Enkätundersökning

Vi har genomfört en enkätundersökning för att studera hur jämställt det är bland de 41 skolledarna i Bollnäs kommun (enkät se bilaga 1). Vi skickade ut enkäter till samtliga skolledare men svarsfrekvensen var låg, endast 13 (6 kvinnor och 7 män) av 41 personer svarade trots upprepade påminnelser. Utifrån de enkäter som inkommit har vi fått fram följande: Män Kvinnor Medelålder 56 år 55 år Medellön 35 970 kr 35 717 kr Utbildning: högskolepoäng chefsutbildning 120-232 29 % 120-350 67 %

Tabell 2. Ålder, lön och utbildning

Källa: Enkätsvar

När det gäller utbildning visar enkätsvaren att männen överlag har högre utbildning än

kvinnorna, alla män utom en har minst fyra års högskoleutbildning medan de flesta kvinnor har tre års högskoleutbildning. Dock finns det en kvinna som har närmare nio års

högskoleutbildning. Rektors-/chefsutbildningen är rekommenderad men inte obligatorisk för skolledarna, de avgör och anmäler själva intresse till utbildningen.

Arbetslivserfarenheten visar att alla arbetat inom skolvärlden största delen av sina

yrkesverksamma liv. De flesta har arbetat åtskilliga år som lärare innan de blev skolledare och många har även innehaft sin skolledarbefattning ett flertal år, som mest i 17 år.

Jämställdhet definieras av skolledarna som att kvinnor och män är lika värda oberoende av

kön, att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, att se individen, likabehandling, lika lön för lika arbete, jämn könsfördelning och rätt person på rätt plats.

I alla enkätsvaren vi fått in står att jämställdhetstänkandet hela tiden finns med men det är

olika hur mycket tid rent praktiskt som ägnas åt jämställdhetsarbete. Det är allt ifrån att man

bara är medveten om och tänker på jämställdhet till att man regelbundet ägnar en till två timmar per vecka åt jämställdhetsarbete. De flesta män uppger att de ägnar åtminstone två timmar per månad åt aktivt jämställdhetsarbete medan de flesta kvinnor inte angett någon tidsuppskattning. Kvinnorna skriver däremot att jämställdhet alltid finns med i tanken, den är en del av vardagen, något man förhåller sig till hela tiden. Exempel på hur skolledarna ägnar sig åt jämställdhetsarbete/jämställdhetsfrågor är att man tänker på/beaktar det vid rekrytering, lönesättning samt att man deltar i jämställdhetsgrupper.

Skolledarnas syn på hur jämställdhetsprojektet Bollnäs jämför påverkat synsättet på

jämställdhet inom skolledargruppen är varierande. De flesta uppger att projektet ökat medvetenheten om jämställdhet, att det nu är diskussioner i ledningsgruppen om

jämställdhetsfrågor samt att jämställdhetsstrategier tas på allvar. Bland männen finns det någon som anser att det inte varit några problem innan projektet (redan jämställt) samt någon som inte kan säga om det blivit skillnad eller inte. Bland kvinnorna är det en som inte är medveten om att jämställdhetsprojektet pågår.

På frågan om det råder jämställdhet inom skolledargruppen skiljer sig svaren åt. Alla män

utom två har svarat att de anser att det råder jämställdhet inom gruppen. De som svarat ja skriver att de tycker att kvinnor och män har lika villkor på alla plan, alla tar/får plats, alla kommer till tals och lönen är likvärdig. Av dem som svarat nej skriver en att det är

kvinnodominans i gruppen, den andra skriver att det är fler män än kvinnor i gruppen samt att lönen är olika och att männen kommer till tals mer. Fyra kvinnor har svarat att de anser att skolledargruppen inte är jämställd, de upplever att männen tar/får mer plats än kvinnorna och att kontakten uppåt till förvaltningschefen är grabbig, det är med andra ord lättare för männen att ha kontakt med den manliga förvaltningschefen. De två kvinnor som svarat ja tycker att allas åsikter framförs, att lönen och förutsättningarna i arbetet är likvärdiga för både kvinnor och män.

