En undersökning där stadsbyggnadskontor hos några av Sveriges största tätorter tillfrågades om vilket förhållningssätt de har till urbanisering genom förtätning på höjden och byggandet av skyskrapor.
Göteborg – Det finns planer hos privata exploatörer att bygga ganska höga skyskrapor i
Göteborg. Annars ses inte skyskrapor som en lösning för att förtäta staden utan byggs som ett landmärke eller som ett sätt för företag att marknadsföra sig själva. Det är endast i centrum där det rent ekonomiskt skulle kunna motiveras men är samtidigt en omöjlighet pga. kulturhistoriska skäl.
Uppsala – Staden har inga planer på att bygga skyskrapor men beredskap finns om det
skulle komma initiativ från exploatörer utifrån som vill bygga på höjden. På långsikt skulle skyskrapor kunna bli en del av stadsutvecklingen men då inte endast för ordinära ändamål så som kontor och bostad utan special funktioner.
Stockholm – Stadsutvecklingen och förtätningen i Stockholm sker idag främst i den skala
som redan finns, men det kommer att ske en förskjutning av skalan. Stockholm har redan två stycken skyskrapor och det finns planer för några enstaka projekt där bland annat Tors torn (ca 140 m) som vunnit laga kraft. Skyskrapor ses annars inte som en del av den framtida stadsutvecklingen, framförallt inte i Stockholms centrala delar som är skyddade av
riksintresse. En stor orsak till att det är svårt att bygga höga hus i Stockholm är att det är en så kontroversiell fråga där många förslag diskuterats genom åren men aldrig blivit
genomförda. En annan orsak är att de är få byggherrar som vill bygga riktigt höga hus. För att det i framtiden ska kunna bygga höga hus krävs det även politisk enighet vilket inte finns nu men är något som snabbt kan förändras.
Västerås – Enligt stadens översiktplan kommer förtätningen ske inåt staden där viss
förtätning kommer vara på höjden. Något som Västerås sedan tidigare är vana vid med Skrapan som exempel. Det finns inga skyskrapor som planeras byggas. Det kommer förmodligen inte heller ske i framtiden. Det finns ingen strategi för det och som de ser det idag så ses inte skyskrapor som en del av den framtida stadsbilden.
Malmö– I Malmö finns det planer på att förtäta staden mer på höjden. Staden har för
närvarande inga konkreta planer på att bygga skyskrapor men ser det som något realistiskt för framtiden.
Helsingborg - Helsingborg håller på att nu ta fram planer på ett höghus på ca 70 m. Det
finns möjlighet för fler höghus i samma storleksordning i framtiden. Staden arbetar ständigt med att förtäta och utnyttja markytan så effektivt som möjligt. Idag arbetar de med hög exploatering med täta stadsmiljöer och höga hus. Planer på någon skyskrapa finns inte och är inte något som är troligt i framtiden då staden är så liten och inte något ekonomiskt underlag som motiverar byggandet av en skyskrapa.
Linköping – Förtätning på höjden är inte intressant för Linköping. Det finns inga planer på
att bygga skyskrapor där stadsbilden idag utgörs av några höghus och domkyrkan. Utsikterna för framtida skyskrapor är väldigt dåliga.
Tabell 8.2: Städers/kommuners framtidsplaner över byggnation av skyskrapor
Planer för skyskrapor
Stockholm
Ja
Göteborg
Ja
Malmö
Kanske
Uppsala
Kanske
Västerås
Nej
Linköping
Nej
Helsingborg
Nej
9
DISKUSSION
9.1 Lösning 1: Oförändrad betongkärna men bärande pelare i stål
Vindaccelerationen för lösning 1 tillät en konstruktion utan dämpare och utriggare till skillnad från referensobjektet (Samuelsson & Svensson, 2007). Lösning 1 får en lägre
ekvivalent massa, där konstruktionen består utav pelare i stål istället för betong. Detta ger en ogynnsam inverkan på vindaccelerationen. Lösningarna är i övrigt desamma, men utfallen i beräkningarna med BKR (referensobjetket) respektive Eurokod (Lösning 1 Oförändrad betongkärna men bärande pelare i stål) är så pass olika att skillnaderna mellan BKR och Eurokod är påtaglig
9.2 Lösning 2: Minskning av betongkärnans mått
Lösning 2 undersöker de dimensionerande parametrarna för en minskad kärna jämt emot lösning 1. Den minskade kärnan ger en högre vindacceleration, då den ekvivalenta massan minskat, men klarar fortfarande kraven. Avgörande parametrar för byggnadens stabilitet blir tjockleken och kvalitén på materialet för att ta upp vindlasterna. Kärnan får en tjocklek på 0,6 meter med betongkvalitet C50.
Den minskade betongkärnan ger en större lastarea för stålpelarna. Det kompenseras för genom en ny pelarplan samt att bjälklaget idet här förslaget utgörs utav TT-plattor, vilka har en lägre egentyngd än HDF-plattor .
9.3 Lösning 3: Stålkärna
Den största inverkan på stomstrukturen är de horisontella krafterna ifrån vind. Den effektivaste parametern för att klara stabiliseringen är hävarmen i den centrala kärnan. Lösningen undersöker hur en central kärna kan utföras i stål. En stålkonstruktion har mindre påverkan på planlösningen, vilken blir mer flexibel. Hisschaktet beaktas som ett fristående element som kan placeras fritt i planen. Stålkärnan kräver en större kärna för att kunna stabilisera mot de horisontella krafterna. Den höga tryckkraften gör att stålpelarna får väldigt stora tvärsnitt samt att stålkvalitén behöver ökas till S450 istället för S355, som används i resterande lösningar, för att kunna klara lasterna.
En bättre lösning för stålkonstruktionen är att utnyttja pelarsystemets struktur och geometri på ett effektivare sätt, vilket lösningen förbiser i många avseenden. Genom att flytta
stålkärnan till fasaden så skulle hävarmseffekten vara högre, samt att lasterna skulle fördelas på fler pelare. Det skulle ge högre stabilitet i förhållande till materialanvändning.
Fler tuber i konstruktionen skulle ge större fördelning av horisontalkrafterna och ge en styvare konstruktion.