Enkätundersökning LASI-Self

Enkätundersökningen består av totalt 40 respondenter där det kan utläsas i Figur 5 att av dessa tjänstgör för nuvarande 8st (20%) individer i en militär kontext och 19st och (48%) individer tjänstgör i en polisiär kontext och 12st (30%) individer, inom

den privata säkerhetssektorn, 1 respondent, (3%), anger att denna är verksam i en odefinierad sektor.

Figur 5. Nuvarande tjänstgöringsområde

I Figur 6 redovisas respondenternas komposition av nuvarande

tjänstgöringsområde, deras tidigare erfarenheter av övriga tjänstgöringsområden, deras utbildningsgrad som operativa ledare samt även deras tjänstgöringstid i positionen som operativ ledare.

Figur 6. Respondenternas bakgrund

Respondenternas tidigare erfarenheter illustreras i Figur 7 nedan. Av de 40 respondenterna har 21 individer (53%) erfarenhet från befälsposition i en militär kontext, 23 individer (58%) erfarenhet från befälsposition i en polisiär kontext, 12 individer (30%) erfarenhet från befälsposition från den privata säkerhetssektorn. 4 individer (10%) svarar att de har tidigare befälserfarenhet från annan sektor.

Flertalet respondenter har befälserfarenhet från minst ett annat tjänstgöringsområde än vad denna för nuvarande tjänstgör i med 45% av det totala antalet respondenter.

Exempelvis har respondent 6 tidigare tjänstgjort inom den privata säkerhetsindustrin och tjänstgör för närvarande inom det polisiära med en total tid som befäl eller gruppchef av mellan 5 – 10 år.

Figur 7. Respondenternas erfarenhet

Respondenternas utbildningsbakgrund som första linjens ledare presenteras i Figur 8 nedan. 17 individer (43%) har befälsutbildning från en militär kontext, 20 individer (50%) har befälsutbildning i en polisiär kontext, 11 individer (28%) har befälsutbildning från den privata säkerhetssektorn och tilläggsvis har 6 individer (15%) akademisk ledarskapsutbildning. 1 individ (3%) uppger att denna inte har någon ledarskapsutbildning för sin position. 11 individer (27,5%) av gruppen har ledarskapsutbildning från minst två olika tjänstgöringsområden.

Figur 8. Respondenternas utbildningsnivå

Respondenternas erfarenhet av första linjens operativa ledarskap presenteras i figuren Figur 9 nedan. Här utläses att 13 respondenter (33%) är relativt nya ledare med en tjänstgöringsperiod av 0–2 år, 5 individer (13%) har en tjänstgöringstid av 3-5 år, 10 individer (33%) har en tjänstgöringstid av 5-10 år och slutligen består gruppen av 9 individer (23%) med en tjänstgöringstid av 15 år eller längre.

Figur 9. Erfarenhetsnivå som Första linjens operativa ledare

Resultatet från LASI-Self presenteras nedan i Figur 10 med en genomgång av varje scenario tillsammans med tillhörande åtgärdsalternativ och dess värdering som valdes av respondenterna. Förkortningarna står för S1 – Telling, S2 – Selling, S3- Participating och S4 – Delegating. Respondenternas svarsfördelning sorterat till ledarskapsalternativen visas numerärt i vänster huvudkolumn där Q:kolumn representerar scenario 1 till 12 i fallande ordning. Den numerära samt procentuella andelen svar utläses sedan till respektive horisontella Q:rad. Vidare illustreras respektive svarsalternativ utifrån spektrumet av alternativens effektivitetsbedömning färgkodat från mörkröd, röd, gul och grönt med tillhörande heltalsvärden -2 till +2 enligt LASI-Self.

Figur 10. Svarsalternativ, numerärt, procentuellt samt med effektivitetsbedömning

Respondenternas svarsalternativ genom LASI-Self illustreras i Figur 11 och Figur 12 nedan sorterat med varje respondents val av de olika ledarskapsstilarna

tillsammans med ett numeriskt värde av respondentens användande av enskild ledarskapsstil, antalet stilar respondenten växlar mellan samt vilken ledarskapsstil som är respondentens dominerande samt stödjande stil. I figur 11 presenteras ledarskapsalternativen S1 till S4 visuellt färgkodat med S1 = röd, S2 = grå, S3 = grön och S4 = gul. Respondenternas respektive svar utläses i kolumn No.Re med tillhörande scenario 1 -12 horisontellt.

Figur 11. Svarsalternativ kopplat mot ledarskapsstil S1 till S4

Respondenternas använda ledarskapsstilar, deras flexibilitet och dominerande ledarskapsstilar presenteras i nedanstående Figur 12. Den dominerande

ledarskapsstilen utmärks med gul X och stödjande stilar är utmärkta med grön z. I vissa fall kan det identifieras att det inte finns någon dominerande ledarskapsstil som exempelvis hos respondent 38.