Skolledarnas förslag på hur jämställdhet kan uppnås är att man vid rekrytering alltid

undersöker könsfördelning och ser till att det blir lika många kvinnor och män. Man bör även se till åldersstruktur, lönesättning samt att kvinnorna ges mer plats. En man skriver att det är viktigt att veta vad kvinnor egentligen tycker och tänker för att kunna uppnå jämställdhet. En kvinna skriver att det är viktigt att fler kvinnor kliver fram och tar plats.

Arbetsmiljön bland skolledarna upplevs av både män och kvinnor som stressande. De flesta

tar upp att det är för många ansvarsområden och anställda under varje chef, att de ekonomiska resurserna är små och att de ständiga akututryckningarna gör det svårt att planera på lång sikt. Ingen av männen men flera av kvinnorna har tagit upp bristen på tydlighet i organisationen som ett problem, ett stressmoment.

Förslagen till hur arbetsmiljön kan förbättras är liknande för både männen och kvinnorna.

De flesta menar att begränsade ansvarsområden, färre anställda under varje chef och större förståelse från politikerna skulle ge en bättre arbetsmiljö. En man uppger att han tycker att arbetsmiljön är bra som den är och en kvinna rekommenderar att ta en dag i taget samt att prioritera. Flera av kvinnorna och en av männen föreslår tydligare uppdrag – en ökad tydlighet.

Fördelningen av hushållsarbetet skiljer sig mellan männen och kvinnorna. De flesta manliga

skolledarna uppger att det är sambon/frun som sköter största delen av hushållsarbetet hemma. Männen uppger att de uppskattar sin del av hushållsarbetet till allt från 10 % till som mest 50 %. Fler av männen har uppgett att sambon/frun sköter det mesta av hushållsarbetet eftersom männen arbetar så långa dagar. Alla kvinnor utom en svarar att de delar 50-50 på hushållsarbetet. Den kvinna som inte delar 50-50 uppger att det är hon som sköter största delen.

Övrigt som tagits upp är att utbildning i genusfrågor är bra. Att det är så mycket som män och

kvinnor tycker, säger och gör som bär spår av traditioner med ojämställd slagsida. Det viktigaste med utbildning är att den öppnar ögonen och gör oss medvetna. Medvetenheten är viktig inte minst för personalen inom för- och grundskola där könets roll och betydelse grundläggs.

4.4 Skolledarstatistik

Vi har tidigare under avsnitt 4.3 redovisat löneuppgifter med mera utifrån enkätsvaren. I detta avsnitt redovisas löneuppgifter, sjukfrånvarostatistik och skolledarnas

gruppindelning/ansvarsområden utifrån den statistik vi fått från Bollnäs kommun. Uppgifterna skiljer sig åt och detta beror på att vi endast fått in 13 av 41 utskickade enkäter.

4.4.1 Lönelistor

De lönelistor vi fått visar lönen för samtliga 34 skolledare under 2005 och 41 skolledare

under 2006 samt lönepåslag för 2006. Samtliga skolledare arbetar heltid. Utifrån dessa uppgifter har vi hämtat följande:

Män Kvinnor Medellön 05- Medellön 06- 34 439 kr 35 236 kr 32 789 kr 33 673 kr Medelpåslag 06- 929 kr 918 kr 5 lägsta lönerna 05- 5 högsta lönerna 05- 3 st 4 st 2 st 1 st 5 lägsta lönerna 06- 5 högsta lönerna 06- 2 st 4 st 3 st 1 st Medellön ledningsgrupp 05- Medellön ledningsgrupp 06- 40 625 kr 41 750 kr 35 233 kr 36 350 kr Tabell 3. Löneuppgifter

4.4.2 Sjukfrånvarostatistik

Den sjukfrånvarostatistik vi fått in visar nedanstående sjukfrånvaro bland skolledarna inom

för- och grundskola, gymnasieskola och särskola i Bollnäs kommun:

