Enkätsvaren

Se Bilaga B för att se figurer som redovisar respondenternas svar på enkäten.

Alla figurer vars namn börjar på B finns i Bilaga B.

4.2.1 Analys av enkätsvaren

Frågorna kring respondenternas ansedda kunskapsnivå – Vilka betalningssätt kände respondenterna igen

Frågan angående vilka betalningssätt respondenten kände igen påvisade att alla kände igen kontokortsbetalning och postgiro. Alla förutom en kände igen direktbetalning via Internetbank och cirka 90% kände igen postförskott och e-faktura. Betalningssättet som var minst känt bland respondenterna var e-plånbok, se tabell B.1. Anledningen till att kontokortsbetalning, direktbetalning via

4. Med leveranssätt avses när produkten skickas till och mottags av konsumenten, ifall det sker innan eller efter konsumenten har betalat.

Internetbank samt postgiro var de mest igenkända betalningssätten kan bero på att de är de tre betalningssätt som konsumenter helst betalar med enligt en undersökning utförda av TNS SIFO. Postförskott och e-plånbok var det färre personer som valde att de helst skulle betala med (Klarna 05/10-09).

Hur mycket kunskap ansåg sig respondenterna besitta angående säkerheten gällande betalningssätten

Omkring 70% av respondenterna ansåg sig ha en medioker till hög kunskap angående säkerheten om de olika betalningssätten, förutom angående betalnings-alternativet e-plånbok. Det var mindre än hälften av respondenterna som ansåg sig besitta en medioker till hög kunskap angående e-plånbok, se figurerna B.1, B.5, B.9, B.13, B.17 och B.21. En anledning till varför de flesta respondenterna inte ansåg sig besitta en del kunskap angående säkerheten om e-plånbok kan vara att det inte var lika välkänt som de andra betalningsalternativen bland respond-enterna. En anledning till att många respondenter ansåg sig besitta medioker till hög kunskap angående säkerheten om de andra betalnings-alternativen kan bero på att säkerheten är en viktig faktor kring betalningssätt. Detta kan betyda att respondenterna är mer intresserade att ta reda på information angående säkerheten kring de olika betalningssätten (Hiljanen och Östman 2005).

Hur mycket kunskap ansåg sig respondenterna besitta gällande hur personuppgifter behandlas med betalningssätten

Runt 50% av respondenterna ansåg sig besitta en medioker till mycket kunskap angående hur personuppgifter behandlas med de olika betalningssäten, dock inte gällande betalningssättet e-plånbok där var motsvarande andel cirka 35%, se figurerna B.2, B.6, B.10, B.14, B.18 och B.22. Det betyder att respondenterna ansåg sig besitta mer kunskap kring säkerheten om betalningssätten än hur personuppgifterna be-handlas. Detta kan bero på att vid betalning med vissa av betalningsalternativen lämnas aldrig några person- eller kortuppgifter ut, vilket betyder att frågan är lite knepig. Om inga personuppgifter behöver lämnas ut behöver de inte heller behandlas, vilket betyder att om respondenten visste det borde den ha valt alter-nativet ”mycket kunskap”, men respondenterna kanske inte tänkte på det och valde därför ett annat svarsalternativ. En annan anledning kan vara att när person- eller kortuppgifter behöver lämnas ut står det hur de kommer behandlas i e-butiken eller webbsidans sekretesspolicy, vilket troligtvis inte alla har orkat läsa igenom.

