Trots att undersökningsgruppen är liten till antalet vill vi illustrera deras svar i diagram. Detta för att det på så sätt kanske är lättare och mer överskådligt att se vilka skolor och antal elever som svarat vad. I diagrammet har vi delat upp skolorna var för sig samt även gjort en sammanställning av de båda skolorna.
1. Upplever du den hjälp du får idag som bra?
Skoldaghemmet: Samtliga har svarat ja.
En elev tycker att det är bra med två lärare i klassrummet.
Två elever tycker det är bra med mer hjälp så att de klarar skolan. En elev tycker att det är bra att han går i en mindre skola
7-9 skolan: Samtliga har svarat ja.
En elev tycker att hjälpen är helt ok och för det mesta väldigt bra. Sju elever har inte närmare motiverat sina svar.
0 2 4 6 8 10 12 14
Skoldaghemmet 7‐9 skolan Båda skolorna
Ja Nej
2. Skulle du vilja ha all specialundervisning i din ordinarie klass/hemskola?
Skoldaghemmet: Samtliga har svart nej.
En elev svarar att han inte trivs på sin hemskola och att eleverna där stör honom. En elev har svarat att mindre grupp ger bättre koncentration.
En elev har svarat att han trivs bättre på den här skolan.
En elev har svarat att han får mer och bättre hjälp på skoldaghemmet.
7-9 skolan. En elev har svarat ja och sju elever har svarat nej.
Inga elever har närmare motiverat sina svar.
3. Skulle du vilja ha all specialundervisning utanför din ordinarie klass?
Skoldaghemmet: Samtliga har svart ja.
En elev har svarat att han trivs bättre här och att kamraterna visar bättre respekt.
0 2 4 6 8 10 12
Skoldaghemmet 7‐9 skolan Båda skolorna
Ja Nej 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9
Skoldaghemmet 7‐9 skolan Båda skolorna
Ja Nej
En elev har svarat att han trivs bättre här och att han får bättre hjälp. Två elever har inte närmare motiverat sina svar.
7-9 skolan: Fyra elever har svarat ja och fyra elever har svarat nej.
En elev har svarat att det har han väl redan.
Övriga elever har inte närmare motiverat sina svar.
4. Skulle du vilja ha din specialundervisning blandat, dvs både i ordinarie klass/hemskola och utanför ordinarie klass?
Skoldaghemmet: Samtliga har svarat nej.
En elev har svarat bara här på skoldaghemmet.
En elev har svarat att han har svårt med koncentrationen och att han annars skolkar, ställer till problem, kaos och bråk.
Två elever har inte närmare motiverat sina svar.
7-9 skolan: Två elever har svarat ja och sex har svarat nej.
Inga elever har närmare motiverat sina svar.
0 2 4 6 8 10 12
Skoldaghemmet 7‐9 skolan Båda skolorna
Ja Nej
5. Skulle du vilja vara utan den specialhjälp du idag får i skolan?
Skoldaghemmet: Samtliga har svarat nej.
En elev har svarat att han annars inte har möjlighet att få bra hjälp och betyg. En elev har svarat att han behöver hjälpen.
Två elever har inte närmare motiverat sina svar.
7-9 skolan: Samtliga har svarat nej.
Inga elever har närmare motiverat sina svar.
6. Skulle du vilja att din skolsituation såg annorlunda ut?
Skoldaghemmet: Samtliga har svarat nej.
En elev har svarat att han har det bra som det är. En elev har svarat att han tycker det fungerar bra.
0 2 4 6 8 10 12 14
Skoldaghemmet 7‐9 skolan Båda skolorna
Ja Nej 0 1 2 3 4 5 6 7 8
Skoldaghemmet 7‐9 skolan Båda skolorna
Ja Nej
En elev har svarat att han trivs här.
En elev har svarat att han håller sig till det han får.
7-9 skolan: Fem elever har svarat ja och tre elever har svarat nej.
En elev har svarat ”mindre i klassen.” En elev har svarat ”lite.”
En elev har svarat ”trygghet.”
En elev har svarat ”mer stöd i engelska.”
En elev har svarat att han får mer stöd i vissa ämnen, t ex engelska. Tre elever har inte närmare motiverat sina svar.