Vt 2005 Antal Sjukfrånvaro % Sjukfrånv.tim/pers

Kvinnor 18 6,77 66,82

Män 13 0,81 7,96

Totalt 31 4,28 42,14

Vt 2006 Antal Sjukfrånvaro % Sjukfrånv.tim/pers

Kvinnor 23 1,28 11,66

Män 19 5,99 56,39

Totalt 42 3,45 31,90

Tabell 4. Sjukfrånvarostatistik

Källa: Bollnäs kommun 2006

Statistiken visar på 31 skolledare vårterminen 2005 men i projektet ingick från början 34 skolledare. Under året 2005 har det tillkommit 3 skolledare som inte finns med i statistiken ovan. Efter omorganisationen 2006 uppgick skolledarna från början till 42 personer men på grund av att en manlig skolledare slutat är de nu 41 stycken. Den manliga skolledaren som slutat finns dock med i statistiken för vårterminen 2006. Att statistiken för männen försämrats markant beror på att en av de manliga skolledarna numera är långtidssjukskriven (Liljebäck Agneta 2006).

4.4.3 Skolledarnas gruppindelning

Samtliga 41 skolledare ingår i något som kallas stora chefsgruppen. Förutom stora

chefsgruppen finns det fyra ledningsgrupper som består av olika konstellationer av skolledare.

• Stora chefsgruppen – 18 män och 23 kvinnor

• Ledningsgruppen – 4 män och 4 kvinnor

• Gymnasieskolans ledningsgrupp – 2 män och 1 kvinna

• Komvux ledningsgrupp – 2 män och 2 kvinnor

I ledningsgruppen ingår en manlig förvaltningschef, fyra kvinnliga och tre manliga

verksamhetschefer, i gymnasieskolans ledningsgrupp ingår en manlig gymnasiechef och en

kvinnlig respektive manlig rektor, i Komvux ledningsgrupp ingår en manlig

vuxenutbildningschef, en kvinnlig respektive manlig rektor samt en kvinnlig

utbildningsledare och särskolans ledningsgrupp består av en manlig särskolechef, en

kvinnlig respektive tre manliga rektorer samt en manlig respektive en kvinnlig boendechef (Ansvarsområdeslista skolledare, Bollnäs kommun 2006).

4.5 Sammanfattning

Sammanfattningsvis visar vår empiriska studie att:

• det är stor kvinnodominans i Barn- och Utbildningsnämndens verksamhet

• männens medellön ligger över kvinnornas

• de fem högsta lönerna innehas av fyra män och en kvinna

• i de fyra olika ledningsgrupperna är de högsta cheferna män

• skolledarna har minst tre års högskoleutbildning samt att flera genomgått chefs/rektorsutbildning

• enligt enkätundersökningen har männen generellt sett högre utbildningsnivå än kvinnorna

• de kvinnliga skolledarnas sjukfrånvaro har minskat medan männens har ökat

• exempel på hur skolledarna ägnar sig åt jämställdhetsarbete är att man beaktar det vid rekrytering/lönesättning samt att man deltar i jämställdhetsgrupper

• de kvinnliga skolledarna utför större del av hushållsarbetet hemma än sina manliga kollegor

• de flesta männen anser att det råder jämställdhet medan de flesta kvinnorna anser att männen tar mer plats

• projektet har bidragit till att öka medvetenheten om jämställdhet bland skolledarna även om de tagit till sig kunskaperna olika mycket

Projektet Bollnäs jämför har enligt skolledarna ökat medvetenheten om jämställdhet. Bollnäs kommun uppfyller, genom Gun-Marie Tyves genusutbildning, regeringens mål om att det ska finnas minst en genuspedagog i varje kommun år 2004 (jämför 2.2.2).

5 Analys

I detta kapitel tolkas de resultat vi redovisat i empirin för att se om råder jämställdhet enligt parametrarna lön, utbildning och sjukfrånvaro bland skolledarna inom Barn- och

Utbildningsnämnden i Bollnäs kommun.

