Enkätsvaren

Undersökning bestod av 24 enkäter varav vi fick tillbaks 16 st där 3 var helt blanka. Detta innebär att de besvarade är 13 st vilket innebär att det inte går att dra några generella slutsatser av svaren. Vi har valt att redovisa svaren gemensamt för skolorna. Svaren redovisas i löpande text, där vi även återge de motiveringar vi fick. Redovisningen inleds med enkätfrågorna i kursiv text. De tre helt blanka inlämnade enkäterna redovisas inte i resultatet utan de blanksvar som finns med är från de enkäter där endast en eller några frågor lämnats blanka.

En kort kommentar följer på de öppna frågorna och personliga funderingar och reflektioner återkommer vi till i vår diskussion.

Vi inledde vår enkät med en allmän frågeställning om utbildning, erfarenhet, kön och i vilken årskurs personen undervisade i.

12 st svarade att de hade någon form av pedagogisk utbildning och på de båda skolorna hade mer än hälften över 20 års erfarenhet av läraryrket. 2 män och 10 kvinnor besvarade enkäten.

1. Hur viktigt anser du att nedanstående är för en god läskultur?

(Sätt ut siffror efter vad du anser viktigt 5. Nödvändigt. 4. Har stor betydelse. 3. Har betydelse. 2. Spelar mindre roll. 1. Spelar ingen roll.)

En klassrumsmiljö fylld med böcker: Här svarar 1 nödvändigt, 6 svarar har stor betydelse, 3 svarar har betydelse, 2 svarar spelar mindre roll, 1 svarar spelar ingen roll

Att man ofta läser för eleverna: Här svarar 7 nödvändigt, 4 svarar har stor betydelse, 2 svarar har betydelse.

Att man ofta läser med eleverna: Här svarar 9 nödvändigt, 3 svarar har stor betydelse, 1 svarar har betydelse.

Att man ofta låter eleverna läsa högt: 4 svarar nödvändigt, 1 svarar har stor betydelse, 4 svarar har betydelse, 3 svarar spelar mindre roll, 1 lämnar alternativet blankt.

Boksamtal: Här svarar 5 nödvändigt, 8 svarar har stor betydelse.

Litteraturanknutna uppgifter (drama, recensioner, redovisa osv.): Här svarar 4 nödvändigt, 4 svarar har stor betydelse, 5 svarar har betydelse.

Skriva egna berättelser: Här svarar 10 nödvändigt, 4 svarar har stor betydelse.

Att man har tillgång till ett bibliotek på skolan: Här svarar 5 nödvändigt, 5 svarar har stor betydelse, 1 svarar spelar mindre roll, 1 svarar spelar ingen roll, 1 lämnar alternativet blankt men lämnar följande kommentar: ”Har alltid jobbat på skolor som ligger nära bibliotek så jag har aldrig behövt bibliotek på skolan. De skolor som ligger långt från bibliotek måste

naturligtvis ha tillgång till mycket litteratur på sin skola.”

Samarbete och närhet till ett kommunalt bibliotek: Här svarar 3 nödvändigt, 6 svarar har stor betydelse, 3 svara har betydelse, 1 svarar spelar mindre roll.

Annat: Ingen av de 13 lärarna har svarat detta alternativ.

Kommentar: Att de olika svarsalternativen för en god läskultur är mycket viktiga framgår tydligt av svaren. Tyngdpunkten för en god läskultur hos de medverkande lärarna verkar ligga i att främst låta eleverna skriva egna berättelser, att man ofta läser med och för eleverna och att ha boksamtal. Närmast därefter kommer alternativet att man har tillgång till ett bibliotek på skolan eller närhet till ett kommunalt. När det sen gäller litteraturanknutna uppgifter, att man låter eleverna läsa högt anser några det vara nödvändigt men för övrigt varierar betydelsen för lärarna. Då det gäller en klassrumsmiljö fylld med böcker ser ingen detta som nödvändigt medan hälften av lärarna anser att detta har stor betydelse.

2. Anser du att det spelar någon roll vad man läser för litteratur?

Av 13 lärare svarade 11 ja, 1 svarade nej, 1 svarade både ja och nej.