7. Tycker du att du kan påverka ditt val av stöd?
Skoldaghemmet: Samtliga har svarat ja.
En elev har svarat att han kan säga till.
En elev har svarat att han ibland säger till vad han vill ha hjälp med och att han då får det. Två elever har inte närmare motiverat sina svar.
7-9 skolan: Sex elever har svarat ja och två elever har svarat nej.
En elev har svarat ”lite.”
En elev har svarat ”ja, bestämma själv.”
Sex elever har inte närmare motiverat sina svar.
0 2 4 6 8 10 12
Skoldaghemmet 7‐9 skolan Båda skolorna
Ja Nej
5 ANALYS
7-9 skolan
Våra intervjuundersökningar visar att övervägande antalet elever på 7-9 skolan, föredrog att få stöd exkluderat, dvs i mindre grupp eller enskilt men utanför den ordinarie undervisnings- gruppen.
Elias, en 15-årig pojke, är mer tveksam och t o m missnöjd över sitt stöd. Efter att ha fått mycket stöd i klassrummet under nästan alla skolår fram tills nu när han går i skolår 8, anser nu några lärare att han behöver mer stöd i mindre grupp. Han är inte överens med lärarna om detta utan tycker att han vill vara i sin ordinarie klass vid all undervisning. Han säger att det ibland kan vara bra med stöd i mindre grupp men att det beror på vilket ämne det är.
Precis som Åhs (2007) menar att alla ska känna sig värdefulla, kompetenta och att eleverna bör känna sig inkluderande oavsett var de får sin undervisning, antar vi att Elias känner sig exkluderad eftersom han inte har samma önskan som sina pedagoger. Då kan man här utgå från att det är viktigt att det egna valet kan spela roll om hur man vill tillgodose sin undervisning. Sandén (2000) skriver att man kan känna sig inkluderad även i en exkluderande miljö och då utgår man också ifrån elevens egen känsla. Utifrån Elias svar handlar det mycket om vad han själv vill och önskar. De övriga sju eleverna är i stort sett nöjda med sitt stöd exkluderat. Som Sandén (2000) uttrycker, att känna sig inkluderad i en exkluderad miljö, kopplar vi till våra intervjuade elevers känsla om att de känner sig inkluderade trots att de får sitt stöd mestadels utanför sin ordinarie klass.
Skoldaghemmet
Precis som på 7-9 skolan är det endast en av de intervjuade eleverna på skoldaghemmet som hellre skulle velat gå kvar i den ordinarie klassen och med klasskamraterna där.
”Jag hade önskat att jag hade varit jättemycket bättre i skolan och att jag kunnat gå i en vanlig klass. Men eftersom det blivit som det blivit så trivs jag här. Först var jag ledsen när jag flyttade till skoldaghemmet men nu trivs jag och jag får bäst hjälp här.” sade Walter.
I det här fallet kan man se en koppling till vad Sandén uttrycker, dvs att eleven på skoldaghemmet blir bemött efter sina behov.
”Min undersökning visar att en segregerad undervisning, där hänsyn tas till individens funktionshinder, oavsett om de är av känslomässig art eller beror på beteendestörningar eller en kombination av båda, är utvecklingsfrämjande, under förutsättning att miljön möter elevernas behov” (Sandén 2000, s 161).
Sandén (2000) skriver att det kan vara så att en elev i en exkluderande miljö för första gången känner sig inkluderad. Man kan fråga sig om inte den här eleven hade känt sig mer utanför och exkluderad om han varit kvar i sin ordinarie klass?
”Eftersom människor måste lära sig att bli demokratiska, måste socialpolitik, och framförallt utbildningspolitik, gynna integrerade system eftersom dessa är de typer av arrangemang inom vilka demokratiska identiteter, värderingar och gemenskap formas” (Nilholm 2007, s 42).
Man ska ha i åtanke att den s k exkluderade eleven på skoldaghemmet säkerligen funnit sin plats i tillvaron och med det meningsfullhet i den nya lilla grupp han nu tillhör. Exkludering är alltså inget statiskt begrepp eller tillstånd, utan man blir omgående eller ganska snart integrerad i en ny, mindre och annorlunda grupp. Som tidigare nämnts så skulle säkert den här eleven känt sig mer exkluderad i den ordinarie undervisningsgruppen.
6 DISKUSSION
Diskussionen delas upp i resultatdiskussion, metoddiskussion och specialpedagogiska implikationer. Resultatdiskussionen berör resultatet utifrån vårt syfte, hur eleverna upplevde sin skolsituation i förhållande till litteratur. I metoddiskussionen diskuterar vi vårt genom- förande. Vidare diskuterar vi hur relevant undersökningen är utifrån vår profession och utbildning.
6.1 Resultatdiskussion
Vi uppfattar att det som är genomgående för litteraturen är att inkludering är det som vi ska sträva mot och det viktigaste målet för eleverna. Vi håller med Ahlberg (2005) när hon ställer sig frågande till vad inkludering egentligen är. Är det alltid helt självklart att inkluderande undervisning tar tillvara alla elevers intresse och förutsättningar? Precis som Sandén (2000) säger kan det vara så att en elev i en exkluderande miljö för första gången känner sig inkluderad. Vad är då att vara inkluderad, när Andersson och Thorsson (2007) uttalar sig om att inkludering stödjer inkludering till varje pris? De säger också att det är viktigt att diskutera och tolka begreppet i verksamhetens organisation, vilket också Skidmore (2005) menar, att man måste skapa förståelse för en inkluderad skolmiljö. Begreppet måste vara väl vedertaget och dessutom utgå ifrån elevens egen känsla om hur han/hon ser på sin situation. Precis som Kvale (1997) skriver att det är viktigt när man intervjuar att man ska utgår från elevens perspektiv och att det är dennes syn på sin värld som ska framställas, precis så ska även pedagogerna ha förståelse när det gäller den dagliga verksamheten i skolan.
Vår studie visar ett axplock av elever och hur de upplever sin situation där merparten känner sig inkluderande trots att de får stöd utanför den ordinarie klassen. Att mötet mellan eleverna och skolan upplevs som övervägande god framgår tydligt i intervjuerna, vilket kan ha olika bakgrundsfaktorer men som vi inte valt att titta på i vår studie. Vi var också intresserade att se ifall det var någon skillnad mellan elever som går på en 7-9-skola och ett skoldaghem där eleverna i sig är exkluderande. Alla elever förutom två uttryckte en positiv känsla trots att de fick stöd utanför ordinarie undervisning och klassrum. De tyckte att de fick mer uppmärksamhet och ett bättre stöd i sin undervisning. En elev på 7-9 skolan var mer missnöjd eftersom han inte fick bestämma själv över vilket stöd han borde ha.
En elev på skoldaghemmet var först ledsen över att behöva lämna sin hemklass med alla sina klasskamrater, men att han sedan vande sig och tyckte det var bra. Inte någon av eleverna hade tidigare blivit tillfrågade om vilket stöd de önskade få. Man kan fråga sig hur den här eleven på skoldaghemmet hade haft det idag om han gått kvar på hemskolan och i den ordinarie klassen. Hade han kunskapsmässigt varit på samma nivå som idag? Hade han socialt varit där han är idag? På skoldaghemmet arbetar personalen mycket med social träning i kombination med kunskapsinhämtning. Efterhand som eleverna fungerar bättre och bättre socialt, fokuseras det mer och mer på studier. De flesta elever som går på skoldaghem är elever som har påtagliga svårigheter med den psykiska hälsan samt har svårt att anpassa sig till den vanliga skolformen. Dessa elever har ofta en avvikande beteendestörning. På skoldaghemmen arbetar man utifrån målet att eleven ska stärka sin självkänsla och sin förmåga att socialisera sig med andra människor samt utveckla sina kunskaper (Sandén 2000).
I litteraturen nämner Skidmore (2005) och Andersson och Thorsson (2008) att begreppen inkludering är ett återkommande diskussionsinnehåll på skolorna men att de flesta inte förstår begreppets innebörd. Att varje elev har rätt till undervisning utifrån var han/hon befinner sig och att få utvecklas i sin egen takt, är något som tolkas olika. Skidmore (2005) menar att det inte bara handlar om att ”hinna ifatt” eller uppnå läroplanens mål utan även att individen ska socialiseras till samhället på sitt sätt. Som tidigare nämnts kan specialpedagoger ha en betydande roll där de arbetar för en ökad förståelse hos pedagoger för elever i behov av stöd och vikten av en inkluderande känsla. Där man också utvecklar begreppet inkludering och hur detta kan samtolkas i varje verksamhet så att man arbetar mot samma mål.
Våra resultat utifrån de intervjuade eleverna, visar inte på samma förväntade resultat som den forskning som presenteras i vår referenslitteratur. Kanske är det så att elever på en kommunal 7-9 skola i en liten förort inte ger oss den skillnaden eller det perspektivet med tanke på deras bakgrund? Eleverna på skoldaghemmet har i den åldern de befinner sig, ännu inte några referensramar. Eller, vad menar forskarna när de har kommit fram till att det är mer gynnsamt med inkluderande stöd? Har de jämfört alla typer av stöd eller endast det exkluderande stöd som t ex de redan så exkluderande särskoleeleverna får? Mest intressant skulle det vara att intervjua f d elever när de utifrån sina erfarenheter fått distans, perspektiv och större referens- ramar. Utifrån våra intervjuer kan man dock inte utesluta att det är majoriteten som önskar stöd exkluderande och att tryggheten är en stor del av att de ska kunna lära sig något. Ska man då låta eleverna få bestämma själva eller ska vi, specialpedagoger, styra dem. Som special-
pedagog är det viktigt att vara lyhörd och låta eleven få känna av båda typerna av stöd, så att de får uppleva skillnaden och utifrån det kunna göra egna val. Intressant är när vi idag ser hur elever på olika skolor arbetar utifrån sin egen förmåga och i sitt eget tempo och går från steg till steg efterhand som de uppnår kunskapskraven, eller hur elever får välja inriktningar till gymnasieskolan. Om man skulle gå tillbaka i tiden när man utifrån deras starka förmågor eller intresse delade in eleverna i exempelvis läsklasser eller specialklasser. Då hade det inte blivit några exkluderande miljöer utan var och en hade valt efter egen inriktning. Nilholm (2007) lyfter aspekter kring skoldaghem:
Olika perspektiv på hur skolan ska förhålla sig till elevers olikhet leder till betoning av olika aspekter av inkudering/exkludering. Ett exempel på detta är den vanligt förekommande motiveringen för skoldaghem, dvs. att eftersom dessa ska nå barn som mer eller mindre har gett upp vad gäller skolarbete, så behöver de en tillrättalagd miljö som gör att förtroendet för vuxenvärlden kan upprättas och en motivation för skolarbete skapas. Således har denna i hög grad exkluderande lösning ändå inslag av inkluderande tankegångar, då man vill ge dessa elever de kompetenser och valmöjligheter som gör att de blir inkluderade i framtida utbildning och arbetsliv. (Nilholm 2007, s 80).
Man kan fråga sig varifrån kraven om inkludering kommer ifrån. Är det från forskarhåll eller är det från styrdokument? Enligt Nilholm (2007) så menar han att det är tveksamt om de svenska styrdokumenten för skolan förordar en inkluderande skolgång. Som Nilholm (2007, s 97) skriver.
”En viktig poäng med begreppet är tanken att skolan bör utformas utifrån den naturliga variation som finns bland barn, snarare än att ”avvikande” elever ska integreras i strukturer som inte är anpassade för dem.”
6.2 Metoddiskussion
Om vi skulle gjort om undersökningen så skulle vi velat ha ett större elevunderlag för att få ett större och tillförlitligare resultat. Vi skulle också ha fler och tydligare intervjufrågor samt öppnare frågor där eleverna själva får berätta om deras skolsituation. Eilertsson (2005) säger att det är viktigt att ta en fråga i taget så det inte blir några missförstånd om vilken fråga som har besvarats. Vi ställde många tydliga frågor men de var nog alltför lika, så ibland blev det upprepade svar eftersom eleverna hade motiveringar, både för och emot till redan ställda frågor. För att lättare kunna hjälpa varandra när vi beskrev, analyserade och diskuterade resultaten från våra olika skolverksamheter skulle vi ha deltagit vid varandras intervjuer.
Med tanke på att begreppen och diskussionerna varit så vida i forskning och litteratur skulle vi ha begränsat oss mer i vår diskussion om begreppen från början.