5.1 Lön

När vi studerade de 13 enkäter vi fått in visade det sig att de svarande kvinnornas och männens medellöner ligger på i stort sett samma nivå. Det enda som skiljer dem åt är att männens medellön ligger 254 kronor över kvinnornas. När vi granskade skolledarnas löner 2005 och 2006 via de lönelistor vi erhållit från Bollnäs kommun upptäckte vi att det även i realiteten är männens medellön som ligger över kvinnornas. 2005 låg männens medellön 1 650 kronor per månad över kvinnornas och i år, 2006, ligger den 1 563 kronor över. Detta visar på att kvinnorna knappat in lönemässigt men att männen fortfarande ligger högre. Att löneklyftan minskat från 2005 till 2006 anser vi beror på att fler kvinnor än män nyanställts genom omorganisationen 2006 och att några av dessa kvinnor kommit in på relativt höga löner. Männens och kvinnornas genomsnittliga lönepåslag 2006 är ungefär lika stort. Skolledarnas löner speglar, som vi tagit upp under avsnitt 2.4.1, hur det ser ut i samhället i stort, nämligen att män generellt sett har högre lön än kvinnor.

Vi har även analyserat de fem lägsta respektive högsta lönerna 2005 och 2006 och sett att männen dominerar de högsta lönerna. Endast en kvinna återfinns bland de fem högst betalda. De två högsta lönerna innehas bägge åren av män och deras löner är jämförelsevis högre än de övrigas. Bland de lägsta lönerna är det relativt jämställt, de innehas av ungefär lika många kvinnor och män både 2005 och 2006. Vi anser att det här med att männen alltid lyckas få de högsta lönerna och ledande positionerna samt att det är kvinnorna som dominerar de lägsta lönerna är ganska typiskt för samhället i stort (jämför 1.1 och 2.4.1

)

. Vi återfinner endast en kvinna bland de fem högst betalda trots att den högsta ledningsgruppen utgörs av fyra män och fyra kvinnor. Att ledningsgruppen, där de åtta högsta cheferna inom Barn- och

Utbildningsförvaltningen ingår, består av hälften män och hälften kvinnor anser vi ger ett första intryck av att det råder jämställdhet bland skolledarna men när vi analyserat lönerna blir vår uppfattning en annan. Genomsnittslönen för männen i ledningsgruppen är 41 750 kronor,

finns en bestämd hierarki där män som grupp är överordnad kvinnor som grupp (jämför 2.2.3.1). När det gäller de högsta befattningarna är det viktigt att tänka på hur tjänsterna tillsätts, det är inte jämställt bara för att könsfördelningen är 50-50, för att uppnå jämställdhet krävs att ansvarsfördelning respektive lön är lika fördelat mellan kvinnor och män. Det är bevisat att alla är vinnare på en jämställd arbetsplats, genom att arbetsmiljön blir bättre och lönsamheten ökar (jämför 1.1).

Vi anser att man inom Barn- och Utbildningsnämndens verksamhet bör verka för att få in fler män, inte i ledningen men däremot ute i verksamheten. Fler män inom verksamheten höjer statusen på arbetet och ger möjlighet till högre löner (jämför 2.2.3.1).

Enligt de svar som erhållits i enkäten på frågan om skolledarna ägnar tid åt jämställdhetsarbete och i så fall på vilket sätt, framkommer att den tid de ägnar åt jämställdhetsarbete främst återfinns vid nyanställning och lönesättning. De manliga

skolledarna har uppgivit att de ägnar som mest en till två timmar per vecka och som minst två timmar per månad åt jämställdhetsarbete/jämställdhetsfrågor. De flesta kvinnliga skolledarna däremot anger ingen tidsuppskattning men säger att jämställdhet alltid finns med i tanken. Enligt våra observationer anser vi att det är relativt lite tid som ägnas åt jämställdhetsfrågor, med tanke på att regeringen har prioriterat skolan som område när det gäller jämställdhet samt att det framgår av skollagen och läroplanerna att jämställdhet är lärarnas och skolledarnas ansvar (jämför 2.3.1 och 2.3.2). Att chefer och ledare är nyckelpersoner när det gäller att implementera och uppnå resultat är allmänt känt (jämför 4.2).