Motiveringarna löd: ”Fängslande, På rätt nivå, Rikt, bra språk.”

”Att man läser är viktigast men vi ska också bidra till mångfalden och bredden av den litteratur som barnen möter”.

”Viktigt att man får pröva olika slags litteratur så att man kan utveckla sitt läsande och sina upplevelser men det viktigaste är ändå att man läser.”

”Man påverkas av det man läser. Bra att stimulera en positiv utveckling som lär, inspirerar, känner igen sig och utvecklar till nya tankar m.m.”

”Böcker som passar för åldern.”

”Intressanta och spännande böcker.”

”Böcker utan svordomar och andra ”fula” ord.”

”Böcker som leder till samtal och diskussioner.”

”Beror på syftet med läsningen.”

”Där barnen kan känna igen sig. Har någon aning vad ord och saker står för.”

Kommentar: När det gäller relevans för vilken litteratur man läser i skolan svarar alla utom en lärare att detta är relevant. Lärarnas motiveringar visar på att det är viktigt med böcker som formar eleven i värdegrundsfrågor och som individ. En lärare ansåg även att det är viktigt med litteratur som stimulerar och fostrar i ”hyfs”.

3. Vad tror du är viktigaste inspirationskällan för eleverna vad gäller val av litteratur?

Av 13 lärare svarade 5 hemmet, 4 svarade kompisar, 2 svarade läraren och 2 lämnade blankt och angav att detta var åldersavgörande.

Kommentar: Enligt lärarna är det främst i hemmet och bland kompisar som den största inspirationskällan för val av litteratur. Endast två lärare ansåg att de själva inspirerade eleverna medan två hävdade att detta var beroende på ålder hos läsarna.

4. Om det skulle finnas en litteraturkanon för skolan, tror du att detta skulle underlätta och stimulera elevernas läsning? (Motivera gärna ditt svar)

Bland de 13 lärarna svarade 4 ja, 8 svarade nej, 1 lämnade frågan blank.

Motiveringarna löd: ”Alla är inte på samma nivå.”

”Individualiserad läsning, tack, på sin egen nivå.”

”Det är viktigt att individualisera läsningen för varje elev.”

”Kan tänka mig ha det som bra ”tips” på litteraturen.”

”Måste alla läsa samma? Det måste ju vara bra att det finns olika infallsvinklar.”

”Väcka nyfikenheten hos barnen.”

”Att man upptäcker så många olika nyanser i boken.”

”Eleven blir stimulerad av samtal och diskussioner.”

Kommentar: Av de 13 lärarna ansåg en majoritet att en litteraturkanon inte skulle underlätta eller stimulera för elevernas läsning. Några motiveringar mot en litteraturkanon handlade om olika nivåer och individualiserat lärande. Flera av lärarna besvarade inte frågan eller

besvarade den med nej och en kommentar i kanten om att begreppet ”litteraturkanon” var okänt för dem.

5. Ser du att en litteraturkanon kan underlätta den dagliga verksamheten för dig som lärare?

(Motivera gärna ditt svar)

Av de 13 lärarna svarade 4 ja, 6 svarade nej, 1 lämnade frågan blank, 1 svarade kanske men är inte alls säker slutligen besvarades frågan med 1 frågetecken (?).

Olika motiveringar:

”Kan välja själv.”

”Kan hitta ”egna” titlar (lämpliga).”

”Då behöver ju inte jag anstränga mig så mycket men det är ju för barnens bästa vi jobbar.”

”Barnen brukar veta vad dom är intresserade av och kan välja själva.”

”Tror att alla i klassen läser samma böcker ungefär samtidigt o utgår fr. detta i olika sammanhang.”

Kommentar: De flesta lärarna verkar inte se en litteraturkanon som något positivt i den dagliga verksamheten. Frågetecken som svar är svårt att tolka.

6. Vem anser du skall bestämma hur en eventuell litteraturkanon skall se ut?

(kryssa ett eller flera alternativ)

Politiker 1 av 13 lärare svarar detta Svenska akademin 1 av 13 lärare svarar detta

Lärare 11 av 13 lärare svarar detta

Författare 2 av 13 lärare svarar detta

Allmänheten/Medborgarna 1 av 13 lärare svarar detta

Universiteten 0 av 13 lärare svarar detta

Dessutom fick vi in 1 som lämnat frågan blank.