Hur mycket kunskap ansåg sig respondenterna sig besitta angående hur betalnings går till med betalningssätten

Ungefär mellan 70% till 90% av respondenterna ansåg sig besitta ganska mycket till mycket kunskap angående hur betalning går till med betalningssätten, förutom angående e-plånbok där motsvarande andel var 38%, se figurerna B.3, B.7, B.11, B.15, B.19 och B.23. Anledningen till att respondenterna ansåg sig besitta mycket kunskap kan bero på att när de väl har betalat med ett visst betalningssätt är det inte svårt att veta hur betalningen går till. Eftersom e-plånbok är det minst tillgängliga och igenkända betalningssättet av betalningsalternativen vid e-handel är det inte konstigt att få ansåg sig besitta mycket kunskap angående hur betalningen går till med betalningssättet.(e-barometern Q1 2010)

Frågorna kring respondenternas tillit till betalningssätten - Kontokortsbetalning Angående kontokortsbetalning hade 53% av respondenterna en stor eller en mycket stor tillit. 30% hade en neutral inställning, se figur B.4. Anledningar till varför många respondenterna har stor tillit till detta betalningssätt kan bero på att det är ett av de betalningssätt som konsumenter helst använder vid e-handel (Klarna 05/10-09). Många kontokort har också börjat bli ännu säkrare tack vare 3D Secure teknologin, vilket gör det betydligt svårare för obehöriga att kunna använda kortet på Internet (Nordea 3D Secure). Anledningen till varför nästan en tredje del av respondenterna hade en neutral inställning till betalningssättet kan bero på att de inte har använt det vid betalning, vilket kan betyda att de inte har något åsikt om betalsättet..

Direktbetalning via Internetbank

Tilliten till direktbetalning via Internetbank var mycket stor bland respondenterna.

Hela 76% hade stor eller mycket stor tillit. 4% hade en låg eller ganska låg tillit till betalningssättet, se figur B.8. Många av respondenterna kanske har stor tillit till detta betalningssätten för att inga person- eller kortuppgifter behöver lämnas ut, vilket eliminerar risken att någon obehörig ska stjäla de (Hiljanen och Östman 2005). Vid betalning är det också bankernas säkerhetsåtgärder som gäller vilket också kan lett till sådan stor tillit bland respondenterna, eftersom om de tillåter en bank att skydda deras pengar, varför skulle säkerheten inte vara tillräcklig för betalningar under samma förutsättningar.

Postförskott

Respondenternas tillit till postförskott var stor. 57% av respondenterna hade en stor eller en mycket stor tillit till betalningssättet. 37% hade en neutral inställning, se figur B.12. Den stora tilliten kan bero på att användaren av betalsättet inte behöver betala förrän den hämtar ut paket, vilket gör att den ekonomiska risken inte faller på användaren utan istället på säljaren (Dennis Hiljanen, Ronny Östman 2005). Eftersom betalningen sker vid uthämtningsstället och användaren kan betala kontant, vilket kanske gjorde att respondenterna fick mer tillit till betalsättet. Den höga neutrala inställning till postförskott kan bero på att många av respondenterna inte hade använt sig av betalningssättet på grund av de extra kostnaderna, vilket borde kunna vara avgörande eftersom alla respondenterna var studenter (E-handel- Fem förutsättningar 19/02-03). Om de då inte har använt sig av betalsättet är det inte konstigt att de hade en neutral inställning. Det var också cirka 10% färre av respondenterna som kände igen postförskott än t ex kontokortsbetalning, direktbetalning via Internetbank samt postgiro, vilket också kan ha lett till den högre neutrala inställningen, eftersom de inte kanske har någon åsikt om det.

E-plånbok

38% av respondenterna hade en stor eller en mycket stor tillit till e-plånbok. Över hälften av alla respondenter hade en neutral inställning se figur B.16. Antalet respondenter med en stor eller mycket stor tillit till e-plånbok skilde sig ganska rejält. Detta kan bero på att många av respondenterna inte har använt eller kände igen betalningssättet, vilket kan ha gjort att den neutrala inställningen hos respondenterna blev högre än hos de andra betalningsalternativen. En anledning

till varför en del av respondenterna inte har använt sig av e-plånbok kan vara att det krävs det att användaren registrerar sig hos ett e-plånboksföretag innan de kan använda e-plånboken. Detta kanske respondenterna kände var jobbigt, eller hade de kanske inte tillräckligt med förtroende till de olika e-plånboksföretagen för att registrera sig (Dandenell 25/10-05). Sedan är det inte många e-handelsföretag som har e-plånbok tillgängligt som betalningssätten, vilket också kan ha lett till att en del av respondenterna aldrig använt sig av betalsättet.(e-barometern Q1 2010).