En orsak till att jämställdheten inte ägnas så mycket tid kan vara tidsbrist, det kanske inte finns tid att aktivt ägna sig åt jämställdhetsarbete jämte de övriga arbetsuppgifterna. Det är i så fall något som självklart borde åtgärdas. Det skulle vara troligt att det redan i viss mån gjorts i form av den omorganisation som skedde i början av 2006, men eftersom det inte avspeglar sig i enkätsvaren kan det inte vara tillräckligt. Ytterligare åtgärder bör vidtagas då det ur flera perspektiv är viktigt att jämställdhet uppnås (jämför 2.3.1).

5.2 Utbildning

De skolledare som svarat på enkäten har alla minst tre års, 120 poängs, högskoleutbildning och flera av dem har uppgett att de genomgått rektors-/chefsutbildning. Vår uppfattning är, utifrån enkätsvaren, att både de manliga och kvinnliga skolledarna är högutbildade. På grund av den låga svarsfrekvensen är det svårt att dra några generella slutsatser om utbildningsnivån i stort. Utifrån de svar vi fått in ser vi att de flesta männen har en högre utbildning än

kvinnorna, dock är det en kvinna som har den högsta utbildningsnivån av alla samt att 67 procent av kvinnorna genomgått rektors-/chefsutbildning men endast 29 procent av männen. Anledningen till att en större andel av kvinnorna än av männen genomgått rektors-

/chefsutbildningen kan bero på att kvinnorna tror sig vara i mer behov av stöd och riktlinjer, än männen, inför sitt arbete som ledare. Det kan också vara så att kvinnor i högre grad än män hörsammar och rättar sig efter det som bör genomföras, och därför anmäler sig kvinnorna i större utsträckning till utbildningen. För män är ledarrollen något naturligt, kvinnor kan däremot behöva mer stöd eftersom kvinnliga ledare ofta ses som avvikare från de traditionella könsmönstren (jämför 2.2.3 och 2.2.3.1)

I stort sett alla har arbetat flera år inom skolvärlden innan de blev skolledare och de allra flesta har många års erfarenhet inom rektors-/chefsbefattningen.

Inom Barn- och Utbildningsnämndens verksamhet finns 1 232 anställda, 960 kvinnor (78 procent) och 272 män (22 procent), det är med andra ord stor kvinnodominans i

verksamheten. Den överväldigande kvinnodominansen avspeglar sig inte på ledningsnivå, trots att vi anser att både kvinnorna och männen inom skolvärlden är högt utbildade. Om man studerar könsfördelningen bland de 41 skolledarna (23 kvinnor och 18 män) dominerar

kvinnorna fortfarande, men fördelningen är inte längre lika markant, det är 56 procent kvinnor och 44 procent män. Trots att det är så markant många färre män än kvinnor i verksamheten innehar männen nästan hälften av befattningarna på ledningsnivå. Skulle det vara samma procentuella fördelning (78 procent kvinnor och 22 procent män) mellan kvinnor och män i skolledargruppen som det är ute i verksamheten, skulle skolledargruppen bestå av 32 kvinnor och 9 män. Vi menar inte att den procentuella könsfördelningen i ledningen måste avspegla könsfördelningen i verksamheten i stort, men borde det inte inom Barn- och

Utbildningsnämndens verksamhet finnas många kompetenta kvinnor att välja bland? Vi förutsätter att alla inom verksamheten är högutbildade och därför borde det finnas ett så

mycket större utbud av utbildade kvinnor än män, eftersom kvinnorna är så många fler (jämför 2.2.3 och 2.4.2).

Precis som vi konstaterat tidigare i arbetet, är män som korkar – de flyter alltid upp oavsett om de är färre i antal eller om de har sämre utbildning än kvinnor. Det här är inte något specifikt för skolvärlden, snarare är det något genomgående i samhället i stort (jämför 1.1). Om vi skulle studera ett större företag med ungefär 1 200 anställda, där 78 procent av de anställda är män och 22 procent är kvinnor, anser vi knappast att hälften av ledningen kommer att utgöras av kvinnor. Vi anser inte att kön, utan kompetens, ska styra vilken