Kommentar: En klar majoritet av lärarna anser att lärarkåren bör vara de som avgör innehållet i en litteraturkanon.

7. Har du några tankar på vilka författare som är mycket viktiga, kanske rent utav nödvändiga att ha med i en eventuell litteraturkanon?

”Astrid Lindgren, Hans Pettersson, Lennart Hellsing” har 2 av de 13 lärarna svarat.

”Astrid Lindgren” har 2 av de 13 lärarna svarat

”Ett urval av författare som lever och är döda. Författare från olika länder.”

”Vår kulturskatt som Bibel, Moberg, Lindgren + nya författare”.

Värt att notera är att 7 av de 13 lärarna ej svarat på frågan.

Kommentar: Strax över hälften av lärarna ansåg inte denna fråga värd att besvara. Fyra av de lärare som besvarat frågan nämnde Astrid Lindgren i övrigt var det varierat.

8. Anser du att tiden du har till förfogande för elevernas läsning är otillräcklig?

Av 13 lärare svarade 4 ja, 7 svarade nej, 1 svarade vet ej, 1 lämnade frågan blank.

9. Ser du mer lektionstid för eleverna som en fördel för en bättre läskultur?

Av 13 lärare svarade 4 ja, 7 svarade nej, 1 svarade vet ej, 1 lämnade frågan blank.

10. Tror du att en hög frånvaro kan vara en bidragande orsak till en dålig läskultur?

Av 13 lärare svarade 1 ja, 10 svarade nej, 1 svarade vet ej, 1 lämnade frågan blank.

11. Ser du ökad mängd läxläsning som en fördel för en god läskultur?

Av 13 lärare svarade 1 ja, 10 svarade nej, 1 svarade vet ej, 1 svarade med ett frågetecken (?).

12. Tror du att mer auktoritet för lärarna skulle bidra till en god läskultur?

Här svarade samtliga lärare 13 st nej.

13. Tror du att betyg från årskurs 1 är en fördel för en bättre läskultur?

Här svarade 12 nej, 1 vet ej av de 13 lärarna som besvarat enkäten.

14. Tror du att betyg från årskurs 3 är en fördel för en bättre läskultur?

Av de 13 lärarna svarade 1 ja, 11 svarade nej, 1 svarade vet ej.

15. Tror du att en ökning av tiden för ämnet Svenska skulle främja en god läskultur?

Av de 13 lärarna svarade 4 ja, 8 svarade nej.

16. Tror du att en uppdelning av ämnet Svenska i en språklig och en litterär del skulle främja en god läskultur?

Av de 13 lärarna svarade 4 ja, 7 svarade nej, 1 svarade vet ej, 1 lämnade frågan blank.

17. Anser du att den svenska skolan har för låg ambitionsnivå när det gäller kunskapsnivå, främst vad gäller svenskämnet?

Här svarade 2 av de 13 lärarna ja, 10 svarade nej, 1 svarade vet ej.

18. Anser du att man i skolan utnyttjar lektionstiden effektivt?

Av de 13 lärarna svarade 10 ja, 2 svarade nej, 1 lämnade frågan blank.

Kommentar: Av de svaren som är korrekt ifyllda och går att tolka utifrån frågorna så är alla lärarna överens om att mer auktoritet för lärarna inte bidrar till en god läskultur. En stor majoritet tycker inte heller att betyg vare sig från årskurs 1 eller 3 bidrar till en god läskultur.

Då det gäller ökad läxläsning, hög frånvaro, låg ambitionsnivå samt lektionstidens effektivitet anser 10 av lärarna att det saknar betydelse eller inte behöver åtgärdas.

VALFRITT!

Enligt en rapport hävdas att man enligt år 1919 års undervisningsplan läste mer svenska på 6 år än idag, under 9 år. Har du något att säga om detta, kanske en förklaring?

På det sista påståendet fick vi in ett svar som löd som följer:

”I dag läggs stor vikt på läsförståelse, ”läsa mellan raderna” ej ”katekes-läsning.” Att få en god läsförståelse tar tid.