Postgiro

Postgiro var ett av de betalningssätten som respondenterna hade störst tillit till.

Hela 77% hade en stor eller en mycket stor tillit. Enbart 2% hade en ganska låg tillit och ingen hade låg tillit, se figur B.20. Den stora tilliten kan bero på att betalningen sker efter att användaren har mottagit produkten, den ekonomiska risken faller då på säljaren och inte konsumenten (Hiljanen och Östman 2005).

Det var 100% av respondenterna som kände igen postgiro vilket antagligen också påverkade att tilliten var stor. Inga kontouppgifter behöver heller sparas hos e-handlaren vilket betyder att risken för att de ska stjälas är obefintlig. Detta kan också vara en anledning till att tilliten är hög bland respondenterna. Postgiro är också det betalningssätten flest konsumenter vill använda sig av vid betalning enligt både TNS SIFOs undersökning och e-barometern,vilket mycket väl kan ha lett till den höga tilliten till postgiro bland respondenterna (Klarna 05/10-09; e-barometern Q1 2010)

E-faktura

Respondenternas tillit till e-faktura var också stor. 61% av respondenterna hade en stor eller en mycket stor tillit. 37% hade en neutral inställning, se figur B.24. En anledning till varför tilliten var stor kan vara att inga person- eller kortuppgifter behöver lämnas ut vid betalning, vilket gör att risken att någon obehörig ska stjäla de är obefintlig. Betalningssättet använder sig vid betalning av bankens säkerhets-åtgärder, vilket kan ha lett till den stora tilliten bland respondenterna. En till anledning kan vara att betalningen sker efter att produkten har skickats, vilket lägger den ekonomiska risken på säljaren istället för konsumenten (Hiljanen och Östman 2005). Anledningen till att många respondenter hade en neutral inställning kan bero på de orsaker som jag nämnt om de ändra betalningssätten med där den neutral inställningen bland respondenterna var hög.

Jämförelse med teorin

Utifrån de tre första kriterierna från tabell 3 borde respondenternas tillit varit störst till betalningssätten direktbetalning via Internetbank och e-faktura. Det här stämmer ganska bra överens med resultaten från studien, där de var de betalnings-sätt som respondenterna hade näst mest och tredje mest tillit till. Respondenternas tillit till de övriga fyra betalningsalternativen borde varit något lägre än de två första. Detta överensstämmer för betalningssätten postförskott och kontokorts-betalning, fast inte med postgiro samt e-plånbok. Som nämnt tidigare var postgiro det betalningssätten respondenternas hade störst tillit till och e-plånbok det som de hade lägst till. Det var en ganska stor skillnad mellan tilliten till e-plånbok och de övriga betalningssätten, detta kan mycket väl vara på grund av respondenternas låga kunskap angående betalningssättet, vilket är en anledning till att e-plånboks-företag borde försöka nå ut mera till konsumenterna och ge de mera kunskap

angående e-plånböcker. Detta gäller också för de företag som hanterar e-fakturor.

Att tilliten till postgiro var störst kan förmodligen påverkats av det fjärde kriteriet ur tabell 3, det vill säga den ekonomiska risken med betalnings-sätten, samt andra anledningar som nämnts tidigare. Anledningen till att det fjärde kriteriet inte finns med i denna jämförelse är att ingen fråga ställdes i enkäten angående respondenternas ansedda kunskap gällande vem som tar den ekonomiska risken vid tillbud med respektive betalningssätt. Kriteriet kan dock haft en påverkan på respondenternas tillit till betalningssätten.