Figur 12. Respondenternas resp. dominerande stil och använda stilar

Exempelvis går det att utläsa att respondent 1 valde det auktoritära ledarskapet (S1) i sex scenarier, det insäljande/transformativa (S2) i tre av studiens scenarier, det deltagande ledarskapet (S3) i två av scenarierna och slutligen det delegerande ledarskapet (S4) i endast ett av scenarierna. Detta tolkas till att respondent använt fyra ledarskapsstilar där det auktoritära ledarskapet är respondent 1:s dominerande ledarskapsstil med det insäljande/transformativa som stödjande ledarskapsstil.

Respondenternas totala effektivitetsranking i spektrumet mellan de nominella värdena av -24 och +24 presenteras i Figur 13 tillsammans med en

effektivitetsbedömning av varje enskilt beslut att hantera de 12 olika scenarierna

genom LASI-Self. Svarsalternativens effektivitetspoäng illustreras färgkodat från mörkröd, röd, gul och grönt med tillhörande värden -2 till +2 indelat i absoluta heltal. Effektivitetspoängen färgkodas i -2 = mörkröd, -1 = röd, 1 = gul och 2 = grön.

Figur 33. Individuella svarsalternativ kopplat mot effektivitetsbedömning samt tot. effekt

Respondenternas samlade effektivitetsranking presenteras i Figur 14 där det utläses att endast en av respondenterna (3%) är bedömd att leda med ett ineffektivt

situationsanpassat ledarskap. Gällande ett situationsanpassat ledarskap med en marginell effektivitet består respondenterna av 6st (15%), majoriteten med 24st (60%) hittas som något effektiv och slutligen 9st med 23% som leda med ett effektivt situationsanpassat ledarskap.

Figur 14. Effektivitetsgrad totalt, nominellt samt %

Respondenternas dominerande ledarskapsstilar utläses i Figur 15 med ett fåtal S1/Telling (3st / 8%). Majoriteten använde sig av S2/Selling (24st / 60%) som sin dominanta ledarskapsstil och sedan 10st (25%) med S3/Participating

(Transformativt) ledarskap. Inga respondenter i studien använde sig av

S4/Delegating sin dominerande ledarskapsstil och av respondenternas population fanns det 3st (8%) som saknade en dominerande stil.

Figur 154. Dominerande ledarskapsstilar, nominellt samt %

Respondenternas nivå av flexibilitet, dvs att kunna växla mellan olika

ledarskapsstilar, baserat på de olika scenarierna framgår i Figur 16. Det är tydligt att ingen av populationen endast använde sig av en ledarskapsstil, 5 respondenter (13%) använde sig av 2st ledarskapsstilar genom LASI-Self enkäten och majoriteten använde sig av 3st ledarskapsstilar med 24st (60%) av de svarande. Tilläggsvis använde 11st svarande (28%) alla ledarskapsstilar.

Figur 16. Flexibilitet av ledarskapsstilar, nominellt samt %

5. Analys

I följande avsnitt redogörs studiens analys av det resultat som presenterats.

5.1 Enkätundersökning LASI-Self

I Figur 17 nedan illustreras respondenternas andel av ineffektiva beslut i förhållande till scenario 1-12. I figuren visas det mest ineffektiva beslutsalternativet och andelen som valt just detta alternativ för att styra sina underordnade. Exempelvis i scenario 1 var ett beslut som innefattade HT (high task/hög uppgiftsorientering) det mest effektiva för att styra gruppen underställda i förhållande till gruppens uppgift, mognadsfas och vilja, och värdet n = 8 med 20% påvisar andelen respondenter som ej valt ett svarsalternativ som innefattar HT (high task/ hög uppgiftsorientering).

Övergripande kan det uttolkas att andelen respondenter som väljer ineffektiva beslutsalternativ är genomgående lågt med en andel på 5-20%. Avvikande resultat identifieras på scenario 4, 7, 8 samt 11 med 40-70% av de svarande där studiens respondenter missar att välja det mest lämpade beslutsalternativet.

Figur 57 Fördelning av ineffektiva beslut, scenario 1-12

I Figur 18 visar andelen effektiva svarsalternativ baserat på variabler av ledarskapsstilar och scenarier. Här visas den totala andelen variabler av

beslutsalternativ efter HT, HR, LT och LR som är bedömt mest lämpliga enligt SLT-modellen och de 12 scenarierna. Exempelvis fanns det totalt 160

svarsalternativ där HT (high task/hög uppgiftsorientering) var ett effektivt och korrekt beslut där totala andelen sammanslagen variabel HT n=160 kommer från andelen respondenter 40 multiplicerat med scenarier där HT var rätt beslut.

