svarade därmed instämmer helt och minst svar fick svarsalternativet instämmer inte alls.
11. Påverkas du av sociala relationer när du inhandlar produkter? Exempelvis kläder.
Följande fråga innehöll hypotes 3, strävan efter välbefinnande inom elementet sociala driver konsumentbeteende till köp och leder till upplevd överkonsumtion. I frågan om sociala relationer påverkar köpbeslutet instämmer 30,3%. 29% ställde sig neutrala till frågan och 23,2% instämmer inte följt av 11,6% instämmer inte alls. Instämmer helt gör 5,8%. Därmed svarade majoriteten instämmer och minst svar fick svarsalternativet instämmer helt.
12. Spenderar du mest pengar när du mår dåligt? Det kan vara antingen på dig själv eller andra. Exempelvis när du känner dig nedstämd.
Frågan ställdes innehållande hypotes 4, strävan efter välbefinnande inom elementet finansiella driver konsumentbeteende till köp och leder till upplevd överkonsumtion. Resultatet visar att 36,1% instämmer inte alls, 32,3% instämmer inte, 16,8% ställde sig neutrala i frågan och 9,7% instämmer följt av 5,2% som instämmer helt. Majoriteten svarade instämmer inte alls och instämmer helt fick minst svar.
13. Känner du att du har mål i livet som du önskar uppfylla?
Inledande fråga för elementet psykologiska. Resultatet visar att 55,5% instämmer helt, följt av 26,5% som instämmer, därefter följer 14,8% vilka ställde sig neutrala till frågan. 3,2% instämmer inte och ingen av respondenterna, 0%, instämmer inte alls till frågan. Därmed svarade majoriteten instämmer helt och svarsalternativet instämmer inte alls fick minst svar.
14. Baserat på tidigare svar, konsumerar du produkter för att uppnå dessa mål?
Enkätens avslutande fråga ställdes innehållande hypotes 5, strävan efter välbefinnande inom elementet psykologiska driver konsumentbeteende till köp och leder till upplevd överkonsumtion. Resultatet visar att 27,7% ställde sig neutrala till frågan följt av 23,9% vilka instämmer inte, 20% instämmer inte alls samtidigt instämmer 20% och 8,4% instämmer helt. Majoriteten av respondenterna ställde sig därmed neutralt till frågan och minst svar fick svarsalternativet instämmer helt.
4.2 Regressionsanalys
En regressionsanalys har gjorts med hjälp av programmet SPSS. Tabell 2 innehar en förklaringsgrad R2 på 14,6% vilket innebär att 14,6% av variationen i den beroende variabeln kan förklaras med hjälp av de oberoende faktorerna. Justerat R2 har även noterats till 11,7%. Justerat R2 justerar R2 värdet desto fler variabler som läggs till. I tabell 2 presenteras de oberoende variablernas betavärden (se även figur 2), tillsammans med dess signifikansnivåer. Den regression som genomfördes påvisade att karriär, samhörighet, sociala, finansiella och psykologiska har en signifikant påverkan på den beroende variabeln. För studien har författarna avsatt en signifikansnivå på 0,050, vilket innebär att resultatet är minst 95% tillförlitligt. Enligt Bryman och Bell (2017) är signifikansnivån på 0,050 vanligast att nyttja. Författarna är därmed 95% säkra på att sambandet inte beror på en slump. Är signifikansen över 0,050 är den inte på den 95%-iga nivån vilket medför att det inte kan påvisa ett samband med den beroende variabeln.
Beta är likt signifikansen ett tecken på att det finns samband mellan variablerna. Genom att analysera siffrorna framgick det att det sociala elementet är den oberoende variabel som har starkast samband till den beroende variabeln med β = 0,311. Därefter följer samhörighet β = 0,241. Ökar den oberoende variabeln ökar även den beroende variabeln genom värdet på beta. Betavärdet mäts från 0–1 där 1 är det högsta.
Beroende variabel: Upplevd överkonsumtion Oberoende variabler Beta(β) Signifikans (p)
Karriär 0,203 *0,011
Samhörighet 0,241 *0,003
Sociala 0,311 **0,000
Finansiella 0,203 *0,011 Psykologiska 0,186 *0,020
Tabell 2. Regression med upplevd överkonsumtion som beroende variabel. R2 = 14,6 % Justerad R2 = 11,7%
* p<0.05 **p<0.001
Figur 2. Egenkonstruerad figur av den multipla regressionsmodellen med utskrivna
betavärden.
5. Analys
Nedan kommer den data som har samlats in från enkäten att analyseras. Materialet från enkäten har tolkats och analyserats i relation till de teorier som har beskrivits tidigare i studien.