befattning man har. Att männen alltid återfinns på toppositioner fast det är fler kvinnor är män som tar examen från högskolan visar att Sverige inte är jämställt, det är svårare för kvinnor än för män att göra karriär (jämför 2.2.3 och 2.4.2). Det verkar allmänt accepterat att män kliver fram och tar för sig oavsett om det är kvinnlig eller manlig dominans medan det för kvinnor inte verkar tillåtet att ta för sig. Exemplet under 2.3.2 visar hur svårt det kan vara att bryta könsmönster och att det är så självklart både i samhället och i skolan att männen/pojkarna får ta mer plats. Kvinnor/flickor får slita så mycket hårdare för att nå samma positioner och ta lika stor plats som männen/pojkarna (jämför 2.2.3.1, 2.3.2 och 2.4.3).

5.3 Sjukfrånvaro

Vi kan utläsa av enkätsvaren att alla kvinnor utom en uppger att de delar 50-50 på hushållsarbetet medan alla män utom en uppger att sambon/frun gör större delen. Enligt Statistiska Centralbyråns lathund för jämställdhet 2006 utför kvinnorna i Sverige fortfarande merparten av hemarbetet. Svaren vi fått i enkäten visar på samma resultat, de kvinnliga skolledarna utför, trots långa arbetsdagar, minst hälften av hemarbetet medan de manliga kollegorna med lika långa dagar gör avsevärt mindre. Under första halvåret 2005 var kvinnornas sjukfrånvaro högre än männens. Orsaken kan vi naturligtvis inte vara säkra på men då det framgår i enkäten att kvinnorna förutom sina långa arbetsdagar har största delen av hemarbetet kvar när de kommer hem, kan det vara en bidragande orsak till att de hade högre sjukfrånvaro än männen (jämför 2.4.3). Sedan omorganisationen 2006 har det

tillkommit sju nya skolledartjänster. Eftersom kvinnornas sjukfrånvaro har minskat markant första halvåret 2006 jämfört med första halvåret 2005 verkar det som att omorganisationen och tillkomsten av nya tjänster gynnat kvinnorna mer än männen. Det kan även vara så att omorganisationen medfört tydligare uppdrag och ansvarsfördelningar vilket de flesta kvinnor

efterfrågat i enkäten. Överhuvudtaget verkar kvinnorna må bättre, oavsett om det beror på lättad arbetsbörda, ökad tydlighet i uppdragen (vilket flera kvinnor uppgav i enkäten att de saknade) eller något annat. Vi har undersökt om det hänt eller gjorts något speciellt på arbetsplatsen för att minska sjukfrånvaron men enligt Gun-Marie Tyve har det inte, förutom nyanställningarna, gjorts något särskilt.

Männens sjukfrånvaro har, tvärtemot kvinnornas, ökat första halvåret 2006 jämfört med samma period 2005. I enkäten gällande arbetsmiljön har männen svarat att det är alla akututtryckningar och den stora arbetsmängden som de upplever som stressande och tungt. Omorganisationen borde även ha gynnat männen i stort, eftersom fler medarbetare bör

innebära avlastning, men om man tittar på enkätsvaren och sjukfrånvarostatistiken ser det inte så ut eftersom männens sjukfrånvaro ökat. Ökningen beror enligt Agnetha Liljebäck på att en av de manliga skolledarna blivit långtidssjukskriven. Orsaken till mannens sjukskrivning är för oss omöjlig att uttala sig om, den kan bero på allt från att långvarig stress och hög

arbetsbelastning (hög arbetsbelastning var något som de flesta påtalade i enkäten) tagit ut sin rätt, till privata problem, allvarlig sjukdom eller att han känner sig förbigången i

omorganisationen (jämför 2.4.3). För arbetsgivarens del anser vi dock att det är av största vikt att ta reda på och försöka åtgärda eventuella problem.

Nästan alla kvinnor påtalade bristen av tydlighet som ett arbetsmiljöproblem medan ingen av männen tog upp detta. Vi anser att det beror på att kvinnor känner en högre press att prestera

In document Jämställdhet bland skolledare : en studie i Bollnäs kommun (Page 45-60)