Figur 6. Effektivitet baserat på variabler av ledarskapsstilar

Figur 18 påvisar tydligt att studiens respondenter i hög grad bekvämt och i korrekta fall använder sig av ledarskapsstilar med fokus på hög uppgiftsorientering (HT) och hög relationsbasering (HR) med 82,5% respektive 86,67% valda sammanslagna variabler. Studiens respondenter var svagare i att korrekt använda sig av en effektiv

ledarskapsstil vid ett scenario som kräver en låg uppgiftsbaserat (LT) med 58,5% av de svarande, vilket ändå är i majoritet. Avvikande är dock avsaknaden av effektiva ledarskapsbeslut vid scenarier med sammanslagna variabler med fokus på en låg relationsbasering (LR) i SLT-modellen. Tolkar man scenarierna mot

ledarskapsvariablerna här ges att Hersey och Blanchard inte ser en framgångsrik kombination av både en delegerande och auktoritär ledarskapsstil, ledarskapsstilar vilket i mycket är varandras antiteser, för några av SLT-modellens scenarier.

Utslaget på en individuell ledarstilsbasis påvisar Figur 19 respondenternas frekvens av SLT-modellens ledarskapsstilar genom scenariernas svarsalternativ. Figuren utläses med 12 scenarier med 4 svarsalternativ fördelat mellan Telling (auktoritära), Selling (insäljande), Participating (deltagande) och slutligen Delegating

(delegerande). Av studiens resultat identifieras att den insäljande ledarskapsstilen med en frekvens på 46,67% är den ledarskapsstil som studiens respondenter främst föredrar, åtföljt av den deltagande ledarskapsstilen med 33,33% och slutligen den auktoritära med 15,42%. Avvikande är resultatet att endast 3,33% av alla

svarsalternativ som valts i studien innefattar det delegerande ledarskapet.

Figur 19. Frekvens av ledarskapsstil

Respondenternas situationsanpassade effektivitet, det vill säga deras förmåga att matcha en ledarskapsstil som är bedömt effektiv enligt SLT-modellen till ett presenterat scenario i studien, illustreras efter ledarskapsstil i Figur 20 nedan. I scenarierna var fördelningen av en effektiv ledarskapsstil valbar i 3 av 12 scenarier vilket ger på 40 respondenter en möjlig total frekvens av 120 effektiva val per ledarskapsstil.

Figur 70. Situationsanpassad effektivitet utslaget på ledarskapsstil

I Figur 20 kan vi vidare utläsa att respondenterna var mest effektiva i Selling (insäljande) med 56.7% följt av Participating (Deltagande) med 44,2%. Tilläggsvis kan vi se att respondenterna var lågt effektiva i deras val att välja ett auktoritärt ledarskap vid rätt tillfälle med 20% effektiva val i Telling följt av ytterligare låga 10% i den delegerande ledarskapsstilen.

Viktas senare respondenternas resultat för att identifiera respondenternas dominerande ledarskapsstil tillsammans med en stödjande ledarskapsstil erhålls fördelningen av resultatet i Figur 212 och Figur

22 nedan. Den dominerande ledarskapsstilen tas fram från svarsalternativen från respektive respondent där majoriteten av en vald ledarskapsstil är den dominerande

ledarskapsstilen, följt av en stödjande stil.

Figur 22. Ledarskapsprofiler, sammanslagen tvåstegsprofil Figur 21 Ledarskapsstilar och dominerande samt stödjande ledarskapsstil

Exempelvis kan vi se hos i den vänstra kolumnen i Figur 21 att respondent 1 har svarat med 6 svar i ledarskapsstil S1, 3 svar i ledarskapsstil S2, 2 svar i

ledarskapsstil S3 och slutligen 1 svar i ledarskapsstil S4. I Figur 21:s högra kolumn visas de dominerande ledarskapsstilen i gult och med X och den stödjande med grönt och z. Tolkat numerärt för studien kan vi se att respondenternas dominerande ledarskapsstil består av den deltagande och den insäljande som stödjande med 67,5% och 27 av deltagarna. 17,5% med 7 av deltagarna använde sig av det auktoritära telling som dominerande ledarskapsstil med det insäljande som

stödjande ledarskapsstil och slutligen kunde 6 individer och 15% av respondenterna identifieras att de inte har någon dominerande ledarskapsstil.

Vidare tolkat till respondenternas flexibilitet mellan ledarskapsstilar, oaktat beslutens effektivitet, illustrerar Figur 23 att en majoritet med 60% och 24st av respondenterna använde sig av 3 ledarskapsstilar för att svara på scenarierna och 28% och 11st använde sig av alla fyra ledarskapsstilar. Låga 13% och 5st respondenter använde sig endast av två ledarskapsstilar i alla scenarier.

Figur 83. Antal använda ledarskapsalternativ