ENKÄTUNDERSÖKNINGEN

I dokument Socialt kapital i en etniskt homogen förening (sidor 30-34)

4.1 Kategorier för mätning av det sociala kapitalet

Som nämndes i det kortare avsnittet om operationalisering använder jag en förenklad modell av mätinstrumentet Social Capital Inventory (SCI) i operationaliseringen av begreppet socialt kapital. I SCI finns under källor, former och effekter av det sociala kapitalet ett antal

kategorier inom vilka man ställer olika typer av frågor för att undersöka det sociala kapitalet.91 Utifrån uppsatsens syfte har jag valt ut följande kategorier:

Kategorier under källor till socialt kapital

Kategorin stolthet & identitet, behandlar frågor om känsla av identitet och stolthet över grupptillhörighet92, vilket i min undersökning är relevant för att undersöka hur medlemmarna identifierar sig, dels med den egna etniska gruppen men även gentemot andra etniska grupper. Detta är av vikt för att undersöka hur det ligger till med förutsättningar för källor till

sammanbindande respektive överbryggande socialt kapital.

Kategorier under former av socialt kapital

Kategorin vardaglig socialisering, gäller frågor om medlemmarnas nätverkande

(umgängesvanor), vilket kan ge svar på om dessa omfattar andra än gruppmedlemmar. Kategorin tillit/förtroende, som också är en form av socialt kapital handlar om medlemmarnas tillit till personer inom respektive utanför gruppen.93 Båda dessa kategorier är av intresse för att undersöka det sociala kapitalets överbryggande och sammanbindande tendenser.

Kategorier under effekter av socialt kapital

I kategorin ärlighet och korruption hos politiskt styre ställs frågor om upplevd ärlighet och pålitlighet hos offentliga instanser. Detta kan ge en uppfattning om den övergripande

medborgarandan hos gruppmedlemmarna vilket ses som en effekt av socialt kapital.94 Denna kategori ligger med som förklarande komplement till de två tidigare, för att få en uppfattning om hur det ser ut med medborgarandan i gruppen.

91 Eriksson, M., (2003). s. 41. 92 a.a. s. 41. 93 a.a. s. 41. 94 a.a. s. 41.

Sammantaget bedömer jag dessa kategorier som relevanta för att uppfylla syftet med min uppsats, att beskriva det sociala kapitalet i en etniskt homogen förening.

Flest frågor ligger under former av socialt kapital eftersom huvudfokus ligger på att

undersöka om de olika formerna av socialt kapital hos medlemmarna har sammanbindande och/eller överbryggande tendenser.

Källor till socialt kapital Former av socialt kapital Effekter av socialt kapital Kategorier för

mätning

Stolthet & identitet Vardaglig socialisering

Tillit, förtroende

Ärlighet och korruption hos politiskt styre

Typ av frågor Känsla av identitet, stolthet över grupptillhörighet Nätverkande (umgängesvanor) Förtroende för personer inom och utanför gruppen

Upplevt ärlighet och pålitlighet hos offentliga instanser (såsom sjukvård, domstolar, polis etc.)

Tabell 4.1 Modell för förtydligande av operationalisering

4.2 Enkätfrågor

(se bilaga 1):

Fråga 1-4 är såkallade klassifikationsfrågor där jag frågat om kön, ålder, tid i Sverige och tid i föreningen. Dessa variabler kan vara förklarande för vissa åsikter.95

Fråga 5-6 är frågor om personliga motiv till medlemskapet i föreningen och vad

medlemskapet har för personlig betydelse för medlemmarna. Dessa frågor togs med i enkäten för att ge extra förklaring till motiven för medlemskap vilket kan vara användbart för att få klarhet i varför man väljer att engagera sig i den här typen av förening.

Frågorna 7-12 gäller former av socialt kapital och kretsar kring medlemmarnas umgängesvanor och deras förtroende för personer inom och utanför gruppen.

Fråga 13-14 gäller effekter av det sociala kapitalet, upplever man offentliga instanser som pålitliga?

Fråga 15-16 gäller källor av det sociala kapitalet, och kretsar kring känslan av identitet.

Frågorna är dels faktafrågor men främst av så kallade skalfrågor där respondenterna ombeds att uttrycka styrkan i en känsla eller attityd. De flesta frågorna som inte är

klassifikationsfrågor innehåller ca 4-5 svarsalternativ vilket betraktas som standard vid frågeundersökningar (s.279 Es). Ingen av frågorna har något ”vet ej” svarsalternativ, ett medvetet val för att undvika att respondenterna väljer det för att slippa svara på frågan. Frånvaron av vet ej-alternativ medför visserligen att ett antal respondenter som faktiskt inte vet avger ett ”ogrundat substantiellt svar” men forskning visar att det inte försämrar vare sig validitet eller reliabilitet nämnvärt.96

När det gäller ordningsföljden har jag placerat de generella frågorna i början och de som jag betraktar som mest specifika (och kanske mest personliga) sist i enkäten. Detta är att

rekommendera då risken är mindre att generella frågor påverkar svaret på de specifika och tvärtom.97

Frågorna har testats både på mig själv och på föreningsordförande för att försäkra mig om att de är tydliga, rimliga och ömsesidigt uteslutande. Enkätresultaten är sammanställda i SPSS, se bilaga 2. Svaren anges i frekvens, procent, valid percent som står för procentandelen av det antal som svarat på frågan, samt cumulative percent. I den sammanfattande tolkningsmodellen på sida 33 anger jag resultaten i valida procent då det visar den faktiska procentandelen.

4.3 Tolkning av svaren

Analysen är, på samma sätt som operationaliseringsmodellen, indelad i källor, former och effekter av det sociala kapitalet hos medlemmarna i föreningen. Nedan har jag, utifrån syftet med uppsatsen, tagit fram en modell för tolkning av resultatet där jag klassificerar

svarsalternativen. På de frågor som är skalfrågor, där det oftast finns fyra svarsalternativ, har jag slagit samman de jakande i en grupp och nekande i en annan grupp (samt de neutrala i en enskild grupp där de svar hamnar som inte indikerar vare sig sammanbindande eller

överbryggande men som ändå finns med för att de är rimliga svarsalternativ). Detta för att göra en analys av svaren möjlig, då ett detaljerat analyserande av varje enskilt svarsalternativ troligtvis inte vore givande.

96 Esaiasson, P., et. al., (2007). s. 278f.

På fråga 7-12, gällande former av socialt kapital, ger de olika svarsalternativen

sammanbindande, överbryggande eller neutral indikation (där neutral alltså inte indikerar vare sig sammanbindande eller överbryggande socialt kapital). Fråga 15-16, gällande källor till socialt kapital, ger en indikation om källorna till sammanbindande respektive överbryggande socialt kapital och klassificeras på samma sätt som fråga 7-12. Fråga 13-14 beskriver

effekterna av det sociala kapitalet och indikerar nivån på medborgarandan där

svarsalternativen indikerar låg eller hög medborgaranda. Frågorna 1-6 inkluderas inte i tolkningsmodellen eftersom de är avsedda att eventuellt ge kompletterande förklaring till resultatet på övriga frågor.

Fråga Svarsalternativ Indikation

A, B Överbryggande C Neutral 7 C, D Sammanbindande A, C Neutral 8 B Sammanbindande A Överbryggande 9 B Sammanbindande A Överbryggande 10 B Sammanbindande A, B Sammanbindande 11 C, D Neutral A, B Överbryggande Former av socialt kapital 12 C, D Sammanbindande A, B Hög medborgaranda 13 C, D Låg medborgaranda A, B Hög medborgaranda Effekter av socialt kapital 14 C, D Låg medborgaranda

A Källa till sammanbindande

15

B, (C, D) Källa till överbryggande

A, C Källa till överbryggande

Källor till socialt

kapital 16

(B), D Källa till sammanbindande

I dokument Socialt kapital i en etniskt homogen förening (sidor